Meny

Nov 26 2020 40 mins 2k

Sveriges Radios matprogram som tittar djupt i grytorna. Ansvarig utgivare: Nina Glans





Den allra bästa lussekatten! (?)
Nov 26 2020 30 mins  
Så älskade, så efterlängtade. Och så många recept som utlovar den fulländade. Vi söker perfektionen. Och hittar några gemensamma tips. Nathalie Johansson driver bakbloggen Engodaresak där hon bakar klassiska verk med en modern twist. - Lussekatten ska smaka smör och saffran. Och den ska vara fluffig. Och lika bra när man värmer den i mikron efter att ha varit fryst. Nathalie bakar på en deg inspirerad av Roy Fares. Först görs en fördeg, vilket ger en saftig deg som inte är kladdig. Nathalies tips: Blötlägg russinen Låt saffranet dra i vatten eller någon alkohol Väg mjölet (volym mått är mindre exakt) Hoppa över att låta degen jäsa till dubbel storlek. Baka ut direkt och låt lussekatterna jäsa på låt i avstängd ugn tillsammans med hett vatten i en annan plåt Pensla inte med ägg innan gräddning, utan pensla med smält smör efter gräddning. Efter en stund penslas också med sockerlag för en blankare yta Låt lussekatterna svalna och frys sedan in dem i plastpåsar. Tina sen i plastpåse i rumstemperatur och mikra därefter några sekunder Nathalie kavlar ut degen till en platta och skär sedan remsor som hon rullar. Se bild! Kalle Bengtsson, driver konditori och bageri i Göteborg. Han blev årets konditor 2017 och är mångårig konditor i Svenska kocklandslaget. Kalles tips: Sätt degen med kalla råvaror och låt degen jäsa långsamt, gärna kallt, för att utveckla smakerna Knåda längre än du tror Baka på lägre temperatur än andra bullar för att behålla den gula färgen Kalle marinerar saffranet i konjak och lägger det sen i en sockerlag. Han penslar (eller snarare sprutar) lussekatterna före gräddning med ägg blandat med lite vatten. Russinen är blötlagda. Joakim Hillberg är en hängiven och metodisk hemmamatlagare. (Han har i ett tidigare Meny berättat hur han gör choklad från grunden. Vi länkar till programmet nedan.) Han har utvecklat sitt lussekattsrecept i 15 år och testar ständigt något nytt. Joakims tips: Gör en fördeg, kalljäst över natten Lös ut saffranet i rom (eller arrak eller konjak). Vatten är också bättre än att inte blötlägga Använd rumsvarmt smör ("det blir saftigare") Väg alla ingredienser Knåda i maskin Blötlägg russinen (glögg eller rom) Grädda på högre temperatur, 225 grader, med vattenskål i ugnen Pensla efter gräddning med sockerlag (lika delar vatten och socker, gärna smaksatt) Joakim smaksätter också degen med vaniljstång, ibland kardemumma och karamelliserar sockret (3 timmar i 150-gradig ugn). Han har också ägg i degen ("blir luftigare"). Han värmer sina frysta lussekatter i ugnen, tycker det ger en krispigare yta än mikron.




Bakom kulisserna hos Tina och Benny
Nov 05 2020 30 mins  
Tina Nordström och Benny Cederberg har jobbat ihop i tio år. Mat-Tina är ju bekant. Men vem är Benny? Och vad gör de när de jobbar? Vi besöker dem i arbetsköket utanför Helsingborg. Tina är frontfiguren som syns i tv och på kokböckernas omslag. Men Benny finns med där överallt i bakgrunden. Och syns ibland i böckerna och på sociala medier. I början var det tvärtom: - Jag var Bennys assistent i tv-sofforna, berättar Tina. Det var på 90-talet och Benny var den framgångsrike kocken som ledde kocklandslaget till VM- och OS-guld. Tina och Benny jobbade ihop på en av dåtidens mest omtalade krogar, Petri Pumpa i Lund. En plantskola för framgångsrika kockar och sommelierer. Tvåstjärnige Daniel Berlin jobbade där. Pontus Elofsson som blev chefssommelier på Noma jobbade där. Och sommelieren Mischa Billing, känd från juryn i Sveriges Mästerkock och lektor i måltidskunskap på restaurang och hotellhögskolan i Grythyttan. Och Marie Skogström, vinnare av Dessertmästarna och som driver Mat och vin i Malmö tillsammans med sin man Peter Skogström, som blivit både Årets kock och vunnit Kockarnas kamp. Och Ebbe Vollmer som har tvåstjärniga Vollmer i Malmö. För 20 år sen blev Tina Mat-Tina med svenska folket i SVT-programmet Mat (tillsammans med Menys programledare Tomas Tengby). Tina berättar i programmet hur det var. För tio år sedan återknöt hon med Benny Cederberg och sedan dess är de kompanjoner. De berättar hur deras dagar ser ut och vad de egentligen gör när de jobbar.



Fermentation del 3: Slemmig natto, kaffebönor och oliver
Oct 15 2020 30 mins  
Vi fermenterar bönor till slemmig natto. Förklarar hur kaffe fermenteras och allt mer närmar sig vinvärlden. Berättar om fermentering av oliver. Och varnar för minskad mångfald också i mikroorganismerna. I Norden har vi torkat våra ärtor och bönor för att konservera dem. I Asien finns många andra metoder, man gör miso, tempe eller natto. Natto är fermenterade sojabönor med en speciell slemmig konsistens. Det har toner av kola, vanilj och kaffe. En bakterie bryter ner proteinet i bönorna till aminosyror som gör att kroppen lättare tar upp nyttigheterna. Den producerar samtidigt sitt slem, vitaminer och enzymer. Natton äts ofta till frukost i Japan, gärna med japansk senap, soja, ris och skivad vårlök. Man kan också röra ner ett rått ägg. I dagens Meny lär Nina Mong oss att göra natto på svenska bruna bönor från Öland. Hon använder en startkultur färdig natto som finns att köpa i frysdisken i asiatiska butiker. Det tar ungefär ett dygn att göra natto. Sen håller den i kylen i ungefär en månad. Natton äter hon i tacos, på mackan, som en sidorätt till ris. När det väl är gjort går det väldigt snabbt med natto, det är snabbmat och det smakar mer än vanliga bönor på burk, säger Nina Mong. Allt kaffe är fermenterat, säger Johan Ekfeldt, som driver det lilla kafferosteriet Gringo i Göteborg. Han berättar om de olika sätten att fermentera kaffe och att kaffebranschen tar efter vinvärlden genom att t ex tillsätta speciell jäst för att utveckla vissa smaker. - Vi behöver den biologiska mångfalden också i mikroorganismerna, säger Thomas Andlid, forskare på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers i Göteborg. Den industriella fermenteringen använder ett litet fåtal kulturer. Han ser en risk i att många mikroorganismer kommer att gå förlorade, liksom deras nyttighet för människan.

De underskattade svamparna
Oct 08 2020 30 mins  
Sverige hör till de mykofoba länderna, de som är skeptiska till svamp. Svampfantasten Elle Nikishkova, med rötter i svampälskande Ukraina, får oss att se på skogen med andra ögon. Det finns länder som älskar svamp och länder som hatar svamp, så kallade mykofila och mykofoba länder. Österut, i Asien och de slaviska länderna, har man en lång tradition av att plocka och äta svamp. Västerut är man mer skeptisk. Snuskigt, äckligt och slemmigt är ord som i historien fått beskriva svamp. I väst har man tänkt att alla svampar är giftiga, att de har en koppling till det underjordiska och att bara djur äter svamp, säger Elle Nikishkova som håller kurser i svampplockning och utomhusmatlagning. En vanlig förklaring till västs historiska mykofobi är att svampsäsongen inföll under skördetiden. Även om vi är mer intresserade av svampplockning idag, så är vi generellt försiktiga och plockar få sorter kantarell, trattkantarell och Karl Johan hör till de vanligaste. Men det finns fler goda arter, många är dessutom smakmässigt underskattade. Till exempel örsoppen. Den är lite gummiaktig i konsistensen, man kan forma hatten genom att klämma på den. I svampböckerna står det ofta: Ej aptitlig på grund av dess konsistens. Det är ett konstigt resonemang, säger Elle Nikishkova. Tänk på ostron, vad är det för konsistens och hur aptitlig är inte de? Det är bättre att själv smaka på de ätliga svamparna och göra en bedömning. Inte sällan får örsoppen mycket uppskattning på Elles svampprovningar, liksom björksoppen som inte heller den får höga kulinariska betyg i svampböckerna. Jag vill uppmana människor att smaka själva på de ätliga svamparna och inte bara lita på det som står i böckerna. Oftast är det väl nån gubbe som stått i sitt lilla kök, tyckt och skrivit de där svampböckerna.




















Lära sig laga mat, del 3: Så behåller du nyfikenheten
Jun 04 2020 30 mins  
Del 3 av 3: Hur man håller intresset vid liv. När man måste laga mat varje dag är det lätt att tröttna. Erfarenheter och tips från kockarna Johanna Westman, Louise Johansson och Sofia B Olsson. Våra guider: Sofia B Olsson är kock och operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg. Kanske såg du henne i Kockarnas kamp 2018. Louise Johansson blev den allra första Sveriges Mästerkock i TV4 2011. Hon är kock, utbildad sommelier, har gjort flera kokböcker, lagar mat i tv och var finalist i Årets kock 2019. Johanna Westman har skrivit en massa kokböcker, många för barn. Hon har också matkurser för barn, och syns titt som tätt i tv. - Jag har aldrig haft problemet att min nyfikenhet eller inspiration har sinat, säger Johanna. Johannas får inspiration av att resa, gå in i en mataffär, äta hemma hos någon och att äta på restaurang. - Jag inspireras av mina kolleger, säger Louise. Av att träffa folk som gillar att laga mat. Och att gå ut och äta. Louise brukar skriva upp smakinspiration och smakkombinationer för att senare testa det själv. Som "libsticka och lakrits tillsammans med söt morot". Louise har alltid inspirerats mycket av matbilder. Hon hittar t ex inspiration på Instagram och Pinterest. - Jag inspireras av råvarorna, säger Sofia B Olsson. Jag vill göra dem rättvisa, lyfta fram dem. - Och så är det matminnen! Minnen i munnen! Som jag sen försöker återskapa. - Jag gillar att testa nya saker, säger hemmamatlagaren Erik Fornander. Matkultur är en nästan outtömlig källa till inspiration. Han har ägnat många år åt att lära sig laga italiensk och kinesisk mat så autentiskt som möjligt. Inspirationskällor: resor, bra kokböcker, de rätta ingredienserna, bra youtube-kanaler.




Så blir du bättre på att laga mat
May 14 2020 30 mins  
Del 2 av 3: Hur man lär sig analysera maten. Så att det smakar bättre. Så man kan släppa recepten och improvisera. Kockarna Johanna Westman, Louise Johansson och Sofia B Olsson berättar hur. Så lär man sig laga mat det är temat för tre program. Del 1 handlar om hur man kommer igång. Del 2 - det här programmet - berättar hur man blir en duktigare och friare matlagare. Och del 3 handlar om hur man behåller intresset vid liv efter år av matlagande. Våra guider: Johanna Westman har gjort en massa kokböcker, många för barn. Hon har också matkurser för barn, och syns titt som tätt i tv. Louise Johansson blev den allra första Sveriges Mästerkock i TV4 2011. Hon är kock, utbildad sommelier, har gjort flera kokböcker, lagar mat i tv och var finalist i Årets kock 2019. Sofia B Olsson är kock och operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg. Kanske såg du henne i Kockarnas kamp 2018. Här berättar de hur man lär sig att analysera maten man smakat eller lagat. Hur man lär sig att jobba med grundsmakerna - salt, sött, surt, beskt och umami. Hur man lär sig att byta ut en råvara mot en annan. Hur man kan träna sina smaklökar, t ex genom att göra en tomatsås eller annan sås och testa vad som händer om man kryddar med de olika grundsmakerna. Hur man kan träna genom att äta mat som någon annan lagat och försöka komma på hur de har gjort och vilka råvaror som ingår. Kan man jämföra en byggarbetsplats med ett kök? Andreas Börjesson, som jobbat som snickare, ser en koppling i hur man tar steget från att följa recepten och ritningarna till att göra maträtter och plank efter eget bevåg.

Så lär du dig laga mat
May 07 2020 30 mins  
Del 1 av 3: Så kommer du igång. Kockarna Johanna Westman, Louise Johansson och Sofia B Olsson berättar hur de började. Och ger ger tips hur man kommer igång. Hur lär man sig laga mat? Svaren kommer i tre program. Del 1: Hur man kommer igång. Del 2: Hur man blir friare och lär sig improvisera. Del 3: Hur man håller intresset uppe efter år av matlagning. Det är program för dom som inte kommit igång att laga mat än. Och för dom som påbörjat resan. Men också för alla er som redan lagar en massa mat för tipsen och för att berättelserna ger perspektiv på den egna resan. Eller för att det finns nån i din närhet som skulle behöva en liten kärleksfull knuff in i köket. Våra guider är: Johanna Westman har gjort en massa kokböcker, många för barn. Hon har också matkurser för barn, och syns titt som tätt i tv. Louise Johansson blev den allra första Sveriges Mästerkock i TV4 2011. Hon är kock, utbildad sommelier, har gjort flera kokböcker, lagar mat i tv och var finalist i Årets kock 2019. Sofia B Olsson är kock och operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg. Kanske såg du henne i Kockarnas kamp 2018. Louise och Sofia började laga mat som barn. Johanna kom inte igång förrän hon flyttat hemifrån. Men har samma råd till nybörjaren: - Börja med ett recept på en favoriträtt. - Sänk kraven. - Det viktiga är att komma igång. Vi träffar också 11-åriga Tekla Rygielski som älskar bakning och matlagning, har massor med kokböcker och lagar en tacopaj för oss.


Mat i Georgien - en fest på orange vin, båtpizza och mjölksyrat
Apr 23 2020 30 mins  
Georgien kallas Östeuropas Italien. Orange vin och fler druvsorter än Frankrike. Ostpizza, dumplings och en kärlek till festmåltider med massor av smårätter. - Det som gör att man faller pladask är glädjen till maten, att måltiden är en fest. Anastasia Lundqvist och Charlotte Pruth har skrivit och själva gett ut den första svenska kokboken om georgisk mat - Blå berg, grön mat, orange vin. Vi ses dagarna innan coronan bröt ut på den georgiska restaurangen Stumari i Göteborg. Tillsammans med restaurangen ska de ha ett event om georgisk mat. De har tagit med sig mat som de lagat, och kocken på restaurangen, Giorgi från Georgien, lagar också några specialiteter. Det bjuds på khinkali, georgiska dumplings, mjölksyrade grönsaker och olika sorters khachapuri - ostpizzor, den mest kända är båtformar med rått ägg i mitten. Anastasia växte upp med georgisk mat. Hon kommer från Centralasien, från Kirgizistan och det forna Sovjetunionen. Inom Sovjet spreds olika maträtter och georgisk mat var populär. Det är många små rätter på bordet, lite som tapas. Många av rätterna är veganska. Istället för mejeriprodukter används mycket valnötter. Georgien brukar kallas vinets vagga. Man har gjort vin i 8000 år och är kända för sina orange viner gjorda på gröna druvor. - I Georgien finns 500 olika sorters vindruvor, fler än i Frankrike, säger Anastasia. På sovjettiden rationaliserades och standardiserades det mesta. 500 sorters vindruvor blev till några tiotals tillåtna. Hundratals ostar blev till en handfull. Men nu har mångfalden återvänt till Georgien.


Matlagningskurser i vanliga tider – och i corona-tider
Apr 09 2020 30 mins  
En exklusiv matlagningskurs i Paris för två personer. Stjärnkockens kurs i Malmö för 16 personer. Och studieförbundens kursutbud i vanliga fall och på distans i pandemi-tider. I en tid när det börjar bli lite ont om sociala kontakter ska vi gå tillbaks bara några veckor. Då träffades människor fortfarande på matlagningskurser. Kocken Alexandra Marchan-Claude från Helsingfors jobbar i Paris med privata luncher, laga mat åt ambassader eller ge kurser i matlagning för amerikaner, fransmän eller svenskar. Så här har hon jobbat i tio år, sedan hon tog examen i Ferrandi-skolan i Paris, där man lär sig matlagning och marketing. Vi hänger på när Alexandra har en matlagningskurs för Peter Olson och Marina Henze. Vi håller på att ställa om till distanskurser, berättar Christer Wolfbrandt, verksamhetschef på Medborgarskolan i Göteborg. Skolan har ett stort kök med tolv matlagningsstationer, specialbyggt för matkurser. Nu får lärarna vara här ensamma, medan kursdeltagarna jobbar i hemmaköket. Asiatiskt och vegetariskt är stort, säger Christer. Och våra kurser för herrar har alltid varit populära. Och de italienska matlagningskurserna. Matintresset hos oss omfattar hela kedjan, från odling till matlagning och sen kompost, berättar Petra Andreen, utbildningsledare på Folkuniversitetet i Göteborg. Det är en trend vi ser att många vill veta vad de stoppar i sig, vill leva hållbart och om möjligt gärna odla själv. Folkuniversitetet har inget eget kök. Bakningskurserna hålls i ett litet surdegsbageri, medan de populära fermenteringskurserna hålls i egna lokaler. Intresset för matrelaterade kurser har ökat. När vi började med matlagningskurser för tjugo år sen hade vi fyra kurser om året. Nu har vi tjugo kurser varje år, berättar Peter J Skogström, Årets kock 2006, finalist i Årets kock 2018 och i många år medlem i Svenska kocklandslaget. Denna kväll är det sexton personer som går en fisk- och skaldjurskurs på Mat & vin Slottsparken i Malmö.


Upptäcksresan på jakt efter peppar
Apr 02 2020 30 mins  
Elsa Crafoord och Adrian Coyet gav sig ut på en resa på jakt efter peppar. Och upptäckte en värld av symfonikryddor, chilipasta med kaninhuvud, och ovanlig svartpeppar. De satt vid köksbordet och tittade på pepparkvarnen och insåg att de inte visste nåt om pepparn. Var kommer den ifrån? Vem har odlat den? De ville veta mer och gav sig ut på en resa, en upptäcksresa, på jakt efter peppar. Och resorna har blivit fler och peppar och allt som smakar pepprigt och starkt blev med tiden deras jobb. De driver idag företaget The pepper quest som importerar pepparprodukter. På sina resor har de knutit kontakter med små odlare i Kina, Vietnam och Indonesien. - Det var nyfikenhet som fick oss att resa, säger Elsa. Peppar är dels en tropisk växt, piper nigrum, vars frukter blir svartpeppar, vitpeppar, grönpeppar och rödpeppar. Och dels ett begrepp som omfattar en massa andra arter som också smakar starkt, som chilipeppar, rosépeppar, sichuanpeppar och långpeppar. Elsa och Adrian tar emot på sitt lilla kontor i Stockholm. På bordet har de dukat upp med exotiska chilibönpastor och massor med olika pepparsorter. Meny provsmakar sichuanpeppar som tinglar i munnen och är som en hel kryddbukett. Och släktingen batakpeppar från en vulkankrater på norra Sumatra i Indonesien. - Vi kallar dem för symfonikryddor, säger Adrian. Chilipasta från Kina med kaninhuvud i. Phu Quoc och Vinh Linh, två svartpepparsorter från Vietnam. Röd långpeppar från södra Sumatra.

Mat för två veckors karantän - vad blir det?
Mar 26 2020 30 mins  
Fyra personer. Den karantänsittande saknar chips. Kocken ser alla möjligheter. Landsbygdsbon är van att ha lager. Psykologen förklarar bunkrandets psykologi, och tror att vi kommer att bli klokare. Hamstra och bunkra. Några har redan gjort det. Andra kanske funderar. Och för den som behöver sätta sig i egenkarantän hemma, så kanske det är dags att köpa in. Andreas Mälarstedt har satt sig själv i karantän hemma. I halvtid ångrar han sina inköp: - Jag skulle ha köpt chips, säger han. Kocken Sofia B Olsson, operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg, ser inte två veckors karantän som särskilt problematiskt. - Två veckor är inte så lång tid, säger Sofia. Jag skulle göra en meny med tre måltider om dan för inhandlingen. Och koncentrera den första veckan på färska råvaror. - Jag skulle nog gå igång på utmaningen. Se hur många spännande grejer som går att göra på ett begränsat skafferi. Pensionären Per Normark bor på en liten gård i Dalsland, nära den norska gränsen. - Vi är redan närapå självförsörjande, säger Per. Med lite byteshandeln med grannarna kan vi klara oss länge. I vanliga fall handlar de ett par, tre gånger i veckan, mer som en social aktivitet än för att det behövs. - Vi har alltid ett bra lager med saker hemma. Och kan klara oss också utan ström och vatten. - Det finns flera olika förklaringar till att människor dras med i bunkring, säger Elisabeth Punzi, lektor i psykologi. Vissa fattar rationella beslut, andra styrs av djupare, mer grundläggande drivkrafter. Eller en kombination av båda. Elisabeth tror också att krisläget får oss att definiera saker på ett annat sätt. Vi blir medvetna på ett annat sätt. - En känsla som jag hoppas att vi kan behålla när detta är över.

Köttbullar, köttbullar, köttbullar!
Mar 19 2020 30 mins  
Hur Ikea fick sina köttbullar. Varför kocken Stefan Ekengren gör köttbullarna med krossat is. Besök i köttbullefabriken så görs de (och därför kan de ibland lukta illa). Michael La Cour, chef för Ikea Foods globalt, berättar hur receptet till Ikeas köttbullar togs fram. Det tog nästan ett år. Och receptet skyddas i stil med Coca-Cola-receptet. Ikea säljer årligen en miljard köttbullar - Swedish meatballs - i världen. Bröderna Magnus och Fredrik Dafgård visar hur köttbulletillverkning på industriell nivå går till. De är tredje generationen på Dafgårds matfabrik i Källby utanför Lidköping. I princip görs köttbullarna på samma sätt som i ett vanligt hem, men i en mycket större skala. Kocken Stefan Ekengren på restaurang Hantverket i Stockholm skriver i sina kokböcker Husman och Högtid, att han använder krossad is i köttbullesmeten. Tekniken har han hämtat från korvtillverkning. Resultatet ger en saftigare köttbulle. Stefan berättar hur det går till. I Saluhallen i Göteborg ligger sen början av 1970-talet Kåges hörna, ett lunchställe med dagens, oftast husmanskost. Varje dag serveras också mängder med pannbiff. Enklare att göra än köttbullar, men samma smet. Tony Almsäter berättar att utländska gäster som frågar efter Swedish meatballs serveras två stora köttbullar (pannbiffar). Café du Nord i Göteborg öppnades 1875. Det kallas också Köttbullekällaren och är känt för sina stora köttbullar. Vi provsmakar.

Laga mat med kalla och varma råvaror - och det handlar inte om temperaturen!
Mar 12 2020 30 mins  
Råvaror och människor hör till den varma eller kalla naturen. I persisk matlagning går balansen mellan varmt och kallt före smaken. Rozbeh Javid berättar om den mångtusenåriga persiska matkulturen. - Att man kryddar ris med saffran är inte bara för smaken utan beror på att ris tillhör den kalla naturen och måste balanseras med nåt från den varma naturen, som saffran, förklarar Rozbeh Javid som har den persiska restaurangen Shahrzad i Stockholm. När man säger persiskt idag betyder det iranskt. Det persiska riket var en gång en stormakt med centrum i det som idag är Iran. Persien var en av de första och största stormakterna. Det persiska köket är ett av de äldsta och största köken i världen. Rötterna går flera tusen år bakåt i tiden. - I den persiska kulturen har det alltid handlat om att få balans mellan motsatser. Ursprunget till begreppen den kalla och varma naturen går att finna i zoroastrismen, den religion som grundades för 3000 år sen av Zarathustra. Människor och råvaror hör till den varma eller kalla naturen, och mat är ett sätt att balansera detta. En "kall" människa bör äta "varm" mat. Exempel på kalla råvaror: apelsin, bönor, dill, fisk, gurka, koriander, lime, linser, tamarind, yoghurt, kalvkött och vitlök. Exempel på varma råvaror: aubergine, citron, dadlar, fikon, gurkmeja, ingefära, spiskummin, lök, valnötter, räkor och heta kryddor. - Recept innehåller alltid både kalla och varma råvaror, säger Rozbeh. Sidenvägen gick genom Persien. Persien influerades av andra kulturer, och det persiska spreds åt både väster och öster. Det persiska finns i turkisk och grekisk mat och i Nordafrika. Indiska kryddor och smaker finns i Persien, och det nordindiska köket har sitt ursprung i Persien.


Kocken Paul Svensson lär oss "svinnventera"
Feb 27 2020 30 mins  
Ta hand om matrester och frukt och grönt. Tre enkla tips på hur man lagar en god maträtt på i stort sett vad som helst. Och också hur man enkelt tar vara svinnet för att kunna använda det längre fram. Att svinnventera är att gå igenom köket och inventrera vad som finns. Men istället för att slänga så lagar man mat på det som hittas, eller tar hand om det så att man kan laga mat längre fram. I höstas kom boken Rädda maten - restaurang Retaste, manual för minskat matsvinn, av Paul Svensson och hans parhäst sedan många år, Christofer Ekman. Boken berättar om det projekt de startade förra våren en pop-up restaurang som de kallade Retaste. De samarbetade med några matbutiker och grossister och tog hand om råvaror som de tänkte slänga. Istället blev svinnet/råvarorna till mat på restaurangen. - Ibland fick vi bara paprika, säger Paul. Då gjorde vi paprika på alla möjliga sätt. Pauls tips för att skapa en rätt är att den ska innehålla nåt mjukt, nåt rått och krispigt och nåt frasigt. - Dessutom ska det vara salt, sött och surt. Bröd hör till det som vi slänger allra mest. - Vi låter det torka och sen mixar vi det till nytt mjöl, säger Paul. Som man kan baka med, och göra pizza eller pasta av. Småbitar av frukt och grönsaker fryser Paul in. - Ha en plastburk i frysen för grönsaker och en för frukt. Grönsakerna skärs i bitar och blir perfekt till wok, gryta eller soppa. Frukten kan du göra smoothie på.

Alkoholfri sprit!! Vad det är, hur det görs och hur det smakar
Feb 20 2020 30 mins  
Alkoholfri sprit kommer starkt. Alla stora spritföretag satsar på det. Vi provsmakar. Och möter också familjeterapeuten som gör alkoholfritt vin. Erika Ollén är en av två grundare av Gnista, ett företag som producerar det som kallas alkoholfri sprit. Det är det begrepp som används i branschen. - Då förstår man hur de ska användas, säger Erika. De här produkterna ska användas som sprit och blanda drinkar på. Den första alkoholfria spriten, Seedlip från England, kom 2015. Erika berättar att det idag finns ett 20-tal märken, många är gin-lika precis som Seedlip. Dessutom hänger de flesta på hälsotrenden och är utan kalorier, dvs är utan socker. Det gör att de mest känns som vatten i munnen. Med socker i får man en annan munkänsla. Alkoholfri sprit tillverkas med samma metoder som vanlig sprit - genom destillering, fatlagring, bryggning och filtrering. - För det mesta är det inte nykterister som köper alkoholfritt, säger Erika. Ibland vill man ha alkohol och ibland inte. - Alkoholfri sprit är väldigt hett nu. Samtliga stora spritföretag tar fram sina egna versioner. Den alkoholfria spriten är inte billigare. 70 cl kostar 300-400 kronor och drinkarna i baren kostar som de med alkohol i. - Det är jätteintressant att jobba med alkoholfria drinkar, säger Magnus Widmark, bartender på Hotell Avalon i Göteborg. Jag lägger ner lika mycket arbete på att få dem att bli goda. Alkoholfri öl har de senaste åren gjort ett segertåg. Alkoholfria viner har haft det lite svårare att slå igenom. - Vi behöver kraftigare smaker på druvorna och vinet, för när man tar bort alkoholen så försvinner också en del smaker, säger Moa Gürbüzer, som driver Oddbird, ett litet företag som tar fram alkoholfria viner. Moa jobbade tidigare som familjeterapeut och såg vad alkoholen kan ställa till med. - För mig är detta ett fortsatt socialt arbete. Vi vill ändra normen. Det ska vara självklart att fråga om man vill ha alkoholfritt eller med alkohol. - På alla event serveras det idag alkoholfritt, säger Moa. Folk är inte lika skamsna när de ber om alkoholfritt. Jag tror att alkoholbefriat blir den nya normen.

Konsumentmakt – hur vi kan påverka genom att köpa eller inte köpa
Feb 13 2020 30 mins  
Politiskt konsumtion för att förändra världen. Genom bojkott eller buycott - sluta köpa eller börja köpa. Eller bara be lokala handlaren att ta in andra varor. Så fungerar plånbokens makt. - Jämfört med att gå och rösta så kan man ju genom att köpa eller inte köpa påverka varje dag, säger Magnus Boström, professor i i miljösociologi vid Örebro universitet. Han är en av tre redaktörer bakom The Oxford Handbook of Political Consumerism. En bok om politisk konsumtion, hur människor påverkar genom att använda sin makt som konsumenter. Författare är 60 forskare från olika delar av världen. Boken beskriver hur protester har flyttats från gatorna till affärerna, och hur kunder bojkottar eller stödjer företag, varumärken och produkter av olika skäl. Det är alltså inte bara kvalitet och pris som avgör vad de lägger sina pengar på utan också ställningstaganden utifrån ideologi, miljö eller etik. Politisk konsumtion förknippas ofta med vänster, miljöaktivister och t ex kamp för demokrati, som när varor från Sydafrika bojkottades som en markering mot det rasistiska apartheid-systemet. - Men det finns också exempel med rasistiska motiv för bojkott eller buycott. Som när man in Australien kämpade för White Sugar, helt enkelt socker skördat av vita arbetare, berättar Magnus Boström. Konsumentmakt i det mindre formatet är att be sin handlare ta in speciella produkter. - Vi får många förfrågningar om vegetariskt och veganskt, berättar Mai Quach som driver en mindre ICA-butik. - Om det går så tar vi in det och utvärderar sedan försäljningen efter tre månader. Vi tycker det är jättebra att kunderna hör av sig.



Vegoköttet är här för att stanna
Jan 30 2020 30 mins  
Fejkkött. Vegetariska produkter som försöker efterlikna kött. Hur görs det? Hur säljer det? Hur smakar det - vi provsmakar snabbmatsburgare. I kött- och hamburgerälskande USA pågår jakten på den perfekta vegoburgaren. Beyond Meat och Impossible foods är bolagen längst fram i rampljuset, kända för sina vegetariska burgare Beyond burger och Impossible burger. Beyond och Impossible lockar till sig riskkapitalister och rika kändisar. Bill Gates har intressen i både Impossible och Beyond. Google har pengar i Impossible och Leonardo DiCaprio och Snoop Dogg har satsat på Beyond. När Beyond Meat i maj 2019 introducerades på börsen gick aktien bättre på introduktionen än någon annan aktie på nästan tjugo år. Beyond Meat gick bäst av alla aktier i USA under 2019. I Sverige säljs Beyond Burger på Coop. Impossible burger får däremot inte säljas i EU, eftersom de innehåller genmodifierad jäst. Också i Sverige har det utvecklats och lanserats många produkter de senaste åren. Oftast är det soja som är basen. Importerad soja. En produkt som slagit stort i Sverige är Anamma Formbar färs. Det är en sojafärs på importerad soja där man tillsatt stabiliserings- och konsistensmedlet metylcellulosa, också kallat E461, och då går det att krama köttbullar. Anamma görs av norska Orkla. Vi besöker vegofabriken i Eslöv i Skåne och träffar bl a produktutvecklarna Carl-Johan Frelander och Karolina Håkansson. - Vegoköttet är ett skifte och inte en trend, säger Tobias Rydergren, presschef på Coop. Produkterna ökar stort och då ökar också intresset från producenterna. Meny provsmakar veganska burgare från Max, McDonalds och Burger King. Och pratar med Martin Nordin, som för några år sedan kom med kokboken Gröna burgare, där målet inte var att efterlikna köttet.

I huvudet på en stjärnkock
Jan 23 2020 30 mins  
Mathias Dahlgren, den ende svensk som vunnit kock-VM Bocuse d'Or, tar oss med på utflykt till Skärholmen, och sitt favorit-kebab-ställe på Söder. Och slår ett slag för halvfabrikat. "Mat för grå dagar" heter Mathias Dahlgrens senaste kokbok. En bok för de sex mestadels grådassiga månaderna mellan 1 oktober och 31 mars. Då man kanske inte orkar så mycket, men ändå ska det ätas middag varje dag. - Man får försöka hitta nåt kul, nåt som inspirerar, säger Mathias. Och som exempel tar han oss till torgmarknaden i Skärholmens centrum. - Det här är motsatsen till att beställa sin färdigförpackade matkasse. Det är inte bara ett paradis för att handla mat, det är också ett socialt paradis. Mathias filosoferar över avsaknaden av plast runt frukt och grönsaker. Och rundvandringen i den lokala livsmedelsbutiken föder också många tankar om mat och råvaror. Sen åker vi till Mathias favorit-kebab-ställe på Söder i Stockholm. - När jag har utländska kockar på besök brukar jag ta med dem hit. Mathias är finkocken som inte har nåt problem med halvfabrikaten. - Att laga mat idag är som att lägga pussel. Hitta de bra halvfabrikaten och kombinera det med nån härlig färsk grönsak, krydda upp det. Sätt lite personlig knorr på det. Det finns både bra och dåliga konserver och halvfabrikat. Hitta de bra! Man behöver inte skämmas för att man låtit någon annan göra det som är krångligt eller tar lång tid. - Man köper sig tid, säger Mathias. Och i många fall också kompetens. Mathias ger oss exemplet att köpa ett nät med färska svenska musslor och koka dem i en färdig thailändsk grytbas. Middag på några minuter. Mathias tycker också att det är dumt att moralisera över att frukt och grönt finns på andra tider än de traditionella säsongerna. - Idag odlas mycket i växthus, och kvalitén är bra. Ska vi hålla oss till det frilandsodlade i vårt klimat så blir det inte så roligt.

När staten var Sveriges största restaurangägare
Jan 16 2020 30 mins  
Under större delen av 1900-talet var staten restaurangägare. Med striptease, finkrogar, pubar, hamburgerkedja, licensen till Pizza Hut och en massa hotell. Vi berättar om vägen dit. - Jag är född 1981. När jag var barn så fanns hamburgerkedjan Clock, som jag i efterhand har förstått var statlig. Jenny Damberg är journalist och författare. I boken Nu äter vi! (från 2014) skriver hon bl a om staten som krogägare. Hon mötte själv denna historia i Eva Hasselgrens doktorsavhandling Två vita och en brun, La Paloma och notan - en studie av svensk alkoholpolitik och statliga restaurangföretag, cirka 1920-1974 (Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2010). - Det var häpnadsväckande läsning! Stämde verkligen detta? Hade staten striptease? Under andra halvan av 1800-talet försökte staten och organisationer stävja brännvinsdrickandet i landet. I början av 1900-talet kom staten att bli krögare. Snart hade man en tredjedel av alla krogar i Sverige. - De krogarna hade aldrig klarat sig i dagens konkurrens, säger kocken Leif Mannerström, som i sin ungdom jobbade på flera statliga restauranger. Han berättar hur det var att jobba på krogarna. Staten hade också hotell över hela landet, många stadshotell, men också Hotell Reisen och Amaranten i Stockholm, och storhotellen Gothia och Europa i Göteborg. På 50-talet drev man bierstuben och pubar. På 60-talet pizzerior och diskotek med go-go-dansöser. På 70-talet tog man upp konkurrensen med McDonalds med en egen hamburgerkedja, Clock. Senare fick man licensen på Pizza Hut i Sverige. - Det är samtidshistoria, säger Jenny Damberg. Det upphörde först på 1990-talet, företaget SARA-bolagen, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag.

Vete - det äldsta och svåraste sädesslaget
Jan 09 2020 30 mins  
Del 4 av 4 om de svenska sädesslagen. Jordbruket började med vetet. Kallades "ångersäd" för att det är så svårt att odla i Sverige. Nu är vetet störst. Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren. Och ett gammalt recept. I fyra program fokuserar vi på de fyra svenska sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Som brukar nämnas i just den ordningen, efter den ekonomiska betydelsen. Vi vänder på ordningen: Fjärde programmet handlar om vetet, som kom till Sverige med jordbrukarna för cirka 6000 år sedan. - Vetet är spännande för att det är det allra äldsta sädesslaget, säger Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling, och författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. Jordbruket började med vetet, för sådär 10000-12000 år sen. - Vetet är det sädesslag vi odlar mest av, men samtidigt är det också det mest svårodlade i vårt klimat. Vetets stora boom kommer i slutet av 1800-talet när jordbrukstekniken förändrades. Då kom konstgödsel och ett mekaniserat jordbruk. - Vetet är det sädesslag som snabbast anpassades till de nya förutsättningarna, berättar Matti. Vetet hade tidigare varit en ren lyxprodukt och kunde nu bli något allmänt. En lyx som vem som helst kunde köpa. - Jag odlar västgöta lantvete, Ölands lantvete och spelt, säger Niclas Dagman, spannmålsodlare på västgötaslätten. De gamla sorterna är enklare att odla än de moderna. Anna Groneberg, bagare på Garveriet i Floda utanför Göteborg, bakar med gamla lantsorter och t ex emmer. - Vete har fått ett dåligt rykte, men jag älskar det, säger hon.

Meny goes Filosofiska Rummet - om filosofi och etik och mat
Jan 02 2020 30 mins  
Vad ska vi äta? Etiken och filosofin hjälper oss att göra det rätta gentemot människor, djur och natur. Utgångspunkten är två nya böcker. "Smakens makt" av Per Styregård. Och "Vad ska vi äta? Om mat och etik" av Anna T Höglund. Anna T Höglund är docent i etik och verksam som forskare och lärare vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. Per Styregård är skribent och skriver om mat och dryck. Bland annat är han Dagens Industris dryckesexpert. - Filosoferna är bra på att ställa svåra frågor och försöka förklara dem och se saker i ett större sammanhang, säger Per Styregård. - Matdebatterna handlar egentligen om etik, säger Anna T Höglund. När man pratar om ekologiskt, eller hur djuren har det, eller vegetariskt kontra kött. - Etiken är bra på att tänka på både för- och nackdelar med olika aspekter, fortsätter Anna. Debatten är ofta ensidig. De olika aspekterna kan vara produktion, konsumtion, natur, djur, rättvisa, måltiden, klimat. - I matdebatten blir det mycket moraliserande, pekpinnar, skuld och skam. Men så är det inte. Däremot är det svåra och komplexa frågor. - Ibland går det inte att uppfylla alla krav. Det finns inte både närproducerad och ekologisk tomat. Vad väljer du då? Vad är viktigast för dig, ekologiskt eller närproducerat? - Det viktiga är att var och en kommer fram till ett eget ställningstagande. Och att man vet varför, säger Anna.




Späck och ister! Mums!
Dec 12 2019 30 mins  
Kristofer Franzén, dataforskaren som blev charkuterist och grisuppfödare, bjuder på flott - grisfett. Istersmör på bröd. Och lardo på handen - innan det hamnar i munnen... Andra programmet av två om fett. Meny besöker Kristofer på hans gård utanför Enköping. Tillsammans med Jenny Damberg, journalist och författare som precis kommit ut med boken Fett - en historia om smak, skräck och starka begär. (Vi pratade fett med henne i förra programmet.) Kristofer gick en korvkurs och blev så intresserad att han slutade sitt jobb som dataforskare, flyttade ut på landet, skaffade grisar och öppnade charkuteri. På det leriga fältet utanför huset väntar några nyfikna Linderödssvin, Sveriges enda oförädlade lantras. Kristofer bjuder på traditionellt istersmör - smält späck smaksatt med rödlök och kryddpeppar, samt en egen variant på tyskt schmalz med lök, äpple och trattkantareller. Att breda på brödet istället för smör. Ljuvligt gott! Och han bjuder på det som i Italien kallas lardo - späck som legat i salt i upp till fyra år. - Fett smakar bäst kroppstempererat, säger Kristofer. Det gäller också andra charkuterier. Han lägger en bit fett på handryggen och värmer det genom att lägga den andra handen över, innan han stoppar det i munnen. - Späck är grisens underhudsfettet, säger Kristofer. Hårdare högst upp och mjukare ju längre ner man kommer. Ister är det mjuka och vaxartade fettet inne i buken. Späck och ister kan förädlas till nya produkter, eller användas i t ex bakning. - Pajdeg gjord på späck blir både spröd och knaprig.

Fett gott! En hyllning till människans bästa vän - fettet.
Dec 05 2019 30 mins  
Utan fett hade vi inte blivit människor. Fett var länge det viktigaste födoämnet. Sen blev det fult. Men nu vågar vi älska fett igen. Det första av två program om fett. - Jag önskar att jag alltid stekt potatis i fågelflott istället för smör eller olja, säger Jenny Damberg. Det är en så stor skillnad. Det är det enklaste sättet att lyckas. Fett - en historia om smak, skräck och starka begär. Det är titeln på Jenny Dambergs nya reportagebok. - Jag kände att jag var dålig på att använda fett. Jag använde några få typer smör, olivolja, rapsolja. Och så finns det så mycket mer. Jag ville lära mig mer om fett. - Hela min smakvärld har vidgats. Hon berättar om fettet genom människans historia. Fettet finns i politiken, religionen, könsrollerna - överallt i våra liv. - Det finns ju de som säger att vi hade aldrig blivit människor om vi inte hade haft en så stor aptit på fett. För vi hade inte kunnat utveckla så stora hjärnor utan all den energi som fett ger. I jägarsamhället var fettet viktigast i djuren. Köttet var inte så intressant. Man skar ett snitt i djuret för att se att det var riktigt fett. Idag får man mindre betalt för feta djur. En mager gris lönar sig bättre än en fet. Efter andra världskriget blev fett fult och utsågs till boven till våra moderna välfärdssjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar. - Men nu håller fett på att få bättre rykte igen, säger Jenny. Vi träffar också Alexander Tserpelis, köksmästare på och ägare till restaurang Ma Cuisine i Göteborg. Här regerar den franska matlagningen. På Ma Cuisine tar de vara på allt fett och använder det i matlagningen. Mycket handlar om confitering, att koka i fett. Alexanders favoritfett är kycklingfett och han berättar hur vi kan ta vara på det hemma.

Vi tipsar om kokböcker och annan matlitteratur
Nov 28 2019 30 mins  
15 matböcker! Från nördigt till baskokbok, från asiatiskt till svenskt. Veganskt och kött. Och matiga reseböcker. Kocken och krögaren Emma Kolback ansluter till Menys Kalle Wannerskog och Tomas Tengby och djupdyker i årets matlitteratur. Emma kollar in: Japanska bakverk av Ai Ventura Japanska bakverk från grunden. Speciellt och nördigt. Thai av Tove Nilsson Erfaren kock och kokboksförfattare tar sig an det thailändska köket. Super tasty thai! av Wichudaporn Chaiyasaeng Tog sig till final i Sveriges mästerkock. Blandar thailändskt med svenskt. Mitt lilla svenska kök av Rachel Khoo Brittiska som numera bor i Sverige. Har tidigare gjort bok om fransk mat, nu tar hon sig an det svenska. Meat cravings - less is more av Henning Kvick Köttkunskap och läckra tillbehör för de som vill äta mindre men bättre kött. Kalle har plöjt matiga reseguider, för den verkliga resan, eller för fåtöljresor med en god kopp te: New York för foodisar av Martin Gelin Tokyo för foodisar av Jonas Cramby Berlin för foodisar av Sara Berg Köpenhamn för foodisar av Erik Eje Almqvist Stockholm för foodisar av Jonas Cramby Och Tomas kollar in årets trend. Som är samma som förra året: vegetariskt, grönt, veganskt. Ett axplock av gröna böcker: Prepp - vegorecept för en smartare vardag av Ylva Bergqvist Som en matkasse med recept, fast utan matkasse. Det veganska köket av Mattias Kristiansson Baskokbok för veganer, vegetarianer och de som vill äta mer grönt. 1700 recept. Och med personlighet. Vegansk husmanskost - vardagsrätter, klassiker, högtidsmat av Gustav Johansson Allt det välkända, men med köttet utbytt mot ersättningskött... Käka grönt! Tuvessonskans ultimata guide till skåpmat, brödmat, plåtmat och annat gott Lite av varje. Lakto-ovo. Lättast att ta till sig för fansen. Stora veckans vego av Sara Begner Erfaren kock med grundlig kokbok. Omfattande, bra recept, men lite opersonligt.

Har du gått på proteinmyten?
Nov 21 2019 30 mins  
Tre forskare berättar om sin matrelaterade forskning. Vad får oss att välja eller välja bort hållbart och hälsosamt? Om gymnasieelevers matvanor. Och hur man säljer med hjälp av protein. Nyligen besökte vi Campus Grythyttan och fick inblick i hur man utbildar på universitetsnivå för hotell och restaurang. Campus Grythyttan som är en del av Örebro Universitet. På universitetet inne i själva Örebro sysslar man också mycket med mat. Mat och hälsa heter en tvärvetenskaplig satsning, där forskning och utbildning inom medicin, vård och gastronomi möts. Vi träffar tre forskare: Göran Eriksson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro Universitet. Tillsammans med Ariel Chen har han skrivit en vetenskaplig artikel om hur matproducenter omdefinierar och marknadsför sina produkter och sätter fokus på högt proteininnehåll. Det kunde de studera på förpackningarna. - Väldigt många produkter lyfter idag fram proteininnehållet. Det finns en myt att vi behöver mer protein, säger Göran Eriksson. Proteinmyten kopplar bland annat till vår tids fixering vid träning och utnyttjas friskt i marknadsföringen av produkter. I studien har de utgått från produkternas förpackningar. Carolin Zorell har precis börjat sin forskning på vad som får oss att välja - eller välja bort hållbar och hälsosam mat. Hon studerar t ex vårt beteende på caféer och restauranger och kan se att våra val styrs av hur gruppen gör. - Människor som kommer i grupp väljer likadant, säger Carolin. Om en tar kaffe i engångsmugg - trots att de dricker kaffet på plats - så tar de andra också engångsmugg. I den fortsatta forskningen vill hon se om man med små förändringar i miljön kan göra det hållbara valet lättare. Hon vill också förstå vilka personer det är som får extra stor påverkan och därigenom kan skapa trender. Psykologen Malin Anniko gör tillsammans med Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro Universitet, en studie och gymnasieelevers matvanor. - Huvudfrågan är vad som påverkar ungas matval när det kommer till klimatvänlig och hälsosam mat, säger Malin.



B-jäst. Ugnstemperaturer. Och mindre betalt till bönder – trots att priserna ökat i butikerna
Oct 31 2019 30 mins  
Vad är B-jäst? Varför du inte behöver vara så noga med ugnstemperaturen. Hur torrt bröd kan väckas till liv igen. Och om svenska råvarupriser - bönderna får mindre betalt för vete och lamm. Kanske har du en vegetarian eller vegan i din närhet. Då är chansen stor att du har mött eller åtminstone hört talas om B-jäst. En sorts beiga flingor som veganer gärna strör i och på maten, ungefär som andra använder riven parmesan. B-jäst, näringsjäst, jästextrakt hittar man också i innehållsförteckningen på buljong och snart sagt varje halv- och helfabrikat i butikerna. Men vad är det? Vi pratar med Eleonor Dahllöw, VD på Carls-Bergh Pharma som säljer B-jäst sedan 1960-talet. Och med Linn Skoog, kock på den veganska restaurangen Blackbird i Göteborg, där det används mycket B-jäst. För några veckor sen handlade Meny om kaffe. Kafferostaren Joanna Alm berättade bland annat om villkoren för kaffeodlarna. Efter programmet fick vi mail från svenska lantbrukare. En av dom var Elsa Bexelius, som numera är pensionerad men som till för några år sen födde upp lamm som deltidsbonde. - Avräkningspriserna på lamm, alltså det som uppfödarna får betalt, ligger på samma nivå som på 1980-talet, berättar Elsa när vi ringer upp henne. Om vi räknar in inflationen har priset i praktiken halverats. Mårten Svensson hörde också av sig. Han är lantbrukare på Lundaslätten. - Priset på vete har gått ner de senaste tjugo åren, berättar han. Förutom att jobba mer än heltid som lantbrukare jobbar Mårten också deltid som fotograf. Och tidigare brukade han också skriva i en lantbrukstidning. När priserna går bakåt måste pengarna ändå in. Ugnstemperaturer är ingen exakt vetenskap. Termostaterna i våra ugnar är inte så exakta, och dessutom hålls inte temperaturen i ugnen konstant, utan går upp och ner. - Lär känna din ugn, säger kocken och kokboksförfattaren Katja Palmdahl, som både bakar och lagar mycket mat i ugnen. - Exakta gradantal är inte så viktigt, säger hon. Det viktiga är att titta på vad som händer och anpassa gräddning och tid efter det. - Jag kör ofta flera saker samtidigt i ugn, vilket kan betyda att något får täckas över en stund för att inte brännas. Och så berättar vi hur och varför man kan väcka ett gammalt bröd till nytt liv.



Kokboksklassikern: Bonniers missade att ge ut den tredje mest sålda kokboken
Oct 17 2019 30 mins  
Rosendals trädgårdscafé av Monika Ahlberg kom ut för 25 år sen. Boken förändrade vår syn på kokböcker och blev enorm försäljningssuccé. Men Bonniers missade fyra chanser att ge ut den. I vår en serie om moderna svenska kokboksklassiker - kokböcker som har påverkat och varit milstolpar - har vi uppmärksammat Martin Johansson två bakböcker Surdegsbröd och Enklare bröd och Anna och Fanny Bergenströms Kärlek, oliver och timjan. Tredje boken är Monika Ahlbergs första bok, den om Rosendals trädgårdscafé. Monika berättar hur hon gick från att vara balettdansös (som ville bli filmstjärna) till att driva caféet på Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm. Hur hon uppmanades av bokförläggaren Abbe Bonnier (tredje generationen på bokförlaget Albert Bonnier) att skriva en kokbok. - Men han kunde på den tiden inte själv fatta beslut om utgivning. Jag var på fyra möten på Bonniers, men det ledde inte till nåt, berättar Monika. - På det sista mötet sa en kvinna att jag borde förstå att Rosendals trädgårdscafé var en ren stockholmsföreteelse, och att det där med ekologiskt skulle gå över. Boken gavs istället ut av Tidens förlag och blev en försäljningsuccé, med sex upplagor och 850 000 exemplar sålda. Och den finns fortfarande i butikerna. - Den är kanske den första riktiga livsstils-kokboken, säger Karsten Thurfjell, journalist på SR som också är ledamot i Måltidsakademien och sitter i den jury som delar ut priser till den bästa måltidslitteraturen. Karsten berättar om kokböcker och Sverige för 25 år sedan, när boken kom ut. - Den blev stilbildande. Efter den kom fler stora och vackra kokböcker som man läste i sängen eller lät ligga framme på soffbordet. Menys kokbokspanel trettioplusarna Nina Frogneborn, reporter här på Meny, och Emma Kolback, kock och krögare, var barn när boken kom, men har ändå tydliga minnen av den. De berättar också hur de tycker att den står sig idag.

Vi skördar humle och gör öl med en gång
Oct 10 2019 30 mins  
Vi plockar humle med mikrobryggaren Peter Robertsson, som sen gör öl på direkten. Med jäst från jästjägaren Karl-Johan Fredén Jansson, som hittar öljäst på balkongen och i björksav. Svensk öl görs ofta på utländska råvaror. De mikrobryggerier som poppat upp över landet har ofta varit inspirerade av amerikanska hantverksöl och bryggt med importerad malt och jästkulturer. Mikrobryggeriet Electric Nurse startades och drivs av Ida Engström och Peter Robertsson. De gillar amerikansk och nya zeeländsk humle med mycket smak. - När vi startade för sju år sen så fanns det inte så mycket svensk humle, säger Peter. Och trots att vi odlar korn i Sverige så görs det inte så mycket malt. Humlen odlas av Carolina och Erik Råberg på Yxsjöns humlegård inte långt från bryggeriet. Med den nyplockade humlen gör Peter helsvensk öl på svensk malt och en lokal jäst. Jästen har tagits fram av Karl-Johan Fredén Jansson, en av få som tillverkar svensk, lokal öljäst från jäst som han hittar i naturen. Karl-Johan tycker att jästen har fått en för blygsam roll i ölbryggningen. - Det är jästen som gör ölen, säger han. Karl-Johan berättar hur han bär sig åt för att hitta och odla fram svensk öljäst. Nästan all öl som görs i Sverige görs på importerad humle. Förr var det annorlunda. Från 1442 till 1860 var det lag på att varje gård i Sverige skulle odla humle. Vi förklarar varför.

Korn - vårt mest allsidiga sädesslag
Oct 03 2019 30 mins  
Andra programmet i en serie om de fyra svenska sädesslagen. Kornet var störst och viktigast under lång tid. Till bakning, gröt och öl. Och till djurfoder. Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren. I fyra program fokuserar vi på de fyra svenska sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Som brukar nämnas i just den ordningen, efter den ekonomiska betydelsen. Vi vänder på ordningen: första programmet handlade om havre. Nu handlar det om korn. - Korn har odlats sen åtminstone bronsåldern, berättar Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling, och författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. Korn var det största, viktigaste och mest dominerande sädesslaget under lång tid. Det är därför det har namnet korn - samma ord som vi använder för spannmål i största allmänhet. - Under större delen av järnåldern odlades det mer eller mindre bara korn i Sverige. I Norrland är det fortfarande i stort sett bara korn man hinner odla på den korta växtsäsongen. - Kornet är det riktiga allround-sädesslaget som man kan ha till allt, säger Matti. Det kan odlas var som helst. Och du kan använda det till nästan vad som helst. Du kan göra bröd, gröt, öl på det och du kan ge det till djuren. Under lång tid var öl väldigt viktigt, eftersom man sällan kunde dricka vattnet. Så man har alltid odlat korn för att kunna göra öl. Matti Wiking Leino tillagar kams, en variant på palt utan fyllning från Västernorrland. På västgötaslätten träffar vi spannmålsodlaren Niclas Dagman. Han berättar hur det är att odla korn, och jämför de äldre sorterna med de moderna. - Den äldsta sorten, Svanhals från 1880-talet, gick bäst i år, säger Niclas. Anna Groneberg är bagare på Garveriet i Floda utanför Göteborg. - Vi har bakat väldigt länge på kornmjöl, säger hon. Mycket av vår norrländska tunnbrödskultur kretsar kring kornmjölet. Korn innehåller gluten, men det utvecklas inte på samma sätt som i vete. Precis som med rågen behöver korn lite hjälp. - Jag har bakat mjukt bröd på korn och råg. - Korn ger också fin karaktär åt vetebröd. Det har en mustig lite fruktig smak, och en rund och mjuk sötma.

Så får du godare bryggkaffe - använd en våg!
Sep 26 2019 30 mins  
Mästerrostaren och kaféägaren Joanna Alm lär oss att brygga ett ännu godare kaffe. Det handlar inte om bryggmetod eller prylar. Utan bara om att vara noggrann. Joanna Alm driver Drop Coffee, ett kafé och ett kafferosteri i Stockholm. Tre gånger svensk mästare i kafferostning och tvåa, tre och fyra i kafferostnings-VM. Började jobba på café som tonåring och har sedan dess jobbat med kaffe. En dag i mitten på 00-talet fick hon smaka en kopp kenyanskt kaffe, och därefter har hon arbetat med specialkaffe - de allra finaste kaffebönorna. Hon köper dem från odlare som hon besöker varje år. Joanna kom nyligen ut med en bok om kaffe, Manifest för bättre kaffe, där hon delar med sig av sin kunskap. Dels förklarar hon hur komplicerat det är att få fram kaffebönorna. Hur mycket arbete som ligger bakom, och hur många steg som krävs. Dels förklarar hon rostningens mysterier. Och så kommer hon med tips på hur vi ska kunna brygga riktigt bra kaffe hemma. Joannas bästa tips: 1. Köp ett bra kaffe. Som man vet var det kommer ifrån och hur det är producerat. För då vet man att bönderna fått mer betalt. Och då är det av högre kvalitet och kan ge fler smaker. - Vi måste lära oss att betala mer för kaffet, säger Joanna. Bönderna får lika mycket för kaffet som de fick på 1970-talet. Många slutar odla kaffe och går över till annat. - Specialkaffeodlarna får mer betalt, men de är så få. Det är otroligt viktigt att vi börjar betala bättre för det vanliga kaffet, det billiga kaffet i dagligvaruhandeln. 2. Köp ett så nyrostat kaffe som möjligt. 3. Brygg på ett så nymalet kaffe som möjligt. 4. Väg upp både kaffet och vattnet. 30-32 gram kaffe till 500 g vatten. 5. Brygg på så hett vatten som möjligt. 6. Om du vill investera i något så är det en kvarn. Bryggtiden påverkar också resultatet. Bryggning i tratt bör ta mellan 3 och 3,5 minuter. Bryggning i presskanna ca 4 minuter. - Om kaffet brygger för snabbt, dvs brygger för lite så kommer det att smaka surt, säger Joanna. - Om det brygger för länge kommer det att smaka bittert. Joanna förstår om det hon säger kan låta snobbigt. - Hur snobbigt det än låter, så snälla, testa nåt av det här! - Testa att brygga med nyrostat och nymalt kaffe. Eller testa att väga upp kaffe och vatten. Eller testa ett annorlunda kaffe - ett etiopiskt eller kenyanskt. - Du kommer att märka en skillnad.


Lekfull jakt på nya smaker - med enkla råvaror
Sep 12 2019 30 mins  
Nu i skördetid bygger stjärnkocken Johan Björkman upp vinterns skafferi av smaker. Lägger in, fermenterar, torkar och smaksätter salt, oljor och vinäger. Morötter och plommon får nya spännande liv. - Vi har använt fläsksvål till en koladessert, säger Johan Björkman, kökschef på stjärnkrogen Koka i Göteborg. Det var en vattendelare i matsalen. Men det var gott. När restaurangen fick en stjärna i Michelin-guiden började det dyka upp många utländska gäster. De ville inte äta franska ostar, utan förväntade sig svenska smaker. - Men det växer ju inte så mycket sex månader per år. Eller 10 månader per år. Så man började experimentera med gamla konserveringsmetoder - fermentering, inläggning, torkning, oljor och vinägrar. Och metoder och tekniker från andra matkulturer testades på våra råvaror. Nya smaker och texturer lockades ur de enkla svenska råvarorna. De fermenterade morötterna med korianderfrön och vitlök är lika fasta och krispiga som färska morötter, men har dessutom frisk syrlighet, fyllighet och lätt sälta. Under sommaren och hösten fylls skafferiet på. Nyskördat tas om hand och prepareras i köket. - Vi vill inte använda så mycket citron. Så vi fermenterar plommon, körsbär och jordgubbar. Då får de en härlig syra. Johan visar runt bland alla förråd på restaurangen. Här finns färska korianderfrön i salt och vinäger, som påminner om kapris. Och inlagda granskott (får bara plockas med markägarens tillstånd). - De har vi till allt! Och teknikerna kan kombineras. Fermenterade plommon kan torkas och blir som torkade aprikoser. Och det torkade kan malas till ett pulver. Olika texturer och koncentrationer av smakerna kan användas på olika sätt. Det är ett lekfullt experimenterande. Något som börjat som en förrättsidé kan senare visa sig sluta som en efterrätt. - Allt blir långt ifrån bra. Men då hamnar det inte på menyn. - Vi har försökt göra en dessert på morotsjuice och kaffesump. Kaffeglassen blev bra, men moroten bara försvann. Johan Björkman har också samlat idéer, tankar och recept i kokboken Det nordiska skafferiet.

Havre - sädesslaget med lägst status
Sep 05 2019 30 mins  
Första programmet i en serie om de fyra svenska sädesslagen. Havre - som inte kan jäsa, som alltid setts ner på. Men också exportframgången som skapat välstånd! Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren. Vi äter dagligen av våra fyra sädesslag, men vet ganska lite om dem. Nu gör Meny en serie program om sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Ordningen har varit den samma sedan medeltiden och speglar deras status och ekonomiska värde. - Havre skiljer sig mycket från de andra sädesslagen, säger Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling och särskilt intresserad av gamla kulturväxter och deras historia. Han är också författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. - Idag tänker vi på havre som gryn och djurfoder. Men havre har varit det vanligaste sädesslaget i Sverige. I många fall det enda sädesslaget. - I slutet av 1800-talet var mer än hälften av all spannmålsodling i Sverige havre. Havre saknar gluten och havremjöl har därför ingen förmåga att jäsa och ge ett luftigt bröd. Ändå gjordes det bröd på det förr. Matti bakar ett hårt tunnbröd som vi smakar på. Skrädmjöl är ett mjöl på rostad havre. Bagaren Anna Groneberg blandar det med bovete och då lyfter degen. - Sen är ju skrädmjölsdrömmar en klassiker. Drömmar ska ju vara spröda. Jag blandar också i lite skrädmjöl i pajdegen. Niclas Dagman är lantbrukare i tolfte generationen på samma gård i Grästorp på Västgötaslätten. - Vi har bland den bästa havren i världen, säger han. - Det var havren som skapade välståndet på slätten. Järnvägen byggdes kors och tvärs för att transportera havren som såldes till England. Niclas tycker att havren är det sädesslag som är lättast att odla. - En vettig jord och lite gödsel så växer det. - Det kommer att bli mer odling av havre. Tillsammans med korn är havre bland det bästa man kan äta.

Kokboksklassikern: Förlaget trodde inte på omslagsbilden och titeln
Aug 29 2019 30 mins  
För 18 år sen kom Kärlek, oliver och timjan - Anna och Fanny Bergenströms kokbokssuccé. Meny uppmärksammar moderna svenska kokboksklassiker. Andra programmet i en serie om fyra. - Vi fick kämpa för omslagsbilden, säger Anna. Förlaget tyckte inte att en kokbok kunde se ut så. - De var tveksamma till bokens titel också. I våras startade Meny en serie om moderna svenska kokboksklassiker. Kokböcker som har påverkat och varit milstolpar. Vi angränsade oss till de senaste 25 åren. Och vi valde ut fyra böcker. 3 svenska och en översatt. Intervjuer med författarna. Tankarna de hade inför böckerna och hur det sen blev. Prat om den tid som var när böckerna kom ut. Och så ser vi hur böckerna står sig idag. Först ut i våras var Martin Johansson med två böcker faktiskt - Surdegsbröd och Enklare bröd. Idag handlar det om Anna och Fanny Bergenströms Kärlek, oliver och timjan - mat för välbefinnande, som kom ut 2001. En bok som finns i väldigt många svenska hem. - Det mesta som hänt på kokboksfronten sedan dess finns med i den här boken, säger Menys Tomas Tengby. Den var före sin tid. - Alltihop började med att jag och min man gjorde en resa på motorcykel ett halvår genom Indien, berättar Fanny. Sen anslöt Anna i en månad. - Fanny och jag pratade tydligen bara om mat, frukt och blommor hela tiden, säger Anna. Fannys man föreslog att vi skulle göra en bok. - Vi ville göra en bok med mycket grönsaker. Det fanns mest råkostböcker, men vi ville göra en sinnligare bok. Kulturradions Karsten Thurfjell är också ledamot i Måltidsakademien och sitter i den jury som delar ut priser till den bästa måltidslitteraturen. Han berättar om tiden då boken kom ut. - 2001 hade det börjat bli lite hälsofokus, säger han och förklarar också varför boken fick pris som årets bästa bok. Menys kokbokspanel består av kocken Emma Kolback och Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby. De minns hur de själva mötte boken, och ser hur den står sig idag.


Sverige på väg att bli ett riktigt vinland
Aug 22 2019 30 mins  
På bara några år har svenskt vin blivit mycket bättre. Och det odlas allt mer. Vi provsmakar och besöker en gård. - Svenska viner vinner guldmedaljer i internationella tävlingar. Svenskt vin finns i Italien, i Bordeaux, och de lovordar det. Mattias Säfvenberg är sommelier och har serverat svenska viner i många år. Nu har han också skrivit boken Svenskt vin, en vinvärld som växer. När Meny tittade på svenska viner för några år sen blev slutbetyget att de kostade mer än de smakade. Då var många skeptiska till svenska viner. Men det har hänt mycket sen dess. Priset och smaken har närmat sig varandra. Det görs framför allt vita viner, men även mousserande och rosé. Det är svårare att göra röda viner i Sverige. - Sverige har ett perfekt klimat för vita viner, säger Mattias. I vinvärlden brukar man säga att en druva blir som bäst när den odlas nära sin nordligaste gräns. Skåne är det som närmast kan betraktas som ett vindistrikt i Sverige. Meny besöker Kullabergs vingård i Skåne, och träffar vinmakaren K Felix G Åhrberg och vd:n Victor Dahl. Kullaberg har de senaste åren utökat sina odlingar rejält. Kan Sverige bli ett vinland att räkna med? - Ja visst, säger Mattias Säfvenberg. Se på Nya Zeeland. De planterade den första vinstocken med sauvignon blanc i mitten av 1970-talet. - Vi är i fas ett av fyra, säger K Felix G Åhrberg på Kullaberg. Det första steget för ett vinland. I fas fyra hittar vi länder som Nya Zeeland, Tyskland, England, USA och Sydafrika. 1999 blev Sverige ett officiellt vinland godkänt av EU.










Deckarmat från Sydafrika och Sicilien
Jun 20 2019 30 mins  
Vi fördjupar oss i deckare där maten är viktig. Mord och mat med Tannie Maria i Sydafrika, och commissario Montalbano på Sicilien. Om maträtterna, matkulturerna och författarna bakom böckerna. - Tannie Maria är en mullig matskribent som bor i en liten stad på Klein Karoo-stäppen i Sydafrika. Hon är helt besatt av mat och lyckas också lösa mord med hjälp av mat, berättar översättaren Mia Gahne. Mia är matskribent och kokboksförfattare - men också översättare av skönlitteratur, mycket deckare som t ex Deon Meyer, också han från Sydafrika. Sally Andrew är författare till böckerna om Tannie Maria. Det har kommit tre böcker. De två första, Tannie Marias recept på kärlek och mord och Tannie Marias stora utmaning, har kommit ut på svenska. - Hon bor lite primitivt i ett naturreservat, inte så långt från sin romanhjälte, säger Mia Gahne. Böckerna skildrar ett Sydafrika med många kulturer, matkulturer och språk. Sally Andrew var inte speciellt matintresserad från början utan har tagit hjälp av matkunniga när hon skrivit. Men matintresset har vuxit. - Jag testade recepten och gjorde t ex vetkoek, en sorts fyllda friterade bröd och det var fantastiskt gott, säger Mia. Till slut så blev jag tvungen att åka till Sydafrika för att smaka på den här maten på riktigt. Mia träffade Sally Andrew på sin resa och smakade maten i böckerna. - Det var fantastisk mat i Sydafrika! Med många influenser från t ex Malaysia och Indien. Mia Gahne berättar om Tannie Marias maträtter, med namn som vetkoek, koeksisters och rusks. På södra Sicilien finns commissario Montalbano. - Han har ett nästa religiöst förhållande till maten, säger Karin Vikström, som känner Andrea Camilleri, författaren till böckerna. - Till exempel tycker han att maten ska avnjutas under tystnad. Och fisken ska vara alldeles nyfångad, råvarorna de allra bästa. Precis det samma säger författaren Andrea Camilleri när Karin frågar om hans syn på mat. Det äts väldigt mycket mat i böckerna och tv-serierna om Montalbano, men han lagar ingen mat själv. Det gör däremot hans hushållerska Adelina, som alltid lämnar nåt hon lagat i hans kylskåp. - Camilleris mormor Elvira är nog förebilden för Adelina. Hon var kocken i familjen och lagade många av de rätter som förekommer i böckerna. Det är hundra procent sicilianska rätter. Ofta mycket enkla. Böckerna och tv-serierna är en formidabel succé i Italien, och runt om i världen. Men bara ett fåtal av böckerna har översatts till svenska. SVT var med och producerade de första tv-serierna, men det är nu länge sedan SVT sände nya Montalbano-avsnitt. Det produceras ständigt nya.

The Bacon Show
Jun 13 2019 30 mins  
Vad är bacon? (Det är inte självklart!) Så görs bacon i charkfabriken. Och vi berättar historien om PR-mannen som lärde USA att äta bacon till frukost. (Han lärde också amerikanska kvinnor att röka...) Nathan Wagner kommer från USA. Han slutade vara vegetarian när han som 14-åring smakade bacon. - Krispigt, salt, rökigt och så fettet som gör det så underbart och vackert! säger han. Nathan försöker förklara den närmast religiösa dyrkan av bacon som man kan stöta på i USA. Nej, bacon är inte amerikanskt. Men det vi svenskar kallar bacon idag är sk amerikanskt bacon. Tidigare såg inte vårt bacon ut så. Då var det torrsaltat. - Vi har försökt göra gammalt bacon, men konsumenterna är inte så intresserade, säger Frederick Larsson på charkuterifabriken Signal & Andersson, som gör 1500 ton bacon om året (och lika mycket stekfläsk) som främst går till restauranger och storkök. De är också svenska mästare i bacon 2018. - Torrsaltat bacon blir fastare och hårdare. Och behöver vara fetare för att det inte ska bli för torrt. Men idag vill vi ha vårt bacon med mindre fett. Och då fungerar det bättre att göra amerikanskt bacon, där saltet injiceras i det råa köttet med nålar. Det saltas på några sekunder och röks sen i rökskåp. Med riktigt träspån eller med återskapad rök, där röken fångats upp i vatten, rengjorts från allt farligt och sedan sprutas ut som en dimma i rökskåpen. Frederick visar oss hur det går till att göra lättrökt bacon industriellt. Och så ger han tips på hur man bäst steker bacon. Men det finns också engelskt bacon, och kanadensiskt, och den tyska varianten speck, och panceta i Spanien och pancetta i Italien. Och de görs på olika sätt och på olika styckningsdetaljer. Vi berättar också om Sigmund Freuds systerson Edward Bernays, den amerikanske PR-mannen som på 1920-talet skapade en framgångsrik kampanj för en baconproducent som ville öka försäljningen. Bernays kampanj lärde amerikanerna att äta bacon till frukost. Bernays gjorde också en lyckad kampanj för Lucky Strike som fick kvinnor att börja röka och lärde amerikaner att diskade glas var ohygieniskt och pappermuggar var bättre.

Mjölk - och produkter som inte får kallas mjölk
May 30 2019 30 mins  
Svensk mjölkhistoria om mjölkpropaganda, mjölkpolitik och fajten mellan mejerijätten och havredrycken. Och så provsmakar vi vegetabiliska alternativ och frågar Arla varför de blandat mjölk och havredryck. - Mjölk var ingen vanlig måltidsdryck förrän senare delen av 1800-talet, berättar etnologen och f d kocken Håkan Jönsson, som skrev sin avhandling om mjölkens kulturhistoriska betydelse i Sverige. Han berättar om mjölkens särställning i Sverige. Om Mjölkpropagandan, organisationen som sålde in mjölken på alla sätt. Kampanjerna för att få svenskarna att dricka mer mjölk har varit många och marknadsföringen har anpassat sig efter tidsandan. - Skolmjölken var symbolen för en framväxande välfärdsstat, säger Håkan Jönsson. Än idag subventioneras skolmjölk av EU och genom åren har t ex mejerierna producerat läromaterial för skolorna. Under tidigt 1900-tal enade mjölken svenska politiker från höger till vänster. Mjölk var nyttigt och bra och helst skulle kaffet och alkoholen bytas ut mot mjölk. Mjölkbarer var det nya fräcka. Mjölkkonsumtionen minskar sedan länge i Sverige. De vegetabiliska mjölkliknande produkterna blir vanligare. Men sedan 2013 säger EU-regler att termer som mjölk, smör, ost och yoghurt bara får användas för produkter som kommer från animalisk mjölk. Alltså inte för produkter från växtriket. Europadomstolen menar att med mjölk "avses uteslutande det normala juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar, utan någon tillsats och utan att något avlägsnats från detta. Havremjölk får det alltså inte heta på förpackningar och i reklam. Undantag är väletablerade produkter som jordnötssmör, kakaosmör, kokosmjölk och mandelmjölk. Vi provsmakar havredryck, ärtdryck, cashewdryck, sojadryck, Mylk - en blandning av flera olika råvaror och mandelmjölk (!). I flera år har stora bondekooperativa Arla och lilla uppstickaren Oatly stridit med vapnen mjölk och havre. Det har handlat om reklam, hur den utformas och vad man ska få säga i den. 2015 förlorade Oatly mot branschföreningen Svensk Mjölk i marknadsdomstolen och Oatly förbjöds att använda marknadsföring som ansågs misskrediterande mot mjölk. Nu har Arla lanserat en blandning av mjölk och havredryck. Vi frågar Kristina Hammerö, ansvarig för mjölkprodukter på Arla i Sverige, hur de tänkte när de kom på den.

Två bakböcker som förändrade Sverige
May 23 2019 30 mins  
För tio år sen kom Martin Johanssons bok Surdegsbröd. Året därpå kom Enklare bröd. Meny uppmärksammar två moderna svenska kokboksklassiker. Första programmet i en serie om fyra. I fyra program - ett nu och tre till hösten - ska Meny uppmärksamma moderna svenska kokboksklassiker. Böcker som man minns, som påverkat och varit milstolpar. Böcker som nådde ut till fler än oss matnördar, och som fortfarande syns och används i svenska hem. Det blir intervjuer med författarna. Om tankarna de hade inför böckerna och hur det sen blev. Det blir prat om den tid som var när böckerna kom ut. Och vi ser hur böckerna står sig idag. Det blir en bok per program. Förutom i detta program. Här handlar det om två böcker. 2007 startade Martin Johansson matbloggen Pain de Martin. Succé! 2009 kom första boken Surdegsbröd. Ännu mer succé! - Plötsligt försvann folk från fester, berättar kocken Emma Kolback. De skulle hem och mata sin surdeg. - Det var nåt lite religiöst över hela surdegsboomen, funderar Karsten Thurfjell, som ingår i juryn som utser de bästa kokböckerna. 2010 kom andra boken: Enklare bröd, där det invecklade surdegsbakandet ersatts med världens enklaste sätt att få goda bröd - blanda ihop och vänta, ingen knådning. - Jag bakade bröd av bageriklass, säger Menys Nina Frogneborn. Under de här åren blev Martin Johansson experten som alla skulle intervjua. - Men jag ville inte vara nån guru, säger Martin när han tänker tillbaka på den tiden. Martin ville bara göra bakandet ännu enklare. Ett arbete som han alltjämt ägnar sig åt.

Meny-Tomas dotter Tinda berättar om maten i Paris
May 16 2019 30 mins  
I dagens Meny besöker programledaren Tomas Tengby Paris och pratar fransk matkultur med sin dotter Tinda som bott i Paris i 11 år. Om det första mötet med matkulturen, hur det förändrats genom åren och om skillnaderna mellan Sverige och Frankrike. Ibland ser man inte skogen för bara träd. Ibland ser man inte att man kan göra ett program om en annan matkultur bara genom att prata med sin dotter. - Idag är jag i Frankrike, i Paris, säger Tomas. Min dotter Tinda bor där sen 11 år. Hon är psykolog och tvåbarnsmor. Att hon läst till psykolog på franska övergår mitt förstånd... Men det är en annan historia. Programmet handlar ju om mat! - Det märkliga är att jag först nu inser att genom att bara prata materfarenheter med henne så kan jag lära mig en hel del om den franska matkulturen. Tinda Lund-Tengby bor med sin familj på andra sidan Montmartre-berget, bakom den vackra kyrkan Sacré-Coeur. - Rent matmässigt var det ett litet nerköp att flytta hit, säger hon. För det var inte lätt att vara vegetarian i Paris då. Men det har blivit bättre. Tinda berättar om ostens roll i Frankrike: - Ostar är som deras lösgodis. Om efterrätten som alltid ska finnas. Hur man ska skära upp ostar, och att till och tårtor delas på ett annat sätt. Om bagerikulturen, småaffärer och marknader och om skolmaten. - I Frankrike får man små barn att äta upp genom att locka med att de får lite camembert som belöning, säger hon. - Samtidigt ses det som ett bra mellanmål att barnen äter lite baguette och en bit choklad. Det finns också tydliga skillnader mellan Sverige och Frankrike vad gäller etiketten vid matbordet. Tomas Tengby besöker också en vanlig fransk supermarket i jakt på det som skiljer från en svensk affär. Och Tinda tar med honom till den kooperativa supermarket som familjen är med i. En supermarket i två våningar och med 7000 medlemmar.

Matforskning pågår! Hur påverkas smaken av tallriksformen och orden?
May 09 2019 30 mins  
Det vi uppfattar som smak är så mycket mer än smaken. Choklad smakar t ex sötare med högfrekventa ljud, och bittrare med lågfrekventa. Och läsken blev friskare med en annan burk! Johan Swahn leder forskningsprojektet. Fd kock, numera doktor i sensorisk marknadsföring och ansvarig för Örebro universitets sensoriska laboratorium Sense Lab på Campus Grythyttan. - Smak är mycket mer än bara smak, säger han. Det är syn, hörsel, känslen, smaken och doften. Allt som vi upplever med våra sinnen påverkar hur vi tycker att det smakar. - Ett historiskt exempel smaken på läsken 7up. När den skulle lanseras tyckte en försöksgrupp att den smakade för lite citrus. Det fixades med färgen på burken. I Solna, norr om Stockholm, ligger ICAs nya stora huvudkontor. I bottenvåningen finns en stor lunchrestaurang. Förutom att det serveras lunch som vanligt så pågår det ett forskningsprojekt. Samma veganska rätt serveras i fyra dagar, med under olika namn och på olika tallrikar. Rätten kallas "vegansk" eller "växtbaserad", och den serveras på flat tallrik eller i en skål (bowl som det heter numera...). Hur påverkas vår upplevelse av dessa variationer, det ska projektet ta reda på. Vi deltar i försöket, smakar på maten, svarar på frågorna och pratar med studenter från Grythyttan och deltagare. Johan Swahn berättar om sin sensoriska forskning. Han har tidigare låtit folk provsmaka samma sorts choklad samtidigt som de fått lyssna på olika sorters ljud och bakgrundsmusik. Högfrekventa ljud gjorde chokladen sötare. Lågfrekventa ljud gjorde att chokladen upplevdes som bittrare. Andra sensoriska försök har visat att en efterrätt med jordgubbar smakar bättre på en vit tallrik än en svart tallrik. De flesta förknippar det vita med friskt och fräscht. - Och nu siktar vi mot att använda VR, säger Johan. Tänk att äta en nyttig pizza men tro att man äter en med massor av ost.

Poppkungen Bruno och hans gourmetpopcorn
May 02 2019 30 mins  
Hur mycket kan man egentligen säga om popcorn? Väldigt mycket! Varför poppar det? Deras uppbyggnad, ursprung, olika sorter. Trestegsmetoden till perfekta popcorn. Välkommen till Bruno Lindbergs popcornvärld! En trappa ner, i ett skyddsrum i botten på ett lägenhetshus i Göteborg. Här har Bruno sitt popcornlager. Kokplattan, en tjockbottnad gryta och tre sorters popcorn står redo. Bruno har alltid älskat popcorn och varit ansvarig för poppandet hemma. När han läste livsmedelsteknik på Chalmers tog han poppandet till nya nivåer och utvecklade den perfekta metoden att poppa popcorn på. För att de ska bli så goda som möjligt och inte bränna i kastrullen. Tänk att små hårda kärnor kan förvandlas till något stort, fluffigt och underbart. Popcorn är en magisk produkt, säger Bruno Lindberg. Det är också lite magiskt när man förstår hur det går till när ett popcorn poppar. Om du studerar en popcornkärna ser du att den har ett skal. När man tillför värme gör skalet det möjligt för popcornet att bygga upp ett tryck i kärnan (med hjälp av vattnet som finns där). När trycket är 10 bar skjuts vattenånga och stärkelse ut från kärnan och bildar ett vitt popcorn. Det blir som en slags gel som stelnar snabbt, säger Bruno. Det finns två olika typer av popcorn, som fått sina namn beroende på hur popcornet utvecklas. Butterflypopcorn vänder sig ut och in och får många vingar som lätt bryts av. Mushroompopcorn utvecklas inte lika kraftigt, blir mer runda och jämna. Eftersom de inte har så många utstickande delar som kan brytas av, används de ofta när man vill täcka popcornen med choklad eller karamell. Och så finns det ju en massa olika sorter också som har olika storlek, smak och konsistens. I programmet testar vi Brunos tre favoriter: Blåa Charlie, butterflypopcornet El Toro och mushroompopcornet Babe.


Trender: Restauranger i gallerior och öppet från frukost till sen natt
Apr 25 2019 30 mins  
Restauranger på andra platser än tidigare i köpcentra och museer. Och på nya tider - frukost, lunch, snacks, fika, middag och sent barhäng. Tidigare har snabbmatskedjorna dominerat matutbudet i köpcentra och gallerior. Men när vi handlar mer och mer på nätet måste de fysiska butiker locka med nåt mer - matupplevelser. Nu öppnar kockar riktiga restauranger i köpmiljöerna. - Jag gillar ställen som folk har råd att besöka flera gånger, säger Malin Söderström som driver flera restauranger i publika lägen. Ska man ha ett ställe som ska stå på helt egna ben så måste man vara så konceptualiserad och skapa sin egen scen. Det har inte tilltalat mig. I de andra miljöerna finns redan en publik att börja med. Och sen kan man dra sin egen publik också. Malin har sedan början av 00-talet haft serveringen i Moderna Museet. Dessutom är hon en kockarna i food courten i köpcentret Ringen på Skanstull i Stockholm. Och så har hon en restaurang i Gallerian i centrala Stockholm. Just museer har i flera år lockat kända kockar. Paul Svensson finns på Fotografiska museet i Stockholm, som 2017 utsågs till världens bästa museirestaurang av Leading Culture Destinations Awards. Fredrik Eriksson har restaurangen i nyöppnade Nationalmuseet i Stockholm. Pontus Frithiof har Tekniska Museets restaurang i Stockholm. Och Svenska Dagbladets krogkritiker tycker att en av Stockholms allra bästa krogar är Spritmuseums restaurang med kocken Petter Nilsson. Finkrogen Swedish Taste i Göteborg har ynglat av sig och öppnat i varuhuset NK i stan. - Vi har öppnet 10 till 19 precis som NK, säger köksmästaren Kristoffer Svanström. Vi börjar med frukost och fika, sen blir det lunch, som håller på längre än på en vanlig krog. Och på eftermiddagarna blir det inte ren middag utan mer smårätter. Öppettiderna möjliggör dessutom ett någorlunda normalt privatliv för personalen. - För några år sen hade jag tyckt detta var en konstig idé, säger Bill Svenningsson, kock på Löfqvist & vi, en restaurang i gallerian Arkaden i Göteborg. Men nu tycker jag det är spännande. Vi har en så bred publik. Thomas Sjögren, årets kock 2015, har tillsammans med sin bror och en kompis öppnat restaurangen Grano i samma stad. De försöker få gästerna att komma tillbaka flera gånger om dan. - Vi började med frukost, men det fick vi ändra, säger han. Men nu kör vi från tidig lunch till natt. Här kan man äta nåt enkelt eller nåt lite mer jobbat, fika, ta en drink eller bara hänga. - Det är ett ställe jag själv skulle vilja besöka, säger Thomas. Men restauranger idag måste också få in fler människor för att det ska gå runt, och det blir lättare om vi har mycket att erbjuda.


Svensk hårdost del 1: Sverige har flest hårdostsorter i världen - dags att bli stolta!
Apr 11 2019 30 mins  
Om ostmanifest.se - satsningen för att höja svensk hårdosts status. Om 900 års osthistoria. Och om kvinnorna i en familj i Västergötland som sedan 1875 arbetat med hårdost. - Vi har en självförsörjningsgrad på ost i Sverige som är under 50 procent, säger Martin Ragnar. Samtidigt som vi är det land i världen med flest antal olika hårdostsorter. Martin Ragnars fritid ägnas åt mat (hans lönearbete handlar om nåt helt annat). Han var med och startade Kålrotsakademien (för främjandet av svenska matens kulturarv) och Svenska dryckesakademien. Han har skrivit böcker om grisens historia, svenska drycker, svensk ostkultur, åkerbär, krusbär och snart också kålroten. I början av året startade han ostmanifest.se, en hemsida där aktörer i ost-Sverige kan gå in och lova att de ska satsa på svensk ost. De stora industriella ostproducenterna, de små gårdsmejerierna, affinörer (de som lagrar ostar), livsmedelsbutiker, ostbutiker, hotell, restauranger och de som utbildar ostmakare. På hemsidan finns förslag på vad de kan göra för att gynna svenska hårdostar. - Jag vill att alla ska bli bättre på att stolt berätta om den svenska ostkulturen, säger han. Hårdostar som t ex prästost går tillbaka till tiden för Sveriges kristnande, ca 900 år. Hittills har 28 hantverksmässiga tillverkare skrivit under manifestet. Traditionellt var det kvinnor som gjorde ost i Sverige. Det fortsatte också in i industrialismen. Vi träffar också Sofia Johansson som tillsammans med sin syster tagit över Sivans ost - ett företag på Vara-slätten som lagrar hårdostar som andra producerat. Sofia berättar hur kvinnorna i släkten sedan 1875 arbetat med ostar. - Det var starka kvinnor som brunnit för osten, säger Sofia. Jag är otroligt stolt över historien. Sofia visar hur ostlagring går till - och hur vi själva kan lagra ost hemma. Sofia berättar också om problemen med smörsyresporer. Om de finns i mjölken kan osten utvecklas fel. - Det är inte farligt, men ostarna kan spricka och de kan bli fräna och stickiga i smaken, säger Sofia, som också berättar vad det kan bero på, och varför det har blivit vanligare. I nästa program besöker vi ett gårdsmejeri som gör hårdost. Och Martin Ragnar berättar om de svenska hårdostarnas historia, som präst, herrgård, svecia, grevé, hushållsost och gräddost.

Framtidens matbutik - tatuering, cykelverkstad och ett ställe att hänga
Apr 04 2019 30 mins  
Snabbköpet fyller 103 år. Stormarknaderna backar och lokalbutiken går framåt. Så uppfanns kundvagnen! Om matbutikernas historia och om framtiden. "Upplevelserna måste förstärkas", säger ICAs spanare. Vi berättar om matbutikernas utveckling. Om det första snabbköpet i USA för 103 år sen, där kunderna själva plockade varorna från hyllorna. Om den första stormarknaden med stora parkeringar för 89 år sen. Om den första kundvagnen för 83 år sen. Som kunderna inte alls var intresserade av... Och vi berättar om utvecklingen i Sverige. Första snabbköpet 1941 i Stockholm, och första stormarknaden 1962 utanför Malmö. Förr kom nyheterna från USA. Nu händer det framför allt mycket i Asien, t ex i Kina och städer som Shanghai. - Butikerna går mot att bli mer en mötesplats, mer en upplevelseplats med inspiration, säger Ann-Katrin Tottie, framtidsanalytiker på ICA. - Om bulkköpen hamnar i e-handeln, behöver vi nya anledningar att gå till butiken. I butiken möter du expertis och får hjälp med att lösa middagen, men du kanske också passar på och gör en tatuering eller lagar din cykel. Eller så sätter du dig ner och hänger lite. Eller träffar en lokal bonde. Vi besöker en stormarknad, en av de största och mest lönsamma i landet. En stor fyrkantig köplada som byggts på gammal åkerjord. Intill ligger faktiskt en fallfärdig bondgård. Här har precis öppnats en fiskrestaurang. Är det ett ställe att hänga på? - Svensken lagar mindre mat, äter mer ute, säger Ann-Katrin Tottie. Och när man lagar mat så blir det mer och mer amerikansk matlagning, där det mesta redan är gjort och man i princip steker eller värmer och blandar ihop.

Okinawa har flest 100-åringar - nu har maten översatts till svenska
Mar 28 2019 30 mins  
På den japanska ön Okinawa finns flest 100-åringar. Maten är en viktig orsak. I Lund har kockar översatt kosten för att passa svenskar. Köttbullar med brunsås och korv stroganoff men riktigt nyttigt! Ön Okinawa i södra Japan är en av de s k blå zonerna. En av de platser i världen där man lever längst, där det finns flest personer som blir hundra år, eller mer. Dessutom med färre sjukdomar, mindre cancer, mindre hjärtsjukdomar, mindre demenssjukdomar. Sedan 1975 har forskare studerat 900 hundraåringar på ön för att försöka förstå varför de lever så länge och mår så bra. Bland annat har man kommit fram till att maten spelar en viktig roll. Strax utanför Lund, i en gammal skånegård, ligger Igelösa Life Science, ett privat medicinskt forskningsbolag som specialiserar sig på transplantationsvård. För att klara en sådan operation måste patienten vara stark. För det krävs en bra livsstil med bland annat bra mat. På Igelösa tog man del av Okinawa-studierna och började själva laga Okinawa-mat och göra egna tester på patienter. Resultaten var goda. Men efter ett tag tröttnade patienterna på de japanska smakerna. - En bra lösning är inte bra förrän man vill äta den också, säger Ådne Steen, vd på Igelösa. Så de lät sina kockar Gunilla Hansen och Matthew Pohl översätta kosten till svenska smaker och råvaror. Resultatet kallas okinordisk mat. - Det måste vara minst lika gott som vanligt, säger Gunilla. Meny provsmakar en lunch med köttbullar med brunsås, lingonsylt, rostade rotsaker, en god sallad och en lyxig chokladdessert. Okinordiskt är mycket fibrer i hela korn, mycket grönsaker, mycket baljväxter. Väldigt lite kött och köttprodukter, väldigt lite mejeriprodukter. Näringsrikt och kalorisnålt. Och kolhydrater med lågt glykemiskt index, s k långsamma kolhydrater, som tar lång tid för magen att smälta. Maten ger mycket goda resultat på bara två veckor. - Vi har haft patienter med diabetes typ 2 som kunnat sluta med insulin, säger Ådne Steen. Men på Okinawa handlar det om mer än maten. Det handlar om en hel livsstil. Med mycket fysisk aktivitet. God anpassningsförmåga som gör att stressnivån är låg, och en positiv livsinställning. Det ingår också starka sociala sammanhang med mycket umgänge med släkt och vänner. Och de har en vård som hämtar från både den västerländska och den österländska medicinen.

Köttfärs - praktiskt, älskat och farligt
Mar 21 2019 30 mins  
Lyxmaten som blev Sveriges vanligaste kött. Färsen säljer tidningar. Varför blodiga hamburgare är farliga. Styckmästarens råd till den som vill göra egen köttfärs. Färsrätter finns i de flesta kök, men kanske har vi svenskar en speciell kärlek till färs. Det känns nästan som att vi dammsugit världens kök på köttfärsrätter som vi kan importera. Idag är köttfärs en snabb vardagslösning. Men förr var färs en riktig lyxprodukt. Nåt som bara de rika hade råd med. Innan köttkvarnen fick köttet hackas, ett tidsödande arbete som bara gjordes i hushåll med flera pigor. På 1860-talet kom köttkvarnen och vanligt folk började äta färs. Då blev köttbullar, köttfärslimpa, kålpudding och kåldolmar populär husmanskost. - Vi säljer väldigt mycket färs, säger kötthandlare Ove Feeser, utbildad styckmästare med 33 år i köttbranschen. Han berättar vilket kött som mals till färs, hur hamburgerblandningen ser ut idag, och vad den som vill mala färsen själv ska tänka på. Hamburgerrestauranger - inte snabbmatsställen utan lite finare ställen - har de senaste åren blivit vanliga över landet. I dem kan man ibland se anslag som berättar att de bara serverar genomstekta burgare. Det går alltså inte att få en medium eller blodig burgare. Anledningen är att det kan finnas risk för farliga ehec-bakterier i färs som inte genomstekts. Ehec-bakterier kan hamna på ytan på köttbitar vid slakt. Om en smittad köttbit mals till färs kommer bakterierna blandas in i färsen. En burgare som inte genomstekts kan då innehålla ehec-bakterier. En blodig biff är däremot inget problem. När den steks dör bakterierna, som bara finns på ytan och inte inne i köttet. Sara Udéhn, livsmedelsinspektör på miljöförvaltningen i Göteborg, förklarar varför ehec är så farligt och berättar vad restaurangerna måste göra för att kunna servera en icke genomstekt hamburgare. - Men det enda hundra procent säkra sättet är att servera en genomstekt hamburgare, säger hon. Köttfärs säljer också tidningar. - Vi har väldigt mycket köttfärs, säger Maria Wigur, matredaktör på Allas veckomagasin. Förra året hade vi köttfärs i 30 nummer av 50 nummer. Och det är populärt. Köttfärs på omslaget säljer fler tidningar. Köttfärsrätter brukar också vara bland det allra populäraste av all läsning i tidningen.


En-mans-krögaren som älskar kålrabbi och beskt och lagar mat på en kokplatta
Mar 07 2019 30 mins  
Oskar Ahlvin, 26 år, 10 år i branschen. I köket: en kokplatta, en ugn, en smörgåsgrill. Smaker / att inte alltid vara perfekt / kärleken till kålrabbi / vikten av det bittra / och problemet med salt. Vissa maträtter minns man. De står ut på något vis, smakar spännande, intressant och alldeles fantastiskt gott. Menys reporter Nina Frogneborn besökte en restaurang för ett par år sedan och blev tagen av maten. Så goda och annorlunda smakkombinationer! Jag minns särskilt en stekt sallad i smörsås med rostad mandel på. Men alla rätterna som jag åt vid det tillfället var väldigt spännande. Jag undrade varför jag själv inte hade kommit på det här? Hon blev nyfiken på kockarna Oskar Ahlvin och Harry Wong och tänkte intervjua dem för Meny, men så stängde restaurangen och kockarna försvann. För några månader sedan öppnade Oskar Ahlvin en liten vinbar i Göteborg med plats för 16 gäster. Naturvin och mat. Ett rum, en bar, en liten korridor med diskho och en toalett som också fungerar som kontor. Bakom baren lagas maten, till sin hjälp har Oskar en spisplatta, en ugn och en smörgåsgrill. Går det att driva en restaurang med så lite? Man får vara påhittig, oftast så går det bra, svarar Oskar Ahlvin. Om sin mat säger han: Jag skulle vilja säga att hela min matlagning kretsar kring beska och bitterhet. Italienska sallader eller rostat, lite bränt bovete. För att få fräschör i maten på ett annat sätt än med citrus. Man ska vilja ta en tugga till.


Kroghyfs – så ska du bete dig på restaurang!
Feb 28 2019 30 mins  
När och hur ska man framföra klagomål? Hur ska man förhålla sig till dricks? Vilken sorts gäst är du? Så ser restaurangfolket på oss gäster. Och sakerna de vill att vi lär oss. Paret Daniel Cederberg och Maria Celovska gillar att gå ut och äta. - Jag vill inte vara en besvärlig gäst, säger Daniel. Jag vill vara personalen till lags och vill att de ska tycka om mig. Daniel klagar sällan, passar bokad tid och nöjer sig med det bord de fått sig tilldelat. - Jag är nästan tvärtom, säger Maria. Jag är väldigt kritisk och har inga problem med att säga till. Daniel och Maria berättar hur de framför klagomål. Och hur de tycker att de tas emot. Kocken och krögaren Björn Persson har över trettio år i branschen och driver flera olika ställen i Göteborg en liten vinbar, ett brasserie och en restaurang med en stjärna i Guide Michelin. Hur tas klagomål emot på restaurangen? Hur ska vi gäster bete oss när det gäller bokningar, specialkost och stora sällskap? - Det är bra att veta vilket ställe man gått till, säger han. Så att man inte har fel förväntningar. Det kan vara jobbigt att komma uppklädd till ett enklare ställe. Eller enkelt klädd till fine dining-stället. Felaktiga förväntningar kan skapa missnöje. - En bra gäst är öppen för vad som händer och har förtroende för restaurangen. Åker med på det som restaurangen vill erbjuda. Och hur ska man göra med dricksen? Daniel och Maria berättar hur de tänker. Krögaren Björn ger sin bild av dricksen. Och Per Persson, avtalssekreterare på Hotell och Restaurangfacket, berättar om fackets inställning. Dessutom berättar vi om dricksens långa historia, och förklarar varför USA, som kanske är det allra mest dricksande landet, en gång i tiden förbjöd dricks i flera stater.

Grabbigt, sexistiskt och slitigt. Men nu förändras restaurangköken.
Feb 21 2019 30 mins  
Både män och kvinnor slutar på grund av dålig arbetsmiljö. Men de kvinnliga köken lockar och visar på nödvändig förändring. Sofia B Olsson är kökschef på den hyllade restaurangen vRå i Göteborg. När hon och Frida Ronge drog igång restaurangen arbetade det i början bara kvinnor i köket. Det var ett medvetet beslut. - Det blev en stor skillnad, säger Sofia. Inte samma skämt, inte samma spänning i luften. Jag insåg att den grova humorn inte var min, utan jag hade bara anpassat mig till de kök jag jobbat i. Restaurangbranschen beskrivs ofta som väldigt grabbig och till och med sexistisk. Sofia berättar om sina erfarenheter från olika krogar, både positiva och negativa. Idag är det inte bara kvinnor i vRås kök, men stämningen och arbetsmiljön är fortsatt positiv. - När man jobbar på ett kontor så beter sig folk väldigt annorlunda än när man jobbar i ett kök, säger Alice Brax, matjournalist och f d kock. - Det handlar om ledarskap. Och att sätta stopp för vissa beteenden. Men om det är chefen som föregår med det dåliga exemplet så kommer det bara att fortsätta. - Vi som arbetsgivare har gjort väldigt svårt för kockar att ha ett liv utanför jobbet, säger Sofia B Olsson. - De unga kommer söka sig till de restauranger som kan hantera den frågan, säger Sofia. Idag är det brist på kockar. Det utbildas lika många kvinnliga som manliga kockar, men kvinnorna jobbar kvar kortare tid i yrket. Också bland männen är det många som slutar efter bara några år. Sofia har inga problem att få tag på kockar. De senaste åren har det startats flera organisationer och nätverk för kvinnor i restaurangbranschen, konferenser och galor, både i Sverige och internationellt. Sofia och Alice berättar om vad de betytt. Tidigare i år hölls Stellagalan för andra gången, en gala där kvinnor i restaurangbranschen premieras. Årets pristagare: Årets bagare: Ia Ahlsgård på PM bröd och sovel i Växjö Årets bar: Hedda Bruce, bartender på Tjoget i Stockholm Årets Media: Luise Vindahl, en halvan av kokboks- och bloggarduon Green Kitchen Stories Årets Mentor blev Sofia B Olsson (som vi pratar med i programmet). Årets kock: Frida Nilsson på MJ's i Malmö Årets konditor: Dorotea Malmegård på DoMa i Stockholm Årets servis: Cecilia Richter på Stationen i Skanör Årets sommelier: Emma Ziemann på Thörnströms kök i Göteborg Årets hederspris: Malin Söderström, den enda kvinna hittills som fått komponera Nobelmenyn, första kvinnan i svenska kocklandslaget och som bl a driver Moderna Museets restaurang i Stockholm. Mathistorikern Richard Tellström berättar att också restaurangmatsalen varit ett manligt territorium. - I praktiken var det inte förrän på 1970-talet som kvinnor kunde gå på restaurang själva, utan manligt sällskap, säger han. Ensamma kvinnor på restaurang utsattes för misstänksamma blickar och riskerade sin heder. - Vi vet att kvinnliga affärsresenärer i högre grad köper en sallad och tar med till hotellrummet eller beställer room service-mat istället för att sätta sig ensamma i restaurangen. Vi vet också att ensamma kvinnor i restauranger oftare sätter sig vända mot en vägg så att de inte ska behöva möta mäns blickar och inviter.

Nu görs kaffe på samma sätt som vin
Feb 14 2019 30 mins  
Kaffe jäst på rostfria tankar och jäster som lyfter fram specifika smaker. Så rostar du bönor själv. Vi smakar på kolsyrat kaffe. Kaffeutvecklingen i Sverige sen 70-talet. - Kaffebönderna har inspirerats av vinbönderna, säger Filip Åkerblom, kafferostare och grundare av Lilla Kafferosteriet i Malmö. Bönorna jäses på rostfria tankar för jämnare resultat. Dessutom laborerar man med specifika jäster för att kunna styra kaffet smaker. På samma sätt som man gör vid vinproduktion. Filip låter oss smaka kaffe på samma bönor, men som jäst på olika sätt. Det ena har spontanjäst, det andra har fermenterat under kontrollerade former i ståltankar. Och det är en stor smakskillnad. - Kaffet har en enorm smakpotential, säger Filip. Kaffe har dubbelt så många smakämnen som vin. Filip Åkerblom bjuder också på kolsyrat kaffe. - Ett gott kaffe kan man dricka kallt. Och med kolsyra blir det en helt annan dryck. Vi berättar om kaffeutvecklingen i Sverige från 1970-talet till idag. Tord Wetter startade på 70-talet Mauritz kaffe, en kaffebar i Göteborg inspirerad av italiensk espressokultur, med ståbord och rostning av kaffet på plats. - Jag hade inte plats för en stor rost så vi rostade i en vanlig hushållsugn, berättar Tord. Tord var en pionjär som spred espressokulturen och att rosta eget kaffe. Han kom att inspirera många som idag driver caféer och kafferosterier. Och även en och annan hemmarostare. Som skådespelaren Tomas von Brömssen och hans bror Anders von Brömssen. - Vi har inte använt nåt annat kaffe än det vi rostat själva på trettio år, säger de. Anders har skaffat en liten kafferostningsmaskin, men Tomas rostar alltjämt i hemmaugnen.

Den svenske tekändisen i Japan, grönt te, teceremonin och små fantastiska bakverk
Feb 07 2019 30 mins  
Meny träffar den svenske tekändisen i Japan, går på en teceremoni i Tokyo, och bakar och smakar japanska bakverk i Sverige. Per Oscar Brekell är tekändis i Japan. Han har gjort tre teböcker, har ett eget temärke och är den ende svensken som är certifierad teinstruktör i Japan. - Jag är lite som en sommelier, säger han. Vincent Rodin besöker honom och får lära sig om japansk grönt te, som skiljer sig från kinesiskt grönt te. I Tokyo besöker vi också en teceremoni. Den japanska teceremonin är en sorts konstform där man utför en serie symboliska handlingar både före och under själva teceremonin. - En av de viktigaste delarna av ceremonin är att vara ärlig mot sig själv och fri från fördomar, säger temästaren Ako Yoshino. - Teceremonin får oss att hitta våra sanna jag. Det handlar om att kultivera våra sinnen. Till teceremonin äter man alltid wagashi. Små japanska vackra traditionella bakverk med en söt bönfyllning. Den japanska konditorn Ai Ventura bor numera i Stockholm. Hon visar hur man gör wagashi, vackra som små konstverk. Yogashi kallas bakverken influerade av västerlandet. Sandra Esvoli har ett japanskt café i Stockholm. Hon kommer från Kina men hart fascinerats av japansk kultur. Matchate är en vanlig ingrediens och många bakverk gräddas genom att ångkokas. Sandra bakar en japansk jordgubbstårta, en klassisk jultårta i Japan. Den skiljer sig mycket från den svenska midsommartårtan.

Gin & tonic – en förnyad klassiker
Jan 31 2019 30 mins  
Mr GT, Olof Mattson, berättar om ginens spännande historia. Bartendern Mikael Nilsson förklarar hur han gör hantverksmässig tonic. Och båda vet hur man gör bästa GT:n! När Olof Mattson bloggar kallar han sig Mr GT. Jag vet inte hur många olika gin jag har, säger han. Kanske femtio. Och idag finns det massor med olika gin. - Det var spanska bartendrar som startade den senaste ginvågen på 00-talet. Olof berättar om ginens brokiga och spännande historia. Och låter oss provsmaka. Bl a på genever, en nederländsk förfader till gin, med en lite whiskeyaktig smak och anor till 1500-talet. Engelsmännen upptäckte genever under 30-åriga kriget. Sedan gjorde de en förenklad variant. Och därefter har gin bytt skepnad flera gånger. Klassisk gin smakar framför allt enbär, men också lite citrus. Idag finns också chokladgin, jordgubbsgin, ekfatslagrad, gin med glöggkaraktär, gin med basilika. I samband med det ökade intresset för gin har också tonicen genomgått en utveckling. Idag har utbudet av hantverksmässig tonic vuxit. Ofta gjord på naturliga råvaror, till skillnad från de syntetiska smaker som är vanligast inom industrin. - Vi höll på med vårt recept i två år, säger Mikael Nilsson som tillsammans med en kollega tagit fram en tonic med nordiska smaker. Mikael är krögare med restaurang i Köpenhamn och dessutom bartender och barchef i Malmö. - Om man lägger 600-700 kronor på en gin så kan man lätt döda smaken med en dålig tonic, säger Mikael. Då är det värt att lägga lite mer på en bättre tonic. Olof Mattson tycker att en gin&tonic påverkas mer av valet av tonic än gin. Tonic var från början en medicin mot malaria. Under 1800-talet började man göra tonicvatten för att man tyckte det var gott. Tonic görs på vatten, kinin (barken från Cinchonaträd/kinaträd), citrus och socker. Och så kolsyra. Dessutom kan andra smaker adderas. Samtidigt med tonic-utvecklingen kan man också se en utveckling av de alkoholfria dryckerna. - Vi tycker inte det är nödvändigt att addera sprit till vår tonic, säger Mikael. De alkoholfria dryckerna har verkligen börjat ta plats i baren. Och så berättar Olof och Mikael hur man gör den bästa gin och tonicen! Och de är inte helt överens.


Ingen ände på korven
Jan 17 2019 30 mins  
Korv människans ständiga följeslagare. Om korvens kemi, historia och framtid. Vad tycker tysken om svensk korv? Och så gör vi en vegankorv som faktiskt är god! För tio år sen startade Malin Talcoth ett ställe i Göteborg och kallade det Gourmetkorv. Ett hål i väggen på 20 kvadratmeter inklusive kök. Idén var kvalitetskorvar med hemmagjorda tillbehör som potatisallad, potatismos, cole slaw och senap, säger Malin. Det finns alltid ungefär 30 olika sorters korv att välja på. Dessutom har vi alltid en "kôrv of the day" som vi serverar med tillbehör valda av oss. En dag serveras en hjortkorv kryddad med cognac och enbär, serverad med potatismos, stuvad vitkål, lingonsylt och grillat bröd. En annan dag är det en pepparrotssalsiccia med pepparrotsvisp, frästa champinjoner, potatismos och grillat bröd. Här finns också klassiker som frankfurter, debreziner, olika chorizo, käsekreiner och thüringer bratwurst. Här finns Bloody Mary-korv, ramslöksthüringer, vildsvinskorv, tryffelkorv och en wallenbergskorv. Så sammantaget är det ungefär 80 olika korvar vi serverar, säger Malin. Men isterband funkar inte. Och inte prinskorv. Stället utsågs till årets korvkrog 2011 av Korvakademien och fick Arla guldko 2013, och verksamheten har nu vuxit till fem ställen. Timm Dunemann är uppfödd i den tyska korvkulturen men bor sedan några år i Sverige. Det har blivit ett mycket bättre korvutbud i affärerna, säger han. Men han är också kritisk till de svenska korvar som tagit namn efter tyska förebilder. En tysk skulle inte gissa att det här är en bratwurst. Ida och Staffan Wittrock tillverkar och serverar vegansk street food på sitt ställe MIM i Göteborg. Köttätarnas nidbild av veganer är att det är kaninmat, säger Ida. Vi vill visa att man kan få till riktigt "flötig" och god vegansk snabbmat också. Från började hade vi färdiga korvar, men vi var aldrig nöjda med dem, säger Staffan. Glutenkorv är kompakt och gummiaktig, sojakorv är grynig och torr. Så de började göra egen korv istället, en bratwurst gjord på glutenproteinet seitan. En vegankorv som smakar korv. En länk till receptet finns nedan. I programmet berättas också om korvens långa historia, och om korvens komplicerade kemi för det är inte så lätt att få köttet och fettet att bli en saftig korv. Det krävs både salt och kyla för att det ska funka.

The story of kål
Jan 10 2019 29 mins  
Kålens långa och spännande historia. Och massor av tips på vad man kan laga med alla möjliga sorters kål. Rödkål, grönkål, savojkål, kålrabbi, svartkål, blomkål, romanesco, brysselkål, vitkål, broccoli, rova, kålrot, kinakål, pak choi, mizuna, tatsoi, och raps och senapsfrön. Men fänkål och strandkål är inte kål. - Det är fantastiskt med alla dessa sorters kål. Som kommit från samma ursprung, säger Ingar Nilsson. Hon är matskribent och har bland annat skrivit böcker om köksträdgårdsväxter. En om rabarber och en om kål. En bok som kort och gott heter Kål och innehåller en massa kunskap om kålväxter och deras historia. Vi träffas i Helsingborg på Fredriksdals friluftsmuseum, som ett Skansen med odlingar. Här, framför en gammal ladugård från 1800-talet med stråtak ligger en kålgård, en liten odling omgärdad av en stenmur. Kålgårdar fanns överallt i landet. Också i städerna. - Där kunde allmänheten odla lite. Och kål var så vanligt förr att det blev ett begrepp för all möjlig odling. För det odlades inte bara kål i kålgårdarna. Ingar Nilsson berättar om kålens historia i världen och i Sverige. - Kål har viktigt över hela världen. Som föda både till människor och djur. Och också till annat. Kål är lätt att odla i alla möjliga klimat. Och människan började tidigt med förädling. De äldsta fynden av kålodling är 7000 år gamla. Vitkålen fanns tidigt i södra Europa, men kom till Sverige först på 1700-talet. 200 år efter den kom till Danmark. - Vi åt kålrot och rovor. Kålen betydelse syns fortfarande i uttryck som "lika god kålsupare" och "ta kål på", som går tillbaka till 1500-talet. Kanske blev kålen mindre vanlig i Sverige när vi fick det bättre för att den ofta förknippats med krig, fattigdom och nödtider. Men nu blir den allt vanligare i butiker och på tallrikar. I programmet tipsas också om många olika goda sätt att tillaga kål. Emma Kolback, kock och krögare, och Maria Zihammou, matskribent och kokboksförfattare, och Nina Frogneborn och Tomas Tengby från Meny bjuder på sina favoriter.


Lär dig vara snål!
Jan 03 2019 29 mins  
Hanna Olvenmark lever efter devisen stay cheap att vara snål och leva billigt. Att hushålla med resurser, inte minst i köket. För sin egen skull och för miljön. Med matglädjen i behåll. Det här är ett nytt sätt att leva, tror jag. Vi kommer att behöva vara så mycket mer måna om vilka resurser vi använder. Och det behöver inte bli en negativ uppoffring, det kan ge mervärden, säger Hanna. Mycket börjar i köket. Hanna köper sällan mat för mer är 1 500 kronor i månaden. Hur hon lyckas med det? Planering. Hon planerar hur veckan ser ut, hur många dagar hon är hemma och mål mat hon behöver laga. Hon letar efter lämpliga recept och skriver en inköpslista efter det. Väl i affären håller hon sig till den. Man kan göra det mysigt när man planerar så blir det inte så tråkigt. Koka en kopp kaffe och ät något gott till. Andra sätt att hålla nere kostnaden på: laga matlåda istället för att köpa lunch ute, ät mycket baljväxter, köp frysgrönsaker och sluta slänga mat. Jag brukar säga att man ska ha en relation till sitt förråd, säger Hanna. Allt sammanfattas i bloggen Portionen under tian som Hanna driver sedan tre år. Hon inspireras av både sin mamma och pappa. När hon var liten var föräldrarna skilda och hon bodde hos dem varannan vecka. Mamman hade ett välavlönat jobb, men jobbade mycket och var stressad. Där blev det mycket snabbmat och oplanerade inköp. Hos pappan, som tjänade mindre pengar, lagdes det alltid mat. Han planerade allt, bakade eget bröd, åt mycket bönor och lagade all mat själv. Jag har alltid förknippat bra mat med billig mat, säger Hanna. När hon arbetade som dietist hade hon därför lite svårt att förstå patienter som sa att de inte hade råd med bra mat. Just billig och bra mat är hennes signum. Varje månad lägger hon upp 300-kronorsveckan" på bloggen, med recept och inköpslistor som totalt kostar mindre än 300 kronor. Det känns häftigt att vara med att påverka människor i rätt riktning, säger Hanna.



Göra egen senap - lär av proffset!
Dec 13 2018 29 mins  
Hans Svenssons odlar senapsfrön och gör senap. 200 meter från odling till burk. Hans förklarar senapsmakeriets mysterier för oss. Petersborgs gård ligger i Smedstorp på Österlen i Skåne. Det var odling av kummin som visade sig vara en god affär - som ledde till att han började odla senap. - Jag såg alla senapsmärken i butiken och tänkte att här fanns en marknad, berättar Hans Svensson. Men det gjorde det inte. Då, för tjugo år sen, var det två företag som gjorde i stort sett all senap. De hade köpt på sig varumärken. Och de var inte intresserade av att köpa svenska frön. - Så jag fick börja göra senap själv. Slotts ägs sedan 1996 av Unilever, som 2007 flyttade tillverkningen till Polen. Märken som Johnnys senap och Västerviks senap ägs av norska Kavli. Hans är en av två, möjligen tre, kommersiella senapsodlare i Sverige. Han odlar och gör senap på gula och bruna senapsfrön. Frön från två olika växter, som inte särskilt nära släkt. De bruna fröna är en kålväxt. De bruna har en hetsigare men kortare smak, säger Hans. - De gula däremot är inte lika starka, men smakar hänger kvar längre. Olika mängder gula respektive bruna frön ger olika smak. För att senapsfröna ska kunna avge sin smak måste de krossas eller malas. Finmalet avger mest smak. Sen måste fröt komma i kontakt med vatten och luft. Det är först då det sker en kemisk reaktion som ger oss den starka smaken. Att blanda en senap utan vatten och med t ex olja ger ingen stark smak. - Man måste också låta smaken få tid på sig att utvecklas. - När syra tillsätts vinäger och eller ättika så avstannar utvecklingen av senapssmaken. Och skulle man låta senapsfrön reagera med vatten och luft för länge så kommer senapssmaken att dunsta bort. Den är väldigt flyktig. När syran tillsatts kan man sedan fortsätta smaksätta med t ex socker, honung, kryddor och kanske t o m lite sprit. Vilket är det vanligaste fel som vi som gör senap hemma gör? I många recept står det att man ska koka senapen, säger Hans. Det ska man absolut inte göra. Om man kokar så förstör man den heta smaken. Den försvinner. Max åttio grader får det vara. Hans blandar däremot ibland sin senap i varmt vatten för att processen går lite snabbare då. Men alltså absolut inte hett! Och ingen kokning. - Jag vet inte varför det står så i recepten. Det är helt fel.



"Take away" i Sverige redan på 1300-talet
Nov 22 2018 29 mins  
Richard Tellström berättar om hämtmatens långa historia i Sverige. Och hämtmatskocken avslöjar hur rätterna måste anpassas. Richard Tellström, docent i måltidskunskap, har tillsammans med Håkan Jönsson, docent och lektor i etnologi och före detta kock, skrivit boken Från krog till krog - svenskt uteätande under 700 år. En bok som tecknar det svenska uteätandets historia. Och uteätandet började med hämtmat. Långtifrån alla hade eget kök, eller ens en egen lägenhet förr, säger Richard Tellström. De kunde inte laga mat hemma. Han berättar om syltorna som dök upp redan på 1300-talet. Där kunde man köpa enkel färdigmat att ta med sig hem. Bland annat syltor gjorda på slaktavfall. Matbodar och syltor var vanliga fram till slutet av 1700-talet. Gårköken fanns från början av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Det fanns både enklare och lite bättre. gårkök. Och de hade öppet hela dan. På andra ställen serverades det bara mat vid vissa tidpunkter. Det gick att sitta ned och äta i gårköken, men det gick oftast inte att dricka. Men mest handlade gårkök om att hämta mat för att äta hemma. Gårköken fanns inte bara i städerna utan också på mindre platser. På 1700-talet kom spiskvarteren. Där kunde man köpa med sig mat och äta hemma, men man kunde också abonnera på mat, dvs för en summa kunde man komma varje dag och äta. I spiskvarteren kunde man äta middag och kvällsmat eller rent av alla måltider. Och maten serverades på speciella tider. Ofta drevs ställena hemma hos den som lagade maten, men det kunde också vara på krogar. Att få driva ett spiskvarter fungerade lite som en socialförsäkring, det var t ex många soldatänkor som fick ha sådan verksamhet. Richard Tellström berättar också om automatrestaurangerna som kom i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet. En restaurang utan synlig personal. Man la pengar i myntautomater och fick sin rätt. Bakom automatväggen fanns ett kök med personal som tillagade rätterna. Kenny Ragnar är köksmästare på ICA Focus i Göteborg. Butiken var tidig med att skaffa egna kockar och laga färdigmat. Kenny berättar vad man som kock måste tänka på när man lagar hämtmat, hur man gör för att få det att se aptitligt ut. Det är inte alla rätter som fungerar. Färdigmaten i butikernas kyldiskar har blivit vanligare de senaste åren. Hämtmat har gått från att vara ett lunchalternativ till att också bli en möjlig snabb familjemiddag, med lite mer hemlagad karaktär än den djupfrysta maten. Idag finns ett större utbud och en spännvidd från billigt till riktigt högklassigt. Idag kan man också köpa med sig mat från fler och fler restauranger. Hämtmaten håller på att bli rumsren.



Saker att tänka på när du designar en restaurang
Nov 08 2018 29 mins  
En trevlig miljö och en fungerande arbetsplats. En social scen, en scenografi, som också ska vara funktionell. Isabella Eriksson berättar hur det går till att formge en restaurang. Isabella Eriksson är arkitekt och designar restauranger. För fyra år sen formgav hon flera restauranger i samma kvarter i centrala Göteborg. En kinesisk, en fransk vinbar, en italiensk restaurang och ett café med rättigheter. Det börjar med en lokal och en idé från ägarna. Sen är det en massa praktiska saker som ska tas hänsyn till, säger Isabella. Hur många gäster vill man ha in? Hur kommer personalen röra sig i lokalen? Och vilken känsla vill man förmedla? Isabella jobbar bl a med mood boards en palett över de material som kommer användas i miljön. Restaurangmöbler måste tåla mycket mer. Man kan inte använda vanliga möbler. Och heller inte vilka träslag som helst. Ibland designar Isabella möblerna också. Lokal, möbler, ljudmiljö, belysning, porslin, bestick - allt möjligt påverkar vår upplevelse av restaurangen. Till och med namnet, och typsnittet, och formgivningen på menyerna. - När man vet hur det på ett ungefär kommer att se ut kan man koppla in en grafisk designer. Ofta jobbar man med flera olika aspekter samtidigt. Man kan se på inredningen som en sorts scenografi. En del uppfattar det som negativt. Om det upplevs som ett ställe som kan ligga var som helst så känns det mer som en scenografi. Då har man inte tagit hänsyn till vad själva lokalen har att tillföra. Utsidan och insidan av huset hänger ihop. Omgivningen påverkar också, säger Isabella. Hon designar i olika lager. Väggar och byggnadens konstruktion är första lagret, som inte kommer att förändras. Det sista lagret, t ex belysningen, kan bytas oftare, kanske vartannat år. En del väldigt scenografiska inredningar kan vara svårare att förnya. Isabella tror att miljön påverkar vårt restaurangval väldigt mycket, medvetet eller omedvetet. Det finns nåt som triggar lustarna att synas i vissa miljöer. En restaurang är som en scen. Vi kanske väljer ställe utifrån vem vi vill vara.

Så här görs vin - mitt i Göteborg
Nov 01 2018 29 mins  
Varför ska man göra vin i Sverige på importerade druvor? Vi kollar i detalj på hur man egentligen gör vin. Och varför det ibland behövs tillsatser och processhjälpmedel. Dessutom reaktioner på palt-programmet. Kenneth Gustafsson gör vin i vineriet Wine Mechanics i Göteborg. Lokalerna i det gamla slakthusområdet i Gamlestan har tidigare varit grisstallar. Kenneth var vinimportör med fokus på nordvästra USA. Där såg han urbana vinerier och blev sugen på idén. Ett vineri behöver en vinmakare. Erik Jonsson är sommelieren som utbildade sig till vinmakare och arbetat i flera länder. - Jag trodde ju inte att jag skulle göra vin i Sverige, säger han. Druvorna köps av ett antal odlare i Frankrike, Tyskland och Ungern. Sen körs de i kylbil till Sverige. - Det är skillnad på druvor och druvor, säger Erik. Odlaren intill en av våra odlare skulle jag inte köpa av. Det är riktiga skräpdruvor. När vi besöker vineriet pressas en del druvor. Erik berättar hur vinmakandet går till rent praktiskt. Han förklarar också varför de ibland arbetar med en del tillsatser, som svavel, bentonit och vinsyra. - Det finns de som tycker att naturvin är de goda och allt annat är det onda. Så enkelt är det inte. Det viktigaste tycker jag att man är öppen och ärlig med vad man gör. Vi tillsätter jäst och justerar ibland med lite vinsyra, för att druvorna blivit för söta när det varit varmt. - Ibland kan det vara värt att tillsätta nåt lite istället för att behöva kassera tusentals liter vin. - Det är en enormt prispressad bransch. Jag tycker att ett stort ansvar ligger på konsumenten. Är inte vi beredda att betala för viner och ställer vi inte rätt frågor så kommer det aldrig bli nån förändring. - Om man tar ett vin som kostar 100 kronor flaskan på Systembolaget så kostar själva vinet mellan 5 och 10 kronor, berättar Kenneth. I programmet hörs också en del reaktioner på palt-programmet som sändes nyligen.

Det hemliga vinet – tillsatser och processhjälpmedel som inte får berättas om
Oct 25 2018 29 mins  
Vi matas med romantiska bilder av vintillverkning. Och sen finns verkligheten. T ex att vin inte får ha någon innehållsförteckning... - Jag hade illusionen att vin är druvor som pressats och sen jäser det till vin. Nu har jag insett att det finns enormt mycket mer i viner än vad den vanlige konsumenten tror. För tio år sen skrev journalisten Mats-Eric Nilsson boken Den hemlige kocken, en granskning av en svensk livsmedelsindustri med brist på riktiga råvaror och mängder med onödiga tillsatser i maten. T ex guacamole med bara någon procent avokado... Nu har han granskat vinindustrin i boken Chateau Vadå. En värld med fantasifulla namn och påhittade slott och en tillverkning höljd i dunkel. - Vin får innehålla 63 olika tillsatser och processhjälpmedel som påverkar hållbarhet, färg och smak, berättar Mats-Eric Nilsson. Till exempel kan man förlänga eftersmaken eller göra vinet fylligare. Designad jäst ger vinet olika smakkaraktär. Jästen får det att smaka t ex krusbär eller grapefrukt. Kina har blivit stora producenter på smakdesignad jäst. - Designade viner är i princip alla viner under 100 kronor flaskan, säger Mikael Mölstad, som är vinskribent och vinkritiker i bland annat Svenska Dagbladet. Och att det inte skrivits så mycket om hur viner tillverkas tror han beror på att de flesta vinskribenter inte är journalister. De gillar vin, men är inte så intresserade av det som finns bakom. - Jag tror att vårt köpbeteende skulle förändras om vi hade mer kunskap om hur vinet tillverkats, säger Mikael Mölstad. En större öppenhet, transparens från vinindustrin önskar både Mats-Eric Nilsson och Mikael Mölstad. Fredrik Arenander, inköpschef på Systembolaget, håller med. - Det är väldigt lite vi kan göra för att öka transparensen, säger han. Vi vet inte vad producenterna gör med sina viner. Mats-Eric Nilsson menar att Systembolaget gynnar storskaligt framställda viner. Fredrik Arenander håller inte med. Han tycker att vinerna blivit bättre och att Systembolagets arbete tvärtom styrs av en vilja till ökad mångfald.

Zac O'Yeah - svensken som skriver om mat för indierna
Oct 18 2018 29 mins  
Zac O'Yeah skriver i indiska tidningar om mat i Indien och andra länder. Dessutom är han popstjärna. Och Bollywood vill göra film av hans deckarböcker. Sedan snart tjugo år bor Zac O'Yeah i Bangalore i södra Indien. Matintresset väcktes på första resan till Indien. Jag var en matmässig analfabet. Men i Indien fanns så mycket att upptäcka och lära sig. - Jag upptäcker fortfarande nya saker. Indien är som flera olika länder. Zac ser maten som ett sätt att bekanta sig med en kultur och ett land. Han berättar om skillnaden mellan norra och södra Indien. Den västerländska maten blir populärare, samtidigt som intresset för lokala matkulturer ökar. Förr var restaurangmaten i Indien från norr, men nu finns det fler restauranger med mat från andra delar av landet. Han berättar om den vegetariska matens starka ställning i Indien. Kolonialismen förde in nya råvaror i Indien, som chili, potatis och tomater. Idag en viktig del i indisk mat. Sverige har också influerats av Indien. Peppar och många andra kryddor kommer från Indien. - Punsch har vi förmodligen fått från Indien. Och den svenska glöggen kräver indiska kryddor. Zac är också popmusiker, i Twice A Man, och i The Ändå, ett nytt band som han startat tillsammans med två andra. Första låten (och videon inspelad i Indien) har precis släppts. Zac har skrivit artiklar och böcker om Indien, bl a en om Gandhi. I romanen Tandooriälgen kom Indien till Sverige. Och de senaste åren har det handlat om den indiske detektiven Mr Majestic. En figur som Bollywood nu vill göra film på.



Vi äter mat från de hemliga menyerna
Sep 27 2018 29 mins  
Asiatiska restauranger som har två menyer en anpassad för svenska smaklökar och en med den riktiga maten. Meny går på jakt efter de hemliga menyerna. Om varför de finns, och hur maten smakar. Det kommer många asiater till vår restaurang, framför allt på eftermiddagar, berättar Somsavahn Rydsenius som driver Thai Oriental, en thairestaurang i centrala Göteborg. - Det är många fler rätter på den svenska menyn. Asiaterna vet vad vi har. Råvarorna är desamma, men den svenska menyn är mindre chilistark. - Men många svenskar här ätit riktig thaimat i Thailand och vill beställa det här också. Timmy Liu är restaurangkonsult för kinakrogar. Hans pappa startade 1959 Kinesiska Muren i Göteborg, den första kinesiska restaurangen i Sverige. Då uppfanns rätterna som fortfarande finns på de flesta kinakrogar. Det är inte kinesiska rätter, utan det som gick att laga på de råvaror som fanns då. Och anpassat till svenska smaker. Till Beijing Courtyard, en restaurang som Timmy jobbar med, kommer det dagligen flera bussar med kinesiska turister. - De får en billigare mat för det får inte kosta så mycket. Här finns en svensk meny på lunchen, men på kvällarna är det det äkta kinesiskt. Men det finns ingen meny, det är kocken som bestämmer vad det blir. Men Timmy säger att man ändå serverar olika mat till kineser och svenskar. - Kineser älskar brosk, fett och inälvor. Det gör inte svenskar.



Så gör du egna konserver!
Sep 13 2018 29 mins  
Nästa steg efter pickling och syrning? Att göra egna konserver. Vi berättar hur det går till. Och varnar för vad som kan gå fel. Kanske picklar du rödlök till hemgjorda tacos eller syrar egen kimchi. Vad blir nästa steg? Kanske att göra egna konserver som kan stå i rumstemperatur - utan att de innehåller en massa ättika eller socker. Det är en gammal konserveringsmetod som de flesta husmödrar kände till. Men när frysen gjorde sitt intåg i de svenska hemmen las den kunskapen på hyllan. I dagens Meny dammar vi av den gamla hemkonserven tillsammans med hundfrisören, grönsaksodlaren och grisbonden Lina Laurin som för ett år sedan föll för konsten att tryckkonservera. I Sverige har vi främst konserverat genom hermetisk konservering, där de fyllda burkarna kokas i en kastrull eller i ugnen. Men vanlig kokning blir aldrig varmare än 100 grader, säger Lina. Och det räcker inte för att döda allt som är farligt. Botulinumbakteriernas sporer oskadliggörs inte förrän vid 121 grader. Sporerna kan utvecklas till bakterier som kan producera ett gift som kan ge sjukdomen botulism som är dödlig. För att komma upp i så hög temperatur krävs en speciell tryckkokare för konservering. De säljs inte i Sverige eller Europa. Jag har köpt min från USA. Den mesta kunskapen om tryckkonservering finns att hämta i USA, säger Lina. Lina visar hur det går till att konservera med tryckkokaren. Vi berättar om farorna med botulinum och listeria. Vi berättar om all information som kan hämtas från hemsidor i USA. Och vi redogör för Livsmedelsverkets rekommendationer och hur man hindrar tillväxten på de farliga bakterierna i alla sorters konserveringsmetoder. Varför rökt och gravad fisk måste förvaras riktigt svalt, och hur bra en sillinläggning egentligen är. På sidan finns länkar till USAs jordbruksverks konserveringssida, och till Livsmedelsverkets nya rekommendationer.



Tarmbakterier, ett nytt mänskligt organ och maten som gör dig frisk
Aug 23 2018 29 mins  
Rätt mat gör dig frisk, fel mat gör dig sjuk. Och det är bra eller dåliga tarmbakterierna som får dig sugen på maten. Men det är ganska lätt att förändra bakteriefloran. - Tittar vi till antalet gener i våra kroppar så är vi 99 procent bakterier och en procent människa, säger Soki Choi, som skrivit boken Kimchi och kombucha - Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna. Boken handlar om hur viktiga tarmbakterierna är för oss, och hur vi kan påverka vår bakterieflora genom vad vi äter. Soki har gått igenom 400 vetenskapliga artiklar och sammanfattar rönen i sin bok. Det finns t ex en intensiv kommunikation mellan hjärnan, tarmen och tarmbakterierna. - Tarmarna tillsammans med tarmbakterierna har klassificerats som ett nytt mänskligt organ. - Nu får vi bevis på att mat också kan vara medicin, säger Soki. Äter man t ex klassisk västerländsk skräpmat så får man farliga bakterier som producerar inflammationsframkallande ämnen. Man kan se kopplingar mellan tarmbakteriefloran och de västerländska välfärdssjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 2 och psykisk ohälsa. Nu får vi också förklaringen till varför vi ska äta fibrer. De bra tarmbakterierna gillar fibrer. Så vad ska vi äta? - Fiberrikt, Fermenterat, Färgrikt, Fisk och Frukter, säger Soki. - Enklast är att äta naturligt. Bort med allt konstgjort som vi har hittat på. Det går att förbättra sin tarmflora genom att byta kost. På bara några veckor kan man märka av en skillnad. - De dåliga bakterierna skriker efter mer dålig mat. På samma sätt vill de bra bakterierna vill påverka oss att äta mer av det nyttiga. - Genom att byta kost och hålla ut ett tag så kommer de bra bakterierna ta över. Och sedan kommer de att hjälpa dig att längta efter den sortens mat, säger Soki som i programmet bjuder på egengjord kombucha, fermenterat te från Korea.






Norrlandsresan - I Virisen, där vägen slutar
Jul 19 2018 29 mins  
För närvarande är det eldnings- och grillförbud i hela landet. Det tips som ges i programmet är tänkta som inspiration som man kan ta med sig in till köket eller spara tills fuktigare och kyligare väderlek. I dagens program besöker Susanne och Gerhard Virisen en mycket liten by som ligger mellan Kittelfjäll och Hemavan i Lappland. Där brukar och förvaltar Thomas och Gunilla Olofsson en av få kvarvarande aktiva fjällegenheterna i enligt gamla traditioner med jakt, fiske, jordbruk och turism. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.




Saft på vinbärsblad, ryssgubbeblommor och luktviol
Jun 21 2018 29 mins  
Allt du kan göra saft på. Kemin bakom saft. Vad som kan gå fel. Och spännande saft som skiftar färg. Saft behöver inte bara vara en dryck för fika eller barnkalas. Det går att göra saft på nästan allt som är ätligt. Luktvioler eller ryssgubbeblommor till exempel. - Om nånting doftar gott, som schersmin till exempel, så har jag oftast provat. Eller först och främst kanske kollat upp om det är giftigt eller inte och om det verkar safe så har jag testat. Petter Bergström är landskapsarkitekten som blev saftnörd och som förra året gav ut boken Safthushållning, från violsaft och fläderdricka till krusbärssaft och lingonglögg (Natur & Kultur). Det började för några år sedan när han såg hur frukt och bär hängde och ruttnade på grenarna. Han ville ta vara på allt det goda som naturen tillverkar åt oss. Intresset övergick i en upptäckarlusta och under åren har det blivit mängder av experiment, med varierande resultat. - Jag älskar pioner men det går inte att få någon god saft på dem. Jag har försökt. Det blir beskt bara. Men jag har inte gett upp än riktigt. Saft har funnits länge i svenska kök. Redan på 1600-talet finns källor som talar om att must och saft är bra sätt att bevara frukt och i Cajsa Wargs kokbok från mitten av 1700-talet finns saftrecept. Vi berättar om fällorna när man gör saft, varför sockret och syran behövs, om hur man kan experimentera med det PH-känsliga färgämnet antocyanin som finns i bland annat luktvioler och ger exempel på en del andra udda blommor som är utmärkta att göra saft på. Även om en vanlig vinbärs- eller krusbärssaft också är god...

19 tips och trix i köket
Jun 14 2018 29 mins  
Massor av goda och praktiska tips och tricks i köket. Och så presenteras listan över de nyttigaste sakerna att äta. Kocken och krögaren Emma Kolback och Menys Maria Hansson Trens och Tomas Tengby delar med sig av goda och praktiska tips och trix. Hur man gör godaste pad thai hemma. Varför du inte ska koka gelé när det regnar. Smartaste sättet att tillaga fisk. Och den håller perfekt temperatur i en halvtimme! Så får du de torkade kryddorna att vakna till liv. Världens bästa potatis i ugn med hjälp av bikarbonat. Mindre sur tomatsås med bakpulver. Så skalar du enklast riktigt många vitlöksklyftor. Få svartpeppar att smaka varmare. Hur man räddar en maträtt som blivit för salt. Salta med annat än salt. Bättre sätt att koka potatis. Och hur man lyfter ett potatismos. Vad man kan göra om man kokat för många ägg... Bagarens speciella kanelbullepensling. En riktigt bra disktrasa som inte luktar ofräscht. Så får du bakplåtspappret att ligga still! Smartaste sättet att trycka ut ett pajskal i formen. Så skalar du ingefära bäst. Använd köttkvarnen till rotsaker. Alternativet till olja-vinäger-dressing: vattendressing. Och så svarar vi på mailfrågor. Varför har man peppar i alla rätter? Kan man slipa en osthyvel? Dessutom berättar vi om de 100 nyttigaste sakerna man kan äta. Kött är totalt frånvarande från listan, förutom grisfett! Nedan finns en länk till BBC:s publicering av listan.

Kerstin odlar över 300 sorter chili
Jun 07 2018 29 mins  
Chili fanns i Sverige på 1200-talet, och odlades här på 1700-talet. Om arter, sorter, odling och vad man ska ha dem till. - Jag fick se en bild på en black scorpion tongue, en mörkt lila chili och tänkte att den vill jag odla. För 12 år sen blev Kerstin Rosengren av chilifrukter. Från att haft ett par krukor började hon odla allt fler. Först i jakten på den vackra lila. Och sen för att hon upptäckte att det fanns en sådan mångfald. - Jag brukar odla drygt 300 sorter. Det finns 500-600 stabila sorter, och 20000-30000 hybrider Kunskapen hon samlat på sig har också hamnat i en bok: Chili, 222 sorter att odla och äta (Bonnier Fakta). - Förr frågade folk mest efter den starkaste, Carolina Reaper, men nu är intresset bredare. Det finns en stor smakpalett. Kerstin har flera gånger besökt odlaren bakom Carolina Reaper Ed Currie i USA. Han är den kanske mest kände odlaren i världen och jobbar oförtrutet vidare för att hitta en ännu starkare frukt. Förhoppningen är att den ska hjälpa till i kampen mot cancer. De fem största arterna: Spansk peppar (Capsicum annuum) är den största arten med väldigt många olika sorter. Där finns t ex Jalapeño, Cayenne, Padron, Poblano och vanlig paprika. Bärpeppar (capsicum baccatum) med Aji. Havannapeppar (capsicum chinense), som varken kommer från Kuba eller Kina. Här finns Habanero, vissa Aji, brittiska Dorset Naga, och den hittills starkaste chilin Carolina Reaper. Tabascopeppar, eller flerårig spansk peppar (capsicum frutescens) med Tabasco och Piri Piri. Rokotopeppar (capsicum pubescens), den minst vanliga arten, med hårig stam och blad.

Bonde söker frö...
May 31 2018 29 mins  
Vi besöker en grönsaksodlare för att se vad som händer i odlingslanden. Och får veta hur utbudet i vanliga livsmedelsbutiker blir bättre när gårdsbutiker blir vanligare. Och så berättar vi om odling av maskrosor. - Det finns hur mycket som helst att odla. Jag skulle kunna odla nya sorter resten av livet. Mikael Jidenholm älskar frökataloger. Han fick sitt första växthus när han var sex år gammal och öppnade gårdbutik när han var tio. Han odlar grönsaker i Ugglarp söder om Falkenberg i Halland. Det mesta säljs till restauranger, men mycket säljs också i gårdsbutiken. - Det har hänt nåt de senaste åren. Folk är mer nyfikna och vill ha speciella grejer. De vill att det ska smaka, de vill att det ska vara nåt annat än det som finns i den vanliga butiken. - Många undrar varför de har ett så stort utbud i Frankrike och Italien. De luktar på gurkan eller melonen. De har kunskap och ställer krav på grejerna. När vi upptäcker att det är skillnad på tomat och tomat börjar vi ställa krav på handlarna. När vi hittat nåt som är godare så vill vi inte köpa nåt annat. - Folk smakar på sparrisen nu. Skördat samma dag. Och förvånas att den smakar så mycket. Den sparris som ligger i butiken kanske skördades för flera veckor sen i Spanien. Det är klart att det är skillnad. Mikael tror att det ökade intresset att handla direkt av bonden, i gårdsbutiker eller på andra sätt, kommer att öka våra kunskaper och kommer att få oss att ställa högre krav. - På så sätt kommer gårdsbutikerna göra att vi får ett bättre utbud i de vanliga butikerna också. Och så berättar vi om maskrosen som utvandrarna tog med sig till Amerika för att odla. Som var människoföda i det gamla Egypten, Grekland och Romarriket. Och som fortfarande odlas i Frankrike och USA. Maskrosen som är så användbar och dessutom väldigt nyttig.



Allt som är kebab i Istanbul — och snabbmatens klassresa i Sverige
May 17 2018 29 mins  
En kebabvandring i Istanbul. Och den svenska kebaben, från 1700-talet till snabbmat och flytten in på krogar. - Kebab är viktigt i Istanbul, säger frilansjournalisten Tomas Thorén som bor i staden. - Det finns många olika sorters kebab, och inte bara gatumaten. Rent formellt så betyder ordet bara att det är grillat. Vi träffar Özcan Yildirim, som grillat kebab i Istanbul sen han var 9 år, nu är han 55. Det vi kallar kebab i Sverige heter egentligen döner kebab och dök upp i Turkiet under 1800-talet. Under 1970-talet flyttade många turkar till Västtyskland, framför allt till Västberlin, och de tog döner kebab med sig. Grillat kött i ett pitabröd med lök och feferoni. När turkiska invandrare kom till Sverige föll "döner" bort och snabbmaten kallades istället bara "kebab". - Det här var den första kebaben i Göteborg, säger Mahir Celik på City kebab, som öppnades nångång i slutet av 1970-talet eller början av 80-talet och fortfarande ligger kvar i samma lokaler. - Det första jag tänker på när det gäller svensk kebab är helfabrikat och halvfabrikat. Industritillverkat kött och bröd, säger Jiray Seropian som i många år recenserat kebabställen i Sverige och världen på sitt Instagramkonto. Jiray förespråkar en kebab på bättre råvaror och driver själv ett ställe i Stockholm. - Vi gör allt själva, säger kocken Mehmet Gokden, som grillar fin-kebab på Brewer's Beer Bar i Göteborg.




Fisk- och grönsaksodling i källaren på bostadshus
Apr 12 2018 29 mins  
I ett rum stort som ett klassrum kan två ton fisk odlas per år. Samtidigt får man växtnäring för att odla 20 ton grönsaker. Det kallas akvaponi, kombinerad fisk- och växtodling, som kan placeras i t ex källaren på våra bostadshus. Tekniken är inte ny, utan har mångtusenåriga traditioner i Asien, säger Niklas Wennberg. I en liten lokal i Göteborgs gamla slakthusområde odlar Niklas fisk och grönsaker. Näringen till grönsakerna kommer från fiskodlingen i rummet intill. Fullt utbyggt kommer det vara ett slutet system, där man bara behöver fylla på med det vatten som dunstat. Grönsakerna odlas i vatten och utan jord, så som mycket växthusodling går till. Vattnet får sin näring från fiskodlingen i rummet intill. Sallad, kål, paprika, zucchini, tomater det mesta går att odla, förutom rotsaker. Fiskarna som odlas är afrikansk ålmal, som också kallas clarias, och tilapia. Fiskar som gillar att ha det trångt och äter det mesta, till skillnad från t ex lax. De här fiskarna kan äta matavfall, både grönsaker och animalier. Och vi behöver inte använda antibiotika, gifter eller mediciner. Under året kommer det att byggas såna här anläggningar i källaren på bostadshus, berättar Niklas. Det blir kvartersbaserad fisk- och grönsaksodling som man lär sig att sköta på några veckor. Cirka hälften av all matfisk i världen är odlad. Kritiken handlar om antibiotikaanvändning och att mycket foder består av annan fisk, samt att odlingar i havet förorenar och kan vara hot mot vilda fiskar. De recirkulerande systemen där man odlar i bassänger är intressanta, säger Inger Näslund, senior rådgivare på Världsnaturfonden WWF när det gäller marina frågor och fiske. Framför allt att man kan odla med annat foder.

Så smakar räkor, kyckling och gris – ett matspråk växer fram
Apr 05 2018 29 mins  
Lars Peder Hedberg tar fram ett språk som beskriver vad maten smakar. Så att vi kan bli mer exakta än "gott" och "äckligt". Det finns ett vinspråk, men inget för mat. Alla ska kunna prata om maten på ett vettigt sätt. Producenter, handlare, kockar, konsumenter. Vinspråket finns, kaffespråket finns. Men när det gäller vår mat så finns inte orden. Det finns kanske tusen olika aromkomponenter som våra forskare har koll på. Men det finns femton ord som ska beskriva vad det smakar. Det säger Lars Peder Hedberg på Tala Smak, ett bolag som startats av White Guide, som betygsätter krogar (där han också jobbar). Tala smak arbetar med att ta reda på vad råvaror smakar och att ge smakerna ett språk. Problemet är att det finns för många matspråk. Det finns ett för ost, ett för nötkött, ett för nötter, men de kan inte prata med varandra. Tala Smak sätter ihop testpaneler med kvalificerade smakare som testar kött, fisk och grönsaker och försöker beskriva vad de smakar. Under åren har ett smakspråk börjat ta form som ska kunna användas på alla möjliga matvaror. Testerna resulterar i beskrivningar av smakerna och i en speciell sorts spindeldiagram där styrkan på olika smaker redovisas. I diagrammet finns de fem grundsmakerna sälta, umami, sötma, syra och beska och ytterligare beskrivande ord som mejslats ut under åren: metallsmak, mineralitet, jordighet, vegetalt, fettighet och fyllighet. Detta kallas en generell smakprofil, som används på alla råvaror. Dessutom beskrivs för varje vara kategoritypiska smaker,som skaldjursmaker, nötköttssmaker. Räkor smakar sött. Och umami. Men allra mest smakar räkor räka, berättar Lars Peder. Men kyckling smakar inte kyckling.



Mattrender 2018 - i butik, restaurang och hemma
Mar 22 2018 29 mins  
Mer uteätande, fler soloätare och grönare mat. Och kanske mat från Georgien... Mattrender är inte som modetrender som lanseras på en visning. De dyker upp på gator runt omkring oss och långsamt blir maten som serveras idag helt omöjlig att servera, säger Lennart Wallander, vd på matkommunikationsbyrån Food & Friends, som varje år presenterar en trendrapport om mat. Tre nyckelord ur senaste rapporten: hälsa, svinn och hållbarhet. Det alkoholfria håller på att bli stort, i Storbritannien och Sverige. I Sverige i åldergruppen 18-24 år har alkoholkonsumtionen halverats under de senaste tio åren. Nya drycker dyker upp och bartenders blandar alkofritt. I flera länder profilerar sig restauranger på att inte ha något svinn alls. Allt ska tas om hand. Och det blir helt nya produkter av det som tidigare slängdes. Soloätaren, den ensamme matgästen, är en ny målgrupp för restauranger. Soloätaren kommer kanske också få fler produkter i matbutikerna. Alltfler kommer i framtiden att bo ensamma. Köttkonsumtionen minskar. Det gröna växer till sig. Och här har butikerna gått före restaurangerna. Allt fler kockar blir vegetarianer, säger kocken och krögaren Emma Kolback. Vardagsätandet kommer starkt. Lite enklare, lite billigare. Emma ser inte att nåt speciellt kök kommer dominera. Men mat från Georgien är lite på gång, som båtpiroger. Och jag är nyfiken på indisk pizza... Också finkrogarna blir lite enklare. Utvecklingen har gått från fine dining till fun dining, säger Lars Peder Hedberg på White Guide, som betygsätter restauranger. Och det blir mer grönt. Idag finns det knappt en köttbit på en avsmakningsmeny på tio rätter! Kaffeexperten Anna Nordström tror på kallbryggt kaffe. Nu börjar det bli vanligare i Sverige. Man ser kaffe mer som en dryck. Kaffe möter mikrobryggerier, kaffe möter bartenders, kaffe möter vinvärlden.

Umami – älskad men svårfångad smak
Mar 15 2018 29 mins  
Allt fokus på den femte grundsmaken. Hur den funkar. Vad den smakar. Vad man gör med den. Vi har fem grundsmaker: sött, salt, surt, beskt och umami. Umami som de flesta älskar. Och som de flesta har problem att beskriva. Ändå använder vi oss nästan alltid av den i matlagningen. Fast vi förmodligen inte vet om det. Jag kommer mest på äckliga saker för att beskriva umamismaken, säger kocken Linn Söderström. Det kan ju nästan smaka som fotsvett fast ändå inte äckligt. Jag både älskar och hatar det! säger Linn, som berättar hur hon använder sig av umami i matlagningen. Umami brukar beskrivas som smaken av protein. Eller snarare smaken av nedbrutet protein. För det är genom nedbrytning av proteiner som umamismaker utvecklas. T ex genom tillagning eller genom fermentering som i t ex soja, charkuterier och ost. Man brukar lite slarvigt säg att umami höjer andra smaker. Riktigt så enkelt är det inte. Umami höjer vissa smaker. De smaker som finns i de umamirika produkterna. Proteiniga smaker förhöjs, men också tomatarom. Och sälta. Däremot förhöjs inte fruktiga och söta smaker av umami. Tillsammans med Felicia Fortes provsmakar vi umamistimma produkter. Valnötter, ketchup, parmesanost, sardeller, worcestershiresås, sojasås, umamibuljong och vanlig grönsaksbuljong och glutamat, alltså rent natriumglutamatsalt, det ämne som gav upphov till begreppet umami. Upptäckten av umami gjordes 1908 i Japan. Men det var först 2009, 101 år senare, som forskare kunde påvisa att vi faktiskt har receptorer för umami. Vi berättar om några olika teorier om varför umamimedvetenheten är större i asiatiska matkulturer.



OK att äta jätteräkor – men hur är det med ål?
Feb 22 2018 29 mins  
Vi uppdaterar oss på vad som är OK att äta från sjöar och hav. Och kollar in kritiken mot WWFs Fiskguide. Sedan 2002 har Världsnaturfonden, WWF, publicerat en fiskguide (som också finns som app) som vägledning för den som vill äta fisk. Fisksorterna får röd, gul eller grön färgmärkning. Rött för sånt man ska undvika, för att arterna är hotade. Gult för det som man ska vara försiktig med. Och grönt för det som är OK att äta. Men en art, t ex lax, kan ha alla färgerna beroende på var och hur den fiskats. Idag är 90 procent av världens fiskbestånd fullt utnyttjade eller överfiskade, säger Inger Näslund, senior rådgivare på Världsnaturfonden WWF när det gäller marina frågor och fiske. Det är alltså bara 10 procent som det inte är nåt problem med. Inger Näslund berättar hur läget är för gös, torsk, lax, västkusträkan, ål och jätteräkan. Och förklarar vad de olika märkningarna innebär MSC för vildfångad fisk, ASC för odlad fisk, och KRAV för båda. Fiskguiden får också mycket kritik, från industrin, fiskare och fiskhandlare. Kritik som handlar om att WWF har fel eller att de är alldeles för hårda i sin bedömning. WWFs guide tar ingen hänsyn till säsong, säger fiskhandlaren Jonas Wickstrand. Vi pratar mycket med våra kunder om säsong. När fisken har rom, som kan bli nya fiskar, är det dumt att äta dem. WWFs guide är en riktlinje, säger fiskhandlaren Thomas Cruz Kollberg. Men vi förhåller oss mer till de svenska fiskekvoterna. Ål har länge fått rött ljus av WWF. Men samtidigt är en del ålfiske tillåtet i Sverige. Och i Helsingborg finns ett företag som föder upp ål (inte "odlar" för man utgår från viltfångade små ålar). Åluppfödaren Curt Gelin tycker att ålen behandlas orättvist.



Framtidens förpackning vet hur maten mår
Feb 01 2018 29 mins  
Ett program om matförpackningars mångtusenåriga historia, om Napoleons betydelse för utvecklingen, om vilken färg som säljer bäst, och om framtidens förpackning som vet hur maten mår. Många har en bild av förpackningar som skräp, men idag är de svåra att skippa den, säger Malin Göransson, doktorand på Lunds tekniska högskola som forskar kring förpackningar. Förpackningar gör att vi inte blir sjuka, skyddar varor mot ljus, och ger oss mindre matsvinn. Det kan faktiskt vara sämre för miljön om man minskar på förpackningarna, säger Malin. Då kanske inte varan klarar sig ända fram till konsument och måste slängas. Oftast är produkten en större miljöbov är förpackningen. Christer Byhr har jobbat ett helt yrkesliv som reklamare och formgivit många livsmedelsförpackningar. Förpackningen är jätteviktig, säger han. Det görs inte så mycket reklam för matprodukter längre, så det är på hyllan de måste sälja sig. Inom en minut har vi fattat beslut om vad vi ska köpa. Bästa matfärgen är rött, säger Christer Byhr och berättar också hur man får nåt att se dyrt och lyxigt ut, eller riktigt billigt. Materialutvecklingen i historien har styrts av vårt behov av nya matförpackningar. Både glas och papper uppfanns för många tusen år sen som matförpackningar. Den stora förpackningsrevolutionen kom på 1800-talet. På framtidens förpackningar kommer bästföredatumet ersättas med en uppgift om livsmedlets verkliga kvalitet. Vi har sensorer på förpackningarna, berättar Malin Göransson. Ofta håller ju livsmedel längre än vad som står på förpackningen. Tänk att du varit borta en helg och kommer hem och tittar i kylen. Då behöver du inte fundera på över vad som måste slängas av det som redan är öppnat. Istället talar förpackningarna om hur matvarorna mår.



























Förr var det skämmigt att plocka bär
Jun 22 2017 29 mins  
Vi berättar om svenskens komplicerade relation till bär genom historien. Och vi berättar om Sveriges och Europas godaste bär - som är hotat. - Det har varit skämmigt att plocka bär, berättar Jens Heimdahl. Det var fattiga, kvinnor och barn som plockade bär. En riktig man plockade inte bär i skogen. Jens är arkeobotaniker, dvs både arkeolog och botaniker. Vid utgrävningar kan han bl a se vilka bär som svenskarna i historien ätit. - Bären har spelat en viktig roll. Många gårdar har tjänat mer på bären än på säden. Men det var inget man berättade. Bären förknippades med fattigdom. - Samtidigt i stan var bär en lyxvara. Jens Heimdahl berättar hur bären användes i mat och dryck förr. Och vad som fick oss att börja älska bären utan skam och gjorde bärplockning till en folksyssla. Vi fördjupar oss också i Sveriges, ja rent av Europas godaste bär - enligt Linné, och många efter honom - åkerbäret. - I min barndom fanns det gott om dem, men idag är det svårt att hitta åkerbär, säger Elisabeth Öberg, som driver ett jordbruk nära Kalix och jobbar som trädgårdsrådgivare i Norrbotten och Västerbotten. Roger Uddstål i Bullmark, nordost om Umeå, har i trettio år odlat åkerbär, eller allåkerbär som odlingssorten kallas. Men det är svårt att odla åkerbär. - Det är som tämja en vildhäst, säger Roger. Ann-Kristin Isaksson på Hushållningssällskapet i Öjebyn utanför Piteå berättar om satsningen på att odla allåkerbär på ett nytt sätt, som kanske kan få igång produktionen. - Det är ju ett otroligt vackert och fint bär, säger hon. Och Martin Löfgren, sydlänning med norrländska kontakter, berättar om när han smakade sitt första åkerbär. Är det Europas godaste bär?


Så drivs en sommarkrog. Och så funkade ett pensionat.
Jun 15 2017 29 mins  
Vad skiljer en sommarkrog från andra restauranger? Och hur var det att driva ett klassiskt sommarpensionat förr? Petersons krog är en av tre restauranger på Käringön, en liten ö på västkusten, med 80 åretruntboende och flera tusen sommarboende. - Varje år ska det raggas ny personal, säger Lars Olsson som drivit krogen i 20 år. Ungefär en tredjedel av personalen är ny för varje år. - Att få bra folk i köket är det viktigaste, säger Pablo Santaoella som tidigare haft Simsons prästgård, en annan krog på ön, men numera jobbar ihop med Lars. - Det är nervöst innan man vet att man får ihop personalen, säger Lars. Många vill inte bestämma sig förrän efter påsk. Fram till i början på 2000-talet kunde man förlita sig på säsongsarbetare, som jobbade på skidrestauranger på vintern och på sommarkrogar på sommaren. - Men både sommarkrogar och vinterkrogar försöker sträcka ut sina säsonger. Fler och fler kör mer eller mindre året runt och behåller sina kärntrupper, berättar Sebastian Solli, som själv var säsongare förr, men som sedan 17 år är fast köksmästare på Petersons krog. - Det har blivit svårare att hitta personal. Dessutom har fler restauranger i städerna öppet på sommaren också. Också Petersons har sträckt ut sina säsonger. Från och med påsk har man öppet varje helg. Under juni, juli och augusti har man öppet varje dag. Och sedan är det helgöppet hela hösten fram till jul. Det började med att man hade öppet för hummerpremiär, som sedan sträckte ut sig till fler och fler helger. Och sedan blev det alltfler helger med julbord. De två sista veckorna i juli är den absoluta höjdpunkten på arbetsåret. - Får vi dåligt väder då kan det betyda flera hundratusen mindre i omsättning, säger Pablo. Juli är nog 30-40 procent av årsomsättningen. Som sommarkrog måste man också erbjuda billigt boende till personalen. Annars skulle boendekostnaden bli högre än inkomsterna för dem. - När jag var 8, 9 år fick jag skala potatis, berättar Maj-Britt Tengby, mamma till Menys programledare Tomas. Maj-Britt är född och uppvuxen på Käringön. Hennes mamma Anna var ensamstående med åtta barn och drev Bulls pensionat om somrarna. Barnen fick hjälpa till och jobba. Pengarna som drogs in skulle försörja familjen resten av året. - Vi hade inget rinnande vatten. Vattnet fick hämtas i spänner från en brunn. Varmvatten fick värmas i kastruller. Och maten lagades på en vedeldad AGA-spis med två små ugnar. Frukost, lunch och middag i tre eller fyra sittningar. Dessutom spontana kaffe- och matgäster och ibland extra supéer på kvällarna. Det var många stamgäster som kom år efter år. - Det var professorer och läkare, kontorsfolk och lärare. En del lämnade till och med kvar sina sommarkläder till nästa säsong.


Då skulle färskpotatisen förbjudas
Jun 01 2017 29 mins  
Ett program om färskpotatis. Hur de odlas, vad de smakar, varför de är omdiskuterade också idag, och varför man en gång i tiden ville förbjuda färskpotatis. Ingen midsommar utan färskpotatis. Men för hundra år sen försökte man faktiskt förbjuda den. Det hela startade i Kullabygden, strax norr om Helsingborg i nordvästra Skåne. I slutet av 1800-talet experimenterade potatisodlaren Martin Larsson i Görslöv med förgrodd potatis som inte behövde så lång tid i jorden och som kunde skördas redan till midsommar. Den blev en succé på turisthotellen i bygden. Sen spred sig odlandet norröver till Bjärehalvön, som senare kom att dominera. Martin Larsson fick försvara färskpotatisodlandet i rätten. Arnold Ebbesson är färskpotatisodlare på Bjärehalvön. - Årets första var inte större än vindruvor, säger han. Några var som små plommon. - Våra jordar passar inte för vinterpotatisodling. Men de funkar bra för färskpotatis. Arnold berättar hur man gör för att få så tidig potatis. Färskpotatisen är efterlängtad och älskad, men också omdiskuterad. Många tycker att den mest smakar vatten. Potatisodlaren Kari Petterson i Bjälbo på Östgötaslätten var för några år sedan med och tog fram smakord för potatis. Så att vi kan beskriva vad potatisen smakar. Åtta ord som bäst beskrev smakerna: smör, kastanj, konservärta, frysärta, kronärtskocka, grön paprika, beska och mandel. Så här beskrivs några sorter: Amandine grön doft och smak av mandelsötma Asterix smak av jordnöt och kikärta med en liten beska Bintje smak av liten frysärta och en viss beska Cherie nötig med inslag av syrlighet och skogssvamp Folva svag doft inslag av gräs och hö King Edward VII stor smak av smör, nötter och skogssvamp Mandelpotatis stor smak av solroskärna och smör De tre färskpotatissorterna som testades: Rocket karaktär och inslag av beska och jordig smak Solist mjuk, len och med lång eftersmak Arrow smakrik och smörig med inslag av sommar Färskpotatis eller primörpotatis är förgrodd och brukar plockas upp i slutet av april eller början av maj. Då har blasten fortfarande gröna blad och potatisen har inte mognat färdigt. Den innehåller mer vatten än senare potatis och har inget riktigt skal och är extra känslig. Sommarpotatisen som kommer lite senare, ofta till midsommar, ligger fler veckor i jorden. Den skördas också när blasten är grön, har ett tunt skal och går inte att lagra. Den är fastare i konsistensen än primörpotatisen. Och potatis av årets skörd är färskpotatis eller nypotatis till och med 30 september. Vinterpotatisen ligger ännu längre i jorden och skördas när blasten har vissnat. Vinterpotatisen har ett tjockt skal och kan därför lagras länge. Koka färskpotatis: Lägg den i kokande vatten. Koka försiktigt. Salta mot slutet. Ta potatisen strax innan den är helt mjuk. Låt ånga av med hushållspapper under locket.

Nu är det sillperiod i Sverige
May 25 2017 29 mins  
Följ sillen från havet in i fabriken och ner i burken. Hur mår sillen? Finns det fortfarande gott om sill? Dessutom om sillens historia och vad man kan göra med den. Sommar, och framför allt midsommar, är den stora sillperioden i Sverige. Då äter vi till och med sill till middag - matjessill med färskpotatis. Men året är fullt av sillperioder - vid varje högtid dukas inlagda sillar fram. Sillen vi köper har producerats i två steg av två företag. Först av ett beredningsföretag som rensar och skär fisken i bitar och förmarinerar den. Sen av ett konserveringsföretag som lägger in sillen i såser och paketerar. På beredningsföretaget i Mollösund på Orust är det lågsäsong. Maskinerna ligger isärplockade. - Matjessillen gör vi i augusti, september och oktober. Den ska ligga på tunnor i ett halvår innan den paketeras i burkar, berättar Peter Olsson, vd på sillberedningsföretaget MP produkter. Det är till Mollösund sillen kommer med båtarna. Fisken pumpas i rör in i fabriken. Nästa anhalt ligger på Tjörn, ön söder om Orust. Här får sillen sås och läggs på burkar. - Sillen har varit väldigt viktig för Klädesholmen och Tjörn, berättar Morgan Bråse, delägare i Klädesholmen seafood, och femte generationen i företaget. På Klädesholmen låg ett trankokeri på 1700-talet och här har också legat en fiskmjölsfabrik. - Under sillperioderna skapades det förmögenheter, och när sillen försvann blev det armod. Företaget använder sig av tre olika grundsillar. Saltad sill, kryddad sill och ättiksmarinerad sill. Man har fortfarande lokaler i Klädesholmen, där tjocksåserna tillverkas, men det mesta arbetet görs i ett industriområde på Tjörn. Det är här som sillarna får sina smaker och läggs på burkar. - Kryddsill blir främst matjessill. Marinerad är till löksill, inlagd sill, senapssill och andra smaksättningar. Saltad sill säljs i mindre förpackningar som man kan använda för egna inläggningar. Att få sillen på burk är en kombination av maskiner och manuellt arbete. Mikaela Bergenius har koll på hur sillen mår. Hon jobbar i Lysekil på institutionen för akvatiska resurser på Sveriges Lantbruksuniversitet. - Sverige fiskar på flera olika sillbestånd, berättar hon. Fyra bestånd bara i Östersjön. Men också i Nordsjön, Kattegatt och Skagerack. - Tillgången är god. Om vi följer rekommendationerna på hur mycket som kan fiskas så ser det bra ut. Thomas Cruz Kollberg driver ett gatumatsstånd med stekt strömming och en fiskaffär med servering i Göteborg. - Stekt strömming är populärt som lunch. Men i butiken säljer inlagd sill mer än färsk. Thomas berättar om när han följde med en fiskebåt och fångade 150 tom sill söder öm Göteborg.

BBQ - Långkok med rök i Skåne, Texas
May 18 2017 29 mins  
BBQ - först och främst ett sätt att umgås. Men också långsam tillagning med rök. Hur? Varför? När? Vi går in i rökdimman! - Det här är en hobby som spårat ut alldeles fullständigt! säger Johan Fritzell. Kanske var det en 40-årskris där det istället för sportbil blev ett par stora rökar. Som inte riktigt fick plats inne i Höganäs där han bor. Så Johan fick ställa dem hos sin kompis föräldrar på landet, i Bräcke i nordvästra Skåne, mellan Höganäs och Mölle. - Det var inte meningen att det här skulle bli en restaurang. Han tänkte röka lite BBQ för sig själv och kanske sälja till restauranger. Satte några containrar att ha saker i. Nu har det vuxit till en liten kringbyggd innergård av containrar, med kök, kylar, butik, bar och servering. Under skyddande tak och under bar himmel står det stora långbord där man kan sitta och äta. Nånstans på vägen träffade Johan Fritzell en annan rökintresserad Johan Johan Åkerberg. Hösten 2015 gjorde vi ett program med Johan Åkerberg. Han är kock i Stockholm och hade då precis kommit ut med en kokbok som hette Rök. Numera är Johan och Johan kompanjoner. Tillsammans har du nu också skrivit en kokbok, Holy smoke BBQ - ingen rök utan kött. Det har blivit många resor till USA och utforskande av BBQ-kulturen. Flera stora BBQ-profiler i USA har också varit på besök i Skåne och lärt ut sin konst. Johan Fritzell berättar om olika rökar och rökskåp. Om tillagning på mellan 10 och 14 timmar. Om att BBQ egentligen mer är en samvaro än en tillagningsmetod. Visar oss Dirty flank, som grillas direkt på glöd. Förklarar varför de använder amerikanskt nötkött. Och varför de svenska grisarna numera styckas på amerikanskt vis, s k St Louis cut.


Nya trenden! Äta getkött och dricka getmjölk
May 04 2017 29 mins  
Nu kommer geten! Tillbaka, för historiskt har vi haft mycket getter i Sverige. Vi hälsar på hos getterna. Och vi provsmakar både kött och mjölk. Flera trendspaningar i USA och Storbritannien spådde inför årsskiftet att det är dags för geten nu. Mjölken är redan vanlig i brittiska butiker. En del som får problem i magen när de dricker komjölk klarar av att dricka getmjölk. (Däremot är det en myt att laktosintoleranta kan dricka getmjölk. Både laktos och mjölkproteinerna är i stort sett de samma som i komjölk.) Elisabet och Anders Forsdahl har en gård i Dalsland. De mötte getmjölken på en resa i England, skaffade getter och är numera också delägare i ett mejeri i närheten, som producerar färsk mjölk, yoghurt, crème fraîche och flera olika ostar. Getmjölken levereras också till glasstillverkning. Nu satsar de också på getkött. - Kan man äta get? undrar folk. Get äts ju från södra Frankrike till Kina, säger Elisabet. Det äts överallt. I Mellanöstern, Asien, Afrika, Mexico, Västindien, Latinamerika. - Den svenska lantrasen är en strålande mjölkget. Men den är ganska benig, berättar Elisabet. Så vi korsar dem med boer, en sydafrikansk köttras. I USA och Storbritannien har köttet börjat dyka upp på restauranger. Efter restaurangerna följer butikerna. I Sverige börjar färsk getmjölk dyka upp i livsmedelsbutiker. Och getkött syns på en del restaurangmenyer. - Getkött är ett särskilt härligt kött för det har en sån fantastisk egensmak, säger stjärnkocken Titti Qvarnström som serverar get på sin krog i Malmö. Det har en fyllig, nötig smak. Mer likt nötkött än lamm. Geten är en viktig del av Sveriges historia. Under många århundraden var geten ett av landets vanligaste husdjur, både på landet och i städerna. Den kallades fattigmanskon. Som kunde ge mjölk, ost och till sist också kött. Ända in på 1700-talet var geten mycket vanlig i Sverige. Men förändringar inom jordbruket och synen på vad man skulle ha skogen till gjorde att geten mer eller mindre försvann.



Del 2: Stjärnkocken Titti Q visar ännu mer av sitt mat-Malmö
Apr 21 2017 29 mins  
- Malmö är blivit en destination internationellt för folk som reser med mat som huvudfokus, säger stjärnkocken Titti Qvarnström. Hon tar oss med till fyra av stadens alla matpersoner. Titti är kökschef och delägare i krogen Bloom in the park vid Pildammsparken i Malmö. Hon är den första kvinnan i Norden som fått en stjärna i Michelin-guiden. I sin kokbok Malmö Cooking berättar hon om 35 personer som gör Malmö till en stor och spännande matstad. I förra programmet träffade vi fiskaren och fiskhandlaren Tobias Hammar. I det här programmet får vi möta fyra personer till, två som är med i boken och två som inte fick plats. - Gemensamt för alla är att det handlar om ärlig matlagning, säger Titti. Det är genuint. Det görs med kärlek. Det är småskaligt mathantverk där man utgår från råvaran och kan vara flexibel och lyhörd i matlagningen. Vi besöker: Petra Jarl som har en kött- och charkuteributik i Malmö. Jag blev vegetarian för att det inte fanns nåt bra kött att få tag på, säger Petra. Med bra smak och bra producerat. Så nu letar hon upp säljer hon lokalt kött och lokala charkuterier. Och äter kött igen. Milo Kalén som har ett café med bageri i Limhamn, det forna fiskesamhället. - Jag älskar att baka och hade en dröm om att jobba med det, säger Milo. För några år sen blev det av. Nina Karyd, som tillsammans med sin bror Martin, som är kock, arbetade i fem år för att skapa nyöppnade Malmö Saluhall i ett öde gammalt godsmagasin nära centralstationen. - Folk lever mat idag, säger Nina. Pratar mat, lagar mat, instagrammar. Man vill uppleva istället för att bara konsumera. Och kvalitet har blivit viktigare. Chien-Chung Wang som har Kin-Long, Malmös första kinarestaurang som hans pappa tidigare drev. Chien försöker servera riktig kinesisk mat. - Jag försöker få in mer och mer autentiskt men det är inte helt lätt, säger Chien. Svenskarna vill inte ha hela fiskar eller kyckling med fötterna kvar. - I Asien är den finaste biten på oxen hälsenan. Titti Qvarnström delar intresset för de lite ovanligare delarna av djuren. Titti har alltid haft ett stort intresse för det som växer vilt och kan användas i matlagningen. Hon berättar vad hon kan hitta i Malmö. Bland annat om nattliga valnötsräder i stan.

Stjärnkocken Titti Q visar sitt mat-Malmö
Apr 13 2017 29 mins  
Malmö har utvecklas till en framstående mat-destination. Och en som bidragit till det är Michelin-kocken Titti Qvarnström. Det är inte samma stad som jag lämnade för femton år sen, säger Titti. Det är en sprudlande stad med framtidstro och med en levande restaurangscen som hela tiden utvecklas. - Malmö har gjort en otrolig resa. Titti är kökschef och delägare i krogen Bloom in the park vid Pildammsparken i Malmö. Hon har varit med i Köksmästarna och Kockarnas kamp på tv och nu kommer hon med en kokbok. Men istället för att göra en bok om sig själv så väljer Titti att berätta om 35 personer som gör Malmö till en stor och spännande matstad. Malmö Cooking, min stad, vår mat, heter boken. I två program tar Titti att ta med oss på en tur runt Malmö. I det första programmet får vi höra Tittis egen berättelse. Hur hon inte alls hade tänkt sig att bli kock. Varför hon ändå blev intresserad. Om varför hon utbildade sig i Danmark, och om varför den danska kockutbildningen är så mycket bättre än den svenska. Om åren på fina krogar i Berlin. Och om den lite motvilliga återkomsten till ett då ganska tråkigt mat-Malmö. Och varför Malmö idag är en matstad i världsklass. I programmet träffar vi också fiskaren Tobias Hammar, som tillsammans med sin pappa Hans har en av de små fiskbodarna, i centrala Malmö där man kan köpa närfångad fisk. Tobias berättar om de mycket fina fiskevattnen mellan Malmö och Köpenhamn. Nästa vecka fortsätter Titti sin guidning i Malmö och vi besöker fyra matprofiler till.

Den stora ätstörningen
Apr 06 2017 29 mins  
Samhället har en ätstörning, säger Gunnar Rundgren, bonde, debattör och författare. Matsystemet med jordbruket, matindustrin och handeln fungerar inte som det ska. Gunnar Rundgren blev bonde på 1970-talet som en i gröna vågen. Tillsammans med sina kompisar blev han ekologisk bonde i Värmland. Och han var med och startade KRAV. Han har också jobbat som jordbrukskonsult i andra länder. Vi träffar honom på hans lilla gård i Uppland. Den senaste boken heter just Den stora ätstörningen. I programmet förklarar han vad han menar med uttrycket. - Vi har ett jordbruk och en livsmedelsindustri som pressar fram stora mängder av vissa grödor som går lätt att odla, som är billiga och som livsmedelsindustrin älskar att använda. Vete, socker, palmolja, soja, ris, kyckling, mjölkpulver... Det är dessa råvaror som finns i nästan alla förädlade råvaror. Det är över 20 000 produkter i en vanlig livsmedelsbutik. Men de består av ytterst få råvaror och tillverkas av ett litet antal företag. Valfriheten är ganska mycket en illusion. Svenska bönder importerar mycket soja som djurfoder. Den kommer från Sydamerika. Mycket odlas på mark som skövlats. Samtidigt har Sverige lagt igen en miljon hektar åkermark. Vi skulle kunna odla det djurfodret i Sverige. Men han ser också många positiva utvecklingar både i Sverige och världen. - Vi behöver en ny relation till jordbruket. För att lära oss hur det hänger ihop. Vi måste återknyta till maten på samma sätt som till naturen och skogen. Maten måste också bli dyrare. - Kostnaden för att producera mat är inte inkluderat överhuvudtaget i priset. Samhällets kostnader måste synas i priset. Om allt räknas in så skulle det konventionella jordbruket bli betydligt dyrare.

Vi äter chili i Mexico
Mar 30 2017 29 mins  
Allt om chili. Kemi, historia, skillnad på olika sorter och hur man odlar själv. Och en mexicansk kock guidar oss på marknader i Oaxaca. Det sägs att två tredjedelar av världens befolkning äter chilipeppar i någon form varje dag. Så det är en populär frukt. Inte släkt med piper nigrum (vit- och svartpeppar), utan hör till potatisfamiljen. Precis som aubergine, tomat och - potatis. Det var i Mexico man började odla chili för mer än 6 500 år sen. Columbus tog den till Europa och portugiserna tog den vidare till Asien. Följ med Lasse Edfast på chilijakt på en marknad i sydvästra Mexico tillsammans med den mexicanske kocken David Mejia. Chili är grunden i all mexicansk mat, säger David. Och Lasse Edfast konstaterar att nästan alla mat han äter i Mexico innehåller chili. - Drickchoklad med chili, sallad med chili, chili med chili. Johannes Wätterbäck, som också kallar sig Farbror grön, odlar chili på en stor takodling i Västerås. - Det finns hur många sorter som helst, säger han. Man hinner inte odla alla på ett liv. Johannes har odlat ett femtiotal olika hittills. Från franska Espelette till spanska Padron. Aji Pineapple som smakar ananas, Habanero Lemon som smakar lime. Och världens starkaste Carolina Reaper. Andra favoriter som Johannes har är Bhut Jolokia Red, Trinidad Moruga Scorpio, Chinese Five Color och Black Hungarian. - Det finns en enorm spännvidd och det handlar inte bara om styrka utan en massa andra smaker. Johannes Wätterbäck kommer också med tips på vad man kan göra med chili. Och berättar hur man kan odla chili själv. Dessutom berättar vi vad är det som händer i munnen när vi äter chili. Vilka ämnen det är som ger hettan i chili, och hur chilihettan påverkar andra smaker. chilins historia och hur den spreds över världen.




Kan Sverige bli självförsörjande på mat igen?
Mar 02 2017 29 mins  
Plötsligt gapande hyllorna i butikerna tomma. Ingen bladspenat eller rucola på grund dåligt väder i Italien och Spanien. För många blev det en påminnelse av hur sårbar livsmedelsförsörjningen är. Fram till början av 1990-talet var Sverige i princip självförsörjande på baslivsmedel som spannmål, potatis, mjölk, kött och ost, säger Anders Wästfelt kulturgeograf vid Stockholms Universitet. Självförsörjningsgraden låg mellan 85 och 90 procent. Det var ett politiskt mål och det var för att vi skulle klara oss i händelse av en kris. Idag ligger Sveriges självförsörjningsgrad runt 50 procent, dvs hälften av det vi äter importeras. Vissa produkter har vi naturligtvis aldrig varit självförsörjande på, som kaffe och avokado. Men i stort har vi gått från 85-90 procent till 50 procent på 25 år. Anders Wästfelt förklarar att det handlar om flera olika faktorer som samverkat, som avreglering och Sovjetunionens fall. Självförsörjning är nog inget vi kan gå tillbaks till, säger han. Men det är viktigt att ha en riskmedvetenhet när det gäller matförsörjningen. Man måste vara rädd om jordbruksmarken. Den har tagit tusentals år att få fram. Anna Nilsson, chefredaktör för Lantmannen, ett magasin för lantbrukare, berättar att Sverige bl a på tio år låtit 6000 hektar högklassig åkermark bebyggas. Hon jämför med jordbrukspolitiken i våra grannländer Norge, Finland och Danmark. Och det skiljer sig mycket från Sverige. - Den mängd mark som ligger i träda i Sverige, som inte används till odling - är lika stor som den mängd som ger Norge en 50-procentig självförsörjning, berättar hon. Anna Nilsson tycker att det är viktigt att vi ökar självförsörjningsgraden i Sverige. För att ha en krisberedskap, för att det blir lättare att veta hur maten produceras och hur den påverkar vår miljö. Om vi bara importerar lägger vi miljöansvaret på någon annan.




Mellanösterns godaste mat hotas av kriget
Feb 09 2017 29 mins  
Också matkulturen är ett offer i det fruktansvärda kriget i Syrien. Fröer har smugglats ut ur landet för att räddas. I Syrien finns en av världens äldsta matkulturer, hyllad och älskad. Och med en speciell ställning i Mellanöstern. Innan kriget brukade folk i grannländerna åka till Syrien över dan bara för att äta. Men kriget hotar också maten. Kocken och matskribenten Linda Dahl skrev nyligen en lång artikel i mattidskriften White paper om den syriska maten. Hon berättar i Meny om vad som utmärker den, om dess historia och hur kriget påverkat den. I Aleppo fanns en av världens största genbanker med fröer på medelhavsväxter, berättar Roland von Bothmer, professor emeritus i kulturväxtgenetik och växtförädling, som i många år jobbat med den globala genbanken i Svalbard. Troligtvis är genbanken i Aleppo jämnad med marken. Men fröer har smugglats ut ur Syrien och förts till Svalbard. Om inte det gjorts hade grödor riskerat att utplånas av kriget. Salma Afash är 23 år och har bott i Sverige i ett och ett halvt år. Tillsammans med sin mamma Sabha Akkou driver hon den syriska restaurangen Damaskus i Malmö. Salma serverar och mamma Sabha lagar maten. Vi hade ingen restaurang i Aleppo. Mamma var marknadschef på en textilfirma, säger Salma. Men hon har alltid lagat väldigt god mat. Salma och Sabha rekommenderar att vi äter kebbeh. Den allra godaste kebbeh i Mellanöstern görs i Aleppo, säger Salma. Och vi kommer från Aleppo. Meny provsmakar.

Arbetarfik – och sen då?
Feb 02 2017 29 mins  
Att besöka ett arbetarfik är som en tidsresa till mitten av 1900-talet. Men nu börjar de försvinna. Finns det en framtid för arbetarfik? Rigmor Johansson har drivit Smedjegatans café i centrala Göteborg i trettio år. Det är gammaldags genuin cafémiljö. SVT har abonnerat caféet framöver för att spela in scener till en tv-serie. Maten är lika klassisk som inredningen. Det är pannbiffar, kåldolmar, fiskgratäng och ärtsoppa. - Jag har svensk husmanskost, säger Rigmor. Ingen vitlök. Ägg och bacon och stekt potatis. Och smörgåsar med ost, skinka, leverpastej, köttbullar, ägg och sill, ägg och räkor, och falukorv med stekt ägg. - Baguetternas tid är ute. Jag funderar på att sluta med dem. Jag gör bara en baguette om dan. Och ibland säljs inte ens den. Besökarna på arbetarfiken är ofta hantverkare. - Vi är inte välkomna på moderna ställen. Vi kan vara lite smutsiga om det är blött ute. Nu ska Rigmor Johansson pensionera sig och hoppas hitta någon som vill ta över och helst driva vidare i samma stil. Det är lätt att föreställa sig arbetarfikens enkla inredning i ett modernt sammanhang. Efter hamburgare, långkok och mikroöl känns falukorvsmacka med stekt ägg nästan logiskt. I samma gamla miljö, men kanske med hantverksmässigt gjord falukorv och tekaka bakad på lokalt vetemjöl av gammal sort. Och så ett gäng lokala mikroöl... Några hundra meter bort finns en kullerstensgård med en champagnebar, en juicebar, ett kafé med exklusivt kaffe, och ett kafé som startades för ett år sedan av tre unga killar Kafé Höga Nord. Gustaf Dicksson, Mathias Nilsson och Anders Björnsson började med skivaffär och skivbolag. Nu har de kafé/skivbolag/skivaffär i samma lokal. Alla är musiknördar och Mathias och Gustaf är dessutom kockar. De serverar vegetariska smörrebröd, veckans vegetariska soppa och hembakt till kaffet. Vad tror de om arbetarfikens framtid? Finns det en plats för dem?

Trender och flugor(?) i maten
Jan 26 2017 29 mins  
Vilka mattrender kommer under 2017? Vad kommer vi handla, laga och äta? Och går det att skapa en trend? Meny pratar med två trendanalytiker och med några som hoppas kunna skapa en trend. De två stora trenderna är hållbarhet och hälsa, säger Lennart Wallander på Food & Friends Communications, en PR-byrå som jobbar med mat och dryck. Hur går det till att trendspana? Kommer trenderna från några speciella platser eller länder? Vad är definitionen på en trend? Finns det olika sorters trender, olika starka strömningar? Lennart Wallander skiljer på trend och fluga: En fluga just nu är rainbow bread, regnbågsfärgat bröd. Kul att lägga ut på sociala medier, men knappast nåt som kommer leva vidare. Ingela Stenson är omvärldsanalytiker och strateg på PR- och kommunikationsbyrån United Minds. För att hitta trenderna måste man förstå historien, kartlägga nutiden och sen se samband, möjligheter och hinder i framtiden, säger hon. Vi frågar oss: vad längtar människor efter? Vad saknar de? Trender inte bara något som är intressant för en liten elit eller nördar: Trender angår alla, säger Lennart Wallander. Det är som med mode. Det börjar smalt men sen sprider det sig. Linnea Sjögren och Jonas Pettersson är bibliotekarierna som blev tångexperter. De tror på svensk tång som en mångsidig matingrediens. Och de vill naturligtvis gärna se en tångtrend. I några år har de jobbat för det, men hur har de lyckats? Finns det en tångtrend? Vi har fått ett väldigt stöd från kockar, säger de när Meny besöker dem i deras tångmagasin i Havstenssund i Bohuslän. De tycker sig se en tångtrend som startade när Tommy Myllymäki använde tång i Bocuse d'Or. Men på t ex mässor är det inte lika lätt att intressera folk. Det man vill är att det ska bli som pasta. Det var trendigt en gång men nu är det nåt som man äter varje dag. Och vad säger trendexperten om tång?


Kött och antibiotika – så här funkar det
Jan 12 2017 29 mins  
För vår egen hälsa måste det bli en förändring. Nu satsar de svenska handlarna gemensamt i kampen mot för mycket antibiotika i köttuppfödningen. Antibiotika är fantastiska läkemedel, säger Christina Greko, veterinär och antibiotikaexpert vid Statens Veterinärmedicinska anstalt. Men problemet är att bakterierna som man ska döda med antibiotika lär sig att försvara sig. Dom blir motståndskraftiga, resistenta. I en framtid kommer vi inte kunna behandla sjukdomar hos djur eller människor. Problemet med antibiotika i djuruppfödningen är inte att det hamnar i köttet och att vi på så sätt skulle få den i oss. Det handlar om att för mycket antibiotika gör bakterierna resistenta. Det är stora skillnader på hur mycket antibiotika som används i djurhållningen i EU. Spanien använder mer än 100 gånger mer antibiotika per kilo kött än i Norge. Spanien toppar listan för antibiotikaanvändning, följt av Cypern och Italien. Finland, Sverige, Island och Norge använder minst. Antibiotika används mot sjukdomar hos djuren, framför allt när de är unga. Om djuren föds upp trångt och i dåligt ventilerade lokaler är det större risk för sjukdomar. Är det så att djurhållningen är så usel så att man måste medicinera djuren för att de inte ska dö i förtid? undrar Niklas Wennberg, grisuppfödare, sedan han besökt grisgårdar i Italien. Det finns också de som använder antibiotika i förebyggande syfte, alltså innan djuren är sjuka. Och i t ex USA används det för att djuren ska växa mer. Både förebyggande medicinering och tillväxtmedicinering måste sluta, säger Christina Greko. Antibiotika ska bara ges när djuren är sjuka. Om djuren dessutom föds upp i en bättre miljö är sannolikheten större att de ska hålla sig friska och slippa antibiotika. Det är redan idag så att vi ibland inte kan behandla för att antibiotikan inte fungerar längre, säger Christina Greko. Trettio år framåt ser det väldigt dystert ut om vi inte förändrar. Livsmedelskedjorna ICA, Coop, Lidl, Bergendahls och Axfood som har Willys och Hemköp har gått ihop om ett handlingsprogram för att få ner antibiotikaanvändningen. Vi börjar med våra egna varumärken, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood. Det har skett en hel del förändringar när det gäller valet av leverantörer. Och intresset från de andra varumärkena har också varit stort.

Linda Lomelino lär ut matfotografering
Jan 05 2017 29 mins  
Hur tar man bra matbilder? Vad ska man ha för kamera? Och hur stylar man? Linda Lomelino började som bakbloggare 2009, och blev en av de första bloggarna som fick göra bok. Idag har hon gjort fyra böcker, som översatts och givits ut på många språk. Det blev mitt jobb, säger Linda. Linda är minst lika uppmärksammad för sitt fotografi som för sitt bakande. Fotograferandet är nog lite viktigare för mig än bakandet. Men jag älskar att baka. Och jag vill inte välja. Jag behöver inte välja. Följ med hem till Lindas lägenhet i Halmstad. Hon berättar om matfotografering, styling och ljussättning. Hon visar upp sitt rekvisitaförråd med bakformar, skedar, dukar och bakgrunder. Jag lär mig nya saker varje gång jag fotograferar. Jag kan titta tillbaks på en bild jag tog för en vecka sen och tänka "varför gjorde jag så?". Hon pratar om fotoutrustning. Vad ska man ha för kamera? Får fler frågor om fotograferande än om recepten. Om vad man ska tänka på när man fotograferar med smartphonen. Jag tar bilder med mobil fortfarande. Jag tycker den är jättebra och rolig. Hon talar om hur bloggandet utvecklats och påverkats av Instagrams genombrott. Ungefär 75 procent av mina bloggläsare är från USA. Och om framtiden: Jag försöker bara göra min grej. Det jag tycker är roligt. Kolla in länkarna till Lindas blogg (för bilder och recept) och Lindas hemsida (för ännu fler av hennes bilder).Vi länkar också till Instagram-konton som Linda gillar.


Hoppade av IT-karriär för praliner med curry
Dec 29 2016 29 mins  
Vad sägs om praliner på vit choklad och dill, kantareller med mörk choklad eller satsumas med curry? Joel Lindqvist hoppade av IT-karriären för att bli dessertkock. Det finns nån slags koppling mellan IT-branschen och desserter, säger han.Dessertkocken blev konditor. Och sen utbildade han sig till sommelier. För att de har ett språk för smakerna. Jag kände att jag behövde skaffa mig ett smakspråk för att kunna utvecklas vidare.Joel hittar spännande ovana smakkombinationer. Som en dessert med ostron, mörk choklad och havtorn. Den blev jättegod, och är egentligen ganska självklar.Det handlar om att vidga sina vyer och utmana vårt slentrianmässiga användande av råvaror. Varför ska rotsaker bara användas i mat? Morotskaka går ju bra, varför inte en tårta på jordärtskockor?Ett sätt att hitta nya kombinationer är att se smakerna som färger. Rädisa är en grön smak för mig trots att den är röd och vit. Grön som äpplen. Potatis med skal är jordig. Potatis utan skal är vit. Som ett raffinerat socker eller mjöl. Och inte lika spännande.Joel tror att vi behöver ett språk för att utveckla våra smaksinnen. Ät en middag utan att få säga "jättegott". Försök istället att pricka in ett antal andra beskrivande ord för smakerna. Utan ord på smakerna kan vi inte kommunicera.2012 tog Joel silver i Matlagnings-OS, som en i laget Skåne Kulinar. 2014 vann han Dessertmästarna i tv. 2015 kom hans kokbok Dessertrevolution ut. Och efter att ha jobbat på flera fina restauranger öppnade han 2016 sin egen mat- och chokladstudio i Malmö, där han tillverkar och säljer och också har olika work shops, kurser och aktiviteter.




Insekter och lupiner – är det framtidens biff?
Dec 01 2016 29 mins  
Vad ska vi ersätta köttet med? Vilka är framtidens klimatsmarta proteiner? Följ med till tävlingen om vår nya mat. Häromveckan i Grythyttan var det final i Vinnovas (verket för innovationssystem) tävling för att finna framtidens klimatsmarta protein. 14 prototyper på livsmedel tillräckligt färdiga för att kunna ätas presenterades. Framtagna av små företag och stora jättar som Lantmännen och SP. Det handlar om: Skyr, en yoghurtliknande produkt, gjord på restprodukter från rapsoljeframställning. Protein på jäst fisk och alger. Svampprotein framställt på vegetabiliska restprodukter - och egentligen används svampen för framställning av etanol, men den går bra att äta också. Korvliknande produkt från vegetariska restprodukter från livsmedelsproduktion. Ärttempe, dvs gula ärtor fermenterade i asiatisk stil (i vanliga fall brukar det ju vara sojabönor). Praliner på mjölmask. Snabbmat gjord på mjölmask. Färs på gråärtor, färs på olika gryn, färs på syrsor och mjölmask, färs på havreprotein som det i framtiden också ska kunna odlas muskelceller på. En energibar på blåmusslor och en korv gjord på blåmusslor. Ädelost på åkerbönor. Och protein från lupiner. Många produkter med vegetabiliskt protein. Och många produkter med insektsprotein, framför allt gjort på mjölmask. (Ja, det är såna som vi inte vill ha i mjölet därhemma!) Vad smakar det? Hur framställs det? Insekter får inte användas som människoföda i Sverige med hänvisning till ett EU-beslut. Men samtidigt är det tillåtet i t ex Nederländerna och Danmark. Hur argumenterar Livsmedelsverket? Vi besöker också Hans och Elisabeth Visser som odlat insekter i 40 år, som föda till djur. De odlar dem i källaren i sitt hus. Hans tycker att det är bra att Livsmedelsverket är tveksamma. Jag skulle definitivt inte ta i en enda insekt om jag inte vet att de odlats med samma koll som vi har här, säger Hans Visser. Juryn i tävlingen bestod av: Lina Gebäck, grundare av Linas matkasse, Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova, Tareq Taylor, kock och kokboksförfattare, och Mia Spendrup, vd i hotell- och restaurangbranschen. Vinnare blev proteiner från lupiner. En produkt som smakar bra och har en enorm potential, säger Tareq Taylor. På andra plats kom klimatsmart svampprotein, på tredje plats en färs gjord på mjölmask och på delad fjärdeplats kom en proteinbar på musselprotein och en proteinpralin gjord på mjölmask.


Ljud – det bortglömda smaksinnet
Nov 17 2016 29 mins  
Ljud och mat hör ihop. De ljud som maten skapar. Och de ljud som vi har runt maten när vi äter den. Man kan rentav krydda med ljud. Alla intryck på en restaurang är del i upplevelsen, säger Daniel Berlin, som driver en mycket hyllad krog i eget namn i Skåne-Tranås på Österlen. Under det här året har han gjort musik och ljud till en del av restaurangupplevelsen. Måltiden är som en föreställning. Musiken förstärker menyns olika delar. Charles Spence är professor i experimentell psykologi på Universitetet i Oxford i England. Han forskar på hur olika sinnen påverkar varandra. Och forskningen handlar mycket om mat och dryck. Han har bl a jobbat mycket tillsammans med den engelske kocken Heston Blumenthal. Spence forskning visar att ljus musik framhäver de fruktiga söta smakerna i ett vin. Spelar man istället dovare musik så framhävs de strävare kärvare smakerna. Och diskantiga fras- och krasljud från potatischips får oss att uppskatta dem mer. Detsamma gäller äpplen. Vi gillar det där ljudet när tänderna bryter igenom skalet. Musikens tonhöjd, volym och tempo påverkar vår upplevelse. Hur vi beställer, hur snabbt vi äter, vad vi tycker om maten. Hög ljudnivå gör att allt smakar mindre. Men hög volym ökar också försäljningen av läsk och får oss att äta snabbare. Högt tempo i musiken får oss också att äta snabbare. Alf Tumble är vinskribent i Dagens Nyheter och vinboksförfattare. Han är också musikläggare på företaget Soundtrack your brand. Ett företag som skapar skräddarsydda musiklistor till restauranger, hotell och butiker. De kommer till oss för att de tröttnat på att musiken kommer från nån anställds mobil. Musiken anpassas till restaurangens stil och varierar också beroende på tidpunkt på dagen eller för att kunderna ska snabba på eller stanna kvar lite längre. Leif Lundin på SP food and science som hjälper livsmedelsföretag att utveckla sina produkter. En uppgift har varit att få corn flakes att låta krispigt några sekunder längre, berättar Leif. Få dem att krasa också sedan de hamnat i mjölken eller munnen. SP har också jobbat med ljudet på chips. Camilla Ögren på SP förklarar för oss vad det är som gör att mat låter. Tonsättaren Åke Parmerud och journalisten Olle Niklasson skapar ljudlandskap för sjukhus, hotell och restauranger med ljudeffekter och elektronisk musik. Det finns färgsättning och ljussättning. Vi ljudsätter.



Saluhallar som framtidens butiker
Nov 03 2016 29 mins  
Följ med till Barcelona där saluhallarna blivit moderna. Och de klarar av att konkurrera med storköpen. Vilken framtid har saluhallar i Sverige? Det finns 39 saluhallar i Barcelona. Och det tar aldrig mer än 10 minuter att promenera till en saluhall.Barcelona är en modern storstad med 1,5 miljoner invånare. I slutet på 1800-talet och början av 1900-talet byggdes där många saluhallar, precis som i andra europeiska städer.På 1980-talet var saluhallarna hotade. De var slitna och hade få handlare. Konkurrensen från supermarketar var stor. Men kommunen bestämde sig för att satsa på saluhallarna. De moderniserades, det byggdes nya kylrum och parkeringar under dem. Och supermarketar byggdes in i saluhallarna, eller placerades alldeles intill. Saluhallar och supermarketar kompletterar varandra. Man ska kunna handla allt på samma ställe.Idag är 25 av 39 saluhallar moderniserade. Och invånarna i Barcelona använder dem verkligen. De mesta inköpen görs i saluhallar. Och det är inga lyxhallar. Det är t o m så att majoriteten av de som handlar i saluhallar är de som har mindre pengar.Saluhallarna i Barcelona är inte 1800-talsromantik utan moderna butiker. Vi besöker ett anatl saluhallar i Barcelona.Och vi frågar vilken strategi som svenska saluhallar har.Johan Carlsson, affärsområdeschef på Higab, det kommunala bolag som sköter Göteborgs saluhallar, visar upp Göteborgs Stora Saluhall. Och berättar hur man tar sig an framtiden.Vi besöker också en nybyggd saluhall på Hisingen, Kville saluhall, grundad av Shamsi Naeimai. Hur vill hon att saluhallen ska fungera?Kolla också in vår lilla film från saluhallar i Barcelona.

Bubblornas hemligheter avslöjas
Oct 27 2016 29 mins  
Har du funderat på bubblornas betydelse i mat och i dryck? Små ballonger fyllda med ingenting. I ost, bröd, glass, maräng, läsk och champagne. Vad gör de för smaken? Varför finns de? Vad krävs för att de ska skapas? Man tänker att bubblor är ingenting, säger Malin Sandström som skrivit boken Matmolekyler tillsammans med Lisa Förare Winblad. Men luft är en viktig ingrediens i mycket som vi äter. Bubblorna är avgörande för konsistensen. Tänk vispgrädde, maränger eller glass. Eller bröd. Problemet är inte att få in luften, säger Malin. Problemet är att få luften att stanna kvar. Bubblor är som små ballonger i maten gjorda av fett eller protein. Men allt måste stämma för att det ska fungera. Till och med vispad grädde är en känslig och komplicerad konstruktion. Många bubblor i mat och dryck skapas koldioxid som uppstår genom fermentering, jäsning, i produkten, som i bröd, ost och många drycker. Kocken, sommelieren och kokboksförfattaren Tove Nilsson har gjort boken Soda, lemonad och snacks om hur man gör naturligt bubblig läsk. Hon berättar hur dryck kan kolsyras naturligt. Bartendern Sylvain Suzeau hjälper oss kolsyra sånt som inte brukar kolsyras. Med en vanlig bubbelmaskin för hemmabruk testar vi att kolsyra kaffe, apelsin och mjölk! Hur påverkar kolsyran smakerna? Malin förklarar vad som händer rent fysiskt i munnen när vi smakar något kolsyrat. Och förklarar att bubblorna i champagneglaset inte säger något om själva vinet, utan handlar om hur rent glaset är. Och så reder vi ut hur mycket luft man får trycka in i glass...

Inspireras av de stora vegetariska länderna
Oct 20 2016 29 mins  
Vill du laga mer vegetariskt? Hämta inspiration från Indien och Etiopien. Indien är det största vegetariska landet. Förmodligen finns 70 procent av världens vegetarianer där. Vi äter väldigt lite kött, kanske bara på nån fest eller så, säger kocken Dheeraj Singh. Annars äter vi bara vegetariskt.Dheeraj kom till Sverige för elva år sen för att starta klädföretaget Indiskas matsatsning. Tillsammans med Jonas Parmar driver han numera Indian Street Food & Co i Stockholm, med food trucks och en restaurang. Och den mat de serverar är mestadels vegetarisk. Tisdagar, torsdagar och lördagar äter vi inget kött, säger Dheeraj. Min mamma har aldrig ätit kött, pappa äter lite kött kyckling eller lamm, säger Jonas Parmar, som själv är född i Sverige och vars föräldrar kom hit på 70-talet från Sydafrika, dit deras föräldrar i sin tur flyttat från Indien.Vad man äter beror på var man bor i Indien och vilken religion eller kultur man tillhör. Några är veganer, andra vegetarianer som äter mjölkprodukter och ytterligare andra äter också lite kött. Men grönsakerna dominerar stort.Dheeraj och Jonas serverar en vegetarisk indisk roadside curry.Ett annat stort vegetariskt kök är det etiopiska. I Etiopien är den kristna ortodoxa kyrkan stark och det innebär bl a att man fastar två gånger i veckan och flera längre perioder under året. Och under fastan äts inget kött. Också i övrigt är kosten dominerad av grönsaker. Vi jobbar mycket med billiga råvaror som grönkål och kikärter, säger Yonas Bergman Gemetchu som driver den etiopiska restauranger Simba i Göteborg.Och man har förfinat matlagningskonsten under lång tid och får ut mycket smak ur de enkla råvarorna. I programmet berättar vi också om den vegetarianska historien. Om tidiga vegetarianer som Buddha och Phytagoras, och om vegetarianska och veganska sällskap i England. Vi förklarar också skillnaderna mellan olika sorters vegetarianer.

Hjälp, vi har fått en vegetarian i familjen!
Oct 13 2016 29 mins  
Så kan det kännas när ett barn meddelar ändrad kost. Hur löser man det praktiskt? Hur påverkar det resten av familjen? Det var inte så att jag jublade, erkänner Menys programledare Tomas Tengby. Vi har alltid ätit mycket grönsaker och väldigt lite kött. Men med en vegetarian i familjen krävdes det större förändringar. Jag har tre sätt att lösa det hela, säger Tomas.Tomas samtalar med dottern Fredrika, som blev vegetarian för ett och ett halvt år sedan, och hennes kusin Elsa Holm-Barwe, som varit vegan i två månader. Om förändringar i det egna livet och i familjen. Om återfall i köttätande och om framtiden.Familjen Kildén brukade äta en hel del kött framförallt köttfärs och kyckling. Men så blev dotter Annie, idag 16 år, först vegetarian och sedan vegan - ett beslut som utmanade hela familjen, även mormor. Vi var lite chockade först, säger mamma My. När vi insåg vilken stor förändring det faktiskt var.Lösningen blev att Annie får laga sin egen mat. Ett bra beslut tycker Annie. Det är ändå dags för mig att laga mat själv.Och mormor Inger som mest lagat husmanskost har långsamt lärt sig att laga vegansk mat. I början var det tråkigt, säger hon, men nu går det bra. Jag fick lära om helt enkelt.Också för Elsa Holm-Barwe har de nya matvanorna inneburit att hon lagar sin mat själv. Det är spännande, säger hon.Missa inte mormor Ingers veganska recept nedan!

Tankarna bakom de nya kokböckerna
Oct 06 2016 29 mins  
Vad är det för idéer som blir till kokböcker? Tommy Myllymäki, Mathias Dahlgren, Tareq Taylor och Tove Nilsson berättar hur det startade. Det är ju en jättekorkad idé, men förlaget ville ha den, säger Emil Åreng, bartendern som gjort boken Salongs i Norrland, en cocktailresa, där han träffar människor i Norrland och hittar på drinkar till dem. Som t ex en drink med kaffe, gin och gransirap till en skogshuggare.Emil ville dels beskriva ett Norrland som allt färre känner till, och dels få oss att bli friare i vårt drinkblandade. Man måste inte bara göra klassiska drinkar. Tommy Myllymäki, årets kock 2007 och silvermedaljör i Bocuse dOr (VM i matlagning) 2011, kom ut med sin första bok så sent som 2013. Och då med en bok om såser! Jag fick erbjudanden om att göra en kokbok om mig själv och nån slags familjeupplevelse, säger Tommy. Men det tilltalar inte mig. Men jag har alltid gillat att laga såser så för mig var det självklart att göra en bok om det. Jag måste brinna för det. Jag skulle aldrig göta en bok bara för att göra en bok. Mathias Dahlgren vann Bocuse dOr 1997 den ende svensk som lyckats med det. Han har haft flera stjärnkrogar i Stockholm och har sen 2007 drivit restaurangerna på Grand Hotel. Han har varit ganbska sparsmakad med att ge ut kokböcker. Hans nya kokbok heter Hemkunskap och handlar om laga mat hemma. Jag tycker om att laga mat hemma, säger Mathias. Det är avkoppling för mig. Och jag lagar enkel mat.Med boken vill Mathias fördjupa hemmamatlagarens kunskaper till bl a smaker, så att det ska gå lika lätt att laga mat som att cykla. Många är duktiga matlagare men har inte den grundläggande kunskapen. Tove Nilsson gör smala nischade böcker. En om att göra egen läsk, en om ägg och nu senast om ramen. Jag älskar att nörda ner mig och att göra research, säger Tove. Hennes böcker drivs av hennes egen nyfikenhet och utforskande. Och Tareq Taylors senaste bok, Mat som gör gott, har sin upprinnelse i att han började må dpligt själv. Jag blev trött och det värkte i kroppen, säger han. Och det var för att jag reste så mycket och stoppade i mig en massa hel- och halvfabrikat.Tareq tog hjälp av en kostrådgivare och lösningen var lika enkel som självklar: bra råvaror och laga maten själv. Dessutom träffar vi kokboksläsare och frågar dem om vilka böcker de lockas av.

De är helt besatta av pizza från Neapel
Sep 29 2016 29 mins  
Förhållanden, utbildningar och jobb har offrats i jakten på den perfekta pizzan. Det här är de mest besatta matnördar jag nånsin träffat, säger Menys programledare Tomas Tengby. Ville Ilola läste ekonomi och skulle skriva sin C-uppsats. Men så blev han intresserad av pizza. Jag hade aldrig varit i Italien, säger han. Jag blev bara intresserad av den ursprungliga italienska pizzan, den som kommer från Neapel.På den tiden var det inte lika lätt som nu att hitta informationen. Tillsammans med plattläggaren och muraren Besmir Balaj startade Ville jakten på den perfekta pizzan. (Utbildningen avslutades aldrig.)I elva år har de varit helt besatta av napoletansk pizza.De tjatade sig till att få använda ugnarna på de lokala pizzeriorna i Falkenberg efter stängningsdags. De eldade dem så varma som möjligt, men kunde konstatera att de inte blir varma nog. En napoletansk pizza gräddas i 450500 grader!Så de började bygga om klotgrillar. Och fick ett bättre resultat. Men inte perfekt.Så de åkte till Neapel för att lära sig hur de riktiga vedeldade ugnarna där är konstruerade. Och så byggde de en egen. Som stod utomhus, för de hade ingen lokal.Och de ägnade sig åt att förstå hur degen fungerar. De försökte hitta den perfekta degen. De har 1000 recept idag, men är ännu inte nöjdaOch när pizzan inte blir bra nog så slängs den. Villes mamma och pappa kom med idén att killarna kanske kunde sälja pizzorna istället för att slänga dem. Först sålde de dem utomhus. Sen flyttade de in sin ugn i en gammal dragig nedlagd bensinmack i Falkenberg.Sedan några år driver de en pizzeria där. Men för dem själva är det först och främst ett pizzalaboratorium, för de menar att de ännu inte har lärt sig allt. Ibland stänger de och låter gästerna vända, eftersom de måste jobba vidare i sin jakt på perfektionen.En del av sin kunskap om napoletansk pizza har de samlat i en ny kokbok Pizza Napoletana, jakten på en fulländad napoletansk pizza i en hemmaugn, ombyggd grill och vedugn. 300 sidor tjock! Och då har ändå 100 sidor inte kommit medOch de fortsätter åka till Neapel för att studera på plats. Deras pizzeria är den första i Norden som har fått en officiell certifiering av organisationen som ser till att napoletansk pizza görs på rätt sätt. Så de har nog lärt sig en hel del trots allt.

Framtidens vete är gammalt
Sep 22 2016 29 mins  
Vete är världens viktigaste gröda. Men också omdiskuterad. Är framtiden att gå tillbaks i historien? Niclas Dagman är tolfte generationen på gården i Täng i Skaraborg. Han odlar gamla vetesorter som Ölands lantvete. Det hittades på Öland på 1940-talet, berättar han. Det funkar bättre att odla ekologiskt än de moderna vetesorterna. Det anpassar sig till det lokala klimatet, smakar mer och innehåller mer näring. De gamla sorterna klarar dessutom sjukdomar bättre. Vetet är det sädesslag som betytt och betyder allra mest för människan. Det sädesslag som gjorde oss bofasta. Världens viktigaste gröda. Som vi förädlat i tusentals år. Men alla är inte nöjda med dagens supereffektiva moderna vete. Alltfler tittar åt gamla sorter, så kallade lantveten, men också till vetets föregångare spelt, emmer och enkorn. För smaken, näringen och hur de är att odla. Vi får äta 20 procent mer av de nya sorterna för att få oss lika mycket näring som finns i de gamla sorterna, säger Niclas. Ska du hitta på nåt nytt så ska du titta i backspegeln. Mjölnarna Therese och Claes Rostedt visar runt i kvarnen på Forsa Kvarnagård i Sävsjö i Småland. Kvarnen har varit i familjens ägor i generationer och drivs fortfarande med vatten. Mjölet stenmals, vilket bevarar mer näring än den modernare och vanligaste valsmalningsmetoden. De moderna vetesorterna ger stora skördar. Men folk fick bristsjukdomar för att mjölet inte var lika nyttigt. Istället för att gå tillbaka till de gamla sorterna de fungerar inte så bra i det industriella bakandet tillsatte man vitaminer till mjölet. Resultatet blir dock inte detsamma.Kerstin Fredlund, läkare och doktor i livsmedelsvetenskap tycker att vi ska nyansera begreppet avkastning. Kanske är avkastningen vad gäller näringsämnen viktigare än mängden säd, säger hon. Globalt sett är detta ett stort problem med att det är för lite näring i grödorna. Varför dyker det ibland upp mjölbaggar eller mjölmott i mjölet? Erling Koch, ansvarig för mjölkvarnarna på Lantmannen Cerealia, förklarar hur vi bäst förvarar mjölerna hemma. Och konstaterar: Det är ingen skillnad på konventionellt eller ekologiskt mjöl. De har lika mycket eller lite ohyra.Ohyran kanske är läskig, men krypen är inte farliga. De kan till och med ätas

Bagarens alla hemligheter
Sep 15 2016 29 mins  
Hur går det egentligen till när bagare bakar bröd? Meny kollar in i detalj i veckans program. Mamma varnade mig för att bli bagare. Hon sa att man inte hinner träffa vänner, för antingen sover man eller också jobbar man. Och man går upp mitt i natten.Så trots att Anna Groneberg redan som barn ville bli bagare precis som morfar så valde hon istället att bli kock. En marginell social förändring kan tyckas om man jobbar på kvällskrog. Men Anna tog varje chans att baka och till sist omskolade hon sig till bagare.Anna är bagare på Gunnebo Slotts bageri i Mölndal. Och med hennes hjälp fördjupar vi oss i bakandets hemligheter.Vad är det egentligen som händer? Varför gör bagarna som de gör? Och vilka knep har bagarna som gör att deras bröd blir så mycket finare och godare?Anna berättar hur väder och temperatur påverkar. Att det är skillnad på mjölet från en påse till en annan, i synnerhet om det handlar om gamla spannmål. Hon tycker de är mer spännande och berättar om hur de skiljer sig från vanligt mjöl.I programmet bakar hon med dinkelsikt och svedjeråg. Och med surdeg. Anna berättar hur den sköts, hur den ska se ut och hur man kan testa den.Anna bakar med en mycket lösare deg än i vanliga recept för att få ett saftigare bröd.Arbetet med degen handlar dels om att utveckla glutentrådarna, dels om att hjälpa degen att få struktur och spänst.Glutenet utvecklas genom s k autolys av degen själv, och genom att Anna viker och arbetar med den. Ett sätt kallas för kattknådning. Det finns en länk nedan till en film som visar hur det går till.För att degen ska bli spänstig är det också viktigt att den får vila.Under den slutliga jäsningen får degen stöd av en brödkorg, för att inte flyta ut och bli platt.Anna berättar också varför hon snittar brödet innan det åker in i ugnen. Och varför hon jobbar med ånga under gräddningen.Hon gräddar brödet hårt så att hon får en smakrik skorpa. Och låter det sen svalna innan hon skär i det.I programmet förklarar också läkaren Kerstin Fredlund varför de gamla vetesorterna är mindre problematiska för glutenintoleranta. Hon har disputerat i livsmedelsvetenskap på Chalmers Tekniska Högskola och har specialiserat sig på spannmål.


Smaken som får det att vattnas i munnen
Sep 08 2016 29 mins  
Om svenska superbär och andra sura smaker. Surt en komplicerad och svårdefinierad grundsmak. Grundsmakerna är sött, salt, surt, beskt och umami. Tidig höst innebär massor av färska svenska bär. Surt! Havtorn och rönnbär är de suraste bären, säger Kimmo Rumpunen, forskare och växtförädlare på Sveriges lantbruksuniversitet i Balsgård i Skåne. Han jobbar just nu med att få vinbär och havtorn att bli ännu godare. Dvs mindre sura. Hur vi uppfattar ett bär handlar om balansen mellan socker och syra. Ett bär med lägre syra kommer att uppfattas sötare trots att sockermängden är densamma.Rönnbär, rosenkvitten, blåbär, krusbär, björnbär det finns massor med sura bär.Olika bär har också olika syror.Äppelsyra, citronsyra, askorbinsyra, vinsyra, kinasyra och ellagsyra. I annan mat finns andra syror, som ättikssyra, smörsyra och propionsyra. I livsmedel handlar det om organiska syror, säger Gunnar Hall, till skillnad från saltsyra, svavelsyra och fosforsyra som är exempel på mineralsyror.Gunnar är forskare på SP food & bioscience, Sveriges tekniska forskningsinstitut, avdelningen för sensorik och arom, hur vi med våra sinnen upplever maten. Syrasmak är mycket mer komplicerat än att det bara smakar surt. Det sura mäts i PH-värde. Andelen vätejoner i en lösning. Det är inte bara vätejonen vi känner när vi smakar en syra, utan det är en massa andra stimuleringar, smaker och dofter som blir vår upplevelse.Citronjuice och Coca-cola har t ex samma PH-värde. Syrasmakerna är väldigt komplexa, säger Gunnar Hall. De kan till och med få det att smaka strävt och kärvt.Därtill påverkar syran andra smaker, så att de smakar mer eller mindre. Och syra används även som konserveringsmetod och som tillagning. Syran tillför mycket positivt till vår mat. Och ändå snörper vi instinktivt ihop ansiktet när vi smakar på det. De är sura för att vi inte ska äta dem, säger Kimmo.


Matens treenigheter
Aug 25 2016 29 mins  
I södra USA har man the Holy Trinity. I Frankrike mirepoix, i Italien soffritto. Vi söker den svenska treenigheten. I världens matkulturer finns det två olika treenigheter. De som inleder matlagningen och de som är typiska smaksättare.The Holy Trinity, mirepoix och soffritto är blandningar av finhackade grönsaker som bryns i början av matlagningen. En grund att bygga maträtten på och vars smaker ofta inte går att urskilja i den färdiga rätten.De andra treenigheterna däremot är lätta urskilja när vi äter. De är smakkombinationer som är typiska för just den matkulturen.Spiskummin, koriander och ingefära gör att det smakar indiskt. Kokosmjölk, fisksås och citrongräs är Thailand. Soja, risvin och ingefära är Kina. Liknande smakackord finns över hela världen.Elizabeth Rozin skriver om dessa i kokboken Ethnic Cuisine: The flavor principle cookbook. Boken lanserade begreppet the flavor principle, att matkulturer ofta kombinerar några få ingredienser i flera olika rätter, så ofta och konsekvent att de blir en definition av den matkulturen.Men varför? Är det för att smakerna liknar varandra? Eller för att de är olika? För några år sedan experimenterade den brittiske stjärnkocken Heston Blumenthal med salta smaker och choklad. En dag smakade han på kombinationen vit choklad och äkta kaviar. Och tyckte att det var gott. Han lät göra analyser av vad vit choklad och äkta kaviar innehåller. Det visade sig att de delar många smakkomponenter. Han fortsatte leta efter likheter mellan olika råvaror. Det här kom att kallas food pairing, att para ihop olika råvaror. Ost och bacon delar många smaker. Sparris och smör också. Och choklad och grönmögelost delar 73 olika smakgivare.För några år sen gjordes en stor jämförande undersökning Flavour network and principles of food pairing av forskare på Harvard och Northeastern University i USA och Cambridge i England. De hittade kopplingarna mellan 381 vanliga ingredienser i världens olika kök och tittade på mer än tusen olika kemiska substanser som ger ingredienserna sina typiska smaker. Resultatet finns att beskåda som ett jättelikt släktträd över världens smaker. Där ser man att också saker som inte alls är släkt delar smaker. Som lök och kött. Parmesan och tomater. Bakad potatis och rått kött, och för den delen också stekt kött. Smör och gurka. Och jordnötssmör kopplar till jäst, linser, potatischips, nötkött, kaffe och sojaböna.I genomsnitt delar varje ingrediens smaker med 50 andra ingredienser.Mikael Arvidsson driver restaurangen Market i Göteborg där man blandar mexicanska och koreanska smaker. Han berättar om de koreanska smakerna. Yonas Bergman Gemetchu på den etiopiska restaurangen Simba berättar om etiopiska smaker. Båda funderar också på vilka smaker som är de svenska. Det gör även Katja Palmdahl kock, kallskänka och kokboksförfattare som driver Lilla Spinneriet i Lindome och restaurangen i Göteborgs botaniska trädgård. Katja är en hejare på smaker och duktig på det svenska. Det söta och syrliga är svenskt, säger Katja. T ex 1-2-3-lagen.








Ta bild och maten smakar bättre!
Jun 23 2016 29 mins  
Skäms inte för att du tar bild på maten det får den att smaka bättre. Veckans Meny är en pyttipanna med nyheter från matens och dryckens värld. Och några uppföljningar på på saker som vi gjort program om tidigare. Undersökningar visar att maten smakar bättre om du fotograferar den och lägger upp på nätet. Eller om du skapar någon annan ritual som fördröjer intagandet av maten. Men det är viktigt att det blir en ritual. Hur vet man om avokadon är mogen? Uppenbarligen finns det ett sätt att ta reda på, eftersom vissa märks som "mogen avokado". Varför är inte alla avokado mogna? Vi ger er den definitiva guiden till avokado. Och vi berättar om två tusen år gammalt smör som nyligen hittats på Irland. Som fortfarande går att äta. I vintras berättade vi om att man kan göra maränger på spadet från kikärtor på burk. Nu har spadet fått ett namn, och det finns t ex kommersiella produkter som bygger på det. Och nu finns det fler ölbryggerier än någonsin i USA. Men hur är läget i Sverige? Gillar du beska smaker? Då kanske du ska tala tyst om det. En undersökning visar nämligen att människor som gillar beskt och bittert som t ex Menyredaktionen i själva verket är ganska otrevliga typer. Har du hört talas om Carbonaragate, pastabråket mellan Frankrike och Italien? Italien upprörs och en italiensk pastatillverkare fick krypa till korset. Men vad var det fransmännen gjorde egentligen?


Vinlandet Sverige! Så smakar det!
Jun 09 2016 29 mins  
Lerjordar, regn, regn, regn och 12-gradig sommar kan man verkligen göra vin här? Victor Dahl och Åsa Lind är två av de som driver Kullahalvöns vingård i Höganäs i Skåne. En vingård som funnits i 10 år och som främst gör vitt vin, men även mousserande, rosé och rött. I området finns ytterligare tre vingårdar. Kalla klimat ger friska, fruktiga och nyanserade viner, säger Victor. Jag hoppas att vi om fem till tio år kommer att prata om Kullahalvön som en vinregion.Nyligen hölls en konferens om vinodling i kallare klimat, Cold Climate Wine Symposium, i Brighton i England. Det finns en stor framtidstro, berättar Lotta Nordmark från konferensen. Lotta arbetar med vin i kallare klimat på Sveriges lantbruksuniversitet. På konferensen fanns representanter från Nya Zeeland, Australien, Tasmanien, Kanada, England, Tyskland, Frankrike och södra Sydamerika. Platser som ser något positivt i den globala uppvärmningen nu går det att odla vin i dessa regioner. Samtidigt börjar de traditionella vinländerna få problem. Man konkurrerar inte med de viner som finns, utan man tillför något nytt, säger Lotta Nordmark. Jag tror att det är en framtid för svensk landsbygd. Vinet ger nya möjligheter.Meny provsmakar tillsammans med vinkritikern Marie Oskarsson några svenska viner och ett mousserande vin från England. Hur klarar de konkurrensen? Och är de prisvärda? Viner som testas:31084 Solaris Vingården Stora Boråkra 2015, 500 ml, pris 164 kr. Kommer från Karlskrona, vinmakare Staffan Ottosson.31054 Gutevin Solaris Cuvée, 750 ml, pris 159 kr. Halvtorrt. Kommer från Gutevin på Gotland, vinmakare Lauri Pappinen31096 Cox Orange Vin av Äpplen 2015, 750 ml, 134 kr. Kommer från Bedstekilde Vin av Äpplen utanför Kivik, Simrishamn.77971 Ridgeview Bloomsbury 2013, 750 ml, 284 kr. Mousserande från England, officiellt bubbel på 10 Downing Street.


Förälskad i en knöl
May 26 2016 29 mins  
Potatis så enkelt att odla. Men också den mest besprutade grödan. Varför? Och hur ska man egentligen koka potatis? Jag blev intresserad av potatis när vi flyttade hit, säger Anna Froster, frilansjournalist och författare till boken Potatis om pumatassar, kupning och obändig livsvilja.För några år sen flyttade hon till Broddetorp vid Hornborgasjön, mellan Falköping och Skövde. Grannarna drog in oss i odlingen. Och det var så häftigt att det var så enkelt att odla potatis!Anna berättar om potatisens historia och kommer också med ett enkelt odlingstips lägg bara potatis på gräsmattan och lägg över halm!Potatis betraktar vi som närmast svensk. Men det tog hundra år för potatisen att slå igenom i Europa. Det var när man kom på att det gick att göra brännvin av potatisen som den slog igenom stort, säger Anna Froster. Då var det många som började odla. Och när man ändå hade potatis så kunde man försöka sig på att äta den också.Potatis är lätt att odla, men är ändå den allra mest besprutade grödan.Potatis står för 1 procent av marken vi odlar på, men för 30% av besprutningen. Anledningen är fienden bladmöglet.Men det finns resistenta sorter som står emot bladmöglet. Varför odlar vi inte bara dem?Erik Alexandersson, forskarassistent på Växtskydd, Sveriges Lantbruksuniversitet, förklarar hur bladmöglet fungerar, varför det är ett så stort problem och vad man kan göra åt det.Bengt och Ivar Nilsson odlar ekologisk potatis utanför Falkenberg i Halland. Vi har vant oss vid osäkerheten. Ibland slås skörden ut av bladmöglet.Odlarna Elna och Ulf Gränsbo i Vellinge i Skåne odlar både ekologisk och konventionell. I konventionell odling sprutar de en gång i veckan med bekämpningsmedel.Men svenska bönder besprutar mycket mindre än i andra EU-länder.






Utländsk mat som blivit svensk – och sånt som vi ratat
Apr 21 2016 29 mins  
Vilken utländsk mat tar vi till våra hjärtan och låter bli en del av vår vardag och folksjäl? Pizza, pasta och thaimat. Men inte så mycket spanskt eller grekiskt. Varför? Är det att vi besökt länderna som turist? Eller är det att många från ett speciellt land invandrat? Eller är det för att smakerna ligger nära de smaker vi vant oss vid? Eller handlar det helt enkelt nåt slags mode?I Argentina var det migranter som skapade den argentinska maten. Dom italienska invandrarna introducerade pastan och pizzan som nu anses som typisk argentinsk mat. Däremot har det varit betydligt svårare för mat från Peru att accepteras.Irma Norrman tar oss med till sin barndoms Buenos Aires.Sverige fick inte alls lika stor invandring från Italien som Argentina, men vi äter ändå mycket pasta och pizza. Varför blev det så?Thaimaten blev svensk i samband med att många semestrade i landet. Men det är inte givet att turistande innebär att vi tar till oss mat. Vi äter ganska t ex ganska lite spansk och grekisk mat.Stor invandring från t ex Balkan och forna Öststaterna har heller inte inneburit att den maten slagit igenom i landet.Malin Eriksson är produktutvecklare på kryddföretaget Santa Maria. Hon kallas Taco-Malin, för texmex och chili är hennes skötebarn. För 24 år sedan introducerades texmex i Sverige. Men det tog ett tag innan det tog fart. Det var ingen självklar succé, säger Malin.Hennes jobb är att leta upp nya smaker och rätter, spana på trender och plocka fram nya koncept. Förr fick man göra en anpassning till Sverige, säger Malin. Man fick göra en Svensson-variant på smakerna. Det går inte längre. Nu måste det vara på riktigt.Vad blir nästa smak? Vilket land, vilken matkultur kommer att bli svensk härnäst?





Det här är japansk husmanskost!
Mar 17 2016 29 mins  
Det handlar varken om sushi eller ramennudlar. Utan det liknar mer ett smörgåsbord eller tapas. Jag har lärt mig att göra sushi i Sverige, säger Moé Takemura. Mina svenska kompisar ville att vi skulle göra det tillsammans hemma. Jag hade aldrig gjort sushi i Japan. Sushi gör man inte hemma.Moé kommer från Japan. Nu bor hon i Malmö och jobbar i Älmhult på IKEA. Hon har alltid varit intresserad av skandinavisk design och för några år sen studerade hon industridesign på universitetet i Lund som utbytesstudent.Som examensarbete gjorde hon en kokbok Japansk mat på svenska. Som ett svar på de svenska kompisarnas frågor.Moé berättar om japansk husmanskost och den japanska matkulturen i Meny. Och lagar också en typisk middag. Det kallas ichiju san-sai, en soppa och tre rätter, berättar Moé.Japansk husmanskost är som ett smörgåsbord med olika rätter. En rätt med ett protein kött, fisk eller t ex tofu och några vegetariska rätter. Dessutom ris på något vis och en soppa.Japansk mat både snabbmat och fin restaurangmat blir allt populärare i västvärlden. Men samtidigt, berättar Moé, så tar man i Japan alltmer efter den västerländska matkulturen. Så mycket att man numera t ex äter mindre sjögräs.Ramen, nudlar i buljong, är den senaste trenden från Japan som börjar sprida sig i Sverige. Det är inte heller nåt man gör hemma i Japan.Meny besöker ett svenskt ramenställe för att se hur de tillverkas och höra om japanska ramentraditioner. Dessutom får vi veta vilken gatumat som är populär i Japan.






Kaffe, choklad och ananas – därför är det viktigt att välja rätt
Feb 11 2016 29 mins  
Gifter, barnarbete och slavliknande arbetsförhållanden. Vet du hur maten du äter har producerats? Vilka råvaror ska man vara extra uppmärksam på? Meny har svaren på hur du handlar bättre. Många bryr sig om kvalitén på råvarorna och köper kanske ekologiskt. Men hur mycket tänker vi på hur de som jobbat i jordbruken haft det? Hur är arbetsförhållandena? Får de OK betalt? Det finns väldigt lite kunskap i livsmedelsbranschen om detta, säger Henrik Fröjmark på Swedwatch, en organisation som undersöker just detta. Vi är duktiga på livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet för de svenska konsumenterna och kan spåra salmonella i kycklingpartier oavsett varifrån i världen de kommer. Men företagen här säger att det nästan är omöjligt att ta reda på under vilka förhållanden maten producerats.Swedwatch har skrivit rapporter om hur bland annat soja, kaffe, kakao, exotiska frukter och kyckling produceras. Och det är skrämmande läsning.Det handlar om gifter, usla löner, barnarbete och slavliknande arbetsförhållanden. Sånt kan finnas bakom livsmedel som ser ut att ha producerats av svenska företag i Sverige. För så ser EU-lagstiftningen ut: om råvaran förädlas i EU behöver man inte uppge varifrån den ursprungligen kommer.Vilka produkter ska vi vara extra vaksamma på? Och finns det någon vägledning att hämta i de olika sorters märkningar som kan förekomma?Hur rättvis är handeln för våra egna lantbrukare? Den senaste mjölkkrisen skvallrar om att de inte heller har det så bra. Det är svårt att få betalt för råvarorna och arbetskraften är dyr. Det är helt enkelt svårt att vara primärproducent, längst ner i kedjan, också i Sverige.Men det finns mer rättvisa system som ska hjälpa lantbrukare att gå runt. Ett sånt system kallas på engelska för CSA community supported agriculture. På svenska: andelsjordbruk. Ovanligt i Sverige men vanligare i t ex USA och Kanada.Meny träffar Sasha Faminoff, kanadensiska som håller på att bygga upp ett andelsjordbruk som ska förse 20 familjer med grönsaker. Familjer som betalar grönsakerna innan de odlats, dvs ett sätt att dela på riskerna mellan konsument och odlare. Läs mer om andelsjordbruk på andelsjordbruk.se.














Kampen om quinoa
Nov 12 2015 29 mins  
Är quinoa räddningen när det gäller världens matförsörjning? Varför utnämnde FN 2013 till quinoans år? Varför funkade inte quinoaodlingen i Sverige? Vem äger quinoan och dess gener? Är det sant att fattiga bolivianer inte längre har råd att köpa quinoa för att det exporteras till västvärlden? Vad är "The quinoa quarrel", kampen om quinoa? Meny svarar på frågorna. Och berättar om quionoa i Anderna, om odling i USA och Europa. Och om quinoans framtid. Journalisten Lisa M Hamilton skrev för ett och ett halvt år sen en stor artikel om quinoa i den amerikanska tidskriften Harper's magazine. Där berättade hon om konflikterna med quinoa, om låsningen mellan Bolivia, där det mesta av quinoan finns, och resten av världen. Vad har hänt sedan dess? Kommer quinoan att kunna bli den stora gröda som många hoppas? I programmet hörs också Stephen Jones, framgångsrik quinoaodlare i England och Robert van Loo, växtförädlare i Nederländerna som bl a håller på att ta fram en quinoa som kan växa i salta jo Är quinoa räddningen när det gäller världens matförsörjning?Varför utnämnde FN 2013 till quinoans år?Varför funkade inte quinoaodlingen i Sverige?Vem äger quinoan och dess gener?Är det sant att fattiga bolivianer inte längre har råd att köpa quinoa för att det exporteras till västvärlden?Vad är "The quinoa quarrel", kampen om quinoa?Meny svarar på frågorna. Och berättar om quionoa i Anderna, om odling i USA och Europa. Och om quinoans framtid.Journalisten Lisa M Hamilton skrev för ett och ett halvt år sen en stor artikel om quinoa i den amerikanska tidskriften Harper's magazine. Där berättade hon om konflikterna med quinoa, om låsningen mellan Bolivia, där det mesta av quinoan finns, och resten av världen.Vad har hänt sedan dess? Kommer quinoan att kunna bli den stora gröda som många hoppas?I programmet hörs också Stephen Jones, framgångsrik quinoaodlare i England och Robert van Loo, växtförädlare i Nederländerna som bl a håller på att ta fram en quinoa som kan växa i salta jordar.Fredrik Fogelberg, som tidigare ansvarade för försöksodlingen av quinoa på Öland för dryga tio år sen, förklarar också varför den misslyckades.(För att ha råd att göra artikeln så fick Lisa M Hamilton stöd av Food and Environment Reporting Network FERN, en fristående ideell organisation som stöttar journalister.)












Hur ska vi ha det med den svenska mjölken?
Aug 27 2015 29 mins  
Detta var sommaren när mjölkbönderna hamnade i fokus. Arla sänkte priset på mjölken till bönderna. Och vi lärde oss att det läggs ner ett jordbruk om dan i Sverige. Varför är det så här? Hur ska vi ha det med den svenska mjölken? Har den någon framtid? Möt Henrik Alfredsson, femte generationens mjölkbonde i Halland. Han har en mindre gård och satsar på annorlunda förädling att göra egen glass. Följ också med till den riktigt stora gården, till Wapnö utanför Halmstad i Halland. De har 1400 mjölkkor och är en av landets största mjölkgårdar. VD Lennart E Bengtsson berättar varför de också satsat på eget mejeri, hotell, restaurang, saluhall, charkuteri och snart också ölbryggeri. Detta var sommaren när Arla sänkte priset på mjölken till bönderna. Och vi lärde oss att det läggs ner ett jordbruk om dan i Sverige. Varför är det så här? Och vad finns det för vägar in i framtiden? Möt Henrik Alfredsson, femte generationens mjölkbonde i Halland. Han har en mindre gård och satsar på annorlunda förädling – att göra egen glass. Följ också med till den riktigt stora gården, till Wapnö utanför Halmstad i Halland. De har 1400 mjölkkor och är en av landets största mjölkgårdar. VD Lennart E Bengtsson berättar varför de också satsat på eget mejeri, hotell, restaurang, saluhall, charkuteri och snart också ölbryggeri. Två vägar in i framtiden för svensk mjölk.


Kan man äta bären i skogen? Måste alla hallon kokas? Hur odlas jordgubbarna?
Jun 18 2015 29 mins  
Vågar man äta bären i skogen? Och finns det några djupfrysta hallon som inte behöver kokas? Och hur är det med de färska hallonen? Meny serverar svaren. Och besöker också svenska jordgubbsodlingar, där man odlar i balkonglådor och på hyllor. Att plocka bär och att äta färska bär är en del av den svenska folksjälen. Men det är inte förrän något är hotat som man inser att man tagit det för givet. Som att gå ut i skogen och plocka bär. Eller som att äta djupfrysta bär utan att koka dom. Det var för några år sen som larmet gick om dvärgbandmasken i bär och svamp som man plockat i skogen. Och det var bara några veckor sen som larmet gick om djupfrysta hallon som var smittade och människor till och med dog av att ha ätit dem. Hur farligt är det att plocka bär i skogen ? Är det slut med att äta råa bär nu? Meny försöker fånga bärsjälen, det där att gå ut i skogen och se vad man kan hitta. Och Kennet Lundin, parasitolog på Naturhistoriska museet i Göteborg, förklarar hur dvärgbandmasken fungerar, och att hotet är överdrivet. Christina Lantz, mikrobiolog på Livsmedelsverket, förklarar varför det är problem med djupfrysta hallon, och varför det går utmärkt att äta nordiska hallon. Och så besöker Meny två svenska jordgubbsodlingar, för det är ju ändå midsommarveckan. Hur odlas jordgubbarna egentligen? Två småländska odlare, Bitte Wilson och Sören Rudenstam, och Magnus Engstedt, trädgårdsrådgivare på Länstyrelsen i Jönköping, förklarar allt.

Därför är det så få kvinnor i krogköken
Jun 11 2015 29 mins  
Bara en kvinna i Sverige har en stjärna i Michelin-guiden. Varför är det så få kvinnor i restaurangköken? Varför hamnar de kvinnliga kockarna i de offentliga köken? Och hur ser de unga på framtiden? Meny rotar i en känslig fråga. Titti Qvarnström har en stjärna i Guide Michelin. Hon driver Bloom in the park i Malmö. Men intervjuer med henne handlar alltid mer om hennes kön än hennes matlagande. Titti är den första kvinnan i Sverige som fått en Michelin-stjärna. Hon tycker att det är minst sagt frustrerande att alltid få frågor utifrån sitt kön. I de flesta sammanhang och tider har matlagning varit en kvinnlig sysselsättning. Men inte på krogen. Männen har alltid dominerat i svenska restaurangkök. Kvinnor har varit kallskänkor. Den enda gren som kvinnor dominerat är som kalaskokerskor, ett begrepp som numera fallit i glömska. Meny besöker Titti Qvarnström i köket och talar också med Håkan Jönsson, fd kock och numera etnolog vid Lunds universitet, som sätter frågan i sitt historiska sammanhang. I många år har Årets Kock sagt sig satsa på att få in fler kvinnor i tävlingen. Utan att så mycket hänt. Hanna Halpern, vd för Restaurangakademien och Årets Kock, berättar vad de konkret har för framtidsplaner. Hälften av alla yrkesverksamma kockar är kvinnor. Men varför hamnar de i offentliga kök och inte på restaurangerna? Hur mycket är det medier som bygger upp och cementerar könsrollerna i restaurangköken? Och var finns de kvinnliga förebilderna? Meny träffar också Maja Ljung som tävlat i Yngsta Mästerkocken i TV4. Vilka förebilder har hon? Och hör henne analysera skillnaden på kokboksomslag från kvinnliga respektive manliga författare.








Vad åt man för 500 år sen i Sverige?
Apr 23 2015 29 mins  
Följ med till en arkeologisk utgrävning på jakt efter 500 år gammal mat.Följ också med till inspelningarna av Historieätarnas julkalender.Tareq Taylor lagar medeltida mat utan recept. Hittar han bara på? I stadsdelen Gamlestan i Göteborg ligger verkligen en mycket gammal stad begravd. Inför ett planerat bygge genomförs nu utgrävningar av den medeltida staden Nya Lödöse. Staden grundades 1473 och var en föregångare till Göteborg. Söderut var kusten dansk och norrut var den norsk, men just här fanns en liten bit svenskt land. Nya Lödöse blev Sveriges port västerut. Staden fanns bara i cirka 150 år. Sedan övergavs den när Göteborg grundades. Idag finns här en medeltida arkeologisk skatt. Vad åt man här för 500 år sedan? Vi besöker utgrävningarna och pratar med arkeologerna Christina Rosén, Jens Heimdahl och Emma Maltin. Utifrån sopor och avfall kan de säga hur man levde och vad de åt. Djurben, fröer, vegetabilier berättar om innehållet. Olika typer av kärl berättar hur det tillagats och serverats. Bland annat hittas rester av kryddor som koriander, oregano, mejram och spiskummin. Och stan var nästan självförsörjande på grönsaker. Följ också med till inspelningarna av Historieätarnas julkalender. Tareq Taylor försöker där återskapa medeltida rätter. Men hur gör man när det inte finns några bevarade recept? Redaktören Ebba Svennung är ansvarig för maten som serveras i Historieätarnas julkalender. Hon berättar hur de gör för att återskapa mat när det inte finns recept.














































Torkat renblod och maskrosknoppar – oanade delikatesser
Jul 10 2014 50 mins  
Plättar på torkat renblod. Kan det vara något? I veckans Meny med Annica Triberg som programledare möter du Greta Huuva, ägare till restaurangen och kaféet Viddernas Hus i Jokkmokk och matambassadör för Sapmi (Sameland). Caroline Dourén lockar med halloncheesecake på raw food-vis, vegokocken Ola Johansson ugnsbakar hela vitlökar och Karin Fransson smörsteker maskrosknoppar, en oanad delikatess. Från Skillnadens trädgård i Växjö rapporterar Sara Bäckmo om hur det går för hennes odlingar. Efter reaktioner från lyssnare har vi klippt om lite i poddversionen. Programledare Annica Triberg kommenterar det så här: I detta avsnitt av Meny sägs det att förgrundsgestalten för levande föda, Ann Wigmore, på 70-talet ska ha blivit botad från sin tarmcancer med hjälp av levande föda. Där skulle vi varit tydligare med att detta var enligt hennes egen utsago och vi vidhåller att det här inte är något man ska experimentera med själv vid sjukdom. Lyssnare har också hört av sig och vill läsa om dikten som lästes i programmet, så här kommer den: Receptet på en lyckad semester Tag en del, ensamhet, en del tvåsamhet och en del flersamhet, här får man vara noga med doseringen att det inte blir för mycket av någon del. Blanda med: Ett uppfriskande regn eller släktgräl En oväntad händelse, ett oväntat besök eller något som går åt skogen Låt natur, lugn, läsning och renoveringsprojekt jäsa en lång stund Dofta över med en fri horisont och solglitter En blöt fest kan ersättas med glad, trevlig eller mysig dito Ett kryddmått tålamod En knivsudd humor Strössla generöst med sol upp- och nedgångar Skölj väl med vatten både in- och utsidan Överdosera inte med rosé, varken peppar eller vin En näve bär, skog, hav - går att ersätta med en resa Vispa runt alla dagar i veckan Dela med dig av din värme Skjuts in i semestern! Av Erica Timlon

























Mat till barn står i centrum i veckans Meny
Feb 06 2014 57 mins  
Den här veckan är förskolekocken och inspiratören Karolina Sparring gästkock i Meny. Det blir bland annat lammfärsfrikadeller, auberginegratin, spenatsoppa och melonsallad. Karolina Sparring är bland annat kock på förskola, cateringkock och kokboksförfattare. Hon har arbetat med att inspirera förskolekockar runt om i landet och har också skrivit en kokbok som är tänkt att kunna inspirera personer som lagar mat till barn, men Karolina Sparring är noga med att den mat hon lagar inte är barnmat. – Det finns ingenting som heter barnmat. Det finns bara god mat, säger Karolina Sparring. I veckans Meny lagar hon lammfärsfrikadeller i mustig tomatsås och auberginegratin med mozzarella och tomat. Det blir också en soppa med spenat, kokosmjölk och linser och melonsallad med lime och granatäpple. – Jag vet att barn tycker om grönsaker, men jag vet också att många vuxna tycker att det är svårt att få barn att äta grönsaker, säger Karolina Sparring. Ett av hennes tips är att alltid berätta för barnen vad de ska äta. Hon tycker också att det är viktigt att barnen får vara med och laga mat, och tipsar om att bjuda in förskolebarnen i köket för att hjälpa till med matlagningen. – På en förskola lät jag alla barn göra sin egen tzatziki, för det är så många bra moment att göra och det tar inte så lång tid, säger hon. Hon menar också att förskolekockar kan lära mycket av barnen. – När jag jobbar som förskolekock vill jag sitta med barnen och äta för att se vilka reaktioner jag får på maten, säger Karolina Sparring.




























Rolig, god och enkel mat på balkongen
Aug 15 2013 50 mins  
I sommarens sista Meny från Kalmar har jag slagit mig ner på balkongen med veckans gästkock Susanne Karlsson, som bjuder på mat för både stora och små, lagom till skolstarten. Du får också möta Kay Wiestål, som i 35 år har arrangerat kronprinsessan Victorias födelsedag och som älskar husmanskost. Och Karin Fransson avslutar sin örtskola med att prata om salvia. Men alla har ju inte tillgång till egna trädgårdsland. Och där dyker gerillaodlarna upp! Personer som på eget initiativ smyger ner frön i jorden på allmänna platser. I Kalmar startade Daphne Thuvesson och Bodil Göransson rörelsen Folk och Frö som på ett år har vuxit till ett 60-tal personer som har en sak gemensam: De brinner för att odla sin egen mat. Menys reporter Helena Strömblad träffade dem och välkomnades med en ”grillaodlad” morot. Veckans gästkock Susanne Karlsson är kock på förskolan Explorama i Göteborg. Nu när kanske semestern är slut för de flesta och det börjar dra ihop sig till skolstart är det många föräldrar med skolbarn som drar en djup suck: dags att få ihop vardagen igen, dags att börja planera middagar. Susanne Karlsson bjuder på mängder av smarta tips för hur man får misstänksamma barn att våga prova nya smaker, hur man som förälder kan få ny inspiration till att variera vardagsmaten, samt även spara en slant genom att undvika dyr snabbmat. Flera av recepten är dessutom vegetariska.

Skogen är temat för veckans Meny
Aug 08 2013 49 mins  
I veckans program möter du gästkocken Carina Jönsson från restaurang Gröna Tuppen i Fårhult, mellan Västervik och Hultsfred. Till hennes restaurang tar man med fördel tåget, en smalspårig järnväg som passerar alldeles utanför. Och själva krogen är sedan många år inrymd i den före detta stationsbyggnaden. När Carina öppnade restaurangen under slutet av 1980-talet hade hon en dröm om att bjuda på mat inspirerad av Sydeuropa, och snart blev platsen känd som ”Smålands Provence”. ”Men på den tiden visste få av gästerna var ratatouille var, utan i menyn fick jag förklara att det var en grönsaksröra”, ler Carina. I dagens Meny bjuder Carina på en slät vegetarisk soppa med örtolja och tomatfoccacia. Därefter blir det en av Gröna Tuppens eterneller på menyn, överbakad kyckling med örter och till avslutning en hyllning både till skogen och Småland, krösaparfait med zabanyone. ”Krösamos är ju småländska för lingonsylt”, förklarar Carina, som faktiskt fick hjälp av Astrid Lindgren själv när hon började kampen för att både rädda den smalspåriga järnvägen och jobbet med att renovera det hus där restaurangen ligger. Under vinrankorna på en annan restaurang, Kackelstugan på Öland, träffar vi Tina Ahlin, mångsidig artist som även har ett stort matintresse. Bland annat har hon varit med i TV-programmet ”Halv åtta hos stjärnorna”. I programmet får du även följa med till Borgens konserver i Borgholm, en traditionsrik fabrik. Menys reporter Helena Strömblad fick med sig hem ett recept på murkelsås, inklusive råd om hur man anrättar murklorna så att de blir en njutning för både kropp och själ. I Karin Franssons örtskola pratar Karin om timjan.



Enkelt och gott efter badet
Jul 25 2013 50 mins  
Stranden är temat för veckans Meny. Du får möta gästkocken Henrik Arkåsen från restaurang Saltmagasinet i Västervik som bjuder på mat som kan vänta hemma medan du badar. Först serveras Västerviksströmming med färskpotatis, stark senap och inlagd rödlök: ” Strömmingen är en av våra signaturrätter på Saltmagasinet som vi gör som varmrätt, men nu blir den en förrätt”, berättar Henrik Arkåsen. Till kantarellrisotton med prästost och currystekt zucchini skickade Henrik ut ”en scout i skogen” för att jaga svamp: ”Kantarellerna har ju börjat titta upp, så man blir ju sugen på att göra något med dem nu. Zucchinin kommer från en liten lokal odlare, den är helt fantastisk!” Till risotton blir det karamelliserad citronlax med marinerad fänkål, körvel, gurka och dragon: ”En rätt som är supersnabb att göra. Den kan serveras tillsammans med risotton, men även som en egen rätt och då blir risotton helt vegetarisk.” Till dessert bjuder Henrik Arkåsen på jordgubbsshake med blommor och vanilj, rostad citronsockerkaka med färskost: ”En lättgjord dessert med lite roliga smaker och en saft som är kul att göra, lite som flädersaft fast med andra blommor.” I veckans Meny får du också möta den matroade artisten Pernilla Wahlgren som berättar om sin stora italienska familj och om vad hon helst lagar. Det blir även en utflykt till en rapsodling och i veckans örtskola pratar Karin Fransson om gräslök.

Överraskande godsaker i bersån
Jul 18 2013 50 mins  
Fredrik och hans fruntimmer, brukar man kalla den vecka som börjar med den 18 juli, när Fredrik har namnsdag. Sedan följer en rad damer: Sara, Margareta (och Greta), Johanna, Magdalena (och Madeleine), Emma och Kristina. I veckans Meny får du träffa Helena Elm, som bjuder på nyskapande sötsaker till fem av damerna. Menys programledare Annica Triberg kompletterar med lite godsaker åt den sista i raden, samt lite tröst åt Fredrik. Helena Elm bor på Öland och henne möter man i bloggen Bara en kaka till, där Helena frikostigt delar med sig av både mat och desserter. I programmet träffar du också skådespelaren Cecilia Forss, i sommar aktuell med utomhusteater i Kalmar, där hon spelar en bedårande fru i föreställningen ”Älskling, jag är visst gift”. Cecilia berättar både om barndomens älsklingsrätter samt om hur man bäst äter för att orka spela teater varje kväll. Menys reporter Helena Strömblad har besökt en gård i Isgärde by på Öland där man odlar spelt, vårt ”urvete”. Där tar ekobonden Susanne Eriksdotter emot och berättar om detta sädesslag med tusenåriga anor. I veckans örtskola berättar Karin Fransson på Hotell Borgholm om mynta. Dessutom blir det firartips, för den som inte tycker att det är tillräckligt att fira alla fruntimmer som har namnsdag. Till exempel: I Brasilien, Argentina och Uruguay firar man den 20 juli Vänskapens dag. Låt den dagen smitta av sig även på oss. Gillar du hockey fira Peter ”Foppa” Forsbergs 40-årsdag med en lakritspuck.

Meny dukar upp en picknick i parken
Jul 11 2013 49 mins  
I veckans Meny är det picknickdags i parken. Veckans gästkock är Johan Idermark från Bremersons saluhall i Kalmar. Johan bjuder på lättlagad picknickmat. Först packar han upp champagne, jordgubbar och ost; Brillant Savarin, som lär vara drottning Silvias favoritost. En matig potatiskaka finns det också i korgen, med korv från den lokala lilla tillverkaren i Gullaskruv. En hummus på gula öländska ärtor, god till surdegsbaguette och grönsaksstavar, har han också att bjuda på. Du träffar också Pia Sundhage, aktuell med sitt svenska fotbollslag när EM för damer avgörs i Sverige. Pia sitter på en filt med gitarren i knät och berättar om sin barndoms mat, som mammas oefterhärmliga gratäng med rödspätta och räkor. Annica gör ett försök att återskapa mammas recept. Förhoppningsvis tycker Pia om den gratäng Annica bjuder på! Pia pratar också om sin förkärlek för bröd. Helst knäckebröd. Dessutom får vi höra hur det gick till när hon skulle börja som coach för det amerikanska damlaget i fotboll och hur hon med en lite otippad metod vann deras kärlek! Men nu håller vi tummarna för Pia och hennes svenska landslag i EM! I Karin Franssons örtskola bjuder Karin på sina bästa tips om hur man kan använda persilja. ”En av våra mest använda örter”, säger Karin, som aldrig skulle klara sig utan persilja i köket. Karin tipsar bland annat om vilken god pesto man kan göra med persilja, om man inte har tillräckligt med basilika hemma. Dessutom gör Karin gärna en emulsion med persilja. Då förväller hon den snabbt i kokande vatten, sedan lägger hon persiljan i isvatten, häller av noga och mixar sedan med lite god buljong, kanske hönsbuljong. Sedan fyller hon på med en god olivolja och pressar ner en aning citron, bara någon droppe. Därefter, om du vill ha den mer simmig, matar hon ner lite agar agar som hon har löst upp i lite hett vatten. Mix slätt. Eller gör en god olja med förvälld persilja och olivolja. Så god att bara ringla över en god sallad eller en köttbit. Menys reporter Helena Strömblad besöker Orranäs getostgård i Jämjö. Där träffade hon Boel och Lars Dahlborg. Det har gått fyra år sedan paret bytte livsstil, sålde huset i Stockholm och sa upp sig från sina fasta arbeten för att bli getbönder utanför Kristianopel vid Blekingekusten. På gården har de ett 60-tal getter, de ystar getost i eget mejeri och säljer ost och bocksalami i gårdsbutiken. Vill du ha tips på hur du kan fira den kommande veckan lite extra, lyssna på våra tips! Bland annat är det ju Franskrikes nationaldag den 14 juli och samma dag fyller kronprinsessan Victoria år.

Dags för en riktig sommardomän: Grillen!
Jul 04 2013 49 mins  
Men för att vända lite på begreppen har vi sjasat bort grabbarna från glöden. Veckans gästkock heter Emmy Torsund, hon är till vardags sjuksköterska men har på fritiden den uppskattade bloggen Remsans Bistro. Emmy bjuder på grillade tapas, för att visa att det finns så mycket mer än kött som passar på grillen. Smårätter är trevligt att grilla när man har fest, dessutom. Gästerna kan plocka till sig rätterna i den takt de blir klara och tapas smakar minst lika gott när de har svalnat. Emmy grillar bland annat baconrullar med olika fyllning: getost, dadlar och musslor. Hon fyller små halverade paprikor med färskost och gör samma sak med stora champinjonhattar. Hon marinerar nyskalade räkor i chili och olja och trär på spett och trär även upp kokta små färskpotatisar på spett, goda att dippa aioli. Emmy grillar baguette i sneda bitar och toppar med tomatsalsa. Och så skär hon haloumi i fingertjocka bitar och lindar tunt skuren aubergine runt. Som avslutning, när glöden är som finast (är den inte alltid det just när man är klar med maten?), lägger Emmy bananer i folie, skär upp skalet på längden och fyller med bitar av mörk choklad och hackade nötter. Sedan placerar hon paketen direkt på glöden. En skön gammal scoutefterrätt i mer vuxen tappning! Dessutom tipsar Emmy om ett par bra marinader, i stället för att köpa färdigmarinerat kött. Till det grillade tipsar Annica om ett klassiskt tillbehör, ett café de Paris-smör, egentligen ett hemligt recept, men de flesta ingredienserna har vi klurat ut. I veckans avsnitt av Karin Franssons örtskola berättar Karin om , även den god till grillat. Du får även följa med på grissafari till gården Voxtorp! Och skådespelaren Thomas Petersson som i sommar spelar utomhusteater här i Kalmar avslöjar vad han helst äter när han åker på semester. Dessutom bjuder vi på grilltips från våra lyssnare och inspiration till hur du kan förgylla veckan som kommer lite extra.

Meny har maten för stugan i centrum
Jun 27 2013 49 mins  
Under sommaren kommer Meny att sändas från Kalmar med Annica Triberg som programledare. Varje program kommer att ha ett skönt sommartema, det första är Stugan. Och vad kan då passa bättre än att ha Magnus Engstrand från restaurang Gröna Stugan i Kalmar som gästkock? Magnus bjuder på en lättsam och god meny med kryddig melonsalsa med räkor till förrätt, lamm med potatistortilla som varmrätt och till dessert går det hett till - Magnus flamberar jordgubbar. Senast programmet sändes härifrån Kalmar var 2011. Då var Annica bisittare till Sven Ekberg, som ledde över 900 Meny-program från Kalmar, det första redan 1993. En välbekant stämma som hördes i många år tillhörde Karin Fransson. Även i sommar kommer du att få möta henne i varje program, nu med hennes egen örtskola, med mycket inspiration och doft så det känns ända genom din radio. I det första avsnittet pratar Karin om sin absoluta favorit: dill. Plus att hon vandrar med Annica genom sin fina örtagård och berättar om en massa andra fina favoriter. Dessutom får vi äntligen reda på hur det kom sig att Karin, med rötter i södra Tyskland, hamnade på Öland. Svaret är: Kärleken. Han stod på trappan till Hotel Borgholm den där kvällen när Karin tillsammans med en väninna kom till Borgholm på semester och vilsna frågade en trevlig man om vägen. Så kan det gå! ”henne ska jag gifta mig med”, tänkte Owe Fransson, Karin var bara omedveten om det! Vilken tur för alla oss som älskar hennes underbara recept och sköna tips om hur man kan förgylla sin måltid. Öländska bönor I programmet tar även Menys reporter Helena Strömblad oss med på en tur genom de öländska bönfälten. Snudd på varenda svensk böna kommer från Öland och Thomas Isaksson, vd för Ölands trädgårdsprodukter, förklarar hur viktigt det är att förädla våra råvaror. Så, när efterfrågan av husmanskostens klassiker, de sötsyrliga bruna bönorna, minskade funderade han i nya banor. Så nu finns det salladsbönor på burk från Öland att köpa. Bra inte minst för alla som gärna handlar svenskt i stället för importerat. Än så länge säljs bönorna i huvudsak i södra Sverige, men snart hoppas man på större spridning. Den bästa stugmaten får vår reporter Peter Bressler tips om när han ger sig i väg till ett av Kalmars kolonistugeområden. Bland rara stugor och prunkande rabatter bjuds han på många fina förslag, inte minst tipset att göra en god pytt i panna av resterna från gårdagens grillafton. Firarhörnan i Meny Letar du efter goda anledningar att ställa till med fest? Menys egen lilla firarhörna bubblar över av roliga förslag. Eller vad sägs om följande: Den 27 juni har Fingal namnsdag. Detta keltiska namn betyder ”ljus eller vit främling”. Namnet syftar på de blonda nordborna. Mest känd är Martin Ljungs ”Är det inte Fingal Olsson som sitter där borta?” Eller hylla dagens andra namnsdagsbarn Selma, varav madam Lagerlöf är den mest kända. Kika på närmaste tjugolapp om du inte har koll på tanten. Köp sedan en glass för sedeln. Den 28 juni år 1838 kröns Victoria till drottning i Storbritannien. Denna superdonna regerade i rekordlånga 63 år och sju månader. Fira i rojalistisk anda eller spela Sex Pistol’s ”God save the Queen”… Den 29 juni 1956 gifter sig Marilyn Monroe med författaren Arthur Miller. Om det regnar, fira med att titta på hennes film ”I hetaste laget”, där hon spelar mot Tony Curtis och Jack Lemmon. Den filmen vann hon välförtjänst en Golden Globe för. Den 30 juni år 1953 rullar en första Chevrolet Corvette av bandet i fabriken i amerikanska Flint i Michigan. Hamburgare till lunch, kanske? Lite mer historiskt: år 1894 invigs Tower brigde i London. Fira med klassisk fish&chips. Den 1 juli. Mycket att fira i dag: År 1908 börjar SOS gälla som internationell nödsignal. 1948 blir det tillåtet för en polis att föra samtal med medborgarna; tidigare har dessa endast fått svara på tilltal. Mellanölet avskaffas 1977. Sverige lämnar 1991 in ansökan om medlemskap i EU. Bjud på ursvensk krogklassiker: SOS, det vill...

















Menys Fia Gulliksson och hennes panel svarar på lyssnarnas frågor om bland annat matsäck
Mar 14 2013 54 mins  
Vill du ha tips på hur man bäst varierar sin matsäck, 50-årskalas och vitpeppar var några av ämnena Menys telefonväkteri torsdagen den 14 mars. Under programledaren Stefan Hanbergs ledning svarade kocken Fia Gulliksson, matskribenten Lisa Förare Winbladh och sommelieren Ann Svensson, på lyssnarnas frågor. Vitpeppar dömdes ut och försvarades Birgitta i Göteborg ställde frågor om peppar. – Ofta hör man att man ska ha lite peppar och salt, men vilken peppar ska man välja? Fia Gulliksson tycker att grovmalen svartpeppar passar till det mesta, men hon är inte lika förtjust i vitpeppar. – Vitpeppar kan man skippa nästan helt, förutom kanske när man gravar lax, säger Fia Gulliksson och hon fick medhåll. – Färdigmald vitpeppar funkar bara som nyspulver, säger Lisa Förare Winbladh. Men flera lyssnare vände sig mot de här åsikterna och framförde att vitpeppar är en klassisk, svensk krydda. – Vitpeppar på knäckebröd med löjrom och gul lök går inte att leva utan! Likaså min mammas confiterade kyckling med generösa mängder vitpeppar är oslagbar, skrev Tofi Widlund till programmet. Lisa Förare Winbladh rekommenderade också att inte använda färdigmald peppar utan att köpa hela korn och använda pepparkvarn eller mortel. – Det är det bästa hjälpmedlet i köket. Panelen tipsade om sina bästa buffétips En annan som ringde in till programmet var Helena Yli-koski från Järna som ville ha tips på kalla rätter till sin 50-årsbuffé. – Pajer är helt underbara att servera ljumma och med olika röror och sallader. Eftersom det är påsk tycker jag också att du ska steka och lägga in olika fiskar; röding, lax, abborre eller sik, säger Fia Gulliksson. – Jag tycker att det är perfekt att ha kall mat på kalas. Då hinner man lyssna på talen och man slipper varm mat som blir kall och torr, sa Lisa Förare Winblad, som också rekommenderade en klassisk rätt som hon inte tycker verkar vara på modet längre; paté. (Länk till recept finns här på sidan.) Till festen rekommenderades också potatissallad och någon grynsallad, som till exempel couscous-sallad. (Se länk till recept). – Jag tycker att man ska starta med något bubblande, som till exempel en cava, säger Ann Svensson. Till det kallskurna rekommenderade Ann Svensson också boxviner som Cono Sur Bicicleta Pinot Noir och Two Tracks Sauvignon Blanc. (Se länk här på sidan.) – Kallskuret och röror tycker jag också är väldigt bra på buffékalas, säger Lisa Förare Winbladh. Flingsaltet ifrågasattes – Vad i hela världen är det för något fint med flingsalt, undrade Tage Jonsson i Falun. Fia Gulliksson tycker att det är någon särskilt fin form, utan bara en annan form och en dyr sådan. Lisa Förare Winbladh ville först och främst avskaffa myten om att det smakar lika om man saltar medan man lagar, eller eftersom. – Många tycker att flingsalt är vackert och därför ska man ha det på bordet, så får man salta efter smak, säger Lisa Förare Winbladh. – Havssalt har ju lite finare smak, så det gillar jag, säger Lisa Förare Winbladh. Korv, soppa och äppelmust rekommenderas till matsäcken Till matsäckskorgen hade panelen flera tips. – En riktig köttkorv och ett gott surdegsbröd, säger Fia Gulliksson, som också rekommenderar att semiröka fisk och laga pinnbröd. (Se receptlänk.) – Äppelmuster är perfekta att ha med sig om man är ute med skotern. Alkoholfria och jättegoda, säger Ann Svensson. Lisa Förare Winblad ville rekommendera varm, mustig soppa i termos för dem som inte är lika frilufsiga. – Då behöver man inte ens tända gasolköket, säger Fia Gulliksson.






Internationellt känd kock, vinexpert och matskribent hjälper Fia Gulliksson att svara på lyssnarnas frågor om vintergrönsaker
Feb 07 2013 54 mins  
Den som behöver inspiration till att laga roliga rotfruktsrätter och variera de grönsaker som finns att tillgå under vinterhalvåret fick möjlighet att ställa sina frågor i Meny-säsongens första direktsända telefonväkteri, torsdagen den 7 februari efter 10-nyheterna i P1. Till sin hjälp för att svara på lyssnarnas frågor hade programledaren Fia Gullikssonkocken Magnus Nilsson, som driver den internationellt kända restaurangen i Fäviken i de jämtländska fjällen och som nyligen debuterat som kokboksförfattare. Även Sydsvenskans underhållande och vassa matskribent, mångsysslaren och föreläsaren Lisa Förare Winbladh och Sveriges Radios egen dryckesexpert Karsten Thurfjell fanns i panelen för att svara på lyssnarnas frågor. Bernt sökte tips till vegetarian-barn En av dem som ringde till telefonväkteriet var Bernt Olofsson i Umeå som undrade vad han ska laga till sina barn som vill bli vegetarianer. – Jag tycker att det ofta blir ganska tråkigt när man lagar typiska kötträtter och ersätter köttet med quorn eller sojafärs. Jag tycker istället att man i stället ska vända sig mot matkulturer där vegetarisk mat är ett vanligt inslag, som till exempel indisk mat, sa Lisa Förare Winbladh. Hennes tips till Bernt var att han skulle köpa en indisk kokbok och utöka sitt kryddförråd. – Jag tycker att det viktiga att huvudingrediensen är en grönsak i en vegetarisk rätt, så brukar jag tänka, säger Magnus Nilsson. Anita Eriksson undrade om persilja som är mer än två år gammal är giftig, eller om det är en skröna. Det kunde panelen inte svara på, på rak arm, men ingen trodde det. – Min persilja är mer än två år gammal och jag har skördat friskt, säger Magnus Nilsson. Panelen botade Olles idétorka Olle von Post från Karlstad ringde till programmet eftersom han hade idétorka och ville ha ett menyförslag till en trerättersmiddag där det ska drickas vitt vin rakt igenom. Lisas tipsar om en rotsakssoppa med palsternacka, som kokas med buljong, kokosmjölk och asiatisk fisksås. Detta mixas och serveras med stekt bacon och friterad ingefära. Magnus tipsar om en fläsksida, som steks under en folie i ugn, ca 4 timmar och Fia vill bjuda på jordärtskocksglass med kaksmulor till efterrätt, medan Karsten tycker att det är viktigt att sällskapet äter en del hårdostar till de vita vinerna. Magnus och Lisa avråder från tomater på vintern Det har kommit flera frågor om tomater till telefonväkteriet, och flera lyssnare undrade hur man ska hitta goda och smakrika tomater under vinterhalvåret, men enligt dagens panel är det bara att ge upp. – Köp inga färska tomater så här års. De är inte goda, säger Magnus Nilsson. – Gödsla istället med konserverade tomater, säger Lisa Förare Winbladh. Lyssnaren Monica Fahrman tipsade om att man ska frysa tomater när de är fina och använda senare. Monica skriver till oss att man gör så i Italien. Hon odlar själv tomatar och hon lägger dem på en plåt i frysen och styckfryser. Dessa används sedan Sedan tar jag bara den mängd jag vill ha och slänger ned i grytan.







































Nisse Simonsson – kirurg med hjärnkoll på maten?
Jun 07 2012 54 mins  
Fia Gulliksson besöker den pensionerade kirurgen Nisse Simonsson, som reser land och rike runt och på ett humoristiskt sätt föreläser om hur hjärnan beter sig och fungerar. Tillsammans försöker de finna goda rätter med innehåll som hjärnan mår gott av. Nisse ger sin syn på modern kostdebatt, vad som bör drickas till maten och hur vi kan förlänga livet. I Menyn ingår en delikat efterrätt med nötter och torkade bär i choklad, en läcker laxsida kryddas och bakas i ugnen, sallad serveras med ett ljuvligt sardellströssel och som aptitretare bjuds Dukkha, en egyptisk nöt- och kryddblandning. Bland nyttigheter för hjärnan som ingår och diskuteras finns Omega-3, antioxidanter; vitamin-E, bär, flavonoider mm I programmet ger också ett gammalt skelett forskarna svar på vad som åts för 500 år sedan. Och att hon åt väldigt bra Kanske har han inte levt som han nu lär, Nisse Simonsson, när han rekommenderar smalare mat och mer rörelse. Efter att ha verkat som kirurg i 35 år är han numer pensionerad, men flitigt anlitad som föreläsare. Han har skrivit en rad böcker med kåserier om kända personer, upptäckter och egna upplevelser. Hans verk har ofta anknytning till uppväxten i Strömsund i norra Jämtland, men också till arbetet som läkare och den aldrig sinande aptiten för litteratur. Med en nyfikenhet för stora tankar, män och kvinnor har han bland annat haft programserier i TV och varit sommarpratare i P1. Artikel med tankar om bra mat för hjärnan och inspiration till dagens meny ur ”The Economist” (engelska): Reportage:

Barnens sommarbuffé – för alla sinnen och åldrar
May 31 2012 54 mins  
Fia Gulliksson reser tvärs över Storsjön till Böle i Jämtland där Maria Louisa Parian Hallqvist dukar upp en läcker sommarbuffé som inga barn ska kunna motstå att äta, och helst ska vara med och laga Maria använder sig i sitt arbete av Saperémetoden - ett pedagogiskt verktyg för att öva upp barns sensoriska förmåga och samtidigt utveckla sina ordförråd. Saperémetoden handlar om att barn ska använda alla sina sinnen när de tar sig an och smakar på maten - att våga och vilja smaka. Maria Louisa Parian Hallqvist kommer ursprungligen från Filipinerna, och hennes föräldrar har sina rötter i Spanien. Hon är utbildad kock och har en fil kand. i pedagogik. Maria har tagit med sig en stor del av sina tidigare kulturers matlagning till byskolan i Böle med 120 elever. Tillsammans med sin kollega lagar hon all mat från grunden i köket, bakar allt bröd och samtalar med eleverna om maten. Skolrestaurangen är dessutom öppen för allmänheten och många boende i närheten äter sin lunch bland eleverna eller köper med sig matlådor hem till middagen. Dagens Meny blir en bågnande buffé med Sotanghon (Filippinsk kycklingrätt med glasnudlar), panerad lax med räksås, ostgratinerad potatis, banan- och jordgubbssmoothie, minimuffins med gräddfrosting och melondryck till. Gott och nyttigt för alla sinnen och åldrar när det ska dukas fram till festligheter en härlig sommardag…

Bröllopstider och grillat även på Nya Zeeland
May 24 2012 54 mins  
Nästan precis på andra sidan jordklotet ligger Nya Zeeland, men precis som på ovansidan grillar man gärna. I dagens Meny grillas det revbensspjäll och rostas grönsaker. Menys Fia Gulliksson besöker Barbro Scott på nordsidan av Sydön, en av Nya Zeeland två stora öar. Barbro kommer från Sverige, men har arbetat över hela världen, främst i USA och på Nya Zeeland som skidlärare. Under en tioårsperiod blev det vinter året om då hon alternerade mellan nord och syd. Barbro har också några säsonger i Frankrike bakom sig där hon verkligen lärde sig njuta av mat och dryck. Första besöket till Nya Zeeland gjorde hon 1987 och sen många år tillbaka har det också varit hennes hem, nu tillsammans med sin barn och barn. Sen några år tillbaka driver de en resebyrå. Mat är ett av Barbros stora intressen och förutom grillade revbensspjäll och rostade grönsaker lagar hon tillsammans med Fia kycklingpaté med chilisås, sallader med sötpotatis och bönor. Det blandas citrondricka och limoncello. Till efterrätt görs en kärleksfullt kladdig kladdkaka. Som en liten bonus görs också en musselsoppa på egenhändigt plockade musslor ur havet, inte långt från huset. Vid besöket får också Fia chansen att närvara vid ett nya zeeländskt bröllop och du som lyssnar får tips på hur man gör tårtor av en äkta tårtmakerska. REPORTAGE: Artister som framför musik i programmet har alla anknytning till eller kommer från Nya Zeeland.




Camilla Wolgers har gården som hjärta
May 03 2012 54 mins  
Hennes leksaker blev hela Sveriges älsklingar när de fick liv på film. Pappa Beppe Wolgers fann sina drömmars plats, ro och ny skaparkraft när han flyttade till undersköna Öhn utanför Strömsund i norra Jämtland. Dottern Camilla fick där växa upp med Godnattstund och Dunderklumpen, med mammans idoga arbete och pappans berättelser. Nu föder hon upp djur, anordnar poesikvällar, driver café och ett museum efter sin far. Från den egna gårdens djur och växter lagar Camilla tillsammans med Fia Gulliksson en härlig måltid kantad av rabarber, björkblad och nässlor. Rödingfilén marineras, halstras och bryns. Och Camilla bjuder på receptet till Hungrans köttbullar! Beppe Wolgers Camillas pappa Beppe Wolgers har skrivit texter till upp mot tusen sånger, revytexter, poesi och prosa. För många barn blev han känd genom Beppes godnattstund på TV för 40 år sen. I nattskjorta och nattmössa låg han i en jättelik säng och talade med sina dockor. Filmen Dunderklumpen är en delvis tecknad film från 1974. Den utspelar sig just där Fia Gulliksson träffar Camilla i Meny. I filmen smyger figuren Dunderklumpen sig in i Camillas sovrum och väcker hennes dockor till liv. Camillas storebror Jens och pappa Beppe följer efter Dunderklumpen genom midsommarnatten för att åter få tag i leksakerna, och när de hinner ikapp Dunderklumpen får de vara med om förtrollningar och magi. Sångerna du hör i dagens Meny har Beppe Wolgers skrivit texter till. Mer om vilken musik och artister som hörs i programmet kan du läsa under fliken Musiken i programmet längst upp på sidan.


Camilla Sparring – Matupprorskan från Dalarna
Apr 19 2012 54 mins  
Fia Gulliksson får besök av kvinnan från Dalarna som startade Matupproret - Camilla Sparring. Hon vill att den mat som bjuds i det offentliga köket ska vara närproducerad, utan onödiga tillsatser och att djuren ska behandlas väl. Hennes uppror har fått närmare 100 000 anhängare sedan starten 2008. Med Fia talar hon om sin drivkraft och sina mål. Tillsammans i Meny lagar de en utsökt måltid bestående av oxsvansragu, persiljerotmos, efterrätt bestående av glass med indisk morotssås och till måltiden Tuttul, ett hälltunnbröd från Rättvik. Alla människor har en röst. Varje människa gör skillnad. För tre år sedan fick Camilla Sparring nog och tog upp kampen mot det matindustriella komplexet och storfinansen. Hon räds inte Lagen om offentlig upphandling, EU-direktiv, det politiska etablissemanget eller pampar och direktörer. Hon vill ge en röst åt de svaga grupperna i vårt samhälle barn, sjuka och gamla, de som inte har bra skydd i svensk lagstiftning. Hon vågar kräva att våra förtroendevalda ska ta det ansvar vi förväntar oss av dem och ger konkreta exempel på missförhållanden. Och tips på utvägar för både den offentliga restaurangen och dess gäster. Hon berättar om enkel vardagsmat, om varifrån maten kommer, om vår matkultur och måltiden som källa till välmående, om alla de små enkla val vi kan göra för att vi och vår planet ska må så bra som möjligt. Följ med på en resa som gått via skolmatsalen, till ett hundratusen underskrifter, ett antal vänner för livet och mynnar i en stiftelse, folkbildning på bred front och förberedelser för en ny lag. En resa mot god, ren och rättvis mat för alla. REPORTAGE:



Kängurufilé, getostdip och mingel i Australien
Mar 29 2012 54 mins  
Upp och ner i Meny då Fia Gulliksson upplever sensommar i Australien på södra halvklotet. Vi hälsar på hemma hos Anna Alvsdotter i Manly, som ligger vid havet strax norr om Sydney. Anna är frilansjournalist, ursprungligen från Malmö och har tidigare bott i Spanien och på Nya Zeeland. Anna och Fias meny blir ett färgsprakande sommarkalas influerat från olika länder där Anna har bott. Med betoning på grillat eftersom det är otroligt populärt i Australien, precis som i Sverige. Gazpacho, kängurufilé, ugnsrostade grönsaker med getostdip och Pavlova med frukter, bär och blommor är något av vad som väntas på menyn. Anna Alvsdotter, skåning, journalist som bland annat jobbade som reporter på Sveriges Television innan hon flyttade till Nya Zeeland med sin nya zeeländske man och fick tre pojkar. Sedan ett decennium bor Anna Alvsdotter med sin familj i Sydney, Australien och trivs bokstavligen som fisken i vattnet. På 'äldre dar' lärde sig Anna crawla i havet, och nu har det blivit hennes passion så till den milda grad att hon simmar 1,5 km i oceanen varje morgon, året om. Hon är med i en grupp simmare som kallar sig "Bold & Beautiful". Anna är också lite av en hälsomatsfanatiker som med glimten i ögat säger att hon hellre svälter sina gossar än låter dem äta massproducerade hamburgare från multinationella kedjor... Det ska vara färskt, gärna biodynamiskt för Anna. Ägg ska komma från friska frigående höns! Till hushållet blir det ofta fisk från handlaren i Annas stadsdel Manly, likaså grillat kängurukött och lokalt lamm. Anna tycker att mat ska vara rättvist producerat och utan onödiga tillsatser som många gånger förstör planetens åkerjord och äventyrar böndernas och konsumenternas hälsa. REPORTAGE: Meny möter dessutom PR- och kommunikationskonsulten Andrea Jovell Swensson. Sen 2004 har hon drivit en mingelskola där hon lärt allt från skolelever och mattanter till företagsledare och politiker att mingla, något som alla behöver kunna menar hon.


Välhängd ryggbiff och senapsrimmad gös längs Göta kanal
Mar 15 2012 54 mins  
Menys Fia Gulliksson besöker Britta Andersson i Östergötland som tillsammans med sin man Lennart driver ett lantbruk och två manuella köttbutiker med kött från den egna och ett par närliggande gårdar. I programmet smakar de korv från gården, senapsrimmar gös fiskad ur sjön Glan, steker välhängd ryggbiff och njuter av hemgjord nyponsoppa med nötkakor. Britta är utbildad lantmästare. Sedan 1986 driver hon och maken släktgården Torp och fokus ligger på nötkött från Hereforddjur. Hereford är den vanligaste rasen av nötdjur i världen. Gården i Torp har en egen styckningsanläggning, en restaurang och festvåning. Köttbutiken har de valt att lägga 15 kilometer från gården vid Göta Kanal där djuren går på sommarbete. Svenskarna äter allt mer kött. Härom året åt varje svensk i snitt 85 kilo kött per år, varav 26 kilo nötkött där hälften kom från Sverige. Trots att Britta Andersson själv är köttproducent anser hon att det sammantaget är för mycket. Svenskarna borde äta mindre kött men med bättre kvalitet, anser hon. Från gårdar där djuren lever gott, och framför allt kött från djur som själva äter gräs. Vi möter också den tidigare direktören för Göta kanal, Claes-Göran Österlund, som drivit restaurang och som har smak för god mat. Han ägnar sig åt en rad olika uppdrag, men också åt sina kor, får och höns på den egna skogsgården utanför Borensberg där han bjuder på afternoon tea. TÄVLING: - om matrelaterade filmscener och filmer.


Kökets kemi utan labb- eller kockrock med Lisa Förare Winbladh
Mar 08 2012 54 mins  
Fia Gulliksson möter en kvinna i Herrängen på internationella kvinnodagen - en riktig matexpert, ända ner på molekylnivå. Lisa Förare Winbladh är initierad matskribent, kulinarkonsult och föreläsare. Tillsammans med Fia kokar hon ägg i 45 minuter, tillreder en ganska klassisk löksoppa, steker en fläskkotlett och avrundar måltiden med Crema Catalana à la Lisa. De konstaterar att det varken krävs labbrock eller kockrock för att lära känna kemin i köket - att ta sig an mammas mat med en teknisk tvist! Sen tjugoårsåldern har Lisa lagat mat som en ”galning” - på krogen, på studentnation och egen cateringfirma. Men helst av allt lagar hon mat hemma, för hon kallar sig matlagare och inte kock. När hon inte lagar mat eller skriver om den på sin blogg hittar du henne med näsan i en bok eller i MacBooken. När hon inte ägnar sig åt sin nya hobby fotografering, så klart. Lisa har en bred bakgrund med 4-årigt tekniskt gymnasium, idéhistoria, dietistutbildning kryddat med lite design- och historiekurser i Oxford. Genom åren har du kunnat läsa hennes skriverier i flera tidningar som Gourmet, Svenska Dagbladet, Magasin Årets Kock och på många andra ställen. Nu är hon fast matskribent på Sydsvenskan. Hon dyker ofta upp i radio (Sommarpratare 2005, matpratare på fredagar i SR Sörmland 2009, gäst hos Annika Lantz etc) och i tv (bl a Niklas Mat och Stjärnkockarna, TV 3). Lisa har skrivit ett flertal kokböcker, bl.a Matmolekyler - “En kokbok för nyfikna”, som hon skrivit tillsammans med Malin Sandström. TÄVLING: - om matrelaterade filmscener och filmer.

Meny i kungars fotspår mot framtida segrar
Mar 01 2012 54 mins  
Menys Fia Gulliksson tar tåget till Storlien, där kungafamiljen firat nyår i egna stugan under decennier. De nyblivna föräldrarna, kronprinsessparet Victoria och Daniel, besökte Storlien flera gånger förra vintern. Kanske blir det här i den friska fjälluften som prinsessan Estelle tar sina första stapplande skidsteg Tillsammans med kocken Lena Flaten tillagas en Meny med älgkalv, vedrökt sidfläsk, lingon/äppelchutney, kungligt rödingpaket med hjortronsås, glass och lätt friterad ost. Lena Flaten är född och uppvuxen på en bondgård i Teveldalen, en liten fjällby precis vid gränsen mellan Sverige och Norge. Storlien är grannbyn på den svenska sidan och där bor numer Lena med sin man och barn. Hon arbetar till vardags som kock på egna restaurangen Flamman i Storlien. Lena Flaten är medlem och aktiv i Dr. Westerlundssällskapet. Enköpingsdoktorn Ernst Westerlund botade vid förra sekelskiftet allt från överviktiga till lungsjuka och deprimerade patienter. Som doktorn själv uttryckte det hela: ”En regnig dag i Storlien är mer livgivande än tio dagar på Västkusten”. Därom kan tvistas, men grundreceptet var fjälluft, stärkande promenader och vällagade måltider. Under vasaloppsveckan talar Meny också med ansvariga för Sveriges främsta längdskidåkares kostvanor. Vi besöker också det speciella nutritionslabb som upprättats för att åkarna själva ska kunna lära sig att laga läcker och näringsriktig mat. I fäders spår mot framtida segrar… REPORTAGE: TÄVLING: - om matrelaterade filmscener och filmer.

Den stora draken lagar mat i Meny
Feb 23 2012 54 mins  
Fia Gulliksson reser till Kina och träffar affärs- och mediamannen Johan Björkstén, eller ?? Dàlóng, Stora Draken, som han kallas på kinesiska. Johan och Fia lagar fyra kinesiska rätter ifrån olika regioner - Sesamspenat (Zhima bocai), Nudlar i lökolja (Congyou banmian), Gongbaokyckling (Gongbao jiding) och Kejsaryoghurt (Gongting nailao) - rätter och regioner med vitt skilda smaker och traditioner.De håller till hemma i köket hos Ingeborg och Ulf Andreasson som bor strax utanför Peking. Ulf arbetar som analytiker vid Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, ofta förkortat till - utsänd att bevaka utvecklingen i Kina. Som besökare i Kina förväntar man sig att få uppleva den gamla österländska kulturen. Men dagens Kina befinner sig i en övergångstid. Det klassiska blandas med det modernt hippa, tradition och innovation lever sida vid sida. Det märks väl i maträtterna som presenteras i boken “Matens Rike” som är skriven av Linlin - känd kinesisk matskribent. Johan Björkstén har startat flera bolag i Kina, bland annat skivbolag och senare en pr-firma som blev den största oberoende utländska pr-byrån i landet, med 200 anställda på kontor i Beijing, Shanghai, Guangzhou och Chengdu. Han är också en känd medieprofil som haft egna veckoprogram i kinesisk radio och tv sedan mitten av 1990-talet. I drygt fyra år har Johan lärt kineserna att laga västerländsk mat. Nu lär han Fia att laga kinesiskt. Johan var sommarpratare i Sveriges Radio P1 1999. Fia avslutar Kina-vistelsen med att bla äta den klassiska pekingankan på nytt vis tillsammans med Johan och Kinas vice näringsminister Dr. Han Jun och hans familj. (längst ned på sidan) TÄVLING: - om matrelaterade filmscener och filmer.

Rentunga, rotmos och blodklimp på det samiska festbordet
Feb 16 2012 54 mins  
I februari når solens strålar äntligen fjällets fot i Sápmi, samernas land. Alldeles nyligen har det flaggats för den . Man hedrar minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim 1917. Fia Gulliksson besöker samebyn Glen och lagar äkta samisk mat tillsammans med Elaine Asp, som med sin man Tomas Johansson driver restaurangen Hävvi. Restaurangen är öppen 250 dagar om året i en by med 7-8 bofasta familjer och 50 km till närmsta samhälle! Hävvi är sydsamiska och betyder självklar. Självklart är det för Elaine och Tomas att laga all mat ifrån grunden och att veta allt om råvarornas ursprung. De använder nästan uteslutande de råvaror som de själva har att tillgå som ren, älg, öring, röding, bär, fjällväxter och svamp. Paret livnär sig på den samiska kokkonsten, jakt, fiske, egen renskötsel och turister som får prova på att vara renskötare i Oviksfjällen. Elaine är utbildad kock och har fått de flesta samiska recepten genom Thomas släkt. Thomas är uppväxt i Glen och jobbar främst med renskötseln. Tillsammans med sina två barn, renar och hundar bor de året runt i den lilla byn Glen. Ett par vardagar i veckan fungerar också restaurangen som ett samiskt dagis för byns fem barn. Föräldrakooperativet kallas “Vaerien maanah” - sydsamiska för “Fjällets barn”. Den samiska flaggan är som nationaldagen gemensam för alla samer. Cirkeln är en symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten. De fyra färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna. Läs mer om Sápmi, flaggan och nationaldagen: REPORTAGE: TÄVLING: - om matrelaterade filmscener och filmer.



Vilt på vedspis från skog och sjö
Jan 26 2012 54 mins  
Kocken och kokboksförfattaren Ulrika Brydling besöker Fia Gulliksson i Sikås i Jämtland. På en gammal vedspis tillagas vilda anrättningar från råvaror och djur i skogen och ur sjön. Meny tittar också närmare på den för hemmakocken evigt populära följeslagaren kokboken. Ulrika som har ett fokus på naturlig och hållbar mat har även tävlat i matlagning, bl a under OS 2004. Hon har också varit tränare av juniorkocklandslaget inför OS 2008. Ulrika är tillsammans med sin syster Carina kända kockprofiler och har medverkat flitigt både i radio och TV. De är uppvuxna i Bålsta med en mamma som kommer från Vindelgransele i Västerbotten, medan pappans släkt kommer från Gotland. – Familjen har ett stort matintresse och vi brukar alltid skämta om vad vi ska ut och jaga för mat i dag. Norrlandssläkten jagar och vi är med i jaktlaget. Vi har av tradition fått inpräntat att ingenting får förfaras och att man ska ut i skogen för att plocka reda på det som skogen har att erbjuda. Vår mormor hon kunde allt, säger Ulrika. – Det är inte svårt eller dyrt att laga vilt. Vi tycker att man kan äta vilt mycket mer även som vardagsmat och kanske på ett nytt sätt. Oavsett om den är tillagad över öppen eld i skogen eller mer bearbetat på krogen. Så länge det är bra grundråvaror så kommer maten att bli god. Vi brukar säga att det inte är svårt att vara duktig kock om man har bra råvaror, fortsätter Ulrika. REPORTAGE: TÄVLING: - om matrelaterade filmscener och filmer.




Fias Gullikssons mat är god, ren och rättvis
Jan 05 2012 53 mins  
Fia Gulliksson är veckans kock och också den som ska fortsätta att leda Meny i vår! För Fia som kommer i från Jämtland, närmare bestämt den lilla byn Ope, är det allra viktigaste när det gäller mat att den är god, ren och rättvis. Själv kallar hon sig för en matkreatör, matambassadör och temakerska och hon brinner för det goda livet. Maten vi äter säger Fia ska smaka gott, göra gott och också göra gott där den kommer ifrån. Och med ett så exeptionellt bra smaksinne som Fia har är chanserna goda att få samman fantastiska smakkombinationer.Denna veckan lagar Fia smarriga tunnbrödsfras med ärtkräm, rostade jordärtskockor med frösmör, klimpsoppa på fjällko och änglamat med grönt tekaramellsås. Spännande! Fia berättar mer om vårens Menyprogram och hissar Jämtland som matregion: Vi får också följa med vår reporter Aziza Dhaouadi till ett gäng som har börjat med så kallade "Rawfoodmiddagar" eller som man egentligen kan kalla det, Råkostmiddagar! Det innebär att man äter maten precis som den är, eller upphettad till maximalt 42 grader. Alltså bara lite varmare än kropptempererat. Intressant! Här hittar du till hemsidan för "rawfoodmiddagar": http://rawfoodmiddagar.se/ Vi på Menyredaktionen i Göteborg tackar för oss och önskar er ett smakrikt år tillsammans med Fia Gullikssons Menyredaktion i Östersund! På återhörande i höst... Tomas, Linda, Josefine, Aziza och Bosse






Helen Augustsson sprider värme i skolköket
Nov 24 2011 53 mins  
Att jobba för barn och ungdomar är guld. Det tycker Helen Augustsson som är veckans kock. Till vardags basar hon i Kålltorpsskolans skolkök och hon älskar sitt jobb. "Om man känner sig lite vissen så blir man jätteglad när man kommer till jobbet och får träffa barnen", säger Helen som säkert säger, hej!, flera hundra gånger om dagen.Helen Augustsson tycker att besöket i matsalen , måltiden och samvaron är en helhetsupplevelse. Det ska kännas inbjudande och maten ska smaka gott. "Man måste trivas med det man gör, då blir allt mycket bätte", säger Helen som menar att engagemanget och trivseln är avgörande i arbetet. "Om man gillar vad man gör kommer leendet automatiskt", säger hon.Dessutom tycker Helen att mat bara kan bli bra om man lagar den från grunden. Istället för färdiga pannbiffar gör hon till exempel köttfärslimpa som går fortare och blir mycket godare än halvfabrikatet. Och så ska det vara, på riktigt och utan fusk. Smaklig måltid! Nu sänker sig mörkret och det blir allt kallare, och vad kan då vara bättre än att hämta inspiration från sommaren! Vår reporter Nina Frogneborn reste till Sicilien och staden Cefalú där den årliga glassfestivalen, Sherbeth festival, nyligen hölls. Gör din egen italienska glass! Dessutom har Josefine Bjelkholm besökt Feskekörka i Göteborg och pratat med handlarna Mats Tallberg och Rickard Fock. De berättar vad man egentligen bör tänka på när det gäller fisk: Denna vecka testar panelen Felix frysta pastagratäng med köttfärs, hör vad de tyckte om den:





Herman låter grönsakerna spela huvudrollen
Oct 27 2011 55 mins  
Herman Rasmusson är veckans kock. Han har vuxit upp i en matintresserad familj och började tidigt att laga mat själv. Hans pappa stod för kött- och fiskrätterna vid middagsbordet och hans mamma älskade det gröna och var duktig på vegetariska rätter. Och lite av det har nog Herman tagit efter, för trots att han själv gärna äter både kött och fisk låter han ofta grönsakerna stå i centrum. Som han säger själv, "Fänkål kan vara en mycket större smakbärare än torsk", och, "Jag försöker utmana mig själv och tänka mer grönt". Denna veckan lagar han rustik vardagsmat i form av gratinerade pärllökar med knaprigt stekt fläsk och rårörda lingon, en smakrik libanesisk köttfärsgryta, värmande pumpasoppa med getostcigarrer och en ljuvligt söt päronpanna, både för öga och gom! Lite mer om Herman Rasmusson: Veckans reportage handlar om kött. Vad vet vi egentligen om det? Vår reporter Aziza Dhaouadi har frågat krögaren och kökschefen Johan Jureskog, som specialiserat sig på kött, vad man bör veta. Han har ett tips som han brukar ge sin mamma innan hon ska ut och köpa en biff i livsmedelsbutiken. Det här ska man leta efter: Vi får också tips om vad man dricker till efterätten! Karsten Thurfjell, vår ständige dryckesexpert, lär oss mer om dessertviner... Denna vecka testade panelen tre olika sorters Halloumi, närmare bestämt Christis, Fontana och Zeta, hör vad de tyckte här:




Franck Vialleton lever sin kockdröm
Oct 06 2011 55 mins  
Franck Vialleton kom till Sverige från Lyon i Frankrike för 18 år sedan. Här hittade han kärleken och fortsatte sin redan påbörjade kockkarriär. Han har lagat mat hela livet, började på sin första restaurang som fjortonåring, och älskar det. Han har arbetat på flera finare restauranger, bland annat med Leif Mannerström, och även i skolkök. Nu driver han sedan sex år tillbaka sin egen lilla kombinerade delikatessbutik/cateringfirma och lunchställe - Francks kök i Örgryte i Göteborg. Franck lagar rustik och enkel mat som han själv gillar, det är det han vill bjuda på och det är sina egna favoritprodukter som han tar in i sin butik och vill att andra också ska få uppleva. I veckans Meny bjuder han på bränt ris (!) toppat med underbar fransk Comtéost, matig potatisgratäng, Tartflette savoirde, mustig Ratatouille och ljuvligt len vit chokladkräm med skogsbärsmylta. Bon Appetit! Matlaget på Ekerö... Vi får också följa med Aziza Dhaouadi när hon besöker matlaget på Ekerö. Laget består av fyra ensamstående kvinnor med barn som träffas varje vecka och lagar mat tillsammans. Vesna Lucassi fick idén från sin syster och beslutade sig för att starta en studiecirkel. På så vis får hon och ytterligare tre mammor tillgång till skolans hemkunskapssal varje måndagskväll, där lagar de 16 portioner mat var av olika slag som de sedan delar upp mellan sig. Då behöver de bara laga mat någon gång i veckan och slipper en del av vardagsstressen samtidigt som de får mer tid tillsammans med sina barn. Den här måndagen lagar Vesna köttbullar. En annan mamma lagar korv stroganoff och ytterligare en kycklinggryta. Elias och Gustav bakar foccatia, de vill hellre laga mat tillsammans med laget än att göra vissa andra aktiviteter. Denna vecka testade panelen Cevapcici från Dafgårds, hör vad de tyckte om den middagsgenvägen: Ljudklipp från programmet:





Edin Dzemat är kockarnas Zlatan
Sep 08 2011 54 mins  
Denna vecka besöker Tomas Edin Dzemat i Gamlestan. Edin är göteborgsrestaurangen Linnéa Arts 27 år unge köksmästare från Bosnien. Ibland kallas han kockarnas Zlatan, lika duktig och lite lagom kaxig. Edin kom till Sverige i mitten av nittiotalet och fick tidigt veta av sin hemkunskapslärare att kockyrket nog skulle passa honom. Nu, flera år senare är Edin Dzemat en ung framgångsrik kökschef, med en äldre mans arbetstimmar i bagaget. Passionen för yrket är hans drivningskraft och han bjuder oss på fräsch nyttig mat med bosnisk touch. Vi får också följa med Menys reporter Aziza Dhaouadi till Skåne där hon träffar mästerbagaren och konditorn Jan Hedh. – Det ska låta när man biter i ett bröd! Skorpan ska nästan få munnen att blöda. Tyvärr är många svenska bröd som gamla tvättsvampar i konsistensen, säger han. Jan Hedh berättar också att dagens strävan efter snabblagat inte alltid är så lyckad. Enligt honom ska man inte komromissa i matlagning och bakning, det är smaken man går miste om. Lyssna på reportaget: Ljudklipp från programmet: Denna vecka testade panelen en knäckebrödsmix från Kungsörnen, hör vad de tyckte om den: Råvaran som vi sökte förra veckan var cashewnöt, som växer på ett träd som ursprungligen kommer från Brasilien. Cashewnöten är botaniskt sett ett frö som växer under det s k cashewäpplet, som man bl a gör juice och en alkoholhaltig dryck av. Vinnaren av förra veckans tävling är Christina Carlbaum i Gnarp, hon får en fin kokbok!












































No review available yet...