Konflikt

Nov 20 2020 50 mins 12.8k

Konflikt är Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin. Vi knyter ihop världspolitik och svensk vardag. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz














En spruta för nationen
Oct 02 2020 55 mins  
Om hur jakten på ett vaccin mot pandemin blivit en geopolitisk kapplöpning. Finns det risk att människor hamnar i kläm när nationens stolthet står på spel? Länder i hela världen testar nu olika typer av vaccin som ska stoppa virusets framfart. I potten ligger förutom människors liv, också politiska och ekonomiska vinster. Men kommer alla att ta ett vaccin när det väl finns? Och hur frivillig ska den där vaccineringen bli? Kanske finns svaret redan nu när lärare och sjukvårdspersonal känner sig tvingade att delta som volontärer i vaccinförsöken för att få behålla sina jobb. Medverkande: Tatiana Stanovaja, rysk statsvetare vid analysfirman R-Politik, Eduard Matsoiasjvilii, matematiklärare i Moskva, Elvira Kalabuhova, kemilärare i Moskva, Leonid Perlov, rysk geografilärare och verksam på ett av de större fackförbunden för lärare, Maria Baronova, journalist på den statliga nyhetskanalen Russia Today, Anders Björkman, professor vid Karolinska Institutet, Eric Olander, grundare av The China Africa Project, Lina Benabdallah, statsvetare vid Wake Forest University, Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare, Barbara Loe Fisher, grundare av National Vaccine Information Centre i USA, som är motståndare till obligatorisk vaccinering, Matthew Motta, statsvetare vid Oklahoma State University, Rachit Malik, it-tekniker och volontär i Indiens tester av vaccin Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Reportrar: Maria Georgieva, Björn Djurberg, Anja Sahlberg, Arnab Dutta Tekniker: Ove Smedberg



Hårda tag mot gängen - utan bakslag på orten
Sep 18 2020 55 mins  
Om skjutningar, klaner och tuffare tag. Något är fel när tonårsflickor begraver en vän som dött av ett skott. Men hur går man hårt åt de kriminella utan att skapa mer frustration och våld? Jakten på kriminella är en delikat balansgång för polisen och samhället i stort. Vi besöker en nyöppnad polisstation i Rinkeby där de brottas med ungas misstroende mot polisen. I New York har poliserna tvingats ta ett steg tillbaka. Och vad betyder etiketter som klan för möjligheten att bygga tilltro vi tittar närmare på hur man resonerat i länder som gått före oss som Tyskland och Nederländerna. Medverkande: Cazandra Jonsson Soinonnen, Lilly Lazlo, Valentina Toikkanen Reyez, Jainaba Sanneh, vänner till mördade 12-åringen Adriana. Soren Pape Poulsen, partiledare för Konservative Folkeparti, Kriminalkommissarie Fredrik Gårdare, Therese Rosengren, tf lokalpolischef i Rinkeby, Maria Sundström, tf biträdande lokalpolischef, idrottsledaren Abdisalam Hussein, Aweis Abdulkadir, avhoppare som nu jobbar med ungdomar i Rinkeby, boende i Järvaområdet. Joe Giacalone, tidigare polis i New York som undervisar vid John Jay college. Christian Klos, ansvarig för säkerhetsfrågor vid det tyska inrikesdepartementet, Rita Haverkamp, professor i brottsprevention vid universitetet i Tübingen, Martijn Schippers som jobbar mot gängkriminalitet i Amsterdam, Hammed Khamis, dokumentärfilmare som föreläser om klankultur och ungdomskriminalitet. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Reportar: Katja Magnusson, Christy Chamy, Anja Sahlberg. Tekniker: Johanna Carell

























Hur Lukasjenko kom in i värmen
Feb 13 2020 55 mins  
Om Belarus och president Aleksandr Lukasjenko som nu skakar hand med USA:s utrikesminister - och med Sveriges. Vad har hänt i relationen med mannen som kallats för Europas sista diktator? Och vad säger belarusierna om det? Mike Pompeos besök i Minsk i början av februari var historiskt. Aldrig tidigare under Aleksandr Lukasjenkos 26 år vid makten har en amerikansk utrikesminister varit i landet. Och när Sveriges utrikesminister Ann Linde gjorde samma resa i höstas var det också mer än 20 år sedan sist. Så vad är det som har fått västvärlden att omvärdera sitt förhållningssätt till Belarus? I veckans Konflikt besöker vi Minsk och träffar bland annat oppositionspolitikern Mikalaj Statkevitj som är tveksam till att västledare nu skakar hand med landets president. Men vi hör också Minskbor som ser positivt på en mer öppen syn gentemot deras land. I Stockholm intervjuar vi Belarus Sverigeambassadör Dmitry Mironchik om hur han ser på det nya läget och vi frågar utrikesminister Ann Linde varför hon tycker det är viktigt att förbättra relationen med Belarus. Samtidigt får den nya svenska linjen kritik från Martin Uggla och Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter Vi möter också två belarusier i Sverige som visserligen är kritiska till sin president men som just nu ser honom som en garant för landets självständighet. Varför då? Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Sandra Pettersson



Såren efter Brexit
Jan 30 2020 55 mins  
Om polarisering och försök att hela i brexitomröstningens spår. Hur ska britterna gå vidare efter flera år av uppslitande debatt? Och vad har skilsmässan gjort med EU? Efter flera år av svåra förhandlingar lämnar nu Storbritannien EU formellt. Kvar finns ett land som är delat mellan stad och land, britter och invandrare, folket och den politiska eliten. I veckans Konflikt hör vi om de försök som ändå görs för att läka såren efter brexit. Vi reser till Boston, en av de platser där EU-motståndet varit som allra starkast och till Londonstadsdelen Lambeth, där en majoritet tvärtom ville stanna i EU. Och vi hör hur arvet efter den mördade labourpolitikern Jo Cox nu används för att öka samsynen och mildra tonen i debatten. Författaren William Davies menar att brexitfrågan föddes ur ett missnöje som funnits i det brittiska samhället under lång tid. Kanske, säger han, kan brexit nu leda till en reformprocess som länge har behövts. Samtidigt menar journalisten Jonathan Isaby att polariseringen inte hade behövt bli så svår om politikerna redan från början accepterat majoritetens vilja att lämna EU. Också för EU har brexitförhandlingarna varit en uppslitande process men i motsats till vad många befarade har slitningarna i EU-samarbetet uteblivit. Tvärtom har EU svetsats samman i brexitfrågan, säger Paulina Dejmek Hack på EU-kommissionen som själv satt med och förhandlade det brittiska utträdesavtalet. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Reporter: Andreas Liljeheden Tekniker: Brady Juvier

Sverige och kriget mot IS i Västafrika
Jan 23 2020 54 mins  
Kriget mot Islamiska Staten i Sahara intensifieras när våldet mot både civila och militärer trappats upp. Hur ska det kriget föras? Och vad betyder det för oss svenskar och våra soldater på plats? I en lyhörd militärcontainer i Malis huvudstad Bamako sitter den svenske generalen Dennis Gyllensporre med uppgift att hantera en av världens just nu mest akuta konflikter. Den här FN-insatsen är unik i det motto att andra afrikanska insatser under FN-flagg har varit fokuserade på konsekvenser i Afrika. Det här är en insats som har direkt koppling till säkerhet i Europa och andra delar av världen, säger Dennis Gyllensporre, som leder Minusma-missionen i Mali på 13 000 personer från ett 60-tal länder. Den bilden delas av Frankrikes president Emmanuel Macron, som den 13 januari samlade ledarna för de berörda västafrikanska länderna - Mali, Niger, Burkina Faso, Mauretanien och Tchad - i den sydfranska staden Pau för att presentera en ny militär strategi för kampen mot terrorismen i Västafrika. Det vi står inför i Västafrika är av allra största vikt för Afrikas framtid - och för vår - allas - gemensamma framtid, sa Emmanuel Macron som också meddelade att Islamiska Staten i Sahara från och med nu är prioriterad fiende i regionen. Svenskarna monterar nu ner Camp Nobel utanför Timbuktu i norra Mali, för att flytta till Gao, som anses vara en mer instabil - och farlig - region. Hur påverkar det deklarerade kriget mot IS i regionen de svenska soldaterna? Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg

Om cyberkriget kommer
Jan 16 2020 56 mins  
Om cybersoldater och tangentbord som vapen när världen rustar för en ny typ av krigföring. Vad innebär det här för svensk del och hur ser förberedelserna ut när slagfältet flyttar ut i cyberrymden? För ett år sedan lanserade Sveriges överbefälhavaren Micael Bydén en ny satsning på det som kommit att kallas det femte slagfältet, cyberdomänen. Och senare i år rycker de första svenska cybersoldaterna in som en del i ett stärkt svenskt cyberförsvar. Konflikt den här veckan ställer sig frågan hur det nya hotet ser ut och vem som får övertaget när tangentborden blir till vapen? På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm träffar vi Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik där framtidens cybersoldater ska få delar av sin utbildning. På Försvarsmaktens högkvarter berättar Charlotta Ridderstråle om vad som krävs av en cybersoldat. Och vi hör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, analysera hotbilden mot Sverige. I Ukraina berättar landets före detta infrastrukturminister Volodymyr Omelyan om den allvarliga cyberattack som inträffade sommaren 2017. Men vad händer om ett lands cyberförmågor missbrukas och istället används mot journalister och människorättsförsvarare? Vi hör Ron Deibert, på Citizen Lab i Kanada. Och så besöker vi Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping dit svenska myndighetspersoner reser för att öva i att hantera cyberattacker. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Marie Persson




1989 - drömmen om ett enat Europa
Dec 19 2019 55 mins  
Om murar som faller och byggs upp på nytt. Vad hände med visionen om ett enat Europa efter kommunismens fall och hur ser den drömmen ut idag? Det har nu gått 30 år sedan den där hösten 1989 då kommunistdiktaturen föll i land efter land och öst skulle återförenas med väst. Nu präglas istället EU-samarbetet av splittring i allt från synen på migration till vad demokrati egentligen är. Så vad var det som hände längs vägen? Och vad säger människorna i de länder som fortfarande knackar på dörren och vill in i gemenskapen? Till vår hjälp tar vi bland annat några av de artister som med sin sång, i Eurovision song contest, symboliserade drömmen om ett enat Europa. Vi hör rocksångaren Dan Bittman från Rumänien, den ungerska artisten Friderika Bayer och så Muhamed Fazlagic, som med livet som insats flydde ut ur den belägrade staden Sarajevo för att få åka till Irland och tävla med sin sång. Några människor i den rumänska staden Cluj-Napoca tar oss tillbaka till de dramatiska decemberdagarna 1989 då friheten kom till Rumänien Statsvetarna Ivan Krastev och Florian Bieber hjälper oss att förstå historiens gång och den politiska utvecklingen i Europa de senaste 30 åren. Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev talar om sin besvikelse över att återigen ha fått nej från EU och Christian Danielsson, generaldirektör vid EU-kommissionen, förklarar vad som händer nu. Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Reportrar: Caroline Salzinger och Lubna El-Shanti Tekniker: Stina Fagerberg



Spelet om Syriens framtid
Dec 05 2019 52 mins  
Om kampen om naturresurser, geopolitiskt inflytande och lukrativa kontrakt för framtiden. Vem vinner och vem förlorar när slutspelet om Syrien nu närmar sig? Och vad säger de syrier som tvingades lämna sitt land och ge upp drömmen om en framtid där? Medan miljoner syrier befinner sig på flykt har andra krafter klivit in, inte sällan samma aktörer som själva varit med och bombat sönder landet. I veckans Konflikt ställer vi oss frågan vilka spelarna är som skott sig på kriget och som nu hoppas få vara med när landet ska byggas upp igen. Vi hör om internationella storspelare som Ryssland, Iran och Turkiet men också om privata företag med egna militära förband, på plats för att strida om resurserna. Och vi möter exilsyrier här i Sverige, som nu ser sina framtidsdrömmar hemma i Syrien gå i kras. Medverkande i programmet: Exilsyrierna Hussam al-Homsi och Noor, Lina Khatib, chef för Mellanösternavdelningen på det internationella institutet Chatham House, Larisa Sereda och Natalja Kutsar vars bror Artjom Kutsar dog i Syrien, Denis Korotkov, undersökande rysk journalist, Michail Krutichin, rysk Mellanösternkännare och energianalytiker, Igor Matvejev, tidigare chef för handelsavdelningen på Rysslands ambassad i Damaskus, Anas Kelzie, syrisk byggentreprenör verksam i Turkiet samt Aydin Selcen, turkisk diplomat. Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Reporter i Turkiet: Frilansjournalist Tomas Thorén Tekniker: Stina Fagerberg


Skogen - klimathjälte eller kassako?
Nov 23 2019 54 mins  
Om skogens roll för att hindra en hotande klimatkris och om skogen som en näring som omsätter miljarder. Går det att alls kombinera jakten på vinst med skogens klimatnytta eller måste vi välja? När världens länder snart samlas till klimattoppmöte i Madrid sätter man stort hopp till jordens skogar. Träden suger upp en fjärdedel av den koldioxid vi släpper ut varje år och spelar därför en viktig roll för att hålla den globala uppvärmningen nere. Men samtidigt som skogen ska bidra till att stävja klimatkrisen bär den också på stora ekonomiska intressen. Det är kring den intressekonflikten veckans Konflikt kretsar och vi gör nedslag på tre platser där frågan, på olika sätt, har ställts på sin spets. Vi besöker sojaodlingarna i Brasilien där jordbrukarna andas nytt hopp efter valet av Jair Bolsonaro som president. Vi möter änkan efter Liviu Pop, den rumänske skogvaktaren vars död åter satt fokus på den omfattande illegala avverkningen i landet. Och vi avslutar i våra egna svenska skogar där skogsnäringen hävdar att klimatnyttan går hand i hand med vinstintresset. Från Brasilien hör vi Alessandro Bahia och Henrique Silva från den statliga miljömyndigheten Ibama, sojaproducenten Gilberto Goellner, kongressledamoten Nelson Barbudo samt Fernando Cadore, vice ordförande för sojaböndernas intresseorganisation Aprosoja. I Rumänien möter vi Horea Petreus som forskar om biologisk mångfald och som arbetar för att bevara Rumäniens vildmark och djurliv, Ana Maria Pop, änka efter skogvaktaren Liviu Pop och Mihai Lesan, talesperson för det statliga skogsbolaget Romsilvas lokalavdelning i Maramuresregionen i norra Rumänien. Från Sverige medverkar Rolf Björheden, vid forskningsinstitutet Skogforsk, Otto Bruun, bioekonom vid Svenska Naturskyddsföreningen och Sten B Nilsson, skogsprofessor som bland annat suttit med i flera utredningar om skogens framtid. Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Reporter i Brasilien: Lotten Collin Tekniker: Stina Fagerberg


Gängen och barnen - hur stoppar man våldet i tid?
Nov 07 2019 55 mins  
Om småpojkar som springer ärenden åt grovt kriminella. Vad gick snett för 10 år sedan och vad görs nu för att hindra att en ny generation växer upp till gängkrigare? En rapport från polisen i Stockholmsregionen visar att en majoritet av de kriminella nätverken använder personer under 16 år i sin brottsliga verksamhet. Unga som snart utvecklas till alltmer våldsamma gängkriminella. Och situationen ser liknande ut på andra håll i landet. Går det att stoppa den utvecklingen? Hör om exemplet Järva där Konflikts Rouzbeh Djalaie letar nycklar i det förgångna för att ta reda på vad som hade kunnat göras för att hindra de blodiga uppgörelser som pågår idag. I Malmö satsar man på metoder som ska förändra barns sätt att se på sig själva och omvärlden för att på så sätt skapa en alternativ framtid. Hör den amerikanske professorn bakom metoden Communities That Care, CTC, David Hawkins. I programmet medverkar också David Kennedy, professorn bakom projektet Sluta skjut, Hagi Farah, aktiv i Järva föräldraallians, Martin Marmgren, gruppchef för polisen i Järva, läraren Emma Stenfell Pavlovic och elever vid Oxievångskolan i Malmö, barnen Almir Rama och Deniz Cormusai i Rosengård, utbildningsledare Jimmy Petersson, Sara Kleijsen Åhlander, socialtjänstchef i Rosengård, Glenn Sjögren, kommissarie i Rosengård, Tomas Aggebrandt, områdespolis, och Anna König Jerlmyr, moderat finansborgarråd i Stockholm. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Tekniker: Marie Persson

REPRIS: Maktspelet i Arktis
Oct 31 2019 55 mins  
Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där. När USA:s president Donald Trump nyligen uttalade en önskan om att köpa Grönland sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av. Men stormakternas växande intresse för det Arktis, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar. Veckans Konflikt börjar i Island som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet. Vi möter getbonden Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament. En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är Kina, som numera kallar sig för en nära-Arktisstat. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör Jin Zhijian som förklarar varför. Och som ordförande i Arktiska rådet berättar Islands utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i. Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna. Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är Ryssland ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren Anatolij Sagalevitj som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid Nordpolen och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis. På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren Niklas Granholm att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel. Åsa Larsson Blind, ordförande för Samerådet och för Svenska samers riksförbund, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren Elisabeth Heilmann Blind berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse. Detta är en repris av ett program som sändes 7 september 2019. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg

Den nya terrorn del 3 - hotet mot judarna
Oct 24 2019 56 mins  
Om dödsskjutningar vid synagogor och konspirationsteorier som sprids på nätet och in i politikens finrum. Vad händer när hatet legitimeras från allra högsta nivå? Och hur ska de som drabbas skydda sig? En onsdag i oktober sätter sig en tysk man i en bil i staden Halle. Han vänder sig mot en kamera och säger följande hatiska ord: Feminismen driver ner födelsetalen, det används som ursäkt för massinvandringen och bakom allt står Juden. Sedan kör han, tungt beväpnad, mot stadens synagoga. I två tidigare Konfliktprogram har vi berättat om Säpos varningar för en ny form av radikalnationalistiskt terrorhot. Ett program har handlat om hotet mot muslimer, ett har handlat om hotet mot kvinnor. När det nu är dags för del tre i den här serien handlar programmet om hotet mot judarna. Vad var det för slags idéer gärningsmannen i Halle gav uttryck för? Hur hänger hans hatiska tankegångar ihop med tidigare, liknande dåd? Och hur kommer det sig att det just är judarna som gång efter gång pekas ut? Idéhistorikern och författaren Stéphane Bruchfeld beskriver en antisemitisk föreställningsvärld med djupa historiska rötter och med tankar som känns igen från nationalsocialisterna på 1930-talet. Och vad som oroar honom extra mycket just nu är hur de här tankarna också börjar äta sig in i den bredare politiken. I Pittsburgh, i USA, har det gått ett år sedan en man gick in till synagogan Livets träd och sköt ihjäl elva människor. Precis som i tyska Halle drevs gärningsmannen av hat mot invandrare och mot judar. Efter terrordådet i Pittsburgh följde en debatt om vilket ansvar ledande politiker har för sin retorik. Bland annat anklagades president Donald Trump för att elda på hatet genom att tala om en hotande invasion och genom att kalla flyktingar och migranter från Latinamerika för inkräktare. Matthew Boxer, forskare på universitetet Brandeis, talar om ett mönster som vi sett tidigare där politiker mobiliserar sina anhängare genom att ge dem någon att skylla sina problem på. En sådan syndabock som det ofta talas om idag är den ungerskfödde amerikanske affärsmannen George Soros som också är jude. I Ungern har regeringen och premiärminister Viktor Orbán under flera landsomfattande kampanjer pekat ut just George Soros som roten till saker man tycker illa om, som invandringen till Europa. Kritiker menar att kampanjerna mot Soros bär tydliga antisemitiska drag, men det tillbakavisar regeringens talesperson Zoltán Kovács i en intervju i programmet. George Soros var tidigare representerad i Ungern genom stiftelsen Open society foundations. Men förra året flyttade de sitt kontor med sina anställda till Berlin. Inte bara för att det politiska klimatet gjorde det svårt att bedriva ett meningsfullt arbete utan också av rädsla. - Vi ville inte vänta på att någon skulle attackera oss. Vi flyttade innan det hände, säger chefen på Berlinkontoret, Goran Buldioski. I Stockholm resonerar Aron Verständig, ordförande för judiska centralrådet och Stockholms judiska församling över det ständigt återkommande hatet mot judarna. Ett hat som, menar han, inte stannar vid judarna. - Om vi alla judar skulle packa ihop och försvinna då skulle de rikta sitt hat mot andra minoriteter, mot kvinnor, mot homosexuella. Det finns väldigt få människor som bara hatar judar och som älskar alla andra. Det är det där hatet som vi måste få bort från samhället, säger Aron Verständig. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg


Kryptovalutorna och världsordningen
Oct 17 2019 55 mins  
Om digitala valutor med potential att förändra världen. Ett antal privata företag med Facebook i spetsen planerar för en ny global valuta. Världens makthavare vill stoppa den. Vad är dom rädda för? I juni presenterade Facebook planer på att lansera en egen global valuta, Libra. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Den amerikanska kongressen, EU-kommissionen och centralbanker världen över har varnat för den digitala valutan, trots att den inte finns än. Varför? För att det kittlar en rå nerv hos nationalstaternas företrädare. Så säger Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves. En nation, en valuta, så har det sett ut sedan 1800-talet då centralbankerna och staten vann striden om sedelpressarna. Det som nu återigen står på spel är vem som får ge ut pengar. Bitcoin har satt kryptovalotorna på världskartan. Nathalie Rothschild träffar Linus Dunkers som ofta beskrivs som en profil inom kryptovalutavärlden och förklarar hur datorerna i en serverhall på en liten ort utanför Köping kan liknas vid små sedelpressar. Men kryptovalutor som Bitcoin har inte bara inneburit ett nytt sätt att skapa en förmögenhet. De har också bidragit till problem som finansiering av terror och knarkhandel, vilket gjort att FBI gått hårt åt Bitcoin-företrädare i USA. Robin Olin träffade en av huvudpersonerna i FBI:s stora Bitcoin-härva precis innan han fängslades för några år sedan, Charlie Shrem. Det kortsiktiga hotet från kryptovalutor, det handlar just om kriminalitet. Det menar Yaya Fanusie, tidigare CIA-expert med inriktning mot terrorfinansiering som nu jobbar som konsult och har fortsatt intressera sig för kryptovalutorna och de hot de kan innebära för nationalstaterna. På lång sikt handlar hotet om att världsordningen kan utmanas ifall dollarn får konkurrens på tronen som global valuta. Det kan bland annat leda till att USA:s möjligheter att införa sanktioner över världen begränsas, menar Yaya Fanusie. Så hur ska man då se på Libra, den digitala valuta som Facebook och ytterligare ett antal privata företag planerar att lansera nästa år? Att den rört upp känslorna är tydligt. Också Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves, har suttit i möte med företrädare för den nya valutan. Men det är inte främst marknaderna i västvärlden Libra riktar in sig på, utan Asien, Latinamerika och Afrika. Vår frilansreporter Shisia Wasilwa, tar bussen till Kibera utanför Kenyas huvudstad Nairobi för att ta reda på vad en sådan här ny digital valuta skulle betyda för de som bor där. Visst kan det här ses som en möjlighet på en kontinent där många inte har ett eget bankkonto samtidigt som dom sköter mycket av sina transaktioner via mobilen. Det säger Michael Kimani, utvecklare på block-kedjeföretaget Zippie, som funderat en hel del på kryptovalutornas betydelse för Afrika. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Brännpunkt Ukraina
Oct 10 2019 55 mins  
Om krig och fred och en komiker i stormens öga. Hur klarar Ukraina att manövrera genom det storpolitiska slaget om landets framtid? Knappt hade komikern och tv-stjärnan Volodymyr Zelenskyj hunnit installera sig som president förrän USA:s ledare Donald Trump ringde upp honom, och bad om en tjänst. Samtidigt har Zelenskyj själv rivstartat sin presidentperiod med att försöka genomföra det han lovat sina väljare, att skapa fred i Ukraina. När Konflikt den här veckan dimper ner i Ukrainas huvudstad Kiev är det en stad i händelsernas centrum. Amerikanska journalister flockas kring presidentadministrationen för att få den ukrainska versionen av det nu världskända telefonsamtalet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj. Istället överraskar Zelenskyj den egna befolkningen med en fredstrevare som kritikerna tolkar som en ren kapitulation inför Moskva. Så var är Ukraina på väg och varför det stora intresset från omvärldens sida? Vi hör diplomaten och professorn från Columbiauniversitetet, Stephen Sestanovich, som inte vet om han ska skratta eller gråta över den senaste tidens röra i relationerna mellan USA och Ukraina. Och från universitetet i Birmingham säger professor Kataryna Wolczuk att EU har lämnat över det säkerhetspolitiska spelet om Ukraina till USA men också till enskilda medlemsländer som Tyskland och Frankrike. Och vilken är egentligen Rysslands och president Vladimir Putins plan för Ukraina? Vi träffar den Rysslandsvänlige ukrainaren och politikern Viktor Medvedtjuk, vars dotter har Putin som sin gudfar och som säger att Europa, och Ukraina, behöver Ryssland, vare sig de vill det eller inte. Samtidigt avslöjar han att det finns en sak som han och hans vän Vladimir Putin aldrig pratar om, den ryska annekteringen av Krim. På ett kafé i Kiev sitter journalisten och utrikeskommentatorn Ihor Solovej och säger att Ryssland fortfarande anser att Ukraina tillhör den ryska intressesfären och att Ryssland därför tycker sig ha rätten att lägga sig i hur ukrainarna utformar sin framtid. På Självständighetstorget i Kiev minns Ljudmyla Rozum den där vintern för fem år sedan då staden brann och kriget, det som fortfarande pågår, startade i östra delen av landet. Men i Kiev, säger hon, har livet återgått till det normala och nu sätter hon stor tilltro till den nya presidenten Volodymyr Zelenskyj, till helt nyligen komiker och känd tv-personlighet men utan tidigare politisk erfarenhet. Nu dominerar ledamöterna från Zelenskyjs parti Folkets tjänare i det ukrainska parlamentet, Radan. Därinifrån hör vi bland annat utrikeskommitténs ordförande Bogdan Jaremenko som säger att den som vill uppnå fred i Ukraina inte har något annat val än att tala med Rysslands president Vladimir Putin. Helt fel, säger landets tidigare infrastrukturminister Volodymyr Omelyan och varnar för att den som tror på sagor riskerar att bli uppäten av drakar. Vi avslutar programmet med läget i östra Ukraina, där kriget fortfarande pågår. Det krig som dödat över 13 000 människor. Vi möter Serhij från Luhansk som inte har sett sin hemstad på över fem år och vi träffar pensionärerna i byn Zaitseve nära fronten som vet exakt hur långt kulsprutorna kan nå. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg

Oljespelet i Persiska viken
Oct 04 2019 54 mins  
Om oljan som vapen i cyberrymden och på marken. Hör om beslagtagna fartyg, bombade oljefält och ett pressat Iran där sanktionerna får oväntade konsekvenser som försäljningen av en njure. De senaste månaderna har pressen runt Persiska viken ökat. När två viktiga oljeanläggningar i Saudiarabien attackeras och delvis slås ut i mitten av september är det kulmen för en sommar med fartygskapningar och nedskjutna drönare där USA pekat ut Iran som de skyldiga. Ett svenskägt fartyg, Stena Impero, hamnar mitt i maktspelet kring oljan när iransk militär tar över fartyget den 19 juli. Vi följer företagets Stena Bulks vd, Erik Hånell, de sista veckorna innan fartygets till sist släpps, efter 2,5 månad i en iransk hamn. De ökande spänningarna som Stena Impero blev indraget i, har sin upprinnelse i USA och Donald Trumps beslut att riva upp det avtal hans föregångare slutit med Iran för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. USA har infört hårda sanktioner som i praktiken gjort det omöjligt för Iran att exportera sin olja i större skala nu. Det här är bakgrunden till en ny mer djärv strategi från iranskt håll, menar många. Så hur hårt pressat ekonomiskt är då Iran? Vår reporter Babak Parham ringer till en iransk företagsledare, akademiker och en snickare. Det är här vi stöter på en lite annorlunda historia om sanktionernas Iran den handlar om försäljningen av en njure. Samtidigt som ett pressat Iran tar järva strategiska kliv sätts ärkerivalen Saudiarabiens relation till USA på prov. Oljenalalytikern Samuel Ciszuk på konsultbolaget ELS analysis, specialiserad på geopolitik och olja i Mellanöstern, menar att attackerna mot oljan runt persiska viken lär fortsätta. Och sedan tidigare pågår redan ett krig i cyberrymden. Iran har ökat sin kapacitet på nätet på senare tid, det säger James Andrew Lewis, expert på cybersäkerhet på Center för Strategic and International Studies i Washington. Allison Wikoff på säkerhetsföretaget Securworks i London berättar hur en kvinnlig fotograf fick huvudrollen i ett intrång på ett saudiskt oljeföretag. Jemens blodiga inbördeskrig som pågått i fem år ses ofta som ett proxykrig mellan regionens jättar. Är Jemenkriget bara en föraning av det som komma skall? Eller är det som pågår nu en öppning mot fred? Hör 8-årige Muneeb som bor i Jemens huvudstad Sanaa om oljan som gåva eller förbannelse. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Kriget, flyktingarna och Europas gränser
Sep 27 2019 55 mins  
Om flygbomber över Idlib, flyktingtrötthet i Turkiet och överfulla läger i Grekland. Står Europa på randen till en ny flyktingkris eller fungerar EU:s mekanismer för att hålla migrationen på avstånd? I veckans Konflikt gör vi en resa utmed den flyktväg som hundratusentals människor tog under några intensiva månader 2015. Hur ser det ut längs den vägen nu, fyra år senare? Vi börjar i den syriska provinsen Idlib där småbarnsmamman Ameena Tarraf och hennes familj nu flyr från plats till plats, undan bomber och hot om en ny storoffensiv. Vi rör oss vidare över gränsen till Turkiet och ett samhälle där alltfler har tröttnat på de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet. Vi hör om rädslan bland syrier för att bli deporterade tillbaka till krigets Syrien och vi hör turkar som anklagar syrierna för att ta deras jobb. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har förklarat att situationen är ohållbar och kräver omvärldens hjälp för att skapa en säkerhetszon för flyende syrier i Syrien. Om inte det går hotar han med att öppna portarna och låta flyktingarna ta sig vidare till Europa. Den turkiska journalisten och Mellanösternkännaren Cengiz Candar säger att man ska ta presidentens hot på allvar. Till skillnad från 2015 är Erdogan politiskt kraftigt försvagad och en försvagad Erdogan kan göra vad som helst för sin överlevnad, enligt Cengiz Candar. Från Turkiet tar vi oss vidare över havet till den grekiska ön Lesbos där läget i de överfulla flyktinglägren beskrivs som värre än någonsin. Och i huvudstaden Aten, dit många nu tar sig från öarna, börjar situationen bli alltmer spänd. Yonous Muhammadi från organisationen Greek forum of refugees oroas över en framväxande trend i Grekland att se på flyktingarna som i första hand ett problem och en börda. Men i Bryssel vill EU-kommissionens talesperson Tove Ernst inte tala om någon ny flyktingkris. Det avtal som EU tecknade med Turkiet 2016, för att få ett slut på den stora flyktingströmmen, fungerar anser hon. Genom att också i fortsättningen bidra med stora summor pengar räknar man med att den turkiska sidan ska hålla sin del av avtalet och hindra en ny migrationsvåg till Europa. Samtidigt är arkitekten bakom EU-Turkietavtalet, Gerald Knaus vid tankesmedjan Europen Policy Initiative, inte lika nöjd. Han menar att den humanitära situation som råder i de grekiska flyktinglägren inte är i linje med den asylrätt och de mänskliga rättigheter som Europa står upp för. Vi avslutar programmet i Sverige, en slutdestination för många av de flyktingar och migranter som tog sig upp genom Europa för fyra år sedan. I Eskilstuna minns kommunens tidigare integrationsstrateg Vedad Begovic med glädje den stora hjälpvilja som fanns bland många kommuninvånare när flyktingarna kom dit hösten 2015. Nu, säger han, har tongångarna förändrats samtidigt som flyktingkrisen finns kvar bara någon annanstans. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected]

Gängen, tystnaden och rättsstaten
Sep 19 2019 55 mins  
Om att komma åt grova brott i en miljö skrämd till tystnad, utan att tumma på grundläggande rättsprinciper. Går det? "Sebastian" var länge medlem i ett kriminellt gäng. Från början var det kärlek, sedan blev det övergrepp. Tillslut fanns det två utvägar, "skjuta huvudet av dem" eller lämna. Han valde att lämna. Hör hans historia om hur det var att skrämma vittnen, och om att själv bli skrämd. I Vivalla skedde förra sommaren två mord. Den ena mördaren går fortfarande fri. För det andra mordet sitter två personer i fängelse. Mordutredningen är både ett exempel på hur kriminella skrämt Vivallaborna till tystnad, men också på att de nu börjar tröttna på att de kriminella sätter dagordningen. Vittnar är "nåt man bara gör" säger Elisabeth. Ayan tycker inte att det är lika lätt, med tanke på att du inte vet vilka konsekvenserna av ditt vittnesmål blir. Hör kammaråklagare Martina Winslow, om betydelsen av vittnesmål för en fällande dom. Hon berättar också om erfarenheterna av en tystnadskultur i området. Något som kan vara orsaken till att det andra mordet fortfarande inte har resulterat i en gärningsman bakom lås och bom. Våra politiker diskuterar nu olika metoder för att få slut på gängskjutningarna. Införandet av anonyma vittnen är ett. I Storbritannien har man länge tillämpat sådana. Till viss del har det visat sig framgångsrikt, men det har inte löst problemen. Gängmorden ökar. Utredaren Noel McHugh säger att möjligheten att använda anonyma vittnen, kronvittnen och att locka med ekonomiska belöningar till vittnen har hjälpt honom. Men det är inte tillräckligt. Det som behövs är att bygga förtroende med dom boende också. Gängens grepp om vissa områden är stort och han möts av en "en mur av tystnad", säger han till Robin Olin. Ronke Badrus son skulle i år ha fyllt 27, men mördades för ett år sedan. Familjen misstänker att orsaken är en hämnd för att han tidigare vittnat i en grov gängvåldtäkt. Hör Joshua Rozenberg, tidigare mångårig juridisk korrespondent för BBC om dragkampen mellan principer och pragmatism, rättssäkerhet och politik, för införandet av anonyma vittnen i Storbritannien skedde inte utan debatt. Neidealine Da Cruz jobbar på en telefonlinje i Hackney dit man kan ringa och tipsa anonymt. Enligt henne hjälper inte anonyma vittnen, för de som vill listar ut vem som vittnat ändå. Den enda lösningen för att komma åt våldet är att erbjuda alternativ, menar hon. För gängkriminaliteten handlar om något mycket djupare än pengar och status. Det handlar om längtan efter gemenskap och kärlek. Ett annat land som testat anonyma vittnen är Colombia, där staten på 90-talet var inbegripen i en blodig kamp mot Medellín-kartellen, ledd av narkotikakungen Pablo Escobar. Vår reporter Lotten Collin träffar Tomás Serrano, tidigare så kallad "domare utan ansikte". Han berättar att domarna varje morgon samlades för att be för sina liv. "La justicia sin rostro", rättvisa utan ansikte, inrättades 1990 i Colombia, då landet hade runt 80 mord per 100 000 invånare. Det var bland de högsta siffrorna i världen, och kriget mot knarkkartellerna krävde drastiska åtgärder, berättar Andres Gonzales, dåvarande justitieminister. Den ansiktslösa rättvisan avskaffades dock år 2000. Perioden då det tillämpades är en skamfläck i Colombias historia, menar människorättsadvokaten Alirio Uribe. När han får reda på att Sverige funderar på att inrätta anonyma vittnen på grund av svårigheterna med att bekämpa gängvåldet brister han ut i skratt. - Om ni inte kan ta fast ett gäng mördare utan att tillgripa såna extrema metoder så är ni nog körda, säger han. I Vivalla har polisen lyckats vända utvecklingen de senaste åren. Polisinspektör Tobias Löfström menar att metodiskt polisarbete genom att kartlägga de kriminella och sedan bura in eller behandla ett antal tongivande personer har gett god effekt. "Vi har tagit tillbaka gatan." Området kommer inte länge till att klassas som särskilt utsatt, menar han. I samband med morden i Vivalla...

Den nya terrorn del 2 – hotet mot kvinnorna
Sep 13 2019 55 mins  
Om kvinnohat, radikalnationalism och terrordåd med kvinnor som mål. Hur ser kopplingarna mellan Incel-rörelsen och högerextremismen ut? Och hur blev en norsk livmoder mål för Breiviks raskrig? Den norska författaren och journalisten Marte Michelet blev varse terrorn när Anders Behring Breivik utsåg henne som en måltavla för sin attack på Utøya och den norska demokratin 2011. Hennes kropp, mer specifikt livmodern, får en central roll i berättelsen om kvinnorna, terrorn och dom radikalnationalistiska ett hot som inte stoppar vid Breivik. De senaste åren har vi sett flera terrordåd där kvinnor som grupp varit mål för attackerna. Säkerhetstjänster, analytiker och politiker varnar för att forum som hatar kvinnor växer och har blivit en rekryteringsbas för radikalnationalister. Hur ser det här hatet ut? Vilka riktar det sig mot? Och vad driver dom som begår dåd mot kvinnor som grupp? För snart ett år sedan, den 2 november 2018, kliver en man in i yogastudion Hot Yoga Tallahassee i Florida. Han bär på en yogamatta och en pistol. Scott Beierle har under flera års tid tampats med sin relation till kvinnor. Den här dagen har han bestämt sig för att ta några honom okända kvinnor med sig in i döden. Två kvinnor skjuts till döds innan Scott Bierele till sist tar sitt eget liv, juridikstudenten Josh Quick berättar historien. Scott Beierle tillhörde den sammanslutning av män som kallar sig själva Incels, som lever i ofrivilligt celibat. Flera terrodåd den senaste tiden har utförts av män i den här gruppen, som mötts i forum på Internet där de odlat sitt kvinnohat för att till sist ta det yttersta steget att genom våldshandlingar mörda kvinnor de ofta inte känner som en del av en hämndaktion mot att kvinnor som dom ser det förvägrat dom sex. När Alek Minassian körde ihjäl tio personer och försökte köra ihjäl 16 personer i Toronto i april ifjol, i ett dåd som motiverades av ett uttalat kvinnohat, hade forskaren Jessica Reaves redan börjat intressera sig för den extremism som drivs av kvinnohat. Hon leder det redaktionella arbetet på ADL, Anti-Defamation League som till en början bildades för att bekämpa anti-semitism. Reaves bestämde sig för att titta närmare på kopplingarna mellan den här kvinnohatande, misogyna världen och högerextrema forum och kom fram till att nazisterna hittat en ny rekryteringsbas bland kvinnohatarna. Stefan Krakowski är överläkaren i psykiatri vid Danderyds sjukhus och har träffat patienter som uttrycker kvinnohat och delar Incel-världens tankar. Han har också jobbat med gärningsmannaprofiler på Försvarsmakten och Krakowski menar att det är svårt att veta vem som är benägen att gå från ord till handling. Det här är idéer som tar allt större plats i dagens samhälle och vi har alla ett ansvar för att upptäcka illdåd i tid, vi kan inte överlämna det här till polisen, säger han. Hur ser då hatet ut? En som både mött och studerat det är författaren Maria Sveland som skrev boken Hatet sedan hon fick hem ett brev med ett dödshot riktat mot sig underskrivet av en man som refererar till sig själv som en medlem i Breiviks fanklubb. Opinionsbildaren Kristina Wicksell Bukhari tar emot hot när hon skriver en debattartikel eller håller ett föredrag om sexuella övergrepp och rasism. Drevet mot henne startar ofta i nazist-miljöer men tar inte stopp där, det sprids av långt många fler. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Maktspelet i Arktis
Sep 05 2019 55 mins  
Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där. När USA:s president Donald Trump nyligen uttalade en önskan om att köpa Grönland sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av. Men stormakternas växande intresse för det Arktis, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar. Veckans Konflikt börjar i Island som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet. Vi möter getbonden Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament. En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är Kina, som numera kallar sig för en nära-Arktisstat. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör Jin Zhijian som förklarar varför. Och som ordförande i Arktiska rådet berättar Islands utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i. Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna. Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är Ryssland ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren Anatolij Sagalevitj som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid Nordpolen och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis. På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren Niklas Granholm att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel. Åsa Larsson Blind, ordförande för Samerådet och för Svenska samers riksförbund, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren Elisabeth Heilmann Blind berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg

Den nya terrorn del 1 – hotet mot muslimerna
Aug 29 2019 54 mins  
Om moskéattacker och den nya terrorismen i en politisk kontext. Säpo varnar nu för våldshandlingar - från extremhögern. Terroristerna hyllar och kopierar varandra. Hur hänger allt ihop? Vi besöker Norges rikaste kommun, Bærum väster om huvudstaden Oslo. Där blev en lokal moské det senaste exemplet på attacker inspirerade av radikalnationalismen. Konservative Høyres partiledare, statsminister Erna Solberg sluter upp vid en manifestation mot den nya terrorn. Det här är en ideologisk gemenskap, vi kan inte längre tala om ensamma vargar. Inspirationen och påhejarna finns där, dom är en del av ett mycket organiserat nätverk, säger hon till Konflikts Ulrika Bergqvist. Dåden mot den lokala moskén avvärjdes innan någon medlem i församlingen dödades. Men den ses i skuggan av Norges stora nationaltrauma, Anders Behring Breiviks attacker den 22 juli 2011 då 77 norrmän dödades. De tankar han uttryckte i sitt manifest går nu igen hos andra våldsverkare, och många har haft kontakt med varandra via olika forum på Internet. Det är hög tid att vi börjar kartlägga hur de här nätverken ser ut och hur den globala islamofobin stöper om våra egna samhällen, menar Iselin Frydenlund, forskare på MF vetenskaplig högskola för teologi, religion och samhälle i Oslo och initiativtagare till det tvärvetenskapliga projektet INTERSECT som drar igång i höst. 24-årige Shan Mohammed är medlem i församlingen som attackerades utanför Oslo. Visst har han känt av att hatet mot muslimer har vuxit men han trodde inte att något sådant här skulle kunna hända i hans lilla stad. Mahmoud Khalfi, imam i och direktör för Stockholms moské, visar upp pärmar med exempel på hot mot församlingen. Hotbilden bekräftas i en studie från Uppsala universitet förra året där 59 procent av landets muslimska församlingar uppger att dom utsatts för någon form av fysiskt angrepp. En bild av ökande utsatthet som också speglas i det större, politiska sammanhanget. Den 22 augusti gick Säpo ut med en varning för en förhöjd risk för våldsbrott från högerextrema kretsar. Och säkerhetspolisen skriver i sin pressrelease att: Utvecklingen där den våldsbejakande högerextrema ideologin riskerar att gå från något som uppfattas som extremt till något normalt gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering. Det måste bemötas av hela samhället, på alla nivåer. Ivar Ekman träffar Säkerhetspolisens chefsanalytiker Ahn-Za Hagström som förklarar hur de högerextrema miljöernas långsiktiga planer nu börjar bära frukt och att dagens debattklimat spär på den utvecklingen. För 24-årige Gaute Børstad Skjervø är terror inte något abstrakt, han har själv upplevt den. Han är en av de överlevande från högerextremisten Ander Behring Breiviks terrordåd mot Arbeiderpartiets ungdomsläger på Uttoya den 22 juli 2011. Breivik gav också uttryck för ett starkt hat mot muslimer. Efter den 22 juli hoppades Geute att dådet, som berövade honom bäste vännen, skulle bli början på något nytt. Men istället har han sett hur Norge, liksom Sverige, har gått i en helt annan riktning. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]


Putins Ryssland - 20 år av frågor
Aug 22 2019 55 mins  
Om frågetecknen som hopats under Vladimir Putins 20 år vid makten. Vad är sant och vad är falskt i dagens Ryssland och hur handskas människor med att inte veta? Konflikt den här veckan tar sin början den dramatiska hösten 1999 då Vladimir Putin gjorde entré i den ryska storpolitiken. Det var en höst som präglades av terror och krig, som ledde till mänskliga tragedier men som också lämnade många frågetecken för framtiden. Den slags frågetecken som präglat Putins 20 år vid makten och som gett grogrund för alternativa sanningar och konspirationsteorier. Vad gör det med ett samhälle när sanningen är relativ - och hur påverkar det människorna som lever mitt i det? Vi möter Maksim Misjarin som överlevde en av de spektakulära hussprängningarna i Moskva hösten 1999 men som samtidigt förlorade sina föräldrar i terrordådet och som än i dag inte med säkerhet kan säga vem som låg bakom. Vi hör journalisten och författaren Peter Pomerantsev, som för några år sedan skrev boken Ingenting är sant och allting är möjligt det nya Rysslands surrealistiska själ och som nu är aktuell med en ny bok. Han menar att det ligger i den ryska maktens eget intresse att låta konspirationsteorierna gro för i ett samhälle där ingen vet vad som är sant eller falskt blir människor passiva och därmed enklare att styra över. Men det finns i dagens Ryssland också en motrörelse av människor som trotsar passiviteten och som kämpar för den objektiva sanningens sak. Vi har bland annat träffat företrädare för ryskspråkiga Wikipedia som tagit strid mot de som försöker sprida propaganda istället för fakta. Och även om det inte går att påverka vem som sitter i Kreml finns en växande grupp ryssar som börjat engagera sig i politiken på den allra mest lokala nivån. Sveriges radios utsände Fredrik Wadström har träffat Grigorij Tolkatjov som lyckats förändra på riktigt i Moskvastadsdelen där han bor. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected]

Kinas magiska vapen
Aug 15 2019 55 mins  
Om Enhetsfronten som ska få Sverige och världen att se Kina med kommunistpartiets ögon. Hör om mingel på Grand hotell, försök att köpa politiker och nattliga möten med mutor och hot. Höstens första Konflikt tittar närmare på Enhetsfronten, en avdelning av kinesiska kommunistpartiet som har fått en allt viktigare roll när Kina intensifierat sitt arbete för att påverka världen i den riktning partiet vill. Hur är det här nätverket som beskrivs som ett magiskt vapen som ska hjälpa Kina att bli världens främsta supermakt, uppbyggt och hur rör det oss? Ivar Ekman besöker Kinas ambassad i Stockholm där man förklarar att det här arbetet mycket riktigt har trappats upp den senaste tiden och att Sverige har fått många besök från representanter för Enhetsfronten. Men det är inget ni behöver oroa er för, menar Chen Jiliang som är chef för den politiska avdelningen. Men Ann-Marie Brady, professor i statsvetenskap vid Canterbury-universitetet i Christchurch i Nya Zeeland som har ägnat 30 år åt att studera det kinesiska kommunistpartiets påverkansarbete, hon håller inte med. Hon vittnade nyligen inför Nya Zeelands parlament för att förklara hur Kina försökt infiltrera landets politik för att påverka frågor som rör både försvar och ekonomi. I en rapport med namnet Kinas magiska vapen, beskriver hon detaljerat hur Enhetsfrontens strategi ser ut och den gäller inte bara närområdet i Stilla havet, utan hela världen. De senaste åren har det här arbetet intensifierats också i Europa, säger forskaren Marieke Olberg vid MERICS, Mercator Institute for China Studies. Hon har bland annat tittat närmare på hur Kina tagit hjälp av politiskt perifera organisationer, så som LaRouchrörelsen, för att bland annat bedriva lobbyarbete kring Xi Jinpings enorma infrastrukturprojekt, Belt and Road Initiative eller Sidenvägsprojektet. Här hittar vi en nystartad svensk organisation, BRIXSweden. Konflikts reporter Sara Olsson tar sig till Nacka tillsammans med Sveriges Radios nyligen hemkomna Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg, för att träffa styrelsen och försöka reda ut vad dom har gemensamt med Kinas ambassad. Här hittar vi också en kinesiskfödd kristdemokratisk lokalpolitiker, Lydia Liu som inte ser det som särskilt problematiskt att hon ena dagen pratar familjepolitik med väljare i Nacka och andra dagen är värdinna för möten med ledare för Enhetsfronten. Manyan Ng ser inte Enhetsfronten som vilken organisation som helst. Han berättar hur han en natt, i rollen som chef för ABB, blev uppsökt för att först bli smickrad sedan mutad och till sist hotad för att han framfört kritik mot kommunistpartiet. Idag lever han under skydd av säkerhetstjänsten. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Det vita pulvrets pris – om kokainet och ansvaret
Jun 27 2019 54 mins  
Om klass och kokain, kicksökande missbrukare och drogkrigens offer. Kokainet i Europa och Sverige ökar, så vem har blod på sina händer? Möt unga partysnortare i Danderyd, prestations-kokainister i finansvärlden, spanska knarkkungar, före detta langare och oroliga anhöriga. Tidigare i år gjorde vi på Konflikt ett program om hur cannabis blivit en basinkomst för gängen och göder konflikter och dödsskjutningar i Sverige. Samtidigt ökar nu kokainet. Större produktion i Latinamerika, färre mellanhänder i Europa och ny teknik som förenklar langningen är förklaringar till att det vita pulvret blir vanligare. Veckans Konflikt följer det vita pulvret från över- och medelklassens kicksökande till hur kokainet göder grov kriminell verksamhet och har direkt koppling till vissa av de dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren. I den socioekonomiskt starka Stockholmskommunen Danderyd träffar Konflikts Sally Henriksson två unga kvinnor som har egen erfarenhet av hur tillgängligt kokain är där. Danderyd är den Stockholmskommun som toppar statistiken i undersökningar om narkotikaanvändning bland unga. Vanligast är cannabis, men även kokain förekommer. En av kvinnorna har tagit kokain regelbundet i festsammanhang i ett par år nu och kvinnorna beskriver hur det är en del av deras och flera av deras vänners vardag och hur lätt de kan få tag i kokain om de önskar. Risken för någon som tar kokain i till exempel Danderyd, Täby eller Lidingö är statistiskt sett lägre än för någon i exempelvis Södertälje. Men det finns ett fall där polisen satte dit ovanligt många kokainköpare, Taxi Tony-fallet från 2013. Efter en längre tids spaningsarbete dömdes sammanlagt 19 köpare och säljare som varit inblandade. Bland köparna fanns PR-konsulter, journalister, mäklare och företagare, och en och annan kändis. Bakom Taxi Tony fanns det kriminella nätverket Lejonen. Några år efter domen dödades en av de inblandade, skjuten i huvudet i en bil i Kista i norra Stockholm. Konflikts Rouzbeh Djalaie berättar historien om Taxi Tonys uppgång och fall. Hör också Sven Granath, kriminolog vid polisen, om kopplingen mellan kokainet och det dödliga våldet. I Storbritannien pågår en livlig debatt om köparnas ansvar för den kriminalitet som kokainförsäljning göder och som i vissa fall leder till dödligt våld. Här i Sverige har frågan lyfts men debatten har inte tagit samma fart. I London har stadsledningen initierat ett nytt projekt, riktat mot företag i stadskärnan, för att ta itu med kokainproblematiken bland anställda. En av de inblandade drogexperterna beskriver det som att kokainet är en del i en risktagarkultur i stan, där idealet att jobba hårt och festa hårt växt fram. Konflikt Robin Olin träffar David Lindström, en svensk tidigare bosatt i London som varit en del av den kulturen. På andra sidan finns säljarna. De som tjänar pengar på festfolket, men också tar stora risker. Rouzbeh Djalaie har mött en före detta kokainlangare, Maher Turkie, som under flera år försåg Malmös kokainister med det vita pulvret, tills han en dag åkte dit med ett halvt kilo kokain. Och så de anhöriga, de som oroar sig för att deras barn eller syskon eller vänner ska dras in i kriminalitet och bli offer i drogkrigen. Från London kommer rapporter om att allt fler föräldrar, som en sista utväg, tar sina söner ut ur landet för att rädda dom från dödligt våld. Hundratals unga män ska till exempel ha skickats till Somalia. Och det händer att även föräldrar här i Sverige tar det beslutet. En som oroade sig för sin son så mycket att hon bestämde sig för att skicka honom till hemlandet Somalia är Nasteho Weheliye, i Tensta även kallad Mamma Tensta. Kokainets historia är en historia om våld och klass. Där de som säljer drogen ofta börjar på botten och försöker ta sig uppåt, men inte sällan kraschlandar på vägen. Och det är inget nytt. Robin Olin ringer en av dem som var med när kokainet på allvar gjorde sitt intåg i Europa, via den spanska Atlantkusten på 80-talet, den före...

Sommarhettan och klimatet - bränderna torkan och politiken
Jun 20 2019 56 mins  
Om heta somrar nu och i framtiden. Följ med på en resa i brändernas och torkans spår, till Hälsingland, Australien, Grekland och Skåne. Förändrar en uppbrunnen skog eller en död ko synen på klimatet? Hur ser de direkt berörda, de som verkligen kommit nära bränder och torka, på vår värld i förändring? Det hör till sakens natur att den globala uppvärmningen är ett fenomen som förklaras med sannolikheter, svårfångat och utdraget över tid. Det ger utrymme för viss osäkerhet och olika uppfattningar om vad problemet är, vad som orsakat det och vem som ska göra något. Klimatförändringarna beskrivs ju ofta som en vetenskaplig utmaning. Men kanske är de också en psykologisk utmaning. Så vad tänker de som mött och möter stora väderhändelser som kanske, men inte alltid givet, beror på klimatförändringarna och hur förhåller dom sig till det som sker? Vår första resa går till Hälsingland. Skogsbränderna där ifjol sommar var de värsta som drabbat Sverige i modern tid. Vad händer i en människa när hon förlorar det en familj byggt upp i generationer? En skog där dina händer och farfars händer planterat skog som inte längre finns. Konflikts Johanna Melén besöker skogsägarna Anders och Ingrid Jonsson i Laforsen vars viloplats gick upp i rök under några sommarveckor. Campingägaren Marco Hassholdt kämpar för att få turisterna att stanna trots att stubbarna nu står där svedda i den tidigare så lockande grönskan. Och medan Kårbölebon Per Persson filosoferar över bränderna som en väckarklocka för klimatet, är andra mer tveksamma till vad som verkligen behöver göras åt saken. I Queensland i nordöstra Australien är klimatförändringarna inte en fråga utan ett faktum. På 8 år har antalet mjölkbönder som lagt ner sina lantbruk minskat från 1100 till 370. Mjölkbonden Luke Stoke är en av de som fortfarande kämpar medan många andra har gett upp. Flera har blivit av med sitt vatten och har tvingats slakta sin boskap. Gert och Brita Petersson i Mästocka i Halland har haft mjölkkor nästan hela sitt vuxna liv. Men något har hänt med vädret, det är inte lika förutsägbart längre. I regeringens senaste klimatanpassningsstrategi nämns Skåne som ett av de områden där marktorkan kan drabba hårt i framtiden. Utanför Hörby på den skånska slätten kämpar Jill och Heidi Svensson på Jima Lantbruk dagligen med konsekvenserna av fjolårets torka. Fodret till korna tog slut i april. Dom tvingas skörda oftare och det kostar i diesel. Så hur ska man då prioritera klimatfrågorna, köra traktor och ha mat till djuren eller minska koldioxidutsläppen för att hejda klimatförändringarna som kanske kommer att ge mer torka? Flera av de val som hållits i världen i år har beskrivits som klimatval. Valet i Danmark, EU-parlamentsvalet till viss del, och valet i Australien där fjolårets sommar slog rekord. Men hur röstar då en befolkning i ett land där klimatförändringarna blivit uppenbara och kostsamma? David Schlosberg, professor i miljöpolitik vid Sydney universitetet är en aning förvånad, kanske till och med chockad, över det australiensiska valresultatet. I Grekland som också snart går till val nu, förlorade omkring 100 människor livet när en brand hastigt svepte in över samhället Mati ifjol sommar. Johanna Melén träffade Christophoros Kokkalis som lyckades rädda sin lilla dotter och sin fru medan andra brändes ihjäl. Han funderar över vad det klimatförändringarna betyder för oss alla, för framtiden, barnen och politiken. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Porträtt av en polariserad tid – bensinpriser, polskt politikermord och metoo
Jun 13 2019 55 mins  
Om sambandet mellan en pickup i Rättvik, en skjutbana i Prag, ett valmöte i Skåne och ett minnesskrin i Polen polariseringen. Konflikt återvänder till reportage från året som gått. Polarisering är något som statsvetare brukar definiera som att politiska attityder rör sig från mitten mot extremerna, i en nästan självgödande process. Det finns i dag mycket forskning som visar att det här sker hur den politiska mitten i Europa försvagas och polerna förstärks, hur Republikaner och Demokrater i USA allt mindre överlappar i sina åsikter, hur sociala medier fungerar som filterbubblor där många allt mer sällan möter idéer och ståndpunkter som ifrågasätter de man redan har. Men Konflikt är ju inte ett forskningsseminarium vår metod är istället att ge oss ut i den verklighet som forskningen samlar i sina rapporter. Och just det här fenomenet polarisering är något som vi stött på i många olika sammanhang under året som gått. Dagens program är en klippsändning där vi återutsänder reportage från några av de platser vi besökt och där polariseringen märkts tydligt. Vi börjar med att tillsammans med Ulrika Bergqvist sätta oss på ett tåg mot Rättvik, i Dalarna. Hon åkte dit för programmet "Bakslag vid bensinpumpen", som handlade om koldioxidskatt som styrmedel för att få ner utsläppen av koldioxid en metod som forskarna säger är den mest effektiva, men som politiskt visat sig känslig. Priset på bensin låg ju bakom gula väst-upproret i Frankrike tidigare i år, och motsättningarna mellan bilkörande och klimatpolitik, mellan land och stad, de märks även här i Sverige. Konflikts Robin Olin reste också till Tjeckiens huvudstad Prag. För polariseringen sker ju inte bara i det folk säger eller tycker den sker också vid valurnan. Och till det EU-val som hölls i slutet av maj gjorde Konflikt ett program om värderingar mer specifikt om de värderingar som alla EU-länder undertecknat i Lissabonfördraget, men som i allt större utsträckning ifrågasätts i dag. Och till programmet "EU och värderingsvalet" hamnade Konflikt på en konsert. Ett annat område där polariseringen har märkts tydligt under de senaste åren, och då i synnerhet i kölvattnen efter Metoo-rörelsen, är relationen mellan kvinnor och män jämställdhet. Inför det svenska valet, och även inför mellanårsvalet i USA, gjorde Konflikt i höstas programmet "Metoo och valen", om hur Metoo påverkar politiken. Konflikts Ulrika Bergqvist besökte bland annat ett valmöte för Feministiskt initiativ i Skåne. Men polarisering är inte bara ord och åsikter, vad händer när ord går till handling? I programmet "Polen och polariseringens pris" beskrevs den här utvecklingen i detalj. Programmet tog avstamp i det mord som på många sätt kommit att fånga riskerna med polariseringen, och som fick många runtom i Europa att stanna upp och betrakta den här samtiden med ny blick nämligen mordet på Gdansk borgmästare Pawel Adamowicz på en välgörenhetsgala i januari i år. Konflikts Robin Olin reste till Gdansk. Vapen är en fråga som länge haft en stark politiskt polariserande laddning i USA, som ju har sitt second amendment det andra tillägget till konstitutionen som garanterar rätten att bära vapen. Här i Europa finns inte den laddningen, eller håller det på att ändras? Programmet "Beväpnat Europa" handlade till stor del om det vapendirektiv som EU började arbeta fram som en reaktion på terrorattackerna i Paris 2015, och som syftade till att minska den lagliga tillgången till vissa sorters vapen. Det här förslaget stötte snabbt på starkt motstånd i flera medlemsländer och starkast reagerade man i Tjeckien. På en skjutbana i Prag träffade Robin Olin en ung kvinna som lärde sig skjuta pistol, i självförsvar. Programledare och producent: Ivar Ekman [email protected] Tekniker: Sandra Pettersson

Den korrupta vården - på liv och död
Jun 06 2019 54 mins  
Om patienter som drabbas när pengar hamnar i fel fickor. Hör berättelser från Uganda, Ukraina och Sverige. Att bekämpa korruptionen har blivit en av de viktigaste frågorna i val efter val på olika håll i världen, från Afrika till Asien, Latinamerika och Östeuropa lovar politiska ledare förändring. Och på inget annat område är nog konsekvenserna av mutor och annan korruption så tydliga, som i vården, när pengar hamnar i fel fickor istället för att gå till att hjälpa sjuka. I veckans Konflikt berättar vi några olika berättelser om korruption och kampen mot den. Uganda har länge brottats med korruption, inte minst i vården, men det är också ett land där politikerna i alla fall säger sig ta det på allvar, och där åtminstone viss typ av korruption inom vården har minskat kraftigt efter att en hälsoövervakningsmyndighet instiftades 2009. Sveriges Radios korrespondent för globala hälsofrågor, Johan Bergendorff, har mött biträdande hälsominister Sarah Opendi, fyrbarnspappan Nasser Matovu Kadunabbi som råkade ut för korrupta läkare när hans dotter var sjuk, experten Heather Marquette vid universitetet i Birmingham som menar att Uganda har satt världsrekord i att minska vårdkorruption snabbt, journalisten Barbara Among som har vunnit pris för sina undersökande reportage kring vårdkorruption i Uganda, Okwaro Obuku, ordförande för ugandiska läkarförbundet och Pius Gumisiriza som är korruptionsforskare på det statliga universitetet i Uganda. Ett annat land som kämpar mot vårdkorruption är Ukraina - men med helt andra metoder. Där har man outsourcat upphandlingen av läkemedel och vårdutrustning till internationella organisationer för att man helt enkelt inte litar på det egna systemet. En av huvudpersonerna i korruptionskampen där är hälsoministern Ulana Suprun. Konflikts Robin Olin talade med henne om den hårda kampen som bland annat lett till en knivattack mot henne. Och journalisten Oliver Bullough, som skrivit boken "Moneyland", om korruption över världen, som menar att Ukraina kommit en bit på vägen med att stävja vårdkorruptionen. Men att problemet generellt över världen är att det är de små fiskarna som åker dit, inte de högt uppsatta personerna med mycket makt i samhället. Men Sverige då, finns det korruption inom vården här? Sverige är ett land med generellt låg korruption, men det betyder inte att det inte förekommer, säger Nathalie Phalén på näringslivsorganisationen Institutet mot mutor. Vården är en särskilt utsatt sektor, menar hon, och då framförallt den personnära vården där vårdgivare och vårdtagare många gånger kommer nära varandra. Konflikts Robin Olin och Sally Henriksson skildrar två olika fall av dömda mutbrott inom hemtjänsten. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg och Joel Löf

Kina internerar hundratusentals – världen ser på
May 30 2019 55 mins  
Om Kinas makt och de som vill bryta tystnaden. Massinterneringen av etniska minoriteter i Xinjiang är inte längre en nyhet allt fler talar om ett försök att radera en hel kultur. Vad gör världen? Hör den oberoende tyske forskaren som upptäckte lägren och har sett dem växa, antropologen Adrian Zenz. I början av 2017 började han förstå vad som var på väg att hända i Xinjiang i västra Kina. Zenz hörde vittnesmål om att personer ur den etniska, muslimska gruppen uigurer började försvinna in i nybyggda läger. Men det fanns inga konkreta bevis för vare sig kring antalet personer det rörde sig om eller vad de utsattes för. Tills Adrian Zenz började rota bland de överraskande många dokumenten kring byggen och upphandlingar, polisförstärkningar och beställningar av taggtråd som kinesiska myndigheter lagt ut på nätet. Snart kunde han konstatera att hundratusentals, kanske så många som 1 miljon, personer internerats i läger i Xinjiang. Det som pågår nu är ett kulturellt folkmord, säger Adrian Zenz. Listan över försvunna uiguriska popmusiker, poeter och professorer fylls på varje månad. Den brittiska folkmusikforskaren Rachel Harris, vid University of London, började förstå omfattningen av det som hände när kända uiguriska musiker som hon spelat med och uiguriska professorskollegor plötsligt greps för att aldrig höras av igen. Det här handlar inte längre om en kampanj mot separatister eller religiösa extremister. Om man fängslar de som undervisar i poesi och historia kan jag inte se något annat syfte än att det här är ett försök att radera uigurernas minne, säger hon. Randi Mossige-Norheim träffar en uigurisk poet som hittat sitt eget sätt att bevara kulturen. Han sitter i en lägenhet i Stockholm och översätter uiguriska poeters dikter till svenska. Och skriver brev till svenska politiker, som Margot Wallström. Ivar Ekman frågar Sveriges utrikesminister hur hon ser på det där begreppet som allt fler börjat använda när de beskriver interneringslägren i Xinjiang: Koncentrationsläger. Vad är det som händer och vad gör Sverige? Mediarapporteringen kring lägren har varit massiv det senaste året och frågan har diskuterats i FN. Men några mer konkreta aktioner i form av sanktioner eller ekonomiska bestraffningar av Kina har inte genomförts. Kina förnekade till en början lägrens existens men har under det senaste året erkänt att de finns. Centren är internatskolor och studenterna har fritt boende och gratis mat, de lär sig språk och färdigheter, sa en representant för kommunistpartiet tidigare i år då man också bjöd in media att besöka utvalda läger. Avradikalisering för att bekämpa terrorhot tillhör också Kinas förklaring till varför personer grips och sätts i läger. Samtidigt rapporteras att definitionen av vad som ses som religiös extremism blivit så bred att den omfattar religiösa vardagsuttryck så som att be ofta eller att bära slöja eller skägg. Nury Turkel är advokat i Washington D.C. med rötter i Xinjiang. Han följer frågan nära och har varit direkt inblandad i att få världen att göra något. Han sätter inte mycket hopp till FN eller EU. Kanske kan det hända något i USA, om inte handelsförhandlingarna trumfar frågan om mänskliga rättigheter i Xinjiang. Kinas ekonomiska makt märks både i väst och den muslimska världen. Frilansjournalisten Tomas Thorén berättar historien om hur ryktet om en känd uigurisk folkmusikers död i läger i Xinjiang ledde till en politisk konflikt mellan Turkiet och Kina. Om det är något land i regionen som skulle kunna tänkas ta strid för uigurerna är det Turkiet, där ses den turktalande gruppen som både religiösa och turkiska bröder. Han besöker också en skola i Istanbul där barnen genom sång och högläsning gör sitt bästa för att bevara sin egen kultur för framtiden. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

En kamera i varje gathörn?
May 23 2019 55 mins  
Om kameror, ansiktsigenkänning, trygghet och integritet. Smarta kameror är ett effektivt verktyg för den hårdnande övervakningen i Kina. Men blir också allt vanligare i västerländska demokratiers jakt på trygghet. Var går gränsen? Konflikts Robin Olin möter journalisten Ola Wong, tidigare baserad i Shanghai och numera kulturredaktör på tidskriften Kvartal, som berättar om hur Kina blev ett högteknologiskt övervakningssamhälle, och hur teknologi från ett svenskt företag fanns med på hörn. Men demokratier intresserar sig också alltmer för ny kamerateknologi nu. I flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, där kameror länge varit en del av gatubilden, använder polisen i vissa fall redan ansiktsigenkänning. Av svenska myndigheter används hittills ansiktsigenkänning mycket begränsat i pilotprojekt, och kamerabevakning på offentliga platser har varit ganska ovanligt, men det är på väg att ändras. I ett nytt lagförslag föreslås att polisen själva ska bedöma var de ska sätta upp kameror, utan att söka tillstånd på förhand. Och polisens kameror har blivit allt fler runtom i landet de senaste åren, framförallt i så kallade utsatta områden. Ett sådant område vars centrum kamerabevakas sedan 2017 är Husby i norra Stockholm, ett område som blev känt för kravallerna 2013 och som på grund av bland annat problem med droger och skjutningar är klassat som ett särskilt utsatt område. Konflikts Sally Henriksson promenerade runt bland kamerorna i Husby och träffade bland andra polisen Björn Forslind, ansvarig för kameraprojektet Järva, debattören och juristen Rami Al-Khamisi, Ailin Moaf Mirlashari på den medborgardrivna mötesplatsen Folkets Husby och boende i Husby med olika tankar om kamerorna som bevakar dem. Men var går gränsen och hur långt vill polisen gå i sin bevakning? Pia Glenvik, ansvarig för kameraprojektet på NOA pratar med Robin Olin om ansiktsigenkänning och andra tekniska möjligheter polisen använder eller skulle vilja använda sig av. En som är orolig för utvecklingen kring kameror och smart teknologi är Janne Flyghed professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han kopplar ihop kamerorna med en större trend, mot ökad övervakning av allmänheten som vi ser i Sverige. Bakom kamerorna på många platser som i Kina, USA, Malmö och i Husby står ett svenskt företag, Axis. På företagets experience center i Lund visar pressansvariga Kristina Tullberg och Björn Kallenfors, som är ansvarig för Axis mjukvaruprogram i norra Europa, upp den senaste teknologin kring smarta kameror. I Malmö träffar Robin Olin Axis-grundaren Martin Gren som berättar mer om teknologin och hans visioner, och om kritiken som Axis fick när de började leverera till Kina för tio år sedan och hur han ser på att Axis teknologi kan användas till övervakning av exempelvis minoritetsgrupper. Och i USA har framfarten för den nya teknologin som kan användas ihop med kameraövervakning nu mötts av ett bakslag. I mitten av maj röstade San Francisco - som första stad i USA - för ett förbud för polis och andra myndigheter att använda sig av ansiktsigenkänning. Debatten där har till stor del handlat om brister i utvecklingen av teknologin som leder till att människor riskerar att identifieras felaktigt. Testerna sker i hög grad på vita män och det gör tekniken sämre på att identifiera personer med annan hudfärg än vit eller kvinnor. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias reste till San Francisco och Oakland där han bland andra träffade Brian Hofer, ordförande för Secure Justice, en av ett tjugotal lokala organisationer som ställt sig bakom det nya förbudet i San Francisco. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Maria Stillberg


EU och värderingsvalet – demokrati, mångfald och frihet
May 17 2019 55 mins  
Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm. På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel. Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan i Lissabonfördraget. Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ivar Ekman träffar Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån? Robin Olin ringer upp Ugo Lopez. Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat. Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts Ulrika Bergqvist träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar hur förändras en människa av platsen där hon bor? Klaudia Grochot är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar på svenska. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Beväpnat Europa - vapen, lobbying och populism
May 09 2019 54 mins  
Om hur vapnen blivit politik i EU. I kölvattnet av terrordåden i Paris 2015 införde EU striktare vapenlagar, men många kämpar emot. För vissa handlar det om rätten att utöva sitt intresse, för andra om rätten att försvara sig. I Sverige har vapenfrågan kommit att handla om rätten att utöva intressen som jakt och skytte. Konflikts Sally Henriksson har träffat sportskytten Pia Clerté, en av de starkaste rösterna mot striktare vapenlagar bland svenska vapenägare. Hennes engagemang började när hon såg sin sport hotad av EU-kommissionens förslag till striktare vapenlagar men handlar idag om att försöka påverka den svenska implementeringen av EU:s direktiv. I en del andra länder i Europa handlar diskussionen om rätten att bära vapen om något annat, nämligen rätten att försvara sig. En tongivande i frågan är Italiens inrikesminister Matteo Salvini som är partiledare för nationalistiska och högerpopulistiska La Lega, som pratat mycket om säkerhet och vapen. Ivar Ekman reste till norra Italien för att försöka förstå den politiska utvecklingen i vapenfrågan där. I byn Gugnano, söder om Milano, träffade han restaurangägaren Mario Cattaneo som sköt ihjäl en inbrottstjuv. Själv säger han att skottet gick av av misstag. Salvini är en av många som öppet har visat honom sitt stöd. Nu hoppas Mario Cattaneo att Salvinis nya självförsvarslag ska rädda honom från att bli dömd. Hör även borgmästaren i en intilliggande staden Lodi, Sara Casanova, som är en av många Lega-politiker som besökt Mario Cattaneo för att ge honom sitt stöd, och Giorgio Baretta, sociolog och vapenforskare vid OPAL, ett institut i Brescia som verkar för ökad vapenkontroll. Vi berättar också om turerna kring EU:s tilläggsdirektiv för striktare vapenlagar. Hör EU-kommissionens chef i Sverige, Katarina Areskoug Mascarenhas, tidigare moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt och inrikesminister Mikael Damberg (S). Det är fortfarande fler än 20 medlemsländer som inte har implementerat EU:s tillägg till vapendirektivet, trots att det skulle ha gjorts senast i september förra året. Däribland Sverige. Men det land som verkligen har satt sig på tvären är Tjeckien. Påhejat av Ungern och Polen har Tjeckien utmanat det som kommit att kallas EU:s "gun ban" - i EU-domstol. Det är alltså samma Visegradländer som är på kollisionskurs med komissionen också i andra frågor, framför allt migrationen. Robin Olin reste dit för att få en bild av motståndet. På ett valmöte för den tjeckiska högernationalistiska partiet träffar han kampanjarbetaren Paul Janouch, på en skjutbana en ung kvinna som övar på att skjuta för att kunna försvara sig, på ett kafé möter han säkerhetsexperten Radko Hokovsky, vid den politiskt obundna tankesmedjan European Values och på ett kontor advokaten Klara Kalibova som via en klient fått se vapnens baksida. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Elin Hagman

Indiens val – heliga kor och hindunationalism
May 02 2019 54 mins  
Om ko-lynchningar och nationalsången på bio. Hur har hindunationalismen format Indien under premiärminister Narendra Modis fem år vid makten? Vem får vara indier i dagens Indien? Vissa ser honom som en garant för att hinduerna ska få ett eget hem i världen. Andra som ett hot mot det Indien som hittat sitt eget sätt att rymma många olika identiteter: Under Narendra Modis tid vid makten har Indien blivit polariserat. Vi har delats in i två kategorier, hinduerna och de andra, säger studenten Arjun som Sveriges Radios utsända Caroline Kernen träffar i Bangalore. Vårens parlamentsval i världens största demokrati beskrivs som ett ödesval mellan pluralism och nationalism. Hindunationalismen, som är den ideologi som Narenda Modis parti BJP har sin grund i, menar att Indien är hinduernas hemland och det är majoriteten och deras intressen som ska ha företräde framför minoriteternas rättigheter. I praktisk politik har det inneburit förslag om att förbjuda ko-slakt och att hedersbetygelsen mot Moder Indien blivit vanligare inslag i det dagliga livet. Men vissa av de förslag som lagts fram av BJP går emot den nuvarande indiska konstitutionen som skrevs i en tid då mångfalden sågs som en grundläggande förutsättning för Indien som land. Det var på många sätt ett ovanligt land som föddes när Indien blev självständigt 1947, det menar Sunil Khilnani, chef för Indieninstitutet på Kings College i London. Det speciella, enligt Khilnani, var att Indiens nya konstitution lyfte fram en idé om nationell identitet som saknade alla dom markörer som finns i klassisk europeisk nationalism, den betonade istället mångfalden som en viktig princip. Än har BJP inte ändrat den indiska konstitutionen men det kan vara det som står på spel i det pågående valet, säger Sunil Khilnani till Ivar Ekman. Bland dom som pekas ut som dom stora förlorarna på den nuvarande politiken finns Indiens många muslimer som utgör ungefär 15 procent av befolkningen. De senaste åren har vi sett en ny form av våld mot religiösa minoriteter, säger Hilal Ahmed, forskare vid med fokus på Indiens muslimska befolkning, till Sveriges Radios Naila Saleem. Hatbrotten mot muslimer ökar och lynchningar av personer som hanterat eller misstänks ha ätit ko-kött har ökat markant. Den här typen av dåd är inte så många till antalet men får ändå stor effekt eftersom de sprids på sociala medier och skapar en rädsla bland muslimer på många håll i landet, säger Hilal Ahmed. Hör också Henrik Chetan Aspengren, Indienkännare vid Utrikespolitiska Institutet som säger att de frågor hindunationalismen rör upp, tar fokus från det Indien borde fokusera på, att skapa jobb och lyfta fler ur fattigdom. Programledare: Sharon Jåma [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Jakten på datan - den digitala oljan
Apr 25 2019 56 mins  
ÅTERUTSÄNDNING: Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället. Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver data skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var data kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess vd Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att USA inte blir lika stark i konkurrensen mot Kina? Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamna efter i utvecklingen av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare? Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, Digitalreporter Sveriges Radio, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte. Programmet sändes första gången i december 2018. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Simon Moser Tekniker: Elvira Björnfot

Vittnesmål från svensk vardag
Apr 18 2019 54 mins  
Om människor i gränslandet mellan svensk vardag och världspolitik. Veckans Konflikt är en tillbakablick tillsammans med Randi Mossige-Norheim på några av de personer hon har mött det senaste året cykelbudet Ardjo från Bangladesh, Gigica från Rumänien och pappan och sonen som söker sina uiguriska släktingar. Vi börjar med att gå tillbaka till ett program från juni förra året, "Studiefällan Sverige", om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. Ardjo, som egentligen heter något annat, kom till Sverige för att plugga i Halmstad hösten 2017. När Randi Mossige-Norheim träffade honom för ett år sedan levererade han i stället mat som cykelbud i Stockholm för att försöka få ihop pengar till studieavgiften och för att kunna betala tillbaka till sina föräldrar som sålt sin mark för att hjälpa sonen att studera utomlands. Nästa återblick är på Gigica och hennes vänner från Rumänien. På dagarna är de statister på operascenen i Folkoperans uppsättning av Lars-Erik Larssons "Förklädd Gud", med text av Hjalmar Gullberg. Om nätterna sover de i ett läger i Högdalen som de hela tiden oroar sig över ska rivas. Det här är en del ur programmet "Sista julen i Sverige?" från december 2018. Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv. Och slutligen hör vi pappan och sonen vid ett köksbord någonstans i Stockholm. Sonen, som är född i Sverige, har inte egen erfarenhet av att vara utsatt som uigur i Kina men kan förstå sin pappas lidanden. Gång på gång ringer de uiguriska släktingar i Kina utan att någon svarar. Och de är inte ensamma - från köksbord runt om i Stockholm vittnar uigurer om samma sak för Randi Mossige-Norheim: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Hela programmet, "Kinas okända läger", sändes i oktober 2018. Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang? Programledare: Robin Olin [email protected] Reporter: Randi Mossige-Norheim Tekniker: Stina Fagerberg, Lisa Abrahamsson, Brady Juvier, Jacob Vikblom

Afghanistan mellan fred och fruktan
Apr 11 2019 54 mins  
Om fredssamtal mellan talibaner och amerikaner. Trump vill ta hem trupperna från USA:s mest seglivade krig och de afghanska kvinnorna riskerar att bli de stora förlorarna. Fred men till vilket pris? 2019 kan bli fredens år, det är dags att kriget tar slut, säger USA:s Afghanistanfödde chefsförhandlare, Zalmay Khalilzad i afghansk tv. Fredsförhandlingarna väcker en gnista hopp om fred och efter 40 års krig i olika former vore det en efterlängtad sådan för de allra flesta afghaner. Men vad är det för fredssamtal som nu förs? Och vilka tillåts sitta med vid förhandlingsbordet? USA:s president Donald Trump har länge drivit på för att få till ett snabbt avslut på det 17-åriga kriget som kostat amerikanerna både människoliv och pengar. Förhandlarna har ont om tid på sig att snickra ihop ett avtal, och när talibanerna stadigt vinner mark blir dom en viktig part i förhandlingarna. Men många är kritiska till att valda företrädare inte får något inflytande. Att man efter sex månaders samtal fortfarande har med den afghanska regeringen i förhandlingarna är väldigt oroande, säger Thomas Johnson, författare till boken "Taliban narratives" och biträdande professor på Naval Postgraduate School i Kalifornien. Att talibanerna i praktiken nu har kontroll över 50-80 procent av landet ger dom självförtroende. Dom kan sitta där vid förhandlingsbordet, samtidigt som dom attackerar amerikanska posteringar i Afghanistan, säger Waheed Mojda, som står talibanerna nära, han var diplomat under talibanregimen och är nu politisk kommentator i Kabul. Efter talibanregimens fall för snart 20 år sedan, har Afghanistan gått i en annan riktning och skrivit om sin grundlag. Kvinnor och minoriteter tillhör dom vars rättigheter nu skyddas enligt lag. Talibanerna hävdar att dom också förändrats. Men samtidigt hänvisar dom till islamsk lag och kulturella traditioner när dom blir tillfrågade om hur dom ser på kvinnans rättigheter. Och redan idag har talibaner i delar av Afghanistan återigen börjat bestraffa personer som till exempel lyssnar på musik med piskrapp. Och det finns dom som vägrar acceptera att talibanerna och USA ska diktera Afghanistans framtid. Vid ett möte i Moskva nyligen krävde en afghansk parlamentsledamot ordet Fauzia Kufi. En fred är inget värd om vi kvinnor inte längre kan andas, säger hon och riktar en uppmaning till omvärlden, och Sverige, att trycka på i förhandlingarna. Sverige har starka band till Afghanistan, vi har haft soldater på plats och är ett av de största biståndsländerna, enbart ifjol gick 1 miljard kronor i bistånd dit. Man kan tycka att det är en investering av skattemedel som vore värd att skydda? Annika Söder, kabinettsekreterare vid Utrikesdepartementet säger att I en tid då stormakterna styr, kan vi inte vara säkra på att våra värderingar verkligen kommer till rätta. Stabilitet är ett ord som används väldigt ofta nu, men stabilitet till vilket pris som helst är inte acceptabelt. I Gävleborg finns ytterligare en annan afghansk kvinnlig politiker, Azeeta Rafat som var kommunikationsansvarig hos president Ashraf Ghani innan hon sökte asyl här i Sverige. Efter fyra år utomlands får hon fortfarande samtal från bekymrade väljare som undrar hur dom ska försvara sig mot, och förhålla sig till talibanerna. Vi kan inte bara ge upp allt det vi stridit för, säger Azeeta Rafat vars liv förändrades helt när talibanerna tog makten och krossade hennes drömmar. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Massood Qiam [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Förhörsrummet – kakor och tortyr
Apr 04 2019 55 mins  
Om förhörsmetoder i kampen mot terrorism. Hur får man någon att vilja prata? Och var går de etiska gränserna? Hör om förtroendeskapande samtal i Vivalla, hur norska polisen prövades hårt med Breivik och om waterboarding i USA. Den senaste tiden har det förts en debatt om de så kallade IS-återvändarna. Det finns oftast inget brott dom kan misstänkas för, så i dag är det till största del frivilliga förhör, eller samtal, som polisen håller med dem. Konflikts Robin Olin har träffat boende i Vivalla och poliser vars vardag är att möta och samtala med personer som rest till Syrien för att ansluta sig till IS eller andra terroristorganisationer. Hör Johanna Johansson och Tobias Löfström i Vivalla i Örebro, den tidigare Örebropolisen Fredrik Malm och Ulf Merlander, polischef Göteborg nordost. Men när det gäller personer med mer konkreta kopplingar till terrorbrott - så visar forskningen att det inte är omöjligt att få dom att berätta om det. Laurence Alison vid universitetet i Liverpool har tillsammans med sin fru och kollega Emily Alison studerat tusentals förhör med misstänkta terrorister av olika slag, den första och största forskningen kring förhör med terrorister. Och han arbetar också med att utbilda brittisk polis i förhörsmetoder. Hör också Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet som även han undervisar i förhörsmetoder. Ett land vars förhörsmetoder verkligen har satts på prov är Norge. Efter terrordåden i Oslo och på Utöya 22 juli 2011 sa Anders Behring Breivik i inledande förhör att det fanns fler terrorceller som snart skulle aktiveras. Och den norska polisen arbetade i förhören i vad de trodde var ett tickande bomb-scenario. Konflikts Sally Henriksson intervjuar poliskommissarien och straffrättsforskaren Asbjørn Rachlew som var rådgivare under förhören med Breivik och som har varit med att utveckla KREATIV-modellen som de norska förhörsmetoderna numera utgår från. USA däremot gjorde ett helt annat vägval än Norge när klockan tickade, och pressen ökade på förhörsledarna, efter 11 september-attackerna i New York. Robin Olin ringde upp James Mitchell, psykologen som tog fram förhörsmetoderna, bland annat skendränkningar, som användes på den amerikanska militärbasen i Guantanamo på Kuba, själv utförde dem och som senare kom att åtalas för tortyr. Hör också Mark Fallon som var den amerikanska regeringens huvudutredare för att ställa al qaida-terrorister inför rätta efter 11 september, och sen när Obama förbjöd tortyrmetoderna fick ta fram nya riktlinjer. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Elin Hagman

Israelisk högerextremism och judiska val
Mar 28 2019 55 mins  
För 25 år inträffade en massaker i en moské i Hebron. Mördaren hade koppling till en terrorstämplad judisk grupp från New York. Nu kan arvtagarna till den ideologin ta plats i Knesset, inbjudna av premiärministern. Den 9 april är det val i Israel. Under premiärminister Benjamin Netanyahus 10 år vid makten har landet gått allt längre högerut och kanske korsades en röd linje när Netanyahu nyligen sträckte ut handen till det högerextrema partiet Otzma Yehudit, Judisk styrka, i ett försök att säkra sitt omval. Partiet väntas inte få mer än 1-2 platser i parlamentet, Knesset, men ses som den yttersta manifestationen på den inriktning israelisk politik tagit de senaste åren. Följ med till ett Israel på väg mot det högerextrema och till ett USA där judenheten aldrig har varit så splittrat som nu i sin syn på staten Israel. Ivar Ekman reser till Västbanken och Hebron under den judiska högtiden Purim. För exakt 25 år sedan gick bosättaren Baruch Goldstein in i Ibrahim-moskén där och sköt ihjäl 29 bedjande palestinier. Terroristen var en läkare från Brooklyn och var medlem i en organisation som föddes och fick sin inspiration i 60-talets New York, där antisemitism och hatbrott var vardag. Goldstein var kahanist och följde rabbi Meir Kahanes lära. Kahane grundade 1968 Jewish Defence Legue som startade till judarnas försvar men skulle bli stämplad som terrororganisation av FBI. Ulrika Bergqvist besöker ett arkiv på Manhattan där professor Shaul Magid har grävt i rabbinens liv som innehåller både fängelsestraff och drömmar om att bli premiärminister i Israel. Hans rasistiska budskap om ett Israel rensat från araber, har nu fått nytt liv och kan återigen får en roll i det politiska livet i Israel, trots att det en gång bannlystes. I bosättningen Kiryat Arba berättar man om attacker och en av förgrundsfigurerna i bosättarrörelsen, Elyakim Haetzni, förklarar varför han tycker att högerpartierna är de enda som tar deras rädsla på allvar, han oroar sig inte för kahanismen. Men i Tel Aviv låter det annorlunda. Att extrema partier bjuds in i värmen är ett tydligt tecken på hur långt högerut Israel rört sig, det säger författaren och journalisten Anshel Pfeffer som nyligen kom ut med en biografi om Benjamin Netanyahu. Den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro var själv 13 år när den där massakern inträffade. Israelerna och världen har lämnat oss till extremisterna, dom har vunnit nu, säger han. Men i USA har protesterna mot Benjamin Netanyahus invit till extremhögern väckt en debatt och kan i förlängningen skada den allians länderna byggt upp under decennier. Det säger demokraten Robert Wexler som ägnat sitt liv till att propagera för staten Israel. Kritiken mot Israels politik hörs nu allt mer högljutt och den splittrar den amerikanska judenheten. 19-åriga Olivia Sorensen lever med den där splittringen i sin egen familj. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]


Kärnvapenhotet som glömdes bort
Mar 22 2019 54 mins  
Om stormakter, atombomber och svenska skyddsrum. Betyder det uppsagda nedrustningsavtalet INF att vi återigen behöver oroa oss för kärnvapen i Europa? Hur påverkar det oss i Sverige? För att förstå de nya stormaktsspänningarna i Europa åker Robin Olin till byn Redzikowo i Polen. Där bygger USA en robotförsvarsbas, som Ryssland påstår även kommer att kunna användas offensivt. De boende är oroade. Kommunsekreteraren i Slupsk Adam Sdziski berättar om amerikanska grillfester som en positiv sidoeffekt av bygget. Kapten Pawe Sebzda som jobbar på basen är stolt och säger att folkets oro bara beror på risken för minskat markvärde. Niklas Granholm på FOI bekräftar att kärnvapenhotet är tillbaka, i en ny tappning, som ett reellt alternativ för att visa musklerna i en begränsad attack. Det tidigare nedmonterade civilförsvaret är nu på väg att byggas upp, men det är långt kvar berättar Fredrik Nyström - handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, när han visar runt Marie Nilsson Boij i ett av Sveriges 65000 skyddsrum. Mikael Tovesson, tillförordnad biträdande chef på operativa avdelningen på MSB, säger att vår krisberedskap är god, men för en atombombsattack är vi inte beredda, än. Daniel Ellsberg, visselblåsaren som nu är aktuell med en ny bok om USA:s kärnvapenstrategi, menar att hotet från kärnvapen är större än vad allmänheten vetat om och trott. Ivar Ekman träffar honom när han är på besök i Stockholm för att övertyga den svenska regeringen att skriva på FN:s kärnvapenförbud. Så kärnvapenhotet är tillbaka och kanske större än tidigare. Hur är det med det folkliga motståndet idag? Det som var så stort under kalla kriget. Marie Nilsson Boij åker till Henån på Orust där en av Sveriges mer aktiva fredsföreningar har bjudit in till en föreläsning med fredspolitikern Maj Britt Theorin. Kakorna är utsökta och medelåldern hög. Var är de unga? Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Marie Nilsson Boij [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg

Kinas makt – häkten, himmelsnät och svenskt rättssystem
Mar 14 2019 56 mins  
Om Kinas makt, korruptionsjakt och himmelsnät. Vad gör en av Kinas mest eftersökta i ett häkte i Huddinge? Och ska Sverige lämna ut honom till Kina? I ett häkte i Huddinge sitter en man vi kallar Herr Wang. Han är Kinas mest eftersöka i korruptionsjakten just nu, misstänkt ekobrottsling anklagad för att ha förskingrat hundratals miljoner kronor. Själv nekar han till brott och menar att hans flykt från Kina via USA till Sverige är politiskt motiverad. För Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar "Herr Wang" sin version av vad som hänt och varför han anklagas. Hör också hans försvarare Henrik Olsson Lilja. Konflikts Ivar Ekman har träffat kammaråklagaren Leif Görts som är den som leder utredningen av anklagelserna och hinder för att utlämna till Kina. Och Malin Oud, på Raoul Wallenberg institutet, som ger en bild av det kinesiska rättssystemet. Ett land som åklagaren pekar på gör utlämningar till Kina är Spanien. Sally Henriksson berättar om ett stort fall där över 250 taiwaneser i Spanien, misstänkta för telefonbedrägerier mot personer på det kinesiska fastlandet, ska lämnas ut till Kina. Vidal Vilches, försvarare åt 17 av de anklagade, ser det som ett politiserat fall och att de anklagade riskerar att inte få rättvisa rättegångar i Kina och i värsta fall utsättas för tortyr. Och kritik mot det kinesiska rättssystemet har också kommit i ett mycket uppmärksammat fall den senaste tiden. Det med de två kanadensarna Michael Spavor och Michael Kovrig, som frihetsberövades i Kina i december, kort efter att den kinesiska telekomjätten Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada på begäran av USA. Hör bland andra Julian Ku, juridikprofessor på Hofstra universitetet i New York och expert på det kinesiska rättssytemet, och Janka Oertel, Kinaexpert på den USA-finansierade organisationen The German Marshall Fund i Berlin. Sverige har inget utlämningsavtal med Kina men kan ändå välja att lämna ut honom. Om Högsta domstolen inte ser något hinder för utlämning så är det i slutändan Regeringen som fattar beslut om det går att utlämna honom eller inte. Och då är det Paulina Brandberg på justitiedepartementet som kommer att bereda ärendet. Hon beskriver fallet som mycket och ovanligt och säger att Sverige har ett stort ansvar när det kommer till utlämningar. Och det finns ju också ett fall med en svensk som sitter fängslad i Kina, förläggaren Gui Minhai. Borde Sverige förhandla med Kina om att de ska släppa honom för att Sverige ska lämna ut den häktade kinesiska medborgaren i Huddinge? Den frågan ställde vi till Magnus Fiskesjö, forskare som bott i Kina och som länge engagerat sig i Gui Minhais fall. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Brady Juvier

Polen och polariseringens pris
Mar 07 2019 56 mins  
Borgmästaren i Gdansk mördas brutalt på en välgörenhetsgala. Det sker i ett land där tonen i politiken har hårdnat. Hör den mördades bror och ungdomsledaren som dödförklarade honom i förtid. Konflikts Robin Olin gör en resa till Polen i spåren efter den mördade Pawe Adamowicz, liberal borgmästaren i Gdansk, älskad och djupt hatad ända in i döden. Vad säger hans historia om polariseringen i Polen? Och kan vi i Sverige lära oss något av den? Den 13: januari i år hålls en välgörenhetskonsert som borgmästaren varit med och tagit initiativ till. Där, inför tusentals åskådare springer en man fram och hugger Pawel Adamowicz i hjärtat. Dagen därpå är han död. Polisen har inledningsvis sagt att mördaren har psykiska problem och inga politiska motiv. Men för den som följt Polens utveckling är mordet fullt av symbolik. Välgörenhetsgalan var politiskt laddad, grundaren är en rockstjärna med liberala åsikter och borgmästaren själv var på kollisionskurs med den styrande konservativa Lag och rättvisa-regeringen, som styrt landet sedan 2015. Pawel Adamowicz välkomnade migranter och var för homosexuellas rättigheter. Vi träffar Mateusz Marzoch, talesperson för Allpolsk ungdom som människorättsorganisationer beskriver som homofobisk och främlingsfientlig. En tid före mordet utfärdade dom ett dödscertifikat för Pawel Adamowicz och ytterligare 10 borgmästare i Polen sedan dom sagt sig välkomna flyktingar till sina städer. Marzoch försvarar fortfarande det där fejkade certifikatet som delades ut som flygblad. Det väckte ju uppmärksamhet, säger han. Vi träffar kvinnan som fått ta vid när Adamowicz hastigt försvann, vice borgmästaren Aleksandra Dulkiewicz. Mycket har förändrats på kort tid, säger Aleksandra som fått vänja sig vid att ha livvakter vid sin sida varje stund sedan borgmästaren, kollegan och vännen mördades. Och vi får en intervju med Piotr Adamowicz bror vars egen psykolog har avrått honom från att prata med media. Polariseringen ökar i hela Europa, om än på olika sätt beroende på olika länders historia, det säger den amerikanska statsvetaren Sheri Berman. Historikern Lars Trädgårdh menar att vi nu ser hur splittringen letat sig in mot den svenska politikens mitt. Och Nima Gholam Ali Pour, lokalpolitiker för Sverigedemokraterna i Malmö, tillhör dom som är rädd för hot och hat i sin vardag. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Flykten från könsdiktaturen - kvinnors frihet och länders heder
Feb 28 2019 56 mins  
Om Shahad som flydde från sin familj i Saudiarabien och prinsessan som försökte lämna sin på ytan glamorösa tillvaro i Dubai. Om platser som vill framstå som moderna och öppna men där uråldriga kvinnoförtryck är inskrivna i lagar. En natt för två år sedan under en semesterresa till Turkiet tog saudiska Shahad al-Mohaimeed, som hon numera kallar sig, familjens pass, pengar och mobiltelefoner och flydde i en taxi till grannlandet Georgien. Där fick hon hjälp att söka asyl och hamnade till sist i Sverige. För Konflikts Ivar Ekman berättar hon om sin egen flykt och tillvaron som ung kvinna i Saudiarabien, men också om hur hon hjälpte Rahaf, den saudiska kvinna som i slutet av förra året blev en världsnyhet när hon låste in sig på ett hotell i Bangkok för att fly från sin familj. Saudiarabiens de facto-ledare, kronprinsen Mohammed Bin Salman, har intensivt försökt odla en bild av att landet genomgår viktiga reformer, bland annat genom beskedet i somras att kvinnor ska få börja köra bil. Men samtidigt nyttjas de lagar som strikt reglerar vad en kvinna får och inte får göra. Hör Loujain el-Hathloul, en av den saudiska kvinnokampens verkliga förgrundsgestalter. När vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och Sveriges Radios dåvarande korrespondenttrainee Nivette Dawod träffade Loujain för tre år sedan hade hon just suttit i fängelse efter att ha begått brottet att köra bil som kvinna. Då var hon ändå hoppfull om att Saudiarabien var på väg åt rätt håll, nu sitter hon i fängelse på nytt. Ett annat land som arbetar intensivt med att odla sin image som ett modernt och framgångsrikt land är Förenade Arabemiraten. Och det är också en plats som är betydligt mer öppen och tolerant än exempelvis grannlandet Saudiarabien. Kvinnor kör bil, gör karriär och måste inte bära slöja. Men det är en diktatur med stora klassklyftor, där vissa brott kan leda till dödsstraff och där uråldriga lagar kring äktenskap fortfarande gäller. Konflikts Sally Henriksson reste till nöjesmeckat Dubai som med sina skinande skyskrapor lockar såväl turister som karriärsdrivna västerlänningar. Men som också är den plats som en prinsessa försökte fly från, trots hennes till ytan glamorösa tillvaro som dotter till Dubais mäktigaste - emiren Mohammed bin Rashid al-Maktoum. Hör bland andra Mustafa al-Zarooni, Förenade arabemiraten-redaktör på en av de största dagstidningar, Khaleej Times, och ordförande för landets journalistförbund. Och journalisten Margaret Coker, tidigare medarbetare för New York Times, som bor i Dubai. Prinsessan Latifa tycktes i mångas ögon ha allt, ett både rikt och spännande liv. Hon hoppade fallskärm och roade sig på olika sätt. Men i hemlighet planerade hon under många år sin flykt. För ett år sedan gav hon sig iväg med hjälp av bland andra sin finska vän Tiina Jauhiainen, men de stoppades på internationellt vatten och hämtades tillbaka till Dubai. Första livstecknet från Latifa kom i december förra året när bilder kablades ut på henne tillsammans med Mary Robinson, som tidigare arbetat med mänkliga rättigheter för FN, som intygade att hon har det bra under "familjens kärleksfulla omsorg". Konflikts Anna Roxvall intervjuar Tiina Jauhiainen, och berättar historien om prinsessan Latifa och hennes flyktförsök. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Sandra Pettersson

Tempelstriden och Indiens kvinnor
Feb 21 2019 54 mins  
Om ett beslut som ger kvinnor rätt att be i ett 800 år gammalt tempel som har mötts av våldsamma protester. Men vad handlar den här konflikten om egentligen populism eller mäns behov av att få hänga ifred? Tusentals gripna, en död och många skadade. Varför väcker kvinnors rätt att få besöka ett 800 år gammalt tempel så starka känslor? Indiens högsta domstol hävde i höstas ett religiöst förbud som hindrat kvinnor i åldrarna 10 till 50 år från att gå in i Sabarimala templet, en av hinduismens allra heligaste platser som årligen besöks av miljoner människor. Beslutet var kontroversiellt från första början det sågs som ett försök att genom juridiken bestämma över uråldriga religiösa traditioner. Och premiärministern Narendra Modi, som företräder det hindunationalistiska partiet BJP, har gått ut och kritiserat det. I delstaten Kerala, där templet ligger, utbröt oroligheter och ilskna demonstranter gav sig ut för att skydda templet från kvinnornas försök att ta sig in. Trots den där juridiska rätten, lyckades ingen ta sig förbi de protesterande förrän i gryningen den 2 januari i år. Då blev Bindu Ammini och Kanakadurga, båda i 40-årsåldern, först att gå in i templet efter högsta domstolens beslut. Nu hotas dom till livet. Vad får kvinnorna att riskera livet för att gå in och försvararna att ta till våld för att hindra dom? Och vad berättar den här händelsen om de vägval dagens Indien står inför? Vi möter nyckelspelarna i dramat för att försöka förstå. Till vår hjälp har vi kulturkorrespondent Naila Saleem som fick en unik intervju med huvudrollsinnehaverskan, tempelbesökaren Bindu Ammini. Hon säger stolt att hon är glad att hon banat vägen för tusentals andra. Vi besöker Rahul Easwar som var en av de som greps i samband med våldsamheterna i rollen som ledare för en av de hinduaktivistiska grupper som protesterat utanför templet. Och Naila Saleem får också träffa ytterligare en viktig person i sammanhanget: Dipak Misra, huvuddomaren bakom det där beslutet i högsta domstolen som utlöste hela händelseförloppet Men det här handlar inte bara om religion och juridik. Det har också lett till en politisk konflikt, där regeringspartiet hindunationalistiska BJP och kommunisterna i Kerala är huvudmotståndare. Naila Saleem träffar den lokala kvinnoministern KK Shailaja som stod först i ledet i en mänsklig mur som delvis protesterade just mot händelserna vid Sabarimala-templet. 5 miljoner kvinnor ställde sig skuldra mot skuldra i en lång kedja genom delstaten, eller ett fort för jämställdhet, som ministern uttrycker det. Men historikern Jajakumari Devika menar att den där kedjan bara var ett skådespel, iscensatt av: Männen. Hon ser uppståndelsen kring Sabarimala templet i ljuset av att politiken i Indien blivit allt mer populistisk och där är både högern och vänstern lika goda kålsupare, menar hon. Reporter: Naila Saleem [email protected] Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

5G-kriget och Huawei - spioneri, storpolitik och global kapplöpning
Feb 14 2019 55 mins  
Om ett gryende högteknologiskt kallt krig. Är Huawei ett säkerhetshot? Och varför för USA en kampanj för att få sina allierade att stänga ute den kinesiska mobiljätten från de nya 5G-näten? 5G, den femte generationens mobilnät, som snart ska rullas ut brett över världen ses av många som en revolutionerande förändring. Och nu börjar det höras diskussioner om säkerheten i det nya nätet och diskuteras vilka som egentligen ska få vara med i bygget. De senaste månaderna har det varit stort fokus på en av aktörerna, den kinesiska telekomjätten Huawei. Det har handlat om allt från att de har stängts ute eller begränsats från flera länders 5G-nät av säkerhetsskäl till USA:s påtryckningar av sina allierade och gripandet av Huaweis finanschef Meng Wanzhou i Kanada. Hur hänger det här ihop? Vad säger Huawei om anklagelserna? Varför är 5G-nätet särskilt känsligt? Hur tänker svenska politiker agera för att garantera säkerheten i 5G-nätet? Och varför gör USA som de gör? En del av svaren finns i Kista i Stockholm så Konflikts Ivar Ekman tog en tur genom Sveriges högteknologiska kluster. På det svenska telekomföretaget Ericssons huvudkontor berättar Håkan Djuphammar, ansvarig för standardisering och industrisamarbete på Ericsson, om 5G-teknologin och vad utrullningen av 5G kommer att betyda för samhället. Men politiken kopplad till 5G-nätet avböjde Ericsson att kommentera den här gången. Bara några minuters promenad bort finns det svenska dotterbolaget till en av Ericssons största konkurrenter Huawei. Där träffar Ivar Ekman vd:n Kenneth Fredriksen. Även han talar om 5G:s möjligheter men svarar också på frågor om Huaweis kopplingar till kinesiska myndigheter, vad den nya kinesiska underrättelselagen innebär för dem och misstron som breder ut sig mot Huawei. Ett stenkast därifrån finns Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och den säkerhetspolitiska analytikern Jerker Hellström. Han menar att det finns ett nära förhållande mellan Huawei och den kinesiska staten. Och att den nya underrättelselagen har betydelse för kinesiska företag. Men vad säger man från kinesiskt håll? Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg ger en bild av den officiella synen på misstankarna mot Huawei och den nya underrättelselagen. Hon har också intervjuat Huaweis internationella talesperson Joe Kelly. Och varför gör USA som de gör? Med hjälp av New York Times korrespondent för nationell säkerhet David Sanger och Bloombergs techreporter i Europa Natalia Drozdiak berättar Konflikts Sally Henriksson om USA:s agerande de senaste åren. Hur Huawei pekades ut som ett säkerhet i en underrättelserapport 2012 och hur USA sedan en tid tillbaka driver en kampanj för att få sina allierade att stänga ute Huawei från sina 5G-nät. Och också om gripandet av finanschefen Meng Wanzhou, dotter till Huaweis grundare, i Kanada på USA:s begäran och hur Kina därefter frihetsberövat de kanadensiska medborgarna Michael Kovrig och Michael Spavor. Hör också Carolina Dackö på advokatfirman Mannheimer Swartling som för sina klienters räkning har skrivit en rapport om den nya kinesiska underrättelselagen. Och så till sist var befinner sig Sverige i allt det här. Den frågan tog Ivar Ekman med sig till Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Lisa Abrahamsson

Bakslag vid bensinpumpen - klimatet och koldioxidskatten
Feb 07 2019 55 mins  
Om vad som krävs för att rädda världen undan klimatförändringarna. Sätt ett pris på koldioxid, svarar experterna. Hur då? Genom höjda bränsleskatter, säger politikerna. Men så kom de gula västarna. Frankrikes president Emmanuel Macron fick trycka på paus i klimatarbetet efter våldsamma protester i höstas där höjningen av bensinpriset blev den tändande gnistan. Och det är inte bara han som möter motstånd Varför är priset på bensin så känsligt? Och hur påverkar det här möjligheten att rädda jorden undan smältande glaciärer? Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, har varit rådgivare till den franska regeringen. Skatten är i sig inte orättvis, som den var utformad skulle den inte slå hårdare mot fattiga än mot rika, enligt Sterner. Problemet var att regeringen inte lyckades sälja in den till låg- och medelinkomsttagarna som fyllde Paris gator. Det blev ännu svårare när Macron samtidigt skulle sänka förmögenhetsskatten, för dom rika. Efter bakslaget i Frankrike riktar många nu blicken västerut, mot premiärminister Justin Trudeaus Kanada. Där har hans liberala parti infört ett system för koldioxidskatt där de pengar staten får in via bränslepumpen ska gå direkt tillbaka till människors plånböcker i form av en check senare i vår. En slags koldioxid-skatteåterbäring. Men i år är det valår i Kanada och det har utbrutit en maktkamp mellan premiärminister Trudeau och Ontarios starke man, konservative Doug Ford som tagit strid om bränsleskatterna. Vi hör Kanadas tidigare miljö- och utrikesminister Stephane Dion, nu sändebud till Europa. Han vet vad det kan kosta politiskt att prata koldioxidskatt i ett bilburet land. För trots att den här typen av skatter är det mest effektiva i kampen mot klimatförändringarna enligt forskarna, har dom visat sig vara politiskt svåra att införa. Det säger Malcom Fairbrother, kanadensisk sociolog som forskar på väljarattityder mot koldioxidskatt, just nu vid Umeå universitet. Frilansjournalisten Mary Newman träffar missnöjda bilägare vid bensinpumparna i en förort till Toronto. Men här sticker Sverige ut, vi har inte hört några högljudda protester trots att vi har de högsta koldioxidskatterna i världen och var först med att införa dom - redan på 90-talet. Men stödet för Sverigedemokraterna i valet i höstas kanske kan ses i ljuset av det som kan bli ett västuppror även här. Inge Östlund i Rättvik tror det. Han var tidigare Centerpartist men har nu bytt till ett parti som tycker som han, att bränsleskatterna ska sänkas. Ett budskap som gick hem i valstugorna. Och hur har det då gått i Frankrike? Sveriges Radios korrespondent i Frankrike, Margareta Svensson, fick tag i en av dom som lett de gula västarnas protester och nu försöker forma en politik där koldioxidskatten kan accepteras av den breda massan, Jacline Mouraud. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Kurderna hjälpte världen att besegra IS - vad ska hända med dem nu?
Jan 31 2019 55 mins  
Om en hotad dröm i norra Syrien. Vad kommer att hända med det kurdiska självstyret när USA drar sig ur och Turkiet vill gå in? Följ med till området som kallas Rojava, och hör om samhällsbygget som nu riskerar att rämna. I december reste Konflikts Besir Kavak runt i norra Syrien, och i den här veckans avsnitt följer vi med honom dit. En berättelse om självstyret och det flerkulturella samhällsbygge som hotas från flera olika håll om USA drar sig ur. Turkiet, Ryssland och den syriska regimen har alla sina intressen i området, medan administrationen i norra Syrien vill behålla sitt självstyre som tusentals människor har dött för i kampen mot IS. Vi börjar på martyrernas kyrkogård i Kobani och i berättelsen om hur IS drog fram i Kobani, och stora delar av norra Syrien, för att sedan besegras av de kurdiskledda styrkorna med hjälp av internationellt stöd. Men hur är det i regionen nu? På en skola i Kobani får vi höra regionens utbildningsansvarige Berekat Hemo prata om möjligheterna och utmaningarna med att undervisning sker på det numera tillåtna kurdiska språket. I staden Amude besöker vi radiokanalen Arta FM som vuxit från 15 till 130 medarbetare på bara några år. Programledaren och musikern Sefkan Orkês berättar hur mångkulturen i regionen speglas i radiosändningarna och musiken. Inne i den civila domstolen i Rojavas så kallade huvudstad Qamislo berättar Högsta domstolens domare Xalid Ali om den nya grundlagen, som kallas "Det sociala kontraktet" och om hur kvinnors rättigheter har stärkts. Vi hör också om hur det kommer sig att den syriska regimen fortfarande kontrollerar vissa avgränsade platser i framförallt Qamislo. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén besöker byn Jinwar där det bor enbart kvinnor och deras barn. Det finns olika anledningar till att de har flyttat dit och lever en tillvaro utan män, med stöd från den kurdiska kvinnorörelsen. Där träffar vi bland andra Amira, Fatma och Simav. Besir Kavak tar oss också med till byn Kêlhesenak intill den turkiska gränsen där en 60 mil lång mur övervakas av vakter och drönare. I byn är oron över att Turkiet ska försöka gå in över gränsen påtaglig. Byborna Avdê och Hasan berättar om hur de beskjutits och att de amerikanska styrkorna varit där en gång medan sedan inte kommit tillbaka. En ökad amerikansk närvaro skulle ge en viss trygghet, anser de. Och i Ayn al Isa möter vi den kurdiska politikern Ilham Ahmed, medordförande för det Syriska Demokratiska Rådet, som är det högsta politiska organet i norra Syrien. Men det är i Menbic, längst västerut i de kurdiskkontrollerade områdena som mycket av det storpolitiska spelet ställs på sin spets. Hör Sherwan Dervê, som deltog i befrielsen av Kobani, och som nu är talesperson för militärrådet i Menbic. Vilken framtid väntar norra Syrien nu? Finns det någon väg framåt där den kurdisk-arabiska alliansen kan behålla sitt nyvunna självstyre och undvika att Turkiet går in i regionen? Den turkiska journalisten och analytikern Cengiz Candar, med kontakter bland såväl turkiska som kurdiska ledare, är i dag bland annat verksam vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier vid Stockholms universitet och Utrikespolitiska institutet. Hör hans tankar om framtiden för regionen. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Lisa Abrahamsson


Det gröna guldets pris – cannabis och dödsskjutningarna
Jan 24 2019 54 mins  
Om hur våldsspiralen i Sveriges utsatta områden hänger ihop med rökande hipsters på en innerstadsfest. Följ med till New York, Akalla och Malmö i jakt på det gröna guldets gruvor och gravgårdar. Allt fler länder i västvärlden går mot ökad legalisering av cannabis. Och även i Sverige är rökandet av drogen, på sina håll, lika accepterat som alkohol trots förbud enligt lag. Men vad kostar den där jointen egentligen? För det är inte säkert att det är den som röker som betalar det högsta priset. Enligt Ulf Guttormsson, chef för analysavdelningen på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen, har det skett en signifikant ökning av cannabisanvändningen i Sverige de senaste fem åren. Idag svarar motsvarande 280.000 personer att de använt marijuana eller hasch det senaste året, en ökning med nästan 50 procent sedan 2013. Och när användandet ökar, växer den illegala marknaden. Samtidigt utgör just cannabis den ekonomiska basen för gängens verksamhet, det säger Stewe Alm narkotikaexpert på underrättelse-enheten på polisens nationella operativa avdelning, NOA. Den illegala droghandeln har följts av ett allt dödligare våld. Många av offren finns i utsatta områden där vapentillgången ökat i drogrivalitetens spår. Carolina Sinisalos 15-årige son Robin, hade enligt polisen inga kopplingar till kriminella gäng. Ändå sköts han till döds en januarimorgon för 3 år sedan. Hans mamma har startat organisationen Fuck våldet för att uppmärksamma hur många unga personer som fallit offer för gatuvåld de senaste åren. Så hur ska Sverige hejda den här utvecklingen? Vi tittar närmare på två linjer. Det ena handlar om nya metoder för att pressa dom som slåss om drogmarknaden att lägga ner vapnen och hoppa av. Polisen i Malmö har tagit efter en amerikansk modell som i det svenska pilotprojektet fått namnet Sluta skjut. Malmös polismästare, Stefan Sinteus, har tittat på exemplet USA och tror att metoden kan fungera även i Sverige. Frilansjournalisten Sandra Johansson åker till Long Island i New York och träffar Ducamel Duke Dennis som valde att hoppa av tack vare den modellen för ett par år sedan. Andra menar att det bästa är att legalisera cannabis då drar man ju undan mattan för dom kriminella gängen? I USA finns det forskning som visar att det gängrelaterade våldet gått ner i delstater som gränsar till Mexiko efter att man inlett legalisering med medicinsk cannabis där. Evelina Gavrilova, som forskar på brottsekonomi vid den norska handelshögskolan, är en av författarna till en uppmärksammad studie i ämnet. Hon tror att en legalisering skulle kunna bidra till att minska våldsspiralen även i de nordiska länderna. Hör också Lasse Weirup, kriminalreporter på Dagens Nyheter, som menar att det inte riktigt är så enkelt och att man måste komma ihåg att Sverige inte är USA. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Det nya Etiopien och hoppet på Afrikas horn
Jan 17 2019 55 mins  
Om den fredliga revolutionen i jättelandet Etiopien. Vad betyder nya premiärministern Abiy Ahmed för Etiopien, Eritrea och Somalia? Hör om trasiga skor, somaliska humrar och mörka moln vid horisonten. I Konflikt denna vecka hörs hoppfulla röster om utvecklingen på Afrikas horn, men också tankar om utmaningarna som regionen har och står inför. Vi börjar på en etiopisk restaurang här i Sverige, där Konflikts Ivar Ekman dricker kaffe tillsammans med affärsmannen Sverker Littorin, som också är etiopisk honorärskonsul, och som ser stora möjligheter i regionen framöver. Hör också Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson prata om vad som hänt i Etiopien det senaste året, och vad det innebär. Vilken betydelse har den nya premiärministern Abiy Ahmed, och hur påverkar utvecklingen i Etiopien grannländerna Eritrea och Somalia? Vi backar också i Samuel Larssons rapportering och hör klipp från reportage från Etiopien tidigare i år, när Abiy Ahmed var nyvald och Etiopien och Eritrea var i färd med att sluta fred. Hör en hoppfull eritreansk soldat vid gränsen, kort efter att den öppnats i september förra året, som drömmer om att fredsavtalet ska leda till att han får lämna den hårda militärtjänsten. Hopp om att den livslånga militärtjänsten ska avskaffas och att Eritrea ska röra sig i en mer demokratisk riktning finns även bland svensk-eritreaner, oavsett syn på president Afewerki och regimen. Konflikts Sally Henriksson träffar Fethawi Mehari, som kom till Sverige som sexåring på 90-talet, är aktiv i det eritreanska samfundet och i grunden är positiv till den eritreanska regimen. Han var nyligen i Eritrea på semester och för att se hur det är där nu. Fethawi Mehari har förhoppningar om att Eritrea inom en viss framtid ska kunna bli mer öppet och utnyttja sin fulla potential vad gäller till exempel turism och handel.Vi hör också Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist. Hon kom till Sverige från Eritrea som tolvåring. Under många år såg hon nuvarande presidenten Afewerki som en hjälte i självständighetskampen, i dag är hon en av regimens största kritiker. Hon är glad över utvecklingen men också skeptisk till om det verkligen kommer att leda till något bättre för Eritrea. Hennes hopp handlar om regimens fall. Vi tittar också in hos Osama Yassin Mohammed på en resebyrå i Rinkeby, som sålde rekordmånga flygbiljetter till Mogadishu under 2018. En försiktig optimism verkar spira bland svensk-somalier, och Konflikts Anna Roxvall har träffat Mouna Magan, som sålt sitt hemtjänstföretag i Sverige för att istället satsa på plaståtervinning i Somalia. Konflikten mellan Etiopien och Eritrea har varit en bidragande orsak till sönderfallet i landet, där de två ärkefienderna stött rivaliserande sidor. Vi hör Abukar Omarsson, som har varit utlånad från svenska Arbetsmarknadsdepartementet till det somaliska Finansdepartementet. Han hoppas att tövädret mellan Etiopien och Eritrea ska ha positiva effekter när hans sargade hemland nu sakta försöker resa sig. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Brady Juvier

Jemen – maten som vapen?
Jan 10 2019 55 mins  
Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den. För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN. I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Konflikts producent Ulrika Bergqvist får smaka lamm, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget utan mot hungern - i hemlandet. När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet. Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol. Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också från Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Rustning i rymden
Jan 03 2019 54 mins  
Återutsändning: Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden. Konflikts Robin Olin besöker den stora årliga rymdkonferensen International Austronatical Congress i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsen Rymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka. Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften. Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden. Programmet sändes första gången i oktober 2018. Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Reporter: Robin Olin [email protected]

Venezuelas väg mot kollapsen
Dec 27 2018 55 mins  
Återutsändning: Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör. 2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk. Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt. Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt. Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här? Programmet sändes första gången i september 2018. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Sista julen i Sverige?
Dec 20 2018 55 mins  
Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv. I veckan kom det för många oväntade beskedet att Vellinge kommun får införa ett lokalt tiggeriförbud, och flera kommuner väntas nu följa efter. Samtidigt höjs röster för att gå ett steg längre och införa ett nationellt tiggeriförbud, men också röster emot. Men veckans Konflikt börjar på en plats där de som tigger på dagarna sover om nätterna. De olovliga bosättningarna som inte sällan väcker starka känslor och som kommunerna många gånger inte vet hur de ska förhålla sig till. En tidig morgon i november träffade Konflikts Randi Mossige-Norheim några av de så kallade utsatta EU-medborgarna från Rumänien i deras läger i närheten av Högdalen i Stockholm. Där i gryningen väntar hon tillsammans med dem på att polisen ska komma och lägret rivas. Men Gigica, Titi, Sofia och några av de andra i lägret har en annan tillvaro också, långt borta från tiggeri och läger. De är också statister i Folkoperans uppsättning av Hjalmar Gullbergs lyriska svit "Förklädd Gud", där spelar de sig själva och turnerar runt landet med föreställningen som "försöker se människan bakom den yttre skepnaden" och ge röst åt människor som ofta inte hörs. Kan vem som helst vara den inkarnerade guden?, är frågan som ställs i föreställningen. Genom Giciga får vi en inblick i hennes två, vitt skilda, världar. Randi Mossige-Norheim har också träffat systrarna Vandana, Corina och Roxana som nyligen har blivit avlägsnade från sitt läger och får flytta för femte gången. Varför fortsätter de att komma tillbaka fast de får allt mindre pengar när de tigger och fast deras tillfälliga bostäder rivs eftersom de är otillåtna? Konflikts Love Lyssarides har pratat med människor i Högdalen centrum i Stockholm, inte långt från Gigicas noch de andras läger i skogen, om hur de ser på tiggeri. Allt fler svenskar vill se ett tiggeriförbud och kanske är ett nationellt tiggeriförbud nästa steg nu när Högsta förvaltningsdomstolen har sagt ja till Vellinge kommuns lokala tiggeriförbud. Hör Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé, som länge varit engagerad i frågan, om varför han vill se ett nationellt tiggeriförbud. Och en som inte tycker att tiggeriförbud är en bra lösning är socialdemokratiske riksdagsledamoten Thomas Hammarberg, som har följt tiggerifrågan och romers situation på nära håll under många år, bland annat i egenskap av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter och före detta ordförande för Kommissionen mot antiziganism. Hans parti däremot är splittrat i frågan. Vi har också pratat med Jonas Melinder, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm som arbetar med uppdraget om nationell samordning för utsatta EU-medborgare. Om det blir ett nationellt tiggeriförbud framöver återstår att se, och likaså om Gigica, Titi, Sofia, Vandana och de andra är här nästa jul. Programledare: Sharon Jåma [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Brady Juvier

Striden om staden
Dec 13 2018 55 mins  
Om globalisering och kampen om bostäder. Hur blev Stockholms miljonprogram högaktuella för riskkapitalister från hela världen? Och varför ses turisterna som ett hot mot Barcelonas själ? Ett hem ses inte längre som ett hem. Orden är Leilani Farhas, FN:s rapportör för rätten till en bostad. Hon pekar på en global trend där internationella investerare, som länge slagits om lyxlägenheter i världsstäder som London och New York, nu också intresserar sig för fastigheter i exempelvis Stockholms förorter. Människors hem har blivit parkeringsplatser för globalt kapital, för att ackumulera rikedomar, säger Leilani Farha. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har upplever den här krisen på allvar enligt Michael Nilsson på Boverket som reder ut varför situationen har försämrats, framför allt i Stockholm. I Botkyrka söder om Stockholm ägs nu miljonprogram av amerikanska riskkapitalbolag. Det ser ruttet ut här, säger 20-årige Charlie som bor på Albyberget där kommunen sålde ut ett 1000-tals lägenheter för drygt fyra år sedan. I våras såldes de igen. Till mer än dubbla priset. Nu ägs miljonprogrammet av Hembla med amerikanska Blackstone som huvudägare. Är det en god investering att äga slitna fastigheter i Stockholms förorter? Ja, det kan det vara är svaret från de som kan. Som Michael Söderlundh, marknadsanalytiker på Pangea Property Partner som arbetar med att hjälpa internationella investerare in på den svenska bostadsmarknaden. Vi hör också dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som följt FN-rapportören Leilani Farha över världen. Konflikts Sally Henriksson reser till Barcelona i Spanien där kampen om bostäderna också blivit en av de viktigaste politiska frågorna i takt med att turisterna har tagit över staden. Hon följer med två av stadens inspektörer i jakten på illegala turistlägenheter och träffar barcelonabon Jordi som under en period levde väl på de pengar han fick in genom att hyra ut sin lägenhet till turister. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Jakten på datan – den digitala oljan
Dec 06 2018 56 mins  
Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället. Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver datan skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var datan kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Radions Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess VD Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att man inte blir lika starka i konkurrensen mot Kina? Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamn efter i utveckling av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare? Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, SR, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Simon Moser [email protected]


Nationalism och såriga gränser
Nov 29 2018 56 mins  
Om europeiska gränser som är öppna sår och minoriteter som hamnat på fel sida. Hur stor risk är det att konflikter kring gamla gränsdragningar blossar upp? Och vad händer när gränser börjar ifrågasättas på nytt? Konflikt om arvet efter första världskriget, Österrike-Ungerns fall och de konflikter som ligger under ytan kring gränserna genom Europa som drogs då. Hur stor risk är det att konflikterna blossar upp? Vilken roll har gränserna i att göda nationalistiska strömningar idag? Och vad händer när gränser i Europa börjar ifrågasättas på nytt? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Jesper Lindau går över en europeisk gräns, som inte är nån gräns. Eller är den det? Vi börjar med en kort glimt från gränsstationen som markerar början på Krimhalvön - det senaste exemplet på en gräns som sänt chockvågor genom Europa. Men det bubblar också i den västra delen av Ukraina där det uppstått en diplomatisk kris kring pass, som i smyg delats ut av den ungerska regeringen, trots att det i Ukraina är förbjudet med dubbla medborgarskap. Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Ukraina, förklarar situationen med passen och hon har också rest till Uzhgorod, i västra Ukraina. Där träffade hon två personer ur den ungerska minoriteten - Bettina Kifri som studerar internationella relationer och Josip Borto, vice ordförande i det regionala rådet i Uzhgorod. För att förstå varför den gränsen mellan Ungern och Ukraina också är känslig backar vi bandet till det som ledde fram till många av Europas nuvarande gränsdragningar. Vår reporter Gunnar Bolin åkte till floden Leitha, som utgjorde gränsen Österrike-Ungern, efter Trianonfördraget. Där träffade han paret Floiger som bor vid den gamla gränsen samt historikern Gerald Schlag, och pratade om hur Österrike-Ungern föll och hur gränserna ritades om i spåren efter första världskriget. Hur märks då det öppna såret av gränserna med minoriteter på "fel sida" i den ungerska politiken? Det parti som varit mest högljutt i frågan är Ungerns näst största parti, Jobbik. Ett högerextremt parti, som präglats av antisemitism, men som nu försöker gå mot mitten och tävlar med premiärministern Victor Orban, och hans Fidesz, om dom nationalistiska väljarna. Kulturkorrespondenten Naila Saleem besöker Nationalmuseet i Budapest tillsammans med Jobbikpolitikern Istvan Szavay som varit en av de politiker som drivit att Ungerns intressesfär sträcker sig över gränserna och in i grannländerna där ungersktalande minoriteter bor. Han arbetade då i det ungerska parlamentet med minoritetsfrågan, men lämnade sin plats i parlamentet kort efter intervjun när en inspelning där han uttalar sig antisemitiskt mot en judisk kvinna publicerades i ungerska medier. Jobbik är ett på många sätt extremt parti, och det mest högljudda vad gäller minoritetsfrågan. Men hur långt är den ungerska regeringen, och Viktor Orbán beredd att gå? Östeuropakorrespondenten Johanna Melén ställde frågan till regeringens talesperson Zoltán Kovács. Enligt historikern och Ungernkännaren Anders Blomqvist använder Orbán framför allt det här som ett politiskt vapen. Och sist till en gräns där det bränner just nu, den mellan Kosovo och Serbien där deras presidenter Hashim Thaci och Aleksandar Vucic i augusti började prata om möjligheten att korrigera gränsen. Robin Olin ringde upp James W Pardew som var USA:s medlare på Balkan, under kriget på 90-talet och som skrivit boken "Peacemakers", om fredsförhandlingarna på den tiden. Han har starka åsikter om det han kallar "border business" och tror att det är fel väg att gå, risken är att det blir som en Pandoras ask i regionen om man börjar att ändra gränser, tro han. Hör också Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén förklara hur diskussionerna om gränskorrigering tagits emot på Balkan och vad det är med detta som oroar där. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Pontus Jansson

Saudiarabiens dubbla ansikten – och mordet på Jamal Khashoggi
Nov 22 2018 55 mins  
I Saudiarabien öppnar biografer och kvinnor får köra bil, samtidigt som de som kämpar för mänskliga rättigheter fängslas, piskas och torteras. Kommer mordet på journalisten Jamal Khashoggi att förändra någonting? I dagens program följer vi utvecklingen i Saudiarabien. Den unge kronprinsen Mohammed bin Salman, som är den som i verkligheten styr landet, har rest jorden runt för att marknadsföra bilden av ett nytt och modernt land. Han har tillåtit kvinnor att köra bil och begränsat den religiösa polisens befogenheter. Jerry Maher, journalist från Libanon, bosatt i Sverige förklarar i en intervju med Konflikts Abdelaziz Maaloum att han stödjer det saudiska kungahusets nya öppenhet. Han anser att Saudiarabien för en klok politik och kan tjäna som modell för hela arabvärlden. De som sitter fängslade och riskerar att avrättas anser han är spioner. Men det finns en grymmare verklighet. Människorättsorganisationerna Amnesty international och Human Rights Watch rapporterade i veckan om upprepade fall av tortyr och sexuella övergrepp mot kvinnliga fångar. Isra al Hramhram, riskerar dödsstraff för att ha kritiserat regimen. Hon har suttit tre år i fängelse utan rättegång, berättar Ali Adubisi, som i dag driver en saudisk människorättsorganisation i Berlin, för Konflikts Sharon Jåma. Samah Hadid, saudiexpert på Amnesty international i Beirut, hoppas att mordet kan vara en väckarklocka för omvärlden. Ekots tidigare utrikeskommentator Agneta Ramberg menar att efter mordet i Istanbul, har den fina bilden av kronprinsen krackelerat. Hon jämför honom med andra arabiska despoter såsom Iraks förre diktator Saddam Hussein. Agneta Ramberg pekar på Mohammed bin Salmans krig mot grannlandet Jemen, världens i dag största humanitära katastrof. Trots att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA dragit slutsatsen att kronprinsen är ansvarig för mordet på Jamal Khashoggi så fortsätter USA:s president Trump att stå vid Saudiarabiens sida. Cecilia Uddén, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, har intervjuat Rami Khouri, professor i journalistik i Beirut. Han pekar på att saudierna spelar en nyckelroll för den storslagna fredsplan för Israel och Palestina som Trumpadministrationen har lovat att presentera. Men mordet på Khashoggi har fått konsekvenser, konstaterar Agneta Ramberg. Kanske kan kriget och lidandet i Jemen förkortas genom att världen uppmärksammats på kronprinsens agerande i grannlandet, och kanske kan också balansen mellan Saudiarabien och Iran förändras. Möjligtvis är det också så att en del av de avrättningar som har planerats i alla fall skjuts upp. En direkt följd av mordet är att de som tidigare försökt lyfta fram saudiska övergrepp, nu märker att omgivningen lyssnar på dem på ett helt nytt sätt. Det säger Ghanem al-Dosari, en saudisk politisk satiriker som i dag bor i London, till Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum. Tidigare fick han ofta höra att han överreagerade. Producent: Simon Moser Programledare: Cecilia Bodström Tekniker: Pontus Jansson

Lastbilarna, Brexit och globaliseringen
Nov 15 2018 55 mins  
Om lastbilar, globalisering och nationalism. Följ med till Dover och hör om hotande Brexit-kaos, till amerikanska lastbilsmeckat Laredo, och på en resa längs frostiga vägar från Härnösand till Västerås. Vem vinner och vem förlorar när den globala ekonomin ställs mot en allt mer nationalistisk politik? Vi börjar med en lastbilstur från Härnösand till Västerås. Konflikts Sally Henriksson hoppar in i hytten hos åkeriägaren och lastbilsföraren Pontus Löfgren från Skellefteå för att försöka förstå chaufförernas vardag med kamp mot väder och väglag, mot klockan och varför färre och färre vill göra det här jobbet. Förarbristen är branschens största utmaning. Just in time-filosofin, som går ut på att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs för att inte behöva ha stora lager - och som dominerar inom transportbranschen har gjort att tempot har skruvats upp och vardagen blivit stressigare för chaufförerna. Logistikprofessorn Johan Woxenius på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet förklarar för Konflikts Ivar Ekman hur viktiga lastbilarna är i världen i dag och varför de har fått en sådan betydelse. Vilka är vinnarna och förlorarna i den här utvecklingen där efterfrågan på transporter bara ökar och ökar? Vi fortsätter vår tur till USA:s lastbilsstad nummer ett, Laredo i Texas. Varje dag passerar 18 000 lastbilar gränsövergången mellan Mexiko och USA. Och det nya handelsavtalet innebär att medan amerikanska chaufförer får köra obegränsat in i Mexiko, så har amerikanska myndigheter möjlighet att stoppa mexikaner från att göra samma sak i USA. Konflikts Robin Olin har träffat stans borgmästare Pete Saenz, mexikanska och amerikanska lastbilsförare och far och son, Ernesto Gaitan den äldre och den yngre, som tack vare det åkeri som fadern byggt upp sedan han kom till Laredo från Mexiko nu lever den amerikanska drömmen med 500 lastbilar i sin ägo. Slutligen ska vi till Dover, där det blåser Brexitdoftande vindar. Sveriges Radios korrespondent i Storbritannien, Claes Aronsson, pratade med människor där för att försöka förstå hur den andra stora politiska kampen kring globaliseringen Brexit påverkar den här formen av transporter och handel. Hör bland andra Tim Dixon, chef på företaget Motis som kontrollerar att lastbilarna har sina papper i ordning, Modestas från Litauen som kört matvaror till Storbritannien, Nesja från Serbien som transporterar däck och Alex Veitch som är analytiker på branschorganisationen för transportsektorn Freight Transport Association. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Fabian Begnert

Oönskade hjälpare
Nov 08 2018 54 mins  
Om när hjälp till människor i nöd riskerar att bli ett brott. Har aktivisterna radikaliserats eller har myndigheterna blivit hårdare nu när migrationspolitiken stramats åt? När är det ok att hjälpa? I dagens program berättar vi om fyra aktuella fall där människor som säger att dom försökt hjälpa migranter i nöd, anklagas för att bryta mot lagen. 21-åriga Elin Ersson, student i Göteborg, blev ett viralt fenomen när hon i somras vägrade sätta sig ner på ett flygplan på Landvetter, i protest mot att en man skulle utvisas till Afghanistan. I oktober kom beskedet att hon åtalas, men inte för att hon förhindrat en deportation, utan för brott mot luftfartslagen. Men kammaråklagare Jemes von Reis menar att det spelar roll om handlingen ses som civil olydnad. På Raul Wallenbergs torg protesterade nyligen vänner och sympatisörer mot det de ser som en orättfärdig häktning av tre hjälparbetare i Grekland. Svenska Anna Benedictsson har själv jobbat med studenterna Sarah Mardini och Sean Binder, som nu anklagas för grova brott, efter att de hjälpt till att ta emot flyktingar på stränderna på den grekiska ön Lesbos. Vad får man egentligen göra för att hjälpa människor i nöd? När ska en handling ses som människosmuggling, och när handlar det om att rädda liv på havet? Frågan diskuteras på högsta EU-nivå sedan allt fler medlemsländer valt att ställa hjälparbetare inför rätta. Och om hjälparbetare och aktivister här i Europa anser att dom blir motarbetade, rentav kriminaliserade, är den här trenden allt tydligare i USA. Robin Olin pratar med den 18-årige filmstudenten Sergio Salazar som protesterade mot USA:s migrationspolitik - genom att upprätta ett tältläger. Hans fall har blivit en vattendelare i USA - mellan de som ser honom som en hjälte, och de som ser honom som en brottsling - precis som Elin Erssons fall här i Sverige - men med högre insatser. Todd Bensman, på tankesmedjan Center for Immigration Studies, som står Trumpadministrationen nära, varnar för det han ser som en radikalisering bland aktivister. Men Sergio Salazars advokat, Christian Sanchez, ser en trend där allt fler aktivister förföljs av myndigheterna. Vi avslutar programmet med en historia om när den som har till uppgift att upprätthålla lagen också anklagas för att bryta mot den. Robin Olin träffar Sally Hernandez, av sina politiska motståndare kallad sanctuary Sally, sheriff i Travis County i Texas. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

USA:s röst i världen
Nov 01 2018 55 mins  
Om varför USA:s val också rör oss i Europa. Vi besöker ett valmöte i Texas. Och återvänder till Konflikt-reportage om brutna avtal och ett USA som inte längre självklart ser sig som Europas beskyddare. Robin Olin reser till San Antonio i delstaten Texas och besöker Cowboy dancehall, där Demokraternas stjärnskott Beto O'Rourke håller valmöte till tonerna av country-soulbandet Shinyribs. Här möter vi oljeindustri-arbetaren Thad Herrston som tycker att klimatfrågan är värd att kämpa för, mänskligheten är ju större än hans eget jobb. Vi återvänder till berättelser vi hört i Konflikt tidigare i höst som visat hur USA:s röst i världen har förändrats under Trump och vad det betyder för oss här i Europa. Hur allvarlig är president Donald Trump när han pratar om att ta hem amerikanska soldater från exempelvis Tyskland och låta européerna klara sig själva? Eller när han som på ett valmöte nyligen, talar om att bryta 30 år gamla nedrustningsavtal med Ryssland? Och det är inte bara presidenten själv som vill ompröva gamla allianser. Donald Trumps nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton som tidigare varit en hård kritiker i FN, höll nyligen ett brandtal mot den Internationella Brottmålsdomstolen, vilket får konsekvenser för möjligheten att straffa personer som begått brott mot mänskligheten. Men det senaste året har också andra vindar nått över Atlanten som kampanjen Metoo som märks tydligt i höstens valrörelse. Mellanårsvalen den 6 november har också kallats kvinnornas val, så här ett år med Metoo-kampanjen och i kölvattnet av Donald Trumps utnämning av Bratt Kavanaugh till Högsta domstolen. Spåren av det märks också i Texas. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Bomberna i Kabul
Oct 25 2018 56 mins  
Om bombdåd, brottare och hazarer. Den 5 september attackerades en brottarklubb i Kabul. Varför? Av vem? Och vad säger det om situationen i Afghanistan idag? På eftermiddagen den 5 september attackerade en självmordsbombare den anrika, kända brottningsklubben Maiwand i västra Kabul. Konflikts Massood Qiam har pratat med Maalim Abbas, tränare och ägare av klubben, som fick sin arm bortsprängd i attacken. Någon timme senare, när sjukvårdspersonal och medieteam var på plats, sprängdes en andra bomb utanför klubben, en bilbomb. Massood Qiam, som själv var tv-journalist i Afghanistan innan han kom till Sverige och Sveriges Radio, har också intervjuat Tamim Hamid, reporter på Tolo TV och kollega till tv-reportern Samim Faramarz som dödades i attacken, och Arman Farhang från TV1, som skadades i attacken, om det som hände ur deras perspektiv. Och Wali Arian, reporter för Tolo TV som numera bor i Malmö och arbetar för kanalen därifrån. Hör hans tankar om situationen för journalister i Afghanistan och tävlingen om nyheter som ibland leder in i döden. På en brottarklubb i Stockholm finns flera av Maalim Abbas adepter som brottats på Maiwand innan de kom till Sverige. Konflikts Ulrika Bergqvist besökte klubben på Södermalm och träffade bland andra Ismail Adina, som berättar om hur han fick höra om attacken, sin relation till Maiwand och Maalim Abbas, och om stoltheten i att vara brottare. I Motala finns en annan av Maalim Abbas före detta elever. Mushtaq har varit i Sverige i snart tre år och vet ännu inte om han kommer att få stanna här. Han är hazar och när han bodde i Kabul brottades han på Maiwand flera gånger i veckan. För Konflikts Sally Henriksson berättar han om rädslan att inte få stanna, och om sina känslor och tankar kring attacken mot Maiwand. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Elin Hagman

Rustning i rymden
Oct 18 2018 54 mins  
Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden. Konflikts Robin Olin besöker den stora årliga rymdkonferensen International Austronatical Congress i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsen Rymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka. Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften. Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden. Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Reporter: Robin Olin [email protected]



Kinas okända läger
Oct 04 2018 55 mins  
Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang? De senaste månaderna har FN och organisationer som Amnesty och Human Rights Watch uppmärksammat det som kan vara en av vår tids allra värsta och mest avancerade kränkningar av mänskliga rättigheter. I regionen Xinjiang i västra Kina, där många av Kinas muslimska minoritetsfolk bor, uppges en miljon människor ha försvunnit in i ett enormt system av läger och fängelser. Området har länge präglats av konflikter med centralmakten i Peking och ibland våldsam separatism och sedan en tid tillbaka pågår en kampanj som staten kallar Slå hårt. Hör vittnesmål från köksbord i Sverige och följ med på en unik resa till Kasghar där det inte längre går att gömma sig. Radions Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg besöker den historiska staden som är uigurernas kulturella centrum. Hon har varit där många gånger förr. Men den här gången är något brutet. Lokalbefolkningen vill inte längre prata med journalister och ser henne inte i ögonen. Kasghar är en belägrad stad, patrullerad av medborgargarden med träklubbor och vakter med elektriska halsgrepar. Högteknologiska system med bland annat insamling av DNA har gjort övervakningen total. Över den tidigare samlingsplatsen, den historiska moskén, hänger kommunistpartiets paroller. Konflikts reporter Randi Mossige Norheim får tag i en man som vittnar om sin tid i ett omskolningsläger tidigare i år. Han berättar att alla var klädda i samma blå overaller, att de fängslats på grunder de själva inte riktigt förstod, som att de haft kontakt med utlandet eller utövar sin religion. Fångarna fick sjunga den kinesiska nationalsången. En gång när jag inte gjorde som dom sa så tvingades jag sitta på en stol i tjugofyra timmar, med både fötterna och händerna fastkedjade, säger mannen. Och från köksbord runt om i Stockholm upprepar uigurer ett och samma vittnesmål: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Grannarna såg hur min mamma och pappa fördes bort med svarta huvor över huvudena, säger en av de uigurer Randi Mossige-Norheim träffar. Den kinesiska staten förnekar att så många som 1 miljon människor ska sitta i läger och har en helt annan bild av vad som händer i Xinjiang: Det handlar om arbetsmarknadspolitik och utbildning. Folket i den fattiga regionen behöver lära sig kinesiska för att bli en del av den kinesiska ekonomin och lyftas ur fattigdom. Men hur långt är Folkrepubliken beredd att gå för att uppnå målet? Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Slaget om Europa II - knähundar, vasaller och fattighjon?
Sep 27 2018 55 mins  
Om stormakternas intressen i ett allt mer splittrat Europa. Planer på en kinesiskfinansierad undervattenstunnel, tiotusentals amerikanska soldater på europeisk mark och en rysk president som dansar runt på ett bröllop i hjärtat av Europa. Hur agerar Kina, USA och Ryssland i Europa? En knähund till Ryssland, vasaller till USA och fattighjon i jämförelse med Kina. Det är några av de bilder som målas upp av europeiska länder i veckans Konflikt. Tidigare i höstas gjorde vi på Konflikt ett program om den ökande splittringen mellan olika EU-länder. Nu tittar vi närmare på USA:s, Kinas och Rysslands intressen i ett allt mer splittrat Europa. Följ med till Hohenfels i Bayern där Sveriges Radios reporter Kajsa Norell talar med invånarna om närvaron av amerikanska soldater på en amerikansk militärbas i den lilla staden. Men varför är egentligen tiotusentals amerikanska soldater i Tyskland och på andra håll i Europa? Hör Joshua Shifrinson på Bostons universitet som nära studerat USA:s strategi i Europa, Julie Smith, forskare på Bosch Akademien i Berlin, som skötte Europapolitiken på Pentagon under den förre presidenten Barack Obama och Barry Posen, professor i statsvetenskap på universitetet MIT i Boston, intervjuade av Konflikts Ivar Ekman. Samtidigt som det från USA:s håll både kommer olika signaler om huruvida de amerikanska trupperna i Europa ska minskas eller ökas, flyttar Kina fram positionerna. En som tror på kinesiska investeringar i Europa är Angry birds-grundaren Peter Vesterbacka, eller Mighty eagle som han kallas. Hans senaste stora projekt är att bygga en av världens längsta undervattenstunnlar för både tåg och biltrafik under den Finska viken, mellan Helsingfors och Tallinn. Och nu jobbar han för att den ska bli till med hjälp av miljarder från Kina. Konflikts Robin Olin hängde med Peter Vesterbacka på en fullspäckad mötesdag i Helsingfors. Hör också Finlands kommunikations- och trafikminister Anne Berner och Björn Jerdén, chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet. Ytterligare en spelare på den europeiska arenan, som har ambitionen att vara en inflytelserik stormakt, är Ryssland. Då och då anklagas Ryssland för att försöka påverka val i Europa och för att vilja så split genom att stötta EU-kritiska grupper och ledare. Nu senast när Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besökte Bosnien-Hercegovina inför det kommande valet. Sveriges Radios Johanna Melén pratade med människor i Banja Luka om Rysslands ökade intresse i regionen. Men är målet ett splittrat Europa? Eller vilka intressen har Ryssland egentligen när de söker nya allierade i de europeiska länderna? Och varför dansade Vladimir Putin i somras runt på ett politikerbröllop i Europas hjärta? Konflikts Sally Henriksson undersöker detta med hjälp av Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och Fyodor Lukyanov, chefredaktör för tidningen Russia in Global Affairs och ledare för det ryska utrikes- och försvarsrådet, en oberoende expertorganisation som till viss del samarbetar med den ryska regeringen. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Marie Persson


Venezuelas väg mot kollapsen
Sep 13 2018 55 mins  
Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör. 2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk. Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt. Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt. Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här? Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Slaget om Europa
Sep 06 2018 54 mins  
Om ett EU-samarbete i gungning. Hur flyktingkrisen blivit en politisk kris när unionen delas i två läger - runt Ungerns Orbán och Frankrikes Macron. Hur splittrat är EU, varför och vad är lösningen? Konflikt gör nedslag i Italien, Spanien, Bryssel och i den svenska valrörelsen. Italien har gått från att vara ett av de mest EU-vänliga länderna till att utmana EU:s framtid. Nyligen träffade Italiens inrikesminister och vice premiärminister Matteo Salvini Ungerns premiärminister Victor Orbán, och efter mötet talade de om en ny allians, att EU är uppdelat i två block och att Frankrikes president Emmanuel Macron är deras gemensamma huvudmotståndare. Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén reste till norra Italien och talade med italienska väljare och migrationsprofessorn Tommasso Frattini om Italiens nya position i EU och migrationspolitiken, och framgångarna för Salvinis Lega, som nu är rekordstora i opinionsmätningar. När Italien nu stoppat migrantbåtar till sina hamnar är det till den spanska sydkusten som de flesta migranter till Europa kommer. Och det har fått EU att agera, kommissionen skickade snabbt 30 miljoner euro för att Spanien bland annat skulle kunna bygga upp ett mottagningscentrum i hamnen i Algeciras. Konflikts Robin Olin reste till södra Spanien för att se om Spanien är det nya slagfält, där migrationen ska testa dom högerpopulistiska och EU-kritiska strömningarna. Hör bland andra Salud Anguita, högerpopulistiska Vox talesperson i Andalusien, röster från Algeciras där det nybyggda mottagningscentret för migranter finns, och i Cadiz möter vi José Pacheco, den spanska socialistregeringens, PSOE, representant i regionen. Hur går tankegångarna i Bryssel när EU-samarbetet skakas om? Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden har träffat två EU-analytiker med olika perspektiv och syn på EU-samarbetet och dess framtid. Hör Fabian Zuleeg från tankesmedjan European Policy Center som förespråkar mer EU-samarbete och Pieter Cleppe på den mer EU-skeptiska tankesmedjan Open Europe. Och i Sverige går vi snart till val, samtidigt som det gungar i EU. Hur märks EU och den växande splittringen i den svenska valrörelsen? Konflikts Sally Henriksson talade med väljare och valarbetare vid valstugor i Stockholm och med företrädare för de åtta riksdagspartierna. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Brady Juvier

Metoo och valen
Aug 30 2018 55 mins  
Om en rosa våg, feminazis och ifrågasatta rättigheter. Hör om valkampanjer i USA och Sverige i Metoo-rörelsens kölvatten. Vad lever vidare efter fjolårets revolution, brandtal eller tystnad? För knappt ett år sedan startade Metoo - en kampanj som kom att kallas en revolution, och som snabbt spred sig över världen. I USA har den bidragit till att rekordmånga kvinnor kandiderar i de många val som hålls i där i höst, så många att 2018 kommit att kallas "kvinnans år". Våra opinionsundersökningar visar att Metoo har gett en längtan efter förändring, särskilt hos yngre kvinnor, säger Celinda Lake, en av de ledande strategerna bakom den rosa amerikanska vågen. Hör även forskaren Debbie Walsh chef för Center for American Women and Politics på Rutgersunivesitetet i New Jersey. I USA har Metoo gett en tydlig kvinnlig reaktion mot president Donald Trump. Men hur ser det då ut här i Sverige? Konflikts Ulrika Bergqvist åker till Helsingborg och Förslöv för att se hur det går för det parti som kandiderar under rosa fanor Feministiskt Initiativ. Ger en kampanj som Metoo partiet kraftig vind i seglen inför det kommande valen? Men ledaren Gudrun Schyman ser ut att kämpa i motvind. I Göteborg besöker Ivar Ekman en annan ände av den pågående svenska valrörelsen: Sverigedemokraterna och den alldeles nyutsedda jämställdhetspolitiska talespersonen, 22-åriga Ebba Hermansson. Är det hennes syn på aborträtt och familjens roll som är framtidens jämställdhetspolitik i Sverige? Och har Metoo bidragit till att ge SD en skjuts? Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

24 timmar Köpenhamn - hygge och getton
Aug 23 2018 55 mins  
Om danska getton och fläskkött på menyn, den danska hyggekulturen och hur migrationsfrågor hamnade högst upp på den politiska agendan. Konflikt reste till Köpenhamn för en guidad tur i det danska politiska landskapet. Det stundar val i Sverige och mycket kretsar kring invandring, integration och vilket inflytande Sverigedemokraterna kan få. Oavsett vad som händer så är dom flesta överens om att svensk politik gått in i ett nytt skede. En förändring som dansk politik har lång erfarenhet av. Följ med på vår tur genom dansk politik under 24 timmar i Köpenhamn. Det danska ordet hygge har blivit populärt även utanför Danmark de senaste åren. Är det så enkelt som att något är mysigt och trevligt eller är hygge något unikt unikt för det danska folket som inte går att översätta? Och kan det vara hygge i ett danskt så kallat getto? Hör bland andra Meik Wiking, lyckoforskaren som skrivit bästsäljaren "The Little Book of Hygge". Något annat som Danmark blivit känt för internationellt det senaste året är regeringens gettoplan med 22 punkter som statsminister Lars Løkke Rasmussen presenterade i våras. Syftet är att förbättra integrationen och minska kriminalitet i särskilt utsatta områden. Konflikts Ulrika Bergqvist har träffat bland andra Uzma Ahmed och Laila Hammouti som bor i ett av de områden som pekats ut som getton, aktivisterna Marie Christensen och Fatma Tounsi samt sociologen Aydin Soei. Invandringskritiska Dansk Folkeparti kom in i Folketinget 1998 men fick sitt genombrott i dansk politik i valet 2001. sedan dess har de haft ett stort inflytande över dansk politik som stödparti, trots att de i senaste valet 2015 valde att stå utanför regeringen. Nu är de Danmarks näst största parti. Men det var inte Dansk Folkeparti som satte invandringsfrågor högst upp på den politiska agendan under nollnolltalet utan Anders Fogh Rasmussen, dåvarande ledare för det liberala högerpartiet Venstre, när han stöpte om politiken från borgerlig fördelningspolitik till värderingspolitik, där inavndrings- och integrationsfrågor var centrala. Hör Esben Schjørring, redaktör för det politiska magasinet Altinget, och en av författarna till "Værdikæmperne - slaget om danskernes sjæl" som kom tidigare i år. Konflikt åkte också till Hvidovre, en kommun några kilometer utanför Köpenhamn där Dansk Folkeparti styr tillsammans med bland andra Socialdemokraterna sedan 2013. Det var också den plats som Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson valde ut i P1-programmet "Mitt Sverige" i våras. Varför har frikadeller, fläskkött och annan traditionell dansk mat blivit politik där? I förskolan Frydenhøj träffade vi vice borgmästaren Mikkel Dencker och i kommunens rådhus borgmästaren Helle Adelborg. Hör även debattören och journalisten Mikael Jalving som inför förra valet i Sverige gjorde radioprogrammet "Danmarks röst", och filosofen Odai al Zoubi som har flyttat till Malmö eftersom han inte längre vill bo i Danmark. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Pontus Jansson



Studiefällan Sverige
Jun 14 2018 56 mins  
Om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. En berättelse om värdighet, klassresor och utländska studenters möte med Sverige. Konflikts Randi Mossige-Norheim följer tre studenter från Bangladesh i Stockholm. De har en sak gemensam: De kom till Sverige för att skaffa sig en högre examen vid svenska universitet. Nu levererar de mat, plockar disk och delar ut tidningar. Möt 23-åriga Sadif som blev antagen vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Han hoppades kunna utveckla tekniken bakom självkörande bilar. Nu har han betalat 155.000 kronor i terminsavgifter. Men för att ha råd med mat och boende tvingades han jobba vid sidan av och klarade inte av sina studier. Vi är nästan 25 personer från Bangladesh på Foodora, säger Ardjo, som egentligen heter något annat, och som kom till Sverige för att plugga i Halmstad i höstas. Nu levererar han mat som andra beställt via Foodoras app. Det är en bra app, säger Ardjo. Jag har själv jobbat med att utveckla appar när jag pluggade till dataingenjör. Jag skulle vilja utveckla Foodoras app så att den blir bättre, säger han mellan cykelleveranserna. Varje termin här i Sverige kostar honom 61.500 kr. Han fick ihop pengar till den första terminen, familjen sålde mark och tog av pappans pensionspengar. Men nu är pengarna slut. Rodrigues, som vi kallar honom här, har fru och två små barn hemma i Bangladesh. Han jobbade på en bank i huvudstaden Dhaka, en respekterad man. Men chefen erbjöd honom ett bättre jobb om han kunde skaffa sig en examen från ett europeiskt universitet. Rodrigues tog ett banklån för att gå masterprogrammet i management i Umeå. Nu har han varken universitetspoäng eller pengar och jobbar 13 timmars arbetspass för att komma ikapp. Jag måste försöka få igen dom pengar jag har lagt ut. Jag borde aldrig ha kommit hit, säger Rodrigues. Hör Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som fortfarande tycker att det är viktigt att Sverige även lockar hit mindre resursstarka studenter från olika delar av världen. Författaren och tidigare biståndsarbetaren Helena Thorfinn som varit bosatt i Bangladesh, förklarar betydelsen av en utländsk utbildning för Konflikts Sally Henriksson. En persons examen från ett land som Sverige kan göra en hel stad stolt, berättar juristen Nadia Sultana. Och så går programledaren Robin Olin på spa med Raeed Abedin som kommer från Bangladesh. Han studerar vid Halmstad högskola och är digital ambassadör för Svenska institutet som marknadsför Sverige som universitetsland utomlands. Alla kan inte kan lyckas, förklarar han men själv lever Raeed drömmen som student här i Sverige. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Jacob Vikblom [email protected]

Kina och faktakontrollen
Jun 07 2018 55 mins  
Om Kinas syn på vad som är fakta - och hur den ska korrigeras över världen. Kinas ambassadör får frågor om den fängslade förläggaren Gui Minhai, om kinesiskt spioneri och pekpinnar kring Taiwan. En delegation med fyra kostymklädda män dyker upp för en intervju i Konflikt. Kinas ambassadör Mr. Gui Congyou, ambassadens svensktalande tolk, tredje sekreteraren och chefen för den politiska sektionen på ambassaden. De hälsar artigt. Men de är här för att de har ett uppdrag. De vill faktakorrigera vår rapportering kring Kina, man kan se det som ett tecken på vänlighet, säger ambassadören. I ett brev till redaktionen, som utgår från en sändning Konflikt gjorde i april i år, Kina och underkastelsen, hävdar den kinesiska ambassaden att programmet var fullt av faktafel och helt oacceptabelt. I Kina och underkastelsen berättar den tidigare fängslade svenske människorättsaktivisten Peter Dahlin hur han tvingades erkänna brott i kinesisk tv, regisserad av kinesisk säkerhetstjänst. Vi besöker en gymnasieskola i Luleå som har ett samarbetsavtal med det kontroversiella kinesiska Konfucius-institutet, vi hör om den pågående rättegången kring kinesiskt spioneri mot exil-tibetaner här i Sverige, och om hur Kina vill sprida sin mjuka makt bland annat genom investeringar i filmindustrin, som köpet av svenska biografkedjan SF ifjol. Ambassadör Gui Congyou svarar på frågor om den fängslade bokförläggaren Gui Minhai. Han ger sin syn på vad en kinesisk lärare i Sverige bör förklara vad som hände på Himmelska fridens torg, och svarar på varför Taiwans status är så känslig att Kina vill kontrollera vad som står på flygbolagens hemsidor när du bokar en biljett. Och det visar sig att vår syn på vad som är fakta - och Kinas syn på fakta - inte alltid helt stämmer överens. Sist i programmet hör vi också Jerker Hellström, forskningsledare vid Asien- och Mellanösternprogrammet vid FOI. Längre ner finns en längre version av intervjun med ambassadören inklusive svaren på kinesiska. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Podden har ändrats sedan den först publicerades. Vi har förtydligat en beskrivning av Kinas statsskick.

Den internationella jakten på Gülenrörelsen
May 31 2018 56 mins  
Om hur jakten på Gülenrörelsen flyttat utanför Turkiets gränser och hur det prövar omvärldens förhållande till president Recep Tayip Erdogan. Predikanten Fethullah Gülen utpekas av Turkiet som hjärnan bakom statskuppsförsöket 2016, något han själv förnekar. Men den misslyckade kuppen blev startskottet på en massiv utrensning av hans anhängare. 100 000 personer har utretts för brott och över 50 000 är fängslade i väntan på rättegång i Turkiet, enligt Amnesty International. Konflikt berättar hur turkisk säkertjänst opererar i länder som Malaysia och Kosovo. Enligt Turkiets vice premiärminister har man gripit har 80 turkiska medborgare i 18 olika länder. Länder i Afrika och Asien har varit mer samarbetsvilliga än USA och länder i EU, men jakten pågår även här. Och för ett antal svenskar med dubbelt medborgarskap i Turkiet förhåller sig svenska utrikesdepartementet passivt. Du hör historien om den svenska medborgaren och tandläkaren Vedat Guzel som försöker flyga hem till Sverige men stoppas gång på gång. Hör också Sofia Karlberg, biträdande kommunikationschef på utrikesdepartementent, Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty international i Stockholm, Alp Aslandogan, vän till Fethullah Gülen i USA, Zeki Kzlkaya tidningsredaktör, Nuray Mert, före detta professor i statsvetenskap och kolumnist, Hakki Emre Yunt, Turkiets ambassadör i Sverige, Abdullah Bozkurt, tidigare chef på tidningen Zaman, Paul Levin, Turkietforskare på Stockholms universitet. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Simon Moser [email protected]

Vems landslag?
May 25 2018 55 mins  
Om hur ett fotbollslandslag blir till och vad det kan och inte kan representera. Om fotbollen som symbol, om stereotyper och förlorade talanger. När den svenska truppen till fotbolls-VM i Ryssland presenterades nyligen ställde Konflikt en fråga som väckte starka känslor: om mångfald inom det svenska laget. Inom ungdomsfotbollen är spelare med utländsk bakgrund överrepresenterade men sedan händer det något, enligt idrottsforskarna. Konflikts Filip Kotsambouikidis träffar Jesper Fundberg, som forskat om idrott och etnicitet bland annat för Riksidrottsförbundet och Tomas Peterson, seniorprofessor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola som resonerar kring varför fotbollsspelare med utländsk bakgrund faller bort på väg mot toppen. Ivar Ekman möter Östersundsanfallaren Saman Ghoddos som berättar varför han spelar för Iran och inte för Sverige vid VM i sommar. I Frankrike har debatten om mångfald varit nära kopplad till fotbollen. I Paris träffar Konflikts Anja Sahlberg den före detta fotbollsstjärnan Lilian Thuram, som vet hur det är att bli hyllad som hjälte, och vad det kostar när ett lag faller, och historikern och fotbollsentusiasten Pascal Blanchard. Hör också profilen Erik Niva om fotbollen som laddad nationell symbol, Håkan Sjöstrand, generalsekreterare på Svenska Fotbollförbundet och Göteborgstränaren Poya Asbaghi, som hoppas att nya grepp ska ge vinst på plan. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producenter: Anja Sahlberg [email protected] Ulrika Bergqvist [email protected]

Den svenska sexköpslagen på export
May 17 2018 55 mins  
Om hur regeringen övertygat länder som Kanada, Irland och Frankrike att göra som Sverige och kriminalisera sexköp. Samtidigt utmanas modellen allt mer av de som vill avkriminalisera prostitution. Grekland är ett av de länder dit den svenska ambassadören mot människohandel, Per-Anders Sunesson, rest för att sälja in den svenska sexköpslagen. Men det visar sig att även tyska representanter blivit inbjudna till samma konferens. Konflikts programledare Robin Olin reser till landet där slaget om de två modellerna - kriminalisera eller legalisera - pågår just nu. Den svenska sexköpslagen har funnits sedan 1999 men debatten är fortfarande intensiv och polariserad. I sociala medier finns konton där personer med egna erfarenheter av att sälja sex kämpar och argumenterar för å ena sidan avkriminalisering, och å andra sidan kriminalisering av sexköp. Regeringens egen utvärdering som justitiekansler Anna Skarhed gjort visar att lagen halverat gatuprostitutionen, men forskare som Charlotta Holmström på Malmö universitet ser svårigheter med att dra slutsatser om lagens effekter. Stora organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch förespråkar nu avkriminalisering av sexköp. Det gör också ett antal mindre organisationer som arbetar med att hjälpa personer som säljer sex och det har satt det svenska biståndsorganet Sida i ett komplicerat läge eftersom svenska skattepengar går till de organisationerna. Det här är helt emot den svenska linjen menar Clara Berglund på Sveriges kvinnolobby. Konflikts reporter Nathalie Rothschild ställer frågan hur det här går ihop till Pia Engstrand på Sida. I Colombia har det också gjorts försök att införa den svenska lagen. Men när kongressledamoten Clara Rojas lade fram förslaget mötte hon hårt motstånd. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin pratar med prostituerade om hur ett kriminaliserande av sexköp skulle fungera i praktiken i länder som Colombia, där fattigdomen är utbredd. Programledare Robin Olin Producent Karin Hållsten

Palestina i svenska hjärtan
May 09 2018 55 mins  
Om Sverige och Palestina i tre kapitel: historien om de svenska aktivisterna, det svenska erkännandet av Palestina och politiken som följt under mandatperioden och möten med palestinier i Sverige. Aktivisterna Palestinafrågan har under decennier engagerat människor i Sverige, i synnerhet på den politiska vänsterkanten, men stödet har gått upp och ner i perioder. Konflikts Ivar Ekman målar en bild av de svenska aktivisternas kamp för Palestina. Han träffar Yvonne Fredriksson, veteran inom de svenska Palestinagrupperna och aktivister som nu förbereder ett nytt "Ship to Gaza", bland annat ordföranden Jeanette Escanilla (V) och kaptenerna Jan Strömdahl (V) och Andreas Gustafsson. Även Per Gahrton, författare, tidigare politiker (MP) och långvarig Palestinaktivist, intervjuas. Politiken 2014 erkände den svenska regeringen Palestina som självständig stat. Ett dramatiskt, vågat steg från en regering i ett litet land långt borta på många sätt en kulmen av flera decenniers socialdemokratisk politik. Erkännandet mötte lovord från palestinierna - och ramaskri och diplomatisk bestraffning från Israels regering. Vad har hänt sedan dess? Har erkännandet fått den effekt regeringen önskade och hur har Palestinapolitiken utvecklats under mandatperioden? Konflikts Anja Sahlberg intervjuar Israels ambassadör Ilan Ben-Dov, Palestinas dito Hala Husni Fariz och forskaren Anders Persson, verksam vid Lunds och Köpenhamns universitet. Konflikt har också försökt att få en bandad intervju med i första hand Margot Wallström, och annars kabinettsekreterare Annika Söder eller det särskilda sändebudet för konflikten Per Örnéus, men inte lyckats. På UD hänvisar man till tidsbrist. Palestinier i Sverige I Sverige finns det i dag uppskattningsvis runt 7000 palestinier, små spår av de vågor av flyktingar som sköljt ut från Palestina de senaste 70 åren, först till regionen, till Libanon, Jordanien och Syrien, och sedan vidare i andra vågor, i samband med kriget i Libanon och nu senast kriget i Syrien. Konflikts Samar Hadrous träffar några av dem, Mohammed Qadora i Malmö, som var en av de hundratusentals palestinier som 1948 tvingades fly från områden som kom att bli en del av staten israel efter det arabisk-israeliska kriget. Hon möter också Mohammed Habbash och Fatema Habbash, medlemmar i det palestinska bandet Al-Asheqin, som gjort politisk musik som gått hand i hand med den palestinska kampen under decennier. I dag bor de i Helsingborg. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

ÅTERUTSÄNDNING: Nationalisternas hatobjekt George Soros
May 03 2018 56 mins  
Om finansmannen och filantropen George Soros. Konspirationsteorierna kring honom är många. Vilka är de krafter som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock? Detta program sändes första gången den 27 januari 2018. Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen. I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Simon Moser [email protected]

Kina och underkastelsen
Apr 26 2018 56 mins  
Om det kinesiska kommunistpartiets hårda vilja och världens beredskap att böja sig inför den. Om TV-erkännanden, spioner, kontrakt och ett land som suddas bort. Veckans Konflikt innehåller fyra kapitel om hur Kina får sin vilja igenom över världen. Kapitel 1: Diktatur-TV - Det var som en teateruppsättning, berättar människorättsaktivisten Peter Dahlin som tvingades läsa ett uppdiktat erkännande i kinesisk TV. De här påtvingade offentliga erkännandena har blivit vanligare i Kina. Enligt Peter Dahlin fyller de en viktig funktion i att splittra de som arbetar med mänskliga rättigheter både i och utanför Kina. Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg intervjuar honom. Kapitel 2: Spionerna I maj börjar rättegången mot en man misstänkt för att ha lämnat uppgifter om tibetaner som bor i Sverige till företrädare för den kinesiska staten. 2010 dömdes en man till fängelse för att ha gett uppgifter om uiguriska flyktingar bosatta i Sverige till företrädare för den kinesiska regimen. Randi Mossige Norheim berättar historien om det kinesiska flyktingspionaget i Sverige som rör sig mellan galabjudningar i Stockholm, färjor till Polen och mystiska visitkort. - Nu misstänker alla varandra och vi är rädda att säga vad vi tycker, berättar en tibetansk man bosatt i Sverige. Kapitel 3: Skolorna I Luleå pågår ett kontroversiellt samarbete mellan den kommunala gymnasieskolan och det kinesiska statligt styrda Konfuciusinstitutet ett samarbete som ger Luleå gratis resurser att bedriva undervisning i Kinas språk och kultur. Men vad händer när eleverna vill diskutera demokrati och diktatur med de tillresta kinesiska lärarna? Och vad innebär det att samarbetet måste respektera Konfuciusinstitutets konstitution och kinesisk lag? Filip Kotsambouikidis besöker skolan. Kapitel 4: Landet som suddas bort De senaste månaderna har man kunnat se en våg av förändringar i Taiwans status, i flera fall efter öppen kinesisk påtryckning. Både klädföretaget Zara och Medtronic, ett företag i som säljer medicinsk utrustning, har blivit ombedda av kinesiska myndigheter att ta bort Taiwan som ett eget land på sina hemsidor. Efter att de ändrat informationen har de också gått ut och bett Kina om ursäkt. I Sverige har både flygbolaget SAS och Skatteverket nyligen gått över till att benämna Taiwan som en provins i Kina. Så håller landet Taiwan på att försvinna? Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Robin Olin [email protected] Simon Moser [email protected] Reportrar: Hanna Sahlberg [email protected] Randi Mossige-Norheim [email protected] Filip Kotsambouikidis [email protected]


Sockrade pengar
Apr 19 2018 55 mins  
Om sockerlobbying, forskning och vinstintressen. En inblick i det hemlighetsfulla och ibland riktigt smutsiga spel som utspelar sig när sockerindustrin och hälsointressen möts. Sockret pekas allt tydligare ut som orsaken till en global fetmaepidemi med följdsjukdomar som diabetes. Fler och fler länder inför restriktioner mot sockret. Mexiko var ett av de första länderna i världen som införde en så kallad läskskatt, efter att landet snabbt klättrat på listan över världens fetaste. Men de som velat minska läskdrickandet i Mexiko har mötts av - minst sagt - okonventionella metoder. Avlyssningar. Spion-sms. Hot. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar aktivister som fått sms-hot i Mexiko, och berättar om läskbranschens makt över medierna i Colombia. Vem kan man då egentligen lita på i fråga om sockret? Forskarna? Sockerindustrin har i flera fall finansierat forskare som tittat på sockrets betydelse för vår hälsa. USA-korrespondent Kajsa Boglind träffar en av de stora lobbyorganisationer som kritiserats för just den taktiken. Faktum är att frågan om hur oberoende forskare är från läsk- och sockerindustrin också har riktats mot EU:s högsta auktoritet på området, livsmedelsmyndigheten EFSA, vars uppgift är att ge vetenskapliga råd och informera om livsmedelsrisker. Nu görs en ny översyn av de kostråden, på initiativ av bland annat det svenska Livsmedelsverket, som Robin Olin träffar. En EU-fråga som nu påverkar den svenska sockerproduktionen är de slopade kvoterna på socker. Branschen hoppas nu nå nya och större marknader. Stephanie Zakrisson träffar sockerbetsodlare på Skånes åkrar som reflekterar över sitt ansvar när sockret ska säljas vidare. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Stephanie Zakrisson [email protected] Reportrar: Lotten Collin [email protected] Kajsa Boglind [email protected]

Kalifatet är besegrat – länge leve IS?
Apr 12 2018 55 mins  
Om hotet och rädslan som finns kvar, trots att IS så kallade Kalifat i Syrien och Irak är besegrat militärt och slaget i spillror. Detta avsnitt av Konflikt handlar om vilket slags hot IS utgör efter att det så kallade Kalifatet i Syrien och Irak besegrats militärt. Programmet börjar i Frankrike där debatten är stor om de så kallade återvändarna, det vill säga de fransmän som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Fokus har hamnat på barnen som levt i Kalifatet, inte minst efter att antiterroristdomaren François Molins kallat IS-barnen tidsinställda bomber. Konflikts Anja Sahlberg intervjuar forskaren Kader Abderrahim, författare till en bok om IS historia och organisation, Lydie vars barn och barnbarn ännu är kvar i IS-kontrollerat område i Syrien och juristen Nadim Houry på människorättsorganisationen Human Rights Watch Pariskontor. Han besökte nyligen det kurdiska lägret Camp Roj i nordöstra Syrien, där 1200 utländska IS-kvinnor och deras barn hålls frihetsberövade. Av de runt 300 personer som enligt Säkerhetspolisen rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar, som IS, i Syrien och Irak, har runt hälften kommit tillbaka. Ett 50-tal ska ha dött där. Den siffran är dock osäker, då den är svårt att verifiera. En hel del svenska medborgare är alltså fortfarande kvar där, å enligt Säpo är ungefär en tredjedel kvinnor. Hur många barn det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter från den tidigare samordnaren mot vårldsbejakande extremism, som hade kontakt med anhöriga, kan det röra sig om ett 30-tal barn. Vad gör Sverige för de här barnen? Hör intervju med Patric Nilsson på Utrikesdepartementet. IS så kallade Kalifat ligger i spillror, innebär det att hotet också är borta i regionen? Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén var nyligen i den irakiska storstaden Mosul, som återerövrades från IS i höstas. Hör om hennes intryck och analys om IS framtid där. Ivar Ekman intervjuar henne, och också överste Ryan Dillon, talesperson för Operation Inherent Resolve på det amerikanska högkvarteret i Iraks huvudstad Bagdad och den kurdiska företrädaren Salih Muslim, som sköter omvärldskontakterna för den koalition som styr den syriskkurdiska protostat som kallas Rojava. Dessutom hör vi läraren Abdulkarim al-Madani, från ett område i östra Syrien som tidigare kontrollerades av IS. Den som har intervjuat honom är en ung syrisk journalist som vi kallar Leila al-Ahmad, som jobbar för organisationen Syria Direct. Sist i programmet vänder vi blicken mot oss själva för IS har inte bara haft framgångar på slagfälten i Mellanöstern eller i propagandan riktad till unga fanatiker här i väst. IS har under åren gruppen funnits också fått fäste i våra huvuden som någon slags sinnebild av ondska. Kommer IS leva kvar där och vad gör det med oss? Konflikts Filip Kotsambouikidis pratade med människor på Drottninggatan om rädslan för IS, och Konflikts Robin Olin intervjuade psykologen Filip Arnberg på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri och professor Daniel Monk, som ägnar sig åt freds- och konfliktforskning vid Colgate University i New York. Vi vill varna för att det i programmet förekommer en del skildringar av det brutala våld som kännetecknar IS. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Fika, böneutrop och skolavslutningar
Apr 05 2018 55 mins  
Om den politiska dragkampen kring traditionerna och om kulturarv som enar - och splittrar. Vad är egentligen "svenskt" och vem bestämmer det? Vad händer om man blandar svensk fika, algerisk couscous, indisk yoga, skolavslutningar i kyrkan och muslimska böneutrop? Jo, då får man en debatt om vad kulturarvet egentligen är och vad det ska vara. Å ena sidan finns det nationalistiska krafter som vill lyfta fram kulturarvet som en nationell stolthet - något från historien som måste bevaras. Å andra sidan finns det andra som ser kulturarvet som något bortom nationsgränserna, något som är ständigt levande och i förändring. När Sverige för några år sedan ratificerade Unescos konvention för det immateriella kulturarvet gav man sig in på politiskt minerad mark. Den svenska regeringen har än så länge valt att inte skicka in några svenska traditioner till Unescos lista över immateriella kulturarv, för att man vill undvika att gradera olika traditioner och inte säga att någon är värd mer än någon annan. Istället samlas förslag från allmänheten och organisationer in och förtecknas av institutet för språk och folkminnen. Alltså: ingen fika på Unescolistan - ännu. Så resonerar däremot inte andra länder: Frankrikes president hoppas stort på att få in den franska baguetten på Unescos lista, i synnerhet efter att den napolitanska pizzan kom med. Argentina har fått med tangon, Belgien sin ölkultur, och Indien fick in yogan på listan. I Paris arbetar Unesco-chefen Tim Curtis med listan över levande traditioner och immateriella kulturarv. Hans förhoppning är att listan ska kunna bidra till att visa på den mångfald som finns i världen. Hans föregångare, den före detta chefen Cécile Duvalle tycker däremot att listan har spårat ur och vill lägga ned den: Den har blivit en skönhetstävling, som utnyttjas av nationalistiska och kommersiella krafter. Hör också om "couscouskriget", skolavslutningar i kyrkan, debatten om muslimska böneutrop, och om bråken kring yogans vara eller icke vara. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Stephanie Zakrisson [email protected] Reportrar: Anja Sahlberg [email protected] Abdelaziz Maaloum [email protected]

Konflikt: påskspecial
Mar 29 2018 56 mins  
Redaktionen plockar fram reportagerussin från vinterns programskörd. Möt bland annat en av Polens mest kända jurister, italienska Femstjärnor över en pastamiddag och afrikanska migranter i Madrid. Vad händer egentligen i vårt grannland Polen? När Konflikts Anja Sahlberg åkte till Warszawa i början av året för programmet "Polen och kampen om rättstaten" möttes hon av demonstranter med landets grundlag i form av en liten röd bok uppsträckt mot en mörk himmel. Är rättsstaten hotad i vårt stora grannland? Nej, svarade vice justitieminister ukasz Piebiak när vi intervjuade honom. Ja, svarade flera domare vi mötte. En av dem var Ewa Letowska, en av Polens mest kända och respekterade jurister. Hon är professor i civilrätt, och har under sin karriär varit domare i högsta förvaltningsdomstolen och i författningsdomstolen. Hon var också Polens första ombudsman för medborgerliga rättigheter. Antalet mässlingsfall i Europa ökade med 400 procent 2017, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. En viktig anledning till detta är att allt fler väljer att inte vaccinera sig eller sina barn. I den här kollisionen mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA, där den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Men vad händer med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? I programmet "Ingen spruta ingen förskola" som träffade Konflikts Stephanie Zakrisson en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av de massiva svininfluensavaccinationerna 2009. Italien gick till val i början av mars, och resultatet var på många sätt en chock. Dels gick det EU-kritiska, främlingsfientliga partiet Lega framåt kraftigt men framförallt blev Femstjärnerörelsen Italiens klart största parti, med mer än 32 procent av rösterna. Femstjärnorna, Cinque Stelle, kallas ofta populister, med tillägg som EU- och invandringskritiska men i verkligheten är det en mycket mer svårfångad politisk kraft, som mycket hellre pratar om en demokratisk revolution, än konkreta sakfrågor en kraft vid sidan av den högerpopulistiska, rotad i medelklassens missnöje något Konflikts Ivar Ekman blev varse när han åt middag med några femstjärneaktivister i Monte Porzio Catone utanför Rom, ett reportage som var en del av programmet "Medelklassrevolutionen". Migration är ett ämne Konflikt återkommit till under åren. I programmet "Afrikas unga vägar mot framtiden" fick vi möta både en ung senegales på en marknad i Elfenbenskustens huvudstad, ett stenkast från det hotell där europeiska och afrikanska ledare träffades under ett toppmöte om migration och unga afrikaners möjligheter. Vi träffade också en student i Burkina Faso som lyssnat på den franske presidenten Emmanuel Macrons brandtal till unga afrikaner. Och en migrant i Nigers öken som var på väg hem med en stukad dröm om Europa. Och i Madrid träffade Konflikts Robin Olin en grupp unga västafrikaner som nyligen kommit med båt till det spanska fastlandet. Medverkande: Anja Sahlberg [email protected] Stephanie Zakrisson [email protected] Ivar Ekman [email protected] Robin Olin [email protected]

Mens, moms och makt
Mar 22 2018 55 mins  
Om det allt mer politiserade blodet. Varför har aktivister, företag och politiker fått upp ögonen för mensen som politisk fråga? I en gymnasieskola i Åkersberga tyckte tjejerna i klassen att det var orättvist att behöva betala för mensskydd - nu delar kommunen ut det gratis. På ett café i brittiska Leeds berättar 40-åriga Sarah att hon inte har haft råd med mensskydd på femton år och istället använt toapapper och klädtrasor för att stoppa sina blödningar. I dagens Konflikt berättar vi om rörelsen som vill föra in mensen i politiken, något som redan gjort att den hamnat på den politiska dagordningen i länder som USA, Sverige och Storbritannien som vår korrespondent Claes Aronsson rapporterar ifrån. Att bristen på mensskydd och tabun kring mens, är viktiga frågor i utvecklingsländer, råder det inga tvivel om. FN beskriver exempelvis mensrelaterade problem som den vanligaste orsaken till att flickor hoppar av skolan i afrikanska länder. Men vad är det då som fört upp frågan på dagordningen i välmående västländer, som Sverige? Och hur har synen på mens sett ut historiskt? Forskarna Denise Malmberg och Josefin Persdotter berättar om mensen och mensaktivism ur ett etnologiskt och sociologiskt perspektiv. Borde arbetsplatser ta större hänsyn tas till de som har mens? I Japan får man stanna hemma från jobbet under mens, på grund av en historisk slump när arbetslagarna skrevs efter andra världskriget. Mensledighet har nyligen debatterats i Italien men också i Chile - dit vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har rest. Programledare: Robin Olin r[email protected] Producent: Stephanie Zakrisson [email protected]

De ensamkommande och skuggsamhället
Mar 15 2018 56 mins  
Om narkotika, hemlöshet och utvisningar. Vad ska hända med de tusentals unga afghaner utan uppehållstillstånd som är kvar i Sverige, och som i allt större utsträckning hamnar i skuggsamhället? Konflikt har under flera år följt den grupp på 23 480 personer som kom till Sverige 2015, och som registrerades av Migrationsverket som minderåriga afghaner utan vårdnadshavare de som kommit att kallas ensamkommande. I dagens program berättar vi vad som hänt nu när nästan alla av dessa fått beslut från Migrationsverket, och i synnerhet de ungefär 10 000 personer som fått avslag men som ändå är kvar i landet. På Stockholms Central träffar vi polisen Christian Frödén, som 2016 varnade för en potentiellt väldigt problematisk utveckling. Han berättar att flera av hans värsta farhågor har besannats. Vår reporter Abdelaziz Maaloum besöker också T-centralen, och får på nära håll bevittna den kriminalitet som finns i de miljöer där många unga afghaner rör sig. Vi återvänder också till Göteborg, där vi besöker gallerian Nordstan, och även frivilligorganisationen Agape, som skapat en slags arkipelag av madrasser runt om i staden, för att undvika att alltför många ska sova på gatan. Vad säger då politikerna? Vad är deras lösning på den situation som uppstått? Konflikt besöker riksdagen, och pratar med Fredrik Lundh Sammeli, (S), Johan Forssell (M), Paula Bieler (SD) och Maria Ferm (MP). Slutligen träffar vi Mustafa Hosseini, en 19-årig afghan som varit med i Konflikt flera gånger tidigare. Efter att 2016 ha förlorat sitt boende på HVB-hem har han flyttat runt mellan kompisar, frivilliga och gatan, tills han slutligen tröttnade och sa att han var beredd att låta sig utvisas till Afghanistan. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Ambassadflyttens vinnare och förlorare
Mar 09 2018 55 mins  
Om USA:s omlagda kurs i Israel-Palestinakonflikten. Är den avgjord nu, till Israels fördel? Om tvåstatslösningen är död, vad återstår då? En enstatslösning? I dagens Konflikt har Sveriges Radios korrespondenter Filip Kotsambouikidis och Cecilia Uddén tillbringat en vecka i Israel och de ockuperade palestinska områdena, för undersöka hur situationen är där nu, när USA ska flytta sin ambassad till Jerusalem. Det är ett beslut som uppfattas som ett tydligt ställningstagande för israelerna och som rört upp starka känslor hos många palestinier, som också ser Jerusalem som sin huvudstad. Men är det egentligen en så stor sak att USA flyttar sin Israel-ambassad till Jerusalem? I en historisk kontext får man nog säga att det är det. Flera tidigare USA-ambassadörer har öppet protesterat mot detta skifte i den amerikanska politiken de berättar varför i dagens Konflikt. Sedan 90-talet har idén som världssamfundet, inklusive USA, stått bakom, varit att genom fredsförhandlingar bilda en palestinsk stat vid sidan av den israeliska, där västra Jerusalem blir israelisk huvudstad, och den östra delen palestinsk. Den så kallade tvåstatslösningen. Men sedan 2014 förs inte längre några fredsförhandlingar, och när USA nu erkänner Jerusalem som Israels huvudstad, ses det av många som tvåstatslösningens död. Vad finns det då för alternativ? Cecilia Uddén träffar både israeler och palestinier med olika tankar om en möjlig enstatslösning i framtiden. Hör palestiniers frustration över de egna ledarnas tandlöshet och hör israeler som ser Donald Trump som en kunglighet värdig att hylla för sin politiska linje i Mellanöstern. Reportrar: Cecilia Uddén [email protected] Filip Kotsambouikidis [email protected] Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Stephanie Zakrisson [email protected]

Förebilden Putin
Mar 01 2018 56 mins  
Om framgångssagan Vladimir Putin. Efter 18 år vid makten är han fortfarande populär. Och hans auktoritära modell sprids nu över världen. Hur kunde det bli så här? Vladimir Putin har skapat en modern diktatur, en diktatur utan ideologi, som smidigt använder sig av ny teknologi och en globaliserad ekonomi - en modell som nu sprider sig över världen. Det säger Rysslands mest kända och fräna regimkritiker, Garry Kasparov, före detta världsmästare i schack, med ett förflutet som rysk oppositionspolitiker, som numera bor i USA, där han är ordförande för organisationen Human Rights Foundation. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var på besök i Stockholm. Veckans Konflikt söker förklaringar till Vladimir Putins framgångar: Är det den ryska historien? Är det Putins medhjälpare i väst? Eller finns svaret i djupet i det mänskliga psyket? För många har begreppet Putins Ryssland blivit synonymt med ett system som utvecklats i en alltmer auktoritär riktning - där oliktänkande på olika sätt trycks tillbaka, eller straffas, där pengarna styrs uppifrån och där medborgarna matas med bilden av en framgångssaga genom en välsmord tv-propaganda. En del talar till och med om att det gamla Sovjetsystemet är på väg tillbaka. Hur blev det så här - och vilken roll har Vladimir Putin själv spelat för att skapa ett auktoritärt system? Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén intervjuar journalisten Marina Litvinovitj och den politiske konsulten Gleb Pavlovskij, som båda var med och arbetade med Vladimir Putin när han kom till makten 1999, men som i dag är mycket kritiska till resultatet av hans år vid makten. Hon träffar också den politiska analytikern Dmitrij Oresjkin och Aleksej Muchin som leder Centret för politisk information i Moskva och som skrivit flera böcker om Vladimir Putin. Muchin menar att Putins Ryssland har blivit en förebild ute i världen. Ofta kan man i andra länder höra, också i Europa, att "vi skulle vilja ha en sådan president som Putin", säger Aleksej Muchin till Johanna Melén. Vad är det som gör den här politiska modellen en stark, populär ledare i en svag, korrupt fejkdemokrati står så stabilt på världsarenan, och verkar vara på frammarsch i så många delar av världen? Kan det vara så att en del av förklaringarna till Putins framgångar, både som ledare i Ryssland och som modell utomlands, ligger i djupet av människans psyke? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den amerikanska doktoranden Matthew MacWilliams som studerat den auktoritära personligheten i politiken och statsvetarprofessorn Marc Hetherington, vid Vanderbildtuniversitetet USA. Vi hör också Theodor W Adorno som intervjuades av Ingegerd Lundgren i Sveriges Radio i maj 1965. En annan faktor att ta in är att auktoritära regimer har blivit bra på att marknadsföra sig, putsa upp sina fasader utåt. Det kan de göra med hjälp av västliga PR-byråer. Konflikts Anja Sahlberg försöker förstå PR-byråernas, lobbyisternas och konsulternas ljusskygga värld. Hon pratar med Katharine Ainger som arbetar för Corporate Europe Observatory i Bryssel och Lydia Dennett på Project On Government Oversight i Washington. Kampsport är en ingrediens i Vladimir Putins framgångsrecept.Han har svart bälte i judo och har tränat den ryska kampsporten sambo, ett självförsvarssystem som utvecklats i det forna Sovjetunionen för specialförbandet Spetsnaz. I Vasastan i Stockholm tränar 25-åriga Bakhruz Nagdaliev från Ryssland. Han tror på Putin och det han själv kallar den ryska mentaliteten - att kunna slåss och försvara sig. Konflikts Sofia Pappa träffade honom efter ett träningspass. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]


Ingen spruta, ingen förskola
Feb 22 2018 55 mins  
Om vaccinationer och tvång, individens frihet och kollektivets ansvar. Bryts eller stärks samhällskontraktet när staten tar i med hårdhandskarna för att stoppa sjukdomsutbrott? Antalet mässlingsfall i Europa 2017 ökade med 400 procent, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. I slagfältet mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA och den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. Kan faktaresistens och misstro mot myndigheter bekämpas med tvång? Och spelar det egentligen någon roll när människors hälsa står på spel? Hör reportage från Italien, som nyligen infört obligatoriska vaccinationer efter mässlingutbrott. I mars är det deadline i Italien för att alla vaccinationer ska vara gjorda, efter det kan barn som inte är vaccinerade hindras från att gå i skolan. I det frihetsälskande Kalifornien, som också införde tvång efter mässlingsutbrottet på Disneyland 2014, debatterar man nu om det varit ett lyckat initiativ. Antalet barn som vaccineras har ökat, men samtidigt hävdar allt fler att de har medicinska skäl att slippa vaccineras och det har skapat en marknad för falska läkarintyg. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Vi besöker Järvaområdet i Stockholm där man använder kunskapsspridning som ett sätt att slå hål på gamla myter om vaccinationers biverkningar. Men vad händer då med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? Vi träffar en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av svininfluensavaccinationerna 2009. Vaccinationsmotstånd har en lika lång historia som vaccinerna själva. Hör om den svenska utvandraren Henning Jacobson som år 1904 drev att slippa vaccinera sig mot smittkoppor, ett fall som slutade i den amerikanska Högsta Domstolen. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Stephanie Zakrisson [email protected] Reportrar: Ivar Ekman [email protected] Richard Myrenberg [email protected] Sofia Pappa [email protected]

Medelklassrevolutionen
Feb 15 2018 56 mins  
Om politiska labb i ett demokratiskt krisläge. Runtom Europa växer nya politiska rörelser fram. Var hämtar de sin näring? Och kan de revolutionera demokratin? I detta avsnitt av Konflikt tittar vi närmare på nya politiska rörelser i Europa, som har det gemensamt att de beskriver sig som varken höger eller vänster på den politiska skalan. De vänder sig mot den "politiska eliten" och genom digitala plattformar vill de skapa inkluderande partier, som representerar "folkviljan", där alla kan vara med och utforma politiska idéer. Programmet startar i en våning på Östermalm i Stockholm. Där lanserades i höstas ett nytt svenskt politiskt parti, Initiativet, som beskriver sig som ett systerparti till det danska Alternativet, som numera har nio platser i Folketinget. Konflikts Robin Olin intervjuar Initiativets partiledare, Michael Wernstedt i Östermalmsvåningen, som fungerar som ett slags partihögkvarter och samtidigt är ett så kallat "co-livingspace". Det europeiska land där man kanske experimenterat mest med politik är Italien, och Femstjärnerörelsen, som grundades av komikern Beppe Grillo 2009. I dag har rörelsen nära 30 procents stöd, enligt opinionsundersökningar, utan vare sig ett högkvarter, presskontakter, ett regelrätt partiprogram, och utan en politisk ideologi. Konflikts Ivar Ekman träffade sju av rörelsens anhängare över en middag i den lilla kommunen Monte Porzio Catone, öster om Rom. Det här är en medelklassens och de utbildades revolution, säger läraren Vittoria, som samtidigt ser både ljus och mörker i Femstjärnerörelsen. Frankrike har också nyligen gått igenom ett dramatiskt politiskt experiment. 2016 lanserade den då ganska okände Emmanuel Macron rörelsen "En Marche", som senare efter valsegern blev "La République en Marche" – ungefär "Republiken på väg". Precis som Initiativet och Femstjärnerörelsen insisterade Macron på att hans rörelse varken var höger eller vänster. Vad har hänt med rörelsen sedan valkampanjen? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp två forskare som försöker förstå "Macronismen": Rémi Lefebvre, professor i statsvetenskap vid Lilles universitet och Anaïs Théviot, forskare vid l'Université Catholique de l'Ouest. De nya politiska rörelserna som Konflikt försöker förstå i detta avsnitt har fötts ur en djup kris för det demokratiska systemet i hela Europa. Det menar Nadia Urbinati, en italiensk forskare som undervisar vid Columbia-universitetet i New York. Krisen bygger på att medborgarna inte känner sig delaktiga, säger hon när Ivar Ekman träffar henne på ett kafé i Pisa. De italienska Femstjärnorna visar för människor utanför Italien att förändring och nytänkande trots allt är möjligt. Både i Turin och Rom har Femstjärnerörelsen tagit makten, men bilderna av hur det har gått när rörelsens stora idéer om politisk och demokratisk pånyttfödelse mött verkligheten går isär. Från Rom hör vi Simone Canettieri, reporter med fokus på lokalpolitik på tidningen Il Messagero, och Paolo Ferrara, gruppledare för Femstjärnorna i Roms kommunfullmäktige. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Spåren av ett mord i Kongo
Feb 08 2018 52 mins  
Om FN-experten Zaida Cataláns död, och konflikten i Kongo-Kinshasa. Det här är en historia om maktkamp och mod, om hungersnöd mitt bland guld och diamanter och om hur rättvisan ändå kan segra. Morden på Zaida Catalan och hennes kollega Michael Sharp satte fokus på det våld som plötsligt blossade upp i regionen Kasaii sensommaren 2016, en region som till ytan är lika stor som Tyskland. I Kasaii finns diamantgruvor, på annat håll i Kongo finns både guld och mineralrikedomar. Ändå tillhör landets 80 miljoner invånare de fattigaste på jorden. Ulrika Bergqvist träffar Cataláns mamma Maria Morseby och systern Elisabeth Morseby som tvingats lära sig mer om landet för att förstå vilka krafter som kan ha legat bakom Zaida Cataláns död. Om vi hittar de som låg bakom mordet på Zaida och Michael kanske vi också får veta vilka som ligger bakom massgravarna i Kasaii, säger Maria Morseby. Hur hänger konflikten i Kasaii ihop med mordet på FN-experterna? Och vem tjänar på att nya konflikter blossar upp i olika delar av Kongo? Sveriges Radios Afrika-korrespondent Richard Myrenberg var med när demonstrationerna mot den sittande presidenten Josef Kabila bröt ut i december 2016. Presidenten har enligt konstitutionen inte rätt att sitta kvar vid makten. Han har förhalat ett nytt val och medborgarnas protester har lett till flera våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor runt om i landet. Hör människorättsaktivisten Fred Bauma och den lokale journalisten Sostene Kambidi som avslöjar att en politiker som kan ligga bakom konflikten i Kasaii och mordet på Catalán, verkar ha lämnat landet, trots reseförbud. Den politiska krisen har aldrig varit så nära kopplad till den humanitära krisen som nu. Läget är det värsta på flera decennier säger Ida Sawyer, chef för Human Rights Watchs arbete i Centralafrika. I höstas deklarerade FN att den humanitära situationen i Kongo-Kinshasa nu nått samma nivå som den i Syrien, Irak och Jemen. Varje dag tvingas tusentals människor fly från sina hem, och sju miljoner av landets runt åttio miljoner invånare beräknas vara i akut behov av hjälp. I vissa byar är människorna för rädda för att ta emot mat, berättar Ulrika Blom, landsdirektör för Norska Flyktinghjälpen, i Stephanie Zakrissons reportage. Professor Georges Nzongola-Ntalaja frågar sig varför inte omvärlden gör mer för att komma åt Josef Kabila och hans regering. Sveriges utrikesminister Margot Wallström får svara på frågan om när Sverige tycker att det är lämpligt att införa riktade sanktioner mot Kabila. Och så avslutar vi med en bit ur Zaida Cataláns dagbok och den historiska domen mot en kongolesisk milisledare. Frederic Batumike var en av de personer hon utredde. I december dömdes han till livstids fängelse för brott mot mänskligheten i form av mord och organiserade våldtäkter mot 37 flickor från en by i östra Kongo-Kinshasa. Dr Denis Mukwege som är kirurg på Panzi-sjukhuset i Bukavu, förklarar varför domen mot Batumike är historisk och hur Zaida bidrog till den. Programledare: Stephanie Zakrisson [email protected] Producent: Ulrika Bergquist [email protected]

Vad vill Kina (egentligen)?
Feb 01 2018 55 mins  
Om kinesiska hamnar, järnvägar, mobilmaster och företag. Kinas pengar flödar över världen. Bör vi vara oroliga över det? Eller glada? Kinesiska företag investerar i infrastruktur och köper upp företag över hela världen. Tunga länder inom EU vill begränsa de kinesiska företagens framfart och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger i en intervju med Konflikt att Sverige varit "naiva" inför bland annat Kinas framfart. Finns det fog för oro? Detta avsnitt av Konflikt fokuserar på frågan "Vad vill Kina egentligen?". Med hjälp av Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg söker vi svar på den frågan i den kinesiska maktens centrum, i Peking. Vi hör makroekonomen Wang Jun, vid "Kinas center för internationella ekonomiska utbyten", och Europaforskaren Jin Ling, vid det "Kinesiska forskningsinstitutet för internationella frågor", båda statligt anknutna tankesmedjor. Vad händer när ett svenskt företag köps upp av kinesiska ägare? Ekots reporter i Västsverige, Victor Jensen, har besökt ingenjörsföretaget T-Engineering i Trollhättan, som numera ägs till hundra procent av det kinesiska statliga storföretaget Dongfeng. "Att vara ägd av en kines är en komplexitet", säger VD Klas Lundgren. En av de anställda, Quan Strömberg, ursprungligen från Kina, ser stora skillnader i företagskultur, men menar att den oro som ibland uppstår när kinesiska investerare visar intresse för utländska företag är obefogad. Jerker Hellström, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och försvarsminister Peter Hultqvist intervjuas av Konflikts Ivar Ekman. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]


Polen och kampen om rättsstaten
Jan 18 2018 56 mins  
Om Polen, EU och vad rättsstaten fyller för funktion. Polens regering reformerar sina domstolar i grunden. Vad är egentligen problemet med det? Sedan partiet Lag och Rättvisa, PiS, vann det polska valet 2015 har flera reformer av landets juridiska system genomförts i snabb takt, reformer som fått både EU och landets domare att gå i taket. Kritikerna menar att rättsstaten i praktiken håller på att nedmonteras i Polen, regeringspartiet avfärdar kritiken som propaganda. Konflikts Anja Sahlberg åkte till Polens Högsta domstol där chefen nyligen kallade reformerna för en "statskupp". Michal Laskowski, domare och talesperson i Polens Högsta domstol, förklarar hur polska HD kommer att påverkas och han uttryckte stark oro för framtiden. Tolk är Magdalena Domeradzka. På justitiedepartementet intervjuas Lukazs Piebiak, vice justitieminister och en av de ansvariga för de juridiska reformerna. Han menar att EU bara vill slå mot Polen för att det polska folket vågade välja en "konservativ regering". Och reformerna kommer, enligt honom, effektivisera domstolarna och rensa ut domare som tidigare varit en del av kommunistsystemet. Ewa Letowska, professor i civilrätt, är en auktoritet i Polen. Hon har under sin karriär varit domare i Högsta förvaltningsdomstolen och i Författningsdomstolen och också Polens första Ombudsman för medborgliga rättigheter. I en intervju med Konflikt ger hon sin syn på utvecklingen i landet. På plats i svenska Högsta domstolen intervjuar Ivar Ekman Johan Hirschfeldt, tidigare Hovrättspresident, i dag sitter han med i den så kallade Venedigkommissionen, ett rådgivande organ knutet till Europarådet som fokuserar på konstitutionella frågor. På EU-kommissionens svenska representation ger Katarina Areskoug Mascarenas unionens syn på Polen och varför man valde att aktivera artikel 7, som kan leda till att Polens rösträtt i EU:s Ministerråd dras in. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]




Afrikas unga – vägar mot framtiden
Dec 21 2017 56 mins  
Om livsfarliga vägar mot Europa, som med EU:s Afrikapolitik blivit allt farligare. Om utveckling för att komma åt migrationens grundorsaker. Och om bristen på legala vägar till EU för Afrikas unga. Detta avsnitt börjar i Madrid, där Konflikts Robin Olin följer med en grupp nykomna västafrikaner i Spaniens huvudstad Madrid. De driver runt planlöst i hopp om att hitta något att äta och någonstans att sova. Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén har träffat 26-årige Kharim Sao i Elfenbenskusten som reflekterar över de farliga migrantrutterna mot Europa, samtidigt som hon fick en inblick i maktens korridorer, när EU och Afrikanska unionen höll möte i Abidjan hösten 2017. Det västafrikanska landet Niger har hamnat i den europeiska unionens absoluta fokus. 2015, samma år som den så kallade flyktingkrisen i Europa, beslutade EU, på ett toppmöte i Maltas huvudstad Valetta, om att försöka stoppa migrantströmmarna från Afrika genom tätt samarbete med några afrikanska nyckelländer, däribland Niger. EU använder biståndspengar för att få enskilda länder att med olika medel stoppa den illegala migrationen mot unionen. Niger har blivit en mönsterelev, säger forskaren Adam Abdou Hassan vid universitetet i Rouen, som ursprungligen är från Niger. Vi hör också den 16-årige migranten Alpha Ouman Sow i ökenstaden Agadez, som stoppats som ett led av EU:s politik och skickats tillbaka till Niger. Att ta sig genom öknen och över Medelhavet det är verkligen svårt, ett helvete, säger han till frilansjournalisten Bastien Renouil, som gjort intervjun för Konflikts räkning. Det finns ju också vägar för unga afrikaner som skulle kunna stanna i Afrika. Vad krävs för att gjuta framtidstro i den unga befolkningen på kontinenten? Frilansjournalisten Elise Cannuel har intervjuat den unga juridikstudenten Salimata Nah Traoré i Burkina fasos huvudstad Ouagadougou. Är motsvarigheten till de illegala vägarna legala vägar? Finns det några sådana? 2008 satsade EU på ett center i Mali, ett slags arbetsförmedling, där tanken bland annat var att unga afrikaner skulle kunna söka jobb i Europa. Hur har det gått med det centret? Anja Sahlberg sökte svaret. Programledare: Firas Jonblat [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]


Den kinesiska drömmen på export
Dec 07 2017 56 mins  
Om Kinas ökade inflytande i världen. Varför byggs en ny Sidenväg? Vad krävs för att få låna en panda? Och hur mycket ideologi sipprar med när Kina investerar i unga afrikaner och latinamerikaner? Vad har det kinesiska kommunistpartiet för ambitioner i omvärlden? Ser man till president Xi Jinpings tal från kommunistpartiets kongress i höstas är det både luddigt och tydligt. Han säger där att "man sett ett uppsving i Kinas internationella inflytande, kapacitet att inspirera i världen och makt att forma". Hur gör Kina det? Handlar det inte längre bara om win-win när Kina investerar i världen utan om en tydlig strategi att sprida en positiv bild av Kina som ska bidra till ett maktskifte på den globala arenan? Om man vill försöka förstå Kinas i ambitioner i omvärlden nu så finns det en person att hålla extra koll på: Wang Huning, som i höstas valdes in i politbyråns ständiga utskott. Han beskrivs ofta som "hjärnan" bakom alla de tre senaste presidenterna, som troligen varit med och utarbetat idéerna bakom Kinas dröm om större inflytande. Konflikt ringde upp akademikerna Miles Kahler, Washington University, och Jean-Pierre Cabestan, HKBU, som träffat och jobbat med honom, innan han tog steget in i Partiets slutna cirkel, och Haig Patapan, Griffith University, som försöker förstå hans roll idag. Vad betyder Kinas gigantiska projekt att bygga en ny Sidenväg för landets ambitioner i omvärlden? Kina-kännaren Nadège Rolland kom i år ut med en bok där hon försökte svara på den frågan. Vad innebär det som brukar kallas "Kinas pandadiplomati"? Nästa år har Finland och Danmark blivit lovade pandor. Vad avgör om ett land får låna en panda? Och varför har Sverige ännu inte fått ta emot någon? Hör Kerstin Lundgren, Centerpartiets talesperson i utrikesfrågor, om hot och påtryckningar på svenska politiker som är aktiva i Tibetfrågan. Och Jerker Hellström, Asienexpert på Foi, om varför de universella mänskliga rättigheterna tystas ner när de nordiska länderna knyter allt närmre band till Kina. De senaste åren har ju Kina gjort allt större investeringar både i Afrika och Latinamerika - genom frikostiga lån och generösa gåvor byggs det allt från vägar och hamnar till sportarenor och parlamentsbyggnader. Men frågan är om det kinesiska engagemanget i utvecklingsländer håller sig strikt affärsmässigt eller om det sipprar in ideologi och inflytande i de allt tätare relationerna. Radions Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar den colombianska journalisten Dominique Rodriguez och Camilo Rozo, Colombias arbetsministerium, som varit på en kunskapsresa i Kina finansierad av det kommunistiska ungdomsförbundet. Hör också Benjamin Creutzfeldt, sinolog, specialiserad på relationerna mellan Kina och Latinamerika. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

I den saudiske prinsens huvud
Nov 30 2017 56 mins  
Om Mohammed bin Salman, mannen bakom den palatsledda saudiska revolutionen och risken för att resultatet blir kaos. Hör om gyllene fängelser, hemliga möten och en allt hårdare kamp med Iran . De första dagarna i november var dramatiska för Saudiarabien. Två hundra prinsar, ministrar och miljardärer spärrades in på lyxhotellet Ritz Carlton. Den libanesiske premiärministern Saad Hariri avgick under ett besök i Riyadh samtidigt som Jemens flygplatser och hamnar sattes i blockad av den saudiska militären. Bakom allt detta låg den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, den person som verkar hålla så gott som all verklig makt i Saudiarabien i sina händer. Dagens Konflikt ställer sig frågan vem han är, och varför han gör som han gör? Är han en kuppmakare? Revolutionär? Krigshetsare? Eller precis den hårdhänta reformatör som Saudiarabien behöver? Vi besöker en investeringskonferens på ett lyxhotell i Riyadh som en vecka efter konferensen förvandlas till ett gyllene fängelse. Vi pratar med den unge saudiske entreprenören och serietecknaren Malik Nejr, reder i managementkonsulternas roll, besöker Beirut och ringer Washington. Och vi kontaktar jemenitiska civila de som kanske lider mest av Mohammed bin Salmans dramatiska beslut. Med oss för att tolka det som händer har vi radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]


Dataspelens politiska sprängkraft
Nov 16 2017 55 mins  
Om dataspel som blivit en viktig del av samtidskulturen och nu även av politiken. Hör om Pewdiepies bittra humor, Gamergates koppling till Trump, och det kontroversiella med att skjuta nazister. Spelvärlden är en värld som är okänd för många men som i takt med att den växt sig både stor och inflytelserik kommit att få inflytande långt ifrån spelhallar och unga killars sovrum. Konflikt börjar med att berätta om den svenska 28-åringen Felix Kjellberg, mer känd som youtubern Pewdiepie och en av spelvärldens allra största stjärnor med nära 60 miljoner följare. Vad säger Pewdiepies provokativa humor och hur den humorn blivit alltmer uppmärksammad och kritiserad om spelkulturen, och hur den rimmar med resten av samhället? I takt med spelvärldens växande inflytande har den kommit i kontakt och konflikt med resten av samhället och världen och, i takt med det, även politiserats. Den plats där det här gått ojämförligt längst är USA, genom en händelse som kallas Gamergate en händelse som började som ett obskyrt kulturkrig i chattforum och på sociala medier för några år sen men som fått effekter ända in i Vita Huset. Vi har pratat med några av de viktigaste inblandade, som Anita Sarkeesian, Angela Nagle och Allum Bokhari på Breitbart. Ett spel som sugits in i den politiska virvelvinden i USA är Wolfenstein 2, där spelaren ska skjuta nazister. Just det att nazister är fienden har visat sig kontroversiellt i dagens USA. Wolfenstein 2 är utvecklat av det svenska företaget Machinegames, och Konflikt åkte till Uppsala för att höra hur utvecklarna ser på sin roll i ett så politiserat landskap. Slutligen får vi från Malmö höra om ett konkret initiativ för att motarbeta de mörkare sidorna av spelkulturen. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Stephanie Zakrisson [email protected]


Klimathotet: Barnen som stämmer staten
Nov 02 2017 55 mins  
Om barnen som stämmer sina regeringar och tar klimathotet till domstol - i Sverige, Norge och USA. Vad har egentligen kommande generationer för rätt att bestämma i klimatfrågan? Världen över tar barn och unga klimatfrågan till domstol. Konflikt berättar om fall från USA, Norge och Sverige där barn hävdar sin rätt till framtida liv - genom att stämma sina regeringar för klimathotet. Vi börjar i Uruguay där vi följer med Latinamerika-korrespondent Lotten Collin till en miljövänlig skola och träffar barn som engagerar sig för klimatet. Därefter blickar vi mot USA. Vi hör 12-åriga Avery McRae från Oregon som stämt staten och president Donald Trump för bristande arbete för miljön. Från USA hör vi också Michael Burger, chef för Sabin-centret för klimatlag vid juridiska fakulteten på Columbia University i New York om varför vi ser fler och fler sådana här rättsfall. Tillbaka i Sverige träffar vi Pia Björstrand, juristen som representerar de ungdomar som stämt svenska staten för försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet, i det sk Magnoliamålet. Vi beger oss också till nordligaste Norge där konflikten mellan framtida generationers välmående och stora ekonomiska intressen ställts på sin spets i en strid mellan ungdomar och norska staten om oljeborrning. Vi frågar Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, om vilka problem som kan finnas med att fler och fler privatpersoner stämmer staten. Från Norge hör vi också Kirsten Sandberg, professor vid institutet för offentligrätt i Oslo och medlem i FN:s barnkommitté. Om vikten av barnperspektivet i den nationella och globala miljöpolitiken. Programledare: Stephanie Zakrisson [email protected] Producent: Simon Moser [email protected]


Kvinnovrålet och tystnaden
Oct 26 2017 56 mins  
Om tystnadskulturen runt sexuella övergrepp. Vad upprätthåller den och vad kan bryta den? Hör advokater i New York, "järnladyn" från Kongo och professionella "krokodiljägare" i Malmö. I Kongo sjunger Salima Katana Nono kvinnors berättelser om sexuella övergrepp och under hashtaggen #MeToo har miljontals kvinnor världen över delat med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp och trakasserier på sociala medier. Konflikt tittar närmare på hur tystnadskulturer kring sexuella övergrepp upprätthålls och vad som bryter dem. Vi börjar på Sergels torg i Stockholm där hundratals människor tar hashtaggen #MeToo från internet och ut på gatorna. Konflikts Sara Olsson var där. I USA är sexuella övergrepp och trakasserier i strålkastarljuset efter anklagelserna mot filmproducenten Harvey Weinstein. Från Boston hör vi författaren och aktivisten Jaclyn Friedman om de amerikanska sekretessavtalen som köper kvinnors tystnad. På telefon från New York hör vi också Mariann Meier Wang, advokaten som företräder Summer Zervos - kvinnan som stämt självaste Donald Trump. Tillbaka i Sverige går vi på "krokodiljakt" i Malmö med Jeanette Paludan, VD och grundare av ett konsultbolag som hjälper företag och myndigheter att komma tillrätta med sexuella trakasserier på arbetsplatsen genom bland annat rollspel. I en studio på Münchenbryggeriet i Stockholm möts kvinnorättsaktivisterna Gégé Katana Bukuru från Kongo, Anu Kumar, Indien, och Shahira Amin från Egypten i ett samtal om sexuellt våld, tystnadskulturer och hur man kan bryta dem. Sist en krönika från en underklädesmarknad i Kairo om mäns syn på kvinnor, trakasserier och maskuliniteter av Cecilia Uddén. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]




Syriens kvinnor och flykten
Sep 28 2017 55 mins  
Om rädslan att gå på toaletten i ett flyktingläger utanför Raqqa. Om flyktingflickor i brudklänningar. Om traditionella strukturer som utmanas. Om styrka. Och om att kunna välja sitt eget liv. Om att vara kvinna på flykt undan krigets Syrien. I detta avsnitt av Konflikt berättar vi syriska kvinnors historier om livet under och efter flykten. Programmet börjar i Strängnäs, i ett kök hemma hos Sohair Chkair. Tidigare var hon en berömd syrisk sångerska, som sjöng på arabvärldens största scener. Sedan kom kriget och som miljontals andra syrier tvingades hon fly. Hur påverkas en människas identitet av flykten? Konflikts Firas Jonblat träffade Sohair Chkair i Strängnäs. Vi möter också 32-åriga Nemat Hamshoo i Oskarshamn. För henne innebar flykten från en konservativ del av staden Aleppo till Sverige att hon lyckades fly från en identitet som hon aldrig riktigt trivts med. På en fest i Göteborg tog hon av sig sin hijab, ett beslut som förde henne närmre sig själv, men som också fick svåra konsekvenser. Konflikts May Alekhtyar träffade henne i Oskarshamn. I Syriens grannland Libanon syns krigets konsekvenser tydligt. FN har i år slagit larm om att barnäktenskap blivit allt mer vanliga där i krigets spår. En anledning är att syriska flykting familjer har svårt att försörja sina döttrar. Radions tidigare mellanösternkorrespondent, Katja Magnusson, tar med oss till en syrisk flyktingfamilj i norra Libanon. Mellan fem och sju miljoner människor befinner sig på flykt inom Syriens gränser, en stor majoritet av dem är kvinnor och barn. Vi får en bild från flyktinglägren utanför Raqqa, som Ingy Sedky från Internationella Röda Korset nyligen besökte. Vi hör också om flyktingkvinnors styrka och beslutsamhet, som organisationen Women Now for Development möter i olika center runtom i Syrien. Maria Al Abdeh, som leder organisationen från Berlin, intervjuas av Anja Sahlberg. Gäster i Konflikts studio är May Alekhtyar, bloggare och ingenjör, och då och då medarbetare på Konflikt, Katja Magnusson, radions tidigare mellanösternkorrespondent och Lena Ag, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna. Programledare: Firas Jonblat [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Apokalypsen i politiken
Sep 21 2017 55 mins  
Om tidens slut, och längtan efter en bättre människa i en ny värld. Varför är den längtan så stark just nu? Följ med på jakten efter undergången, från Vita huset via Syrien till Jerusalem. I såväl världsreligionerna som många politiska ideologier finns föreställningar om de sista dagarna och vad som ska hända vid tidens slut. Det verkar som att det finns en grundläggande mänsklig vilja att föreställa sig ett slut, en apokalyps, en rening något som ska bereda vägen för en pånyttfödd bättre mänsklighet. Och det verkar som tanken på undergången just nu påverka politiken mer än på länge. Vi träffar den judiska extremisten Gershon Salomon, som är förbjuden att vistas på tempelberget i Jerusalem efter det att han 1990 bar fram en hörnsten till ett nytt judiskt tempel och orsakade upplopp. Då betraktades han som en galen extremist i Israel, närmast som ett skämt. Idag är situationen annorlunda och alltfler pratar om templet som skulle innebära annekteringen av tempelberget och de muslimska heliga platser som ligger där idag som en realistisk möjlighet. Vi pratar med historikerna Meir Margalit och Anita Shapira som berättar om framväxten av en rörelse som vill frammana de sista dagarnas ankomst. I Syrien berättar vi om den så kallade Islamiska Statens tro på apokalypsen. I sin propaganda har IS lyft fram att deras strid är den sista stora striden, åtminstone fram tills för ett år sedan. För vad händer när profetian inte uppfylls? Hör religionsprofessorn David Cook, sociologen Evin Ismail och Salahuddin Barakat, vid Islamakademin i Malmö. Slutligen berättar vi om USA, och hur inflytelserika eskatologiska och apokalyptiska idéer hamnat i dagspolitiken där. Bland amerikanska evangelikala kristna finns många som tror att Donald Trump är den som ska frigöra USA så att landet med kraft kan delta i den strid som förebådar Kristus återkomst. Trump fick också 81 procent av dom vita evangelikalas röster. Vi pratar med Matthew Sutton, historieprofessor vid Washington State University och författare till boken American Apocalypse. I reportaget om Tempelberget sägs att Klippdomen/klippmoskén är en moské. Det stämmer inte. Det är en muslimsk helgedom. Det sägs också att judarna väntar på att Messias ska komma tillbaka, enligt judendomen har Messias aldrig kommit. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Simon Moser [email protected]

Inkomstklyftan och apatin
Sep 14 2017 55 mins  
Om ojämlikheten som ökar i stora delar av västvärlden. Hur problematiskt är det? Och vad är kopplingen till politiken och den politiska utvecklingen med missnöje och politisk apati? Programmet börjar i Tyskland, där valkampanjen är inne i sin slutspurt. Radions korrespondent Daniela Marquardt rapporterar från Bremen, där den blomstrande ekonomins baksidor syns tydligare än på andra håll i Tyskland. Där fnyser invånare åt kanslerkandidaten Angela Merkels valslogan "ett Tyskland där vi lever gott och gärna". Arbetslösa och låginkomsttagare kan verkligen inte leva gott. Och det är knappast gärna som människor hankar sig fram i den här tillvaron. Varje dag är en kamp från det att man vaknar, säger 54-åriga Frank Höpfner i stadsdelen Neustadt. Finns det ett samband mellan ökad ojämlikhet och sviktande valdeltagande? Och hur problematiskt är det egentligen med växande inkomstklyftor? Konflikts Anja Sahlberg försökte få svar från akademiska experter. Jesper Roine, nationalekonom på Handelshögskolan i Stockholm, berättar om the million dollar question, hur pass stor inkomstklyfta är bra för ett samhälle? På Skype från London School of Economics ger professor Simon Hix en bild av ett sviktande valdeltagande i Europa, och vilka det är som röstar i allt lägre utsträckning: unga, låginkomsttagare och lågutbildade. Professor Valentino Larcinese, från samma universitet, berättar om vad forskningen vet om sambandet mellan ökade inkomstklyftor och lägre valdeltagande och varför han menar att ökad ojämlikhet kan vara ett problem för demokratin. Det har gått cirka tio år sedan den ekonomiska krisen i Europa. Spanien drabbades hårt, ett land som har bland de största skillnaderna i inkomst i Europa. Inte minst landets unga befolkning har märkts av krisåren. Frilansjournalisten Anna Gjöres träffar människor som tvingas gå hungriga och 28-åriga Charly Lopez, som är välutbildad, men som inte får ett jobb. Precis som många i samma ålder har han gett upp hoppet om politiken. Ibland tänker jag att det skulle ha varit bra om krisen hade slagit ännu hårdare. Om fler folk var helt desperata, skulle de kanske kämpa mer för att ändra samhället, säger Charly. Här i Sverige pratar politikerna, både till höger och vänster på den politiska skalan, allt mer om ökade klyftor. Vad menar dem? Och vad vill de göra åt det? I studion möts Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna, som är Finansutskottets ordförande, och Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson. Konflikt träffar också två svenska nationalekonomer, Anna Almqvist på LO, Malin Sahlén, i dag konsult, men tidigare knuten till den högerorienterade, liberala tankesmedjan Timbro, för att prata om inkomstklyftor och ojämlikhet ur ett svenskt perspektiv. Programledare: Jesper Lindau [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Rasismens politiska kraft
Sep 07 2017 55 mins  
Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer anno 2017 kan vara en framgångsrik politisk strategi? Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi? Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister. Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden. Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare. Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism. Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij


USA:s mörka tvilling?
Aug 31 2017 55 mins  
Om den ryska hackningen av presidentvalet i USA, Trumps ryska kontakter, annekteringen av ukrainska Krim. Håller Ryssland på att återta rollen som USAs och Sveriges ärkefiende nummer ett? Konflikt om hot, fiendebilder och ett ryskt hus som stängdes. Vår utsände i Washington Lasse Johansson besöker den egendom i Maryland som var de ryska diplomaternas semesteranläggning. Den stängdes vid nyår av president Obama. Hör grannarna berätta om en liten del av den verklighet, som vid sidan av twitterdiplomati och stökiga presskonferenser, har gjort att Ryssland uppfattas som ett allt större hot i USA. Världen har ägnat mängder av tid åt att diskutera utredningen av Donald Trumps och hans omgivnings kontakter med Ryssland och ryssar. Men hur tänker man i USA om man också kan mycket om rysk historia och politik. Jesper Lindau ringde upp två kunniga amerikaner för att fråga dem om Ryssland som USA:s mörka tvilling. Sean Guillory, historiker vid University of Pittsburgh, som gör podcasten Seans Russia Blog och Leon Aron, ansvarig för Rysslandsfrågor vid den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute. I Konflikt samtalar sedan våra två första gäster om USA. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet, och Maria Georgieva, Svenska Dagbladets Rysslandskorrespondent Sverige har en lång historia tillsammans med Ryssland som innehåller allt från krig och frostiga relationer till handel och samarbeten. Sverige idag är ett möjligen oroligt land. SOM-institutets mätningar av oro visar på att oron för situationen i Ryssland ökade markant när Ryssland annekterade Krim och kriget i östra Ukraina började. Konflikts Simon Moser träffade Marina Davidsson som upplevt effekterna av den oron i sin vardag. Gunnar Nygren som är professor i journalistik vid Södertörns högskola berättar också om den studie de gjort om 2014 under kriget i Ukraina och om hur rapporteringen byggde mycket på ett västligt perspektiv. I Konflikt diskuterar vi sedan bilden av Ryssland i Sverige tidskriften Filters chefredaktör Mattias Göransson och Johan Wiktorin, som är skribent och bloggare och ledamot i kungliga krigsvetenskapsakademin. Producent: Simon Moser [email protected] Programledare: Jesper Lindau [email protected]

Sverige och de ensamkommande
Jun 17 2017 55 mins  
Om de 23 480 ensamkommande unga afghaner som kom till Sverige 2015. Vad har hänt? Med pojkarna och med Sverige? Hör ett valthorn från en göteborgsk nationaldag och om ett samhälle som bytt skepnad. Konflikts första program om ensamkommande afghaner gjordes hösten 2015. Det var under en period när det anlände flera hundra unga afghaner till Sverige varje vecka. Av de mer än mer än 160 000 människor som kom för att söka asyl i Sverige 2015, registrerades 23 480 av Migrationsverket som afghaner med koden BUV: Barn utan vårdnadshavare, de som blev kända som ensamkommande flyktingbarn. Till det här programmet har vi också förberett en grafik som ger svar på några frågor om hur det gått för de ensamkommande. Konflikt har fortsatt att följa den här gruppen nära under de nära två år som gått sedan dess. Vi får ibland frågan varför vi valt att berätta så mycket om just dem? Svaret är att de ensamkommande blottlägger flera av dom allra svåraste politiska, juridiska och mänskliga dilemman som präglar och viss mån plågar migrationssystemet i Sverige. Som att så många av dem befinner sig på gränsen mellan att i juridisk mening vara barn och vuxna. Och att så många av dem faktiskt kommer från ett annat land - oftast Iran - än det som deras asylskäl prövas mot. Sedan finns det faktum att just unga män - för det rör sig nästan uteslutande om pojkar - historiskt sett är en speciell grupp i migrationssammanhang: ett potentiellt problem om dom blir kvar men hamnar utanför samhället - men samtidigt en potentiell enorm tillgång ifall dom snabbt blir del av samhälle. Så, hur har det då gått ? Vår reporter Ulrika Bergqvist har i dagens program återvänt till några av de öden som vi följt under de två år som gått. Mustafa Hosseini och Muhammad Ahmadi mötte vi första gången 2016, när de hade fått lämna Torrekullagården i Mölndal, ett hem för ensamkommande ungdomar. Nu träffar vi Mustafa i Slottsskogen under nationaldagsfirandet. Där träffar vi också den tidigare föreståndaren för Torrekullagården, David Nilsson, tillsammans med flera andra aktivister. Vad säger det som hänt om hur Sverige förändrats sedan 2015? Hur har det påverkat hela det komplexa system som styr vad som händer med människor som kommer hit från andra länder i jakt på ett nytt, bättre liv? Med i studion för att diskutera finns den socialdemokratiske migrationsministern Morgan Johansson och Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas Riksråd. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Hur får man freden att hålla?
Jun 10 2017 55 mins  
Vad kan den colombianska fredsprocessen lära av Nordirland och Rwanda? Och hur vet man att det är fred - på riktigt? Hör om en nordirländsk Romeo och Julia, om colombianer som spelar teater med fienden och om rwandiern som blev räddad av sin motståndare. Dagens Konflikt handlar om det som händer efter att ett krig har tagit slut - om vad samhällen och individer måste göra för att för att börja leva människor emellan, trots allt som hänt. I Colombia gjorde ett fredsavtal förra året slut på det över 50 år långa inbördeskriget där. Misstron mellan konfliktens olika grupper är fortfarande djup. Men på en teaterscen i Bogotá spelas just nu en pjäs där skådespelarna kommer från just konfliktens olika sidor. Sveriges Radios korrespondent-trainee Filip Kotsambouikidis har varit där. En av de faktorer som får störst inverkan på hur det går i en fredsprocess är tid. Ju längre tid det går, desto starkare är oftast freden. Samtidigt så kan polariseringen leva kvar långt efter konfliktslutet. Ett exempel på det är Nordirland. The Troubles tog slut för 19 år sen och en hel generation har hunnit växa upp i skuggan av sina föräldrars minnen och erfarenheter. Trots att det gått så lång tid sedan konflikten går de allra flesta nordirländska skolbarn med klasskamrater som hör till samma grupp som de själva - irländsk-republikanska eller probrittiska. Men det finns också skolor som försöker bryta det sekteristiska mönstret och aktivt blanda barnen. Konflikts Stephanie Zakrisson har besökt en sådan skola. Ett land som arbetat hårt på att nå försoning efter ett extremt blodigt inbördeskrig är Rwanda. För 23 år sedan begicks ett folkmord där: mellan 800 000 och en miljon människor mördades på bara några månader. De flesta av offren var tutsier och de flesta av förövarna var hutuer. Men också mitt under folkmordet fanns det människor som hjälpte varandra över etnicitetsgränsen. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har träffat en av folkmordets överlevare, Jean Louis, som räddades av en kvinna han inte kände från den andra folkgruppen. Gäster i studion: Joakim Kreutz, docent i freds och konfliktforskning vid Stockholms universitet och Mimmi Söderberg Kovacs, chef för Folke Bernadotte-akademins program för forskning och utveckling. Bonusmaterial: Dagens Konflikt handlar ju om konflikter som nått en fredlig lösning och om tiden som kommer efter freden. Men en av vår tids största krig pågår fortfarande. Kriget i Syrien fortsätter att driva miljontals människor på flykt. Konflikts Kajsa Olsson ringde upp Mariam Jalabi från Syrian National Coalition på hennes arbete i FN:s högkvarter i New York. Hon är en av få kvinnor som deltar i de FN-ledda fredsförhandlingarna om Syrien, och hon menar att det är avgörande att kvinnor deltar i fredsprocessen om det ska vara möjligt att skapa en hållbar fred. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Stephanie Zakrisson [email protected]

Little Britain?
Jun 03 2017 55 mins  
Om det forna imperiets svåra vägval efter Brexit. Hör röster från ett kungligt skepp, en nordirländsk åker och skotska gator om ett Storbritannien som riskerar att bli allt mindre. Den brittiska unionens bygge är för många ett glamoröst exempel på hur olika nationer under år hundrade lyckas stå enade under ett och samma styre. Men efter att Storbritannien röstade för att lämna den europeiska unionen har nya krav om en skotsk självständighet, och debatten om en irländsk union har lyfts upp till nya höjder. Kan Storbritannien bli Lill-Britannien? Vid den sicksackande gränsen mellan Nordirland och den irländska republiken åker Konflikts Nathalie Rothschild med bonden Robert Moore, som visar var en möjlig hård Brexit kan slå hårdast. Just gränsfrågan skapar känslor av ovisshet, till exempel hos Dermot O'Hara som aktivt jobbar för att behålla den osynlig, och för turistguiden Paul Doherty som vi träffar under en guidad tour i Bogside där blodig söndagen skedde. I Belfast träffar vi företagare David Hoey som tycker inte att Brexit kommer negativt påverka internationellhandel, medan 21-årige Amy Murphy på Hammer Youth Club bryr sig inte om allt det; hon är bara glad att som katolik kunna bo och trivas i det protestantiska området The Shankhill. Till Edinburgh åker Konflikts programledare Firas Jonblat för att hitta det brittiska i Skottland, och ber taxiföraren Mike om hjälp med att hitta det. Det blir skeppet Britannia som var under 44 år drottningen Elisabeths hem på vattnet. Där träffar han James McGregor som är stolt över att han liksom skeppet kommer från Glasgow, medan Eilidh McKenzie bakom kassan i souvenirbutik är stolt över att vara just brittisk. Londonbor Katen Patel är engelsman och tycker att det som är bra med Skottland får ofta en brittisk identitet som till exempel Harry Potter. I Edinburgh slottet träffar vi guiden Jan Horne som är stolt över sin skotska identitet. Hennes kollega Tim Coates som kommer från Nordirland säger att han är irländsk trotts att han har ett brittiskt pass. Så var finns det brittiska i Skottland? Professor emeritus David McCrone som har forskat i identitetsfrågan säger att det brittiska är ett smältande isberg, och kvar finns bara i England. En av de viktiga frågor under Brexit-kampanjen var internationell handel, och tanken är att med ett Storbritannien fritt från EU begränsande handelsregler så kommer landet att återuppliva gamla globala partnerskap, något som Chandrika Kaul, expert i brittiska imperiets historia på St. Andrews universitetet i Skottland avfärdar som en ren illusion när Konflikts producent Jesper Lindau ringer henne. I studio för att prata mer om ämnet sitter Magdalena Frennhoff-Larsen, statsvetare och specialist på Brexit på Westminister University, och Sveriges Radio korrespondent i Storbritannien, Staffan Sonning. Producent: Jesper Lindau [email protected] Programledare: Firas Jonblat [email protected]

Vad kan rädda EU?
May 26 2017 55 mins  
Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union? Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet. Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det. - Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun. I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot: - Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat. I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel. Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson. Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen. Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU. De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Per Eurenius [email protected]

Vem ska leda Iran?
May 20 2017 55 mins  
Iran har öppnat sig mot Väst med kärnteknikavtalet. Men Iran är också i krig i Syrien och Irak. Hör röster från Washington, Teheran och Stockholm om Irans presidentval och vägen mellan krig och fred. Dagens Konflikt handlar om konsekvenserna av det iranska presidentvalet där rösterna under sändningens gång är på väg att räknas. Allt tyder på en storseger för den sittande presidenten Rouhani. Men för att förstå vad det är som stått på spel i det här valet börjar vi med att backa bandet några dagar och närma oss den iranska politiken lite utifrån. Över hela världen finns nämligen en gigantisk iransk diaspora, som en följd de dramatiska förändringar som landet genomgått under de senaste årtiondena - framför allt i samband med den iranska revolutionen 1979 och den förföljelse av oliktänkande som varit en stor del av inrikespolitiken sedan dess. Så det är inte så konstigt som det låter att söka svar om iransk inrikespolitik på ett kafé vid Sergels torg - och det var också just vad vår reporter Kajsa Olsson gjorde, där träffade hon Sara som berättar hur livet förändrats till det bättre för hennes mamma de senaste åren, sedan Rouhani tillträdde. I reportaget får vi också höra Ammar Maleki, professor på Tilburg University i Nederländerna och människorättsadvokaten Shadi Sadr som också lever i exil, tala om om hur lite som hänt när det gäller frihet och mänskliga rättigheter under Rouhanis första mandatperiod. Det område där det hänt mest är i stället relationen till omvärlden och det historiska närmandet mellan Iran och väst som kom till stånd genom kärnenergiavtalet. Detta avtal går ut på att Iran tillåter internationella inspektioner av sin kärnenergiframställning för att säkerställa att det är just energi och inte kärnvapen man framställer. Och i utbyte har landet fått stora lättnader av de sanktioner som tidigare drabbat ekonomin väldigt hårt. Fler länder står bakom avtalet men mest fokus har hamnat på närmandet mellan Iran och USA ,och många menar att det var just förre presidenten Obama som tillsammans med Rouhani gjorde det hela möjligt. Men, nu har vi ju en ny amerikansk president i Vita huset. Under valrörelsen gick Donald Trump hårt åt kärneknikavtalet som han kallade världens sämsta uppgörelse någonsin. Men vad hans egen Iranpolitik egentligen består av är fortfarande oklart. Det tycker två Iranbevakare i USA som SR:s korrespondent i Washington Inger Arenander talade med i veckan: Susanne Maloney på tankesmedjan Brookings och Reuel Marc Gerecht från neokonservativa Foundation for Defence of Democracy i Washington. Samtidigt som rösträkningen pågår i Iran landade Donald Trump på sin första utrikesresa som president. Dom där första resorna brukar vara symboliska, Obama åkte till grannen Kanada, Stefans Löfvéns första officiella besök var hos grannen Finland. Trump har valt Saudi-Arabien. Det är det land som, vid sidan av Israel är USAs klassiska allierade i mellanöstern, ett land som under Obamas tid fick en smärre chock när USA med kärnteknikavtalet närmade sig den tidigare gemensamma fienden Iran. För att förstå den här chocken bättre så ringde Konflikts Jesper Lindau upp den Madawi al-Rasheed saudisk professor vid London School of Economics och känd kritiker av den saudiska ledningen. Hon tecknar en mörk bild av ökade spänningar mellan Iran och Saudiarabien. Sanam Vakil från tankesmedjan Chatham House i London ger sin bild av varför Iran är så öppet expansivt just nu i närområdet genom sitt militära engagemang i Syrien, Irak och Jemen. Gäster: Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator på plats i Teheran och Rouzbeh Parsi, universitetslektor vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. Producent: Jesper Lindau Programledare: Kajsa Boglind

Den segregerade skolan
May 13 2017 55 mins  
Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle. De senaste åren har skolan debatterats intensivt i Sverige. Det har varit en spretig, stor, komplicerad debatt, med mängder av begrepp och problem som ska åtgärdas: likvärdigheten, resultatuvecklingen, resursbristen, bland mycket annat. Dagens Konflikt fokuserar på en aspekt av skolans utmaningar, nämligen segregationen. Dels för att segregation är en viktig fråga i sig i den tid och det samhälle vi lever i, men också för att det finns ett intressant land att jämföra med, ett land som länge brottats med segregationen, nämligen USA. Frilansjournalisten Åsa Secher börjar sitt reportage i ett bibliotek i stadsdelen The Bronx i New York, där hon träffar 17-åriga Yacine Fall. En stor skillnad mellan USA och Sverige är hur man pratar om problemen med segregation: "Vita skolor ses som bra skolor", sades till exempel i inslaget från New York. Det här i svenska öron ganska brutala språkbruket har ju förstås sin bakgrund i USA:s mer brutala historia: skolsegregationen i USA har sina rötter i slaveriet, och segregationen var länge inskriven i många delstaters lagar. Det gjorde också att avsegregeringen, som påbörjades på 1950-talet med ett beslut i USA:s högsta domstol, åtminstone i sina intentioner var väldigt tydlig. Domstolen skrev då, 1954, i beslutet Brown vs. Board of Education, att det inte dög med likvärdiga skolor - principen separate but equal, alltså just segregerade men likvärdiga, var inte nog - för, som domarna skrev vidare: "segregerade skolor är till sin natur inte likvärdiga". I praktiken innebar förstås inte det här beslutet att USA:s skolor automatiskt integrerades. Under några decennier efter 50-talet minskade segregationen, framförallt genom att elever bussades mellan olika områden, men det möttes av hårda protester, framförallt från vita föräldrar. Och på 80-talet började reformerna rullas tillbaka, och segregationen i amerikanska skolor ökade igen. Sverige har ju en delvis annan historia än USA, och ett annat sätt att närma sig det här problemet. Men Sverige har, precis som USA, en multi-etnisk framtid framför sig. För att ta reda på hur den ser ut, och hur den speglas av det svenska skolsystemet, begav sig Konflikts reporter Katarina Helmersson till Stockholmsförorten Rinkeby, för att besöka familjen Jusuf. Segregationen i svenska skolor ökar, men det finns en del försök att bryta den här utvecklingen. Ett hittar man i Gävle, där fyra högstadieskolor slagits ihop till en, bland annat med syftet att skapa en mer integrerad skola. Firas Jonblat begav sig till Gävle, och en gymnastiklektion på Vallbacksskolan. Med i studion för att diskutera segregationen finns Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, och tills nyligen generaldirektör för Skolverket, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Stephanie Zakrisson [email protected]

Korruption, KGB och den ryska ungdomsrevolten
May 06 2017 56 mins  
Om korruption som politiskt vapen. Konflikt om familjeföretaget Vitryssland och om ryska ungdomars kamp mot korruption på hög nivå. Hör röster från Minsk och Moskva om pengar, makt och demokrati. Under veckan som gått innan detta Konflikt sändes har vi i Ekot fått höra hur en avhoppad KGB-agent dragit upp blixtlåset på en ryggsäck och plockat fram dokument från en svart plastmapp. De var bevis på hur smuggling av oljeprodukter sanktionerats av den högsta politiska ledningen i den vitryska huvudstaden Minsk. Om den historien kan ni i detalj höra en hel P1 Dokumentär här. I Konflikt hör ni mer om den före detta KGB-agenten, som nu söker asyl i Sverige, om hans bild av hur det extremt hårda vitryska politiska systemet handlar om korruption på hög nivå. I Daniel Velascos och Daniel Öhmans reportage får vi också möta lokalpolitikern Olga Karatch och småföretagaren Anatoliy Shumchenko och höra hur de mött korruptionen när de fängslats eftersom de valt att inte vara lojala mot president Aleksander Lukashenko. I Konflikt samtalar Martin Kragh från Utrikespolitiska Instituet och Martin Uggla från Östgruppen om hur det politiska förtrycket och korruptionen hänger ihop. I Ryssland utbröt för några veckor sedan de största demonstrationerna på väldigt länge och de riktade sig mot den ryska regeringen. Protesterna handlade om just korruption. Det som blev den tändande gnistan för demonstranterna var en videofilm som den mest kände ryska oppositionspolitikern Alexey Navalnyj publicerat med sitt team. Det är en film som påstår att Rysslands premiärminister och före detta president Dmitrij Medvedev helt enkelt är korrupt. Sveriges Radios Moskva-korrespondent Maria Persson-Löfgren träffar några av alla de unga som protesterar mot korruptionen. Lena och Natasja berättar utanför Arkitekthögskolan att de är helt emot korruption. Få utomstående personer har kommit närmare den absoluta makteliten i Ryssland, eller "den kollektiva Putin" som president Putin själv och gruppen runt honom brukar kallas, än TV-journalisten och författaren Michail Zygar. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var i Stockholm nyligen, och han berättar om korruptionens tre faser i Ryssland och om att Det finns många stater med korruption, men bara en korruption med en egen stat, och det är Ryssland Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Lisa Helgesson [email protected]


Vem svälter Jemen?
Apr 29 2017 55 mins  
Om svältkrisen som riskerar bli den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget. Men är det också en av vår tids värsta krigsbrott? Nyligen gick FN ut och varnade för vad man kallade den största humanitära krisen sedan organisationen skapades, en hungersnöd där 20 miljoner människor hotas av svält i fyra länder: norra Nigeria, Somalia, Sydsudan och, vilket är det värst drabbade landet, Jemen. För att få en bättre bild av vad som händer finns få ställen som är bättre att besöka än ett kontorsområde precis vid en motorväg i utkanten av Italiens huvudstad Rom, där FN-organisationen World Food Programme har sitt högkvarter. Konflikts Ivar Ekman åkte dit, och fick höra att matkriserna i stor utsträckning är skapta av människor. En av de intervjuade på WFP var Mahadevan Ramachandran, planeringschef för försörjningsflödesdivisionen på WFP, som oroade sig för en attack mot hamnstaden Hudeidah, som skulle hota WFP:s förmåga att rädda livet på de sju miljoner jemeniter som befinner sig på gränsen till regelrätt svält. Vilka är det då som skulle attackera? Vad är det för krig som pågår i Jemen? Konflikts Maja Lagercrantz tittade närmare på det, och började i det hopp som fanns i Jemen under demonstrationerna mot den dåvarande presidenten Ali Abdullah Saleh, under den arabiska våren 2011. En av dem hon pratade var aktivisten Baraa Shiban, som sa att det inte finns några militära lösningar på Konflikten. Men hur ter sig kriget från marken, för dem som står där när bomberna faller och granaterna slår ner? Anna Roxvall sökte svar på den frågan, och pratade bland andra med Alvhild Strömme vid Norwegian Refugee Council, som sa att mat kommit att bli ett vapen i kriget i Jemen. Om kriget och svälten i Jemen är människoskapta uppstår frågan om det är någons fel? Om tusentals, miljontals människor svälter eller är på gränsen till svält kan inte någon ställas till svars, och det hela hindras genom att nån ingriper? Med i studion för att svara är Pål Wrange, som är professor i folkrätt vid Stockholms Universitet. Kriget i Jemen drivs framförallt av en koalition ledd av Saudiarabien, ett krig som enligt många bedömare inte varit möjligt om inte andra länder hade stöttat det på olika sätt. Ett land som gett mycket operativt och materiellt stöd är Saudiarabiens nära allierade USA, och ett som sålt enorma mängder vapen till Saudiarabien är Storbritannien. Konflikts Stephanie Zakrisson tittade närmare på deras inblandning, och pratade bland annat med Christopher Sherwood, talesman på försvarshögkvarteret Pentagon. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Stephanie Zakrisson [email protected]

Krigsvåldtäkterna och tystnaden
Apr 22 2017 55 mins  
Om sexuellt våld i krig. Hundratusentals kvinnor har våldtagits i krig i länder som Irak och Kongo. Vad hjälper FNs resolutioner? Hör röster från Belgrad, Nigeria och ett våldtäktsläger i Bosnien. "Var inte rädd, men försök heller ingenting. Nu är du i mina händer, du är min, och ingen kommer att få göra dig något ont." Sen våldtog han henne i flera timmar. I den här upplagan av Konflikt berättar Remza Muhic om vad som hände henne under kriget i Bosnien på spa-hotellet Vilina Vlas utanför den lilla staden Visegrad i den serbiska delen av Bosnien. Konflikt handlar om våldtäkt som vapen i krig, om sexuellt våld i konflikter, och om vad omvärlden gör för att försöka stoppa det. Vid bordet i studion för att diskutera sitter Eva Zillén från organisationen Kvinna till Kvinna. Hon har jobbat på Balkan länge och de samarbetar med flera kvinnoorganisationer på Balkan. Där sitter också Paul Murray från Nordic Center for Gender in Military operations. Ett center som ägs av det nordiska försvarssamarbetet, men som ligger i Stockholm. Det är också ett expertcenter för Nato och de nordiska försvarsmakterna. Konflikts Jesper Lindau och Kajsa Boglind åker också till det där spahotellet där Remza våldtogs. Det ligger i Republika Srpska, den serbiska delen av Bosnien, den delning som blev resultatet av fredsavtalet i Dayton på 90-talet. Vi ville veta hur de tänker som jobbar där och de gäster som besöker hotellet idag. Vi bad om att få intervjua någon på hotellet, men kastades ut. Borgmästaren i Visegrad Mladen Djurevic fördömer våldtäkterna men vill helst prata om annat. I Sarajevo berättar Bakira Hasei från organisationen "Kvinnor - krigets offer" om hut litet de FN resolutioner mot sexuellt våld i krig har hjälpt offren. Våldtäkter förekom på alla sidor i kriget, men de som beskrivits som de mest systematiska utfördes av bosnienserber och serbiska miliser som tex de vita örnarna. Hur hanteras det i Serbien, ett land som idag har en västtillvänd regering med ambitionen att gå med i EU. Vid den statsvetenskapliga fakulteten vid Belgrads universitet är Dasa Duhacek orolig över hur litet eleverna vet om vad som hänt. Studenterna Maya och Milena har själva fått leta efter mer kunskap om våldtäkterna under kriget. Vad händer om våldtäkterna begås av en terrorgrupp, eller en milis, som saknar den befälsordning som finns i en reguljär arme och som definitivt aldrig skrivit under några FN-konventioner? Mycket av det sexuella våld som idag används som krigsmetod begås av just den sortens grupper: som IS i Syrien och Irak och av Boko Haram i norra Nigeria. Konflikts Ivar Ekman kontaktade Mausi Segun, forskare och analytiker på Human Rights Watch i Nigerias huvudstad Abuja för att prata om våldet där. Programledare: Jesper Lindau [email protected] Producent: Kajsa Boglind [email protected] Stephanie Zakrisson [email protected]

Det europeiska supervalåret
Apr 13 2017 55 mins  
Om ett europeiskt supervalår i skuggan av Brexit och terrorhot. Vad kommer vara de viktigaste frågorna för väljarna - och vad står egentligen på spel för människorna och för EU? Den franska valkampanjen är på väg in i slutskedet, och presidentvalet där nästa helg är bara ett av många val på kontinenten. 2017 är ett speciellt år för Europa - ett riktigt supervalår. Konflikt gör ett svep genom europeisk politik och återutsänder reportage som vi själva och våra systerredaktioner gjort den senaste tiden, och som på olika sätt belyser de vägval Europa står inför. Först beger vi oss till Nederländerna och valet som hölls där i mars. Det sågs allmänt som ett test för hur stark högerpopulismen är i europeisk politik idag - men Gert Wilders parti PVV gjorde inte ett så bra val som många hade trott. Sveriges Radios Robin Olin besökte Amsterdam under valdagarna. Därefter gör vi nedslag i presidentvalsaktuella Frankrike som de senaste åren drabbats av flera blodiga terrordåd. Det som mest påminner om det som skedde i Stockholm förra fredagen är dådet i Nice då just en lastbil körde in i folksamling på stadens strandpromenad. Hur påverkas staden och politiken av terrordådet? Efter det beger vi oss till det franska rostbältet där Konflikts Anja Sahlberg ställer sig frågan: Hur mår egentligen den franska socialdemokratin? Om vänsterns kris är en av den europeiska politikens smärtpunkter just nu, så är synen på EU definitivt en annan. Efter Brexit har unionens motståndare fått vind i seglen. Men på andra sidan står en rad länder som fortfarande strävar efter medlemskap. Ett av dessa är Serbien där det hölls val för ett par veckor sedan, och inför det tecknar Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén ett porträtt av Alexandar Vucic som också skulle komma att avgå med segern. Att Storbritannien beslutat sig för att lämna unionen har redan hunnit få konsekvenser. Konflikts Stephanie Zakrisson begav sig till gränsen mellan Irland och Nordirland för att ta reda på vilka känslor Brexit väcker där. Samtidigt som splittringen som Brexit innebär har gett EU-motståndarna momentum, så har också en motrörelse börjat växa fram. Rörelsen som kallar sig Pulse of Europe vill blåsa nytt liv i Europa-tanken och samlar varje söndag tusentals demonstranter i fler och fler städer runt om i Europa. Vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt har träffat en av initiavtivtagarna. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Stephanie Zakrisson [email protected]

Efter "Kalifatet"
Apr 01 2017 56 mins  
Om IS, vars fästen i Irak och Syrien faller ett efter ett. Men vad kommer efter IS så kallade Kalifat? Och hur hanterar terrordrabbade Frankrike återvändarna? Följ med till Fallujah och Saint Denis. Dagens Konflikt handlar om vad som händer efter att IS besegrats, eller dragit sig tillbaka, eller gått under jorden. IS, den så kallade islamiska staten, också känt som ISIS, ISIL och Daesh, föddes i Irak, som en motståndsgrupp mot den amerikanska ockupationen kopplad till terrorgruppen al-Qaida. Den första staden som IS tog över i Irak var Falluljah, cirka sex mil från huvudstaden Bagdad. Katja Magnusson reste tillbaka till Fallujah efter befrielsen från IS. Vad finns det för hopp att få till en situation i Irak som inte göder de krafter som bidragit till att IS kunnat födas och frodas? Finns det någon, som har ett realistiskt svar på frågan om hur ett Irak efter IS kan bli ett bättre Irak? Katja Magnusson sökte svaret under sin resa i Irak. Frankrike toppar den europeiska statistiken över antalet IS-resenärer, och det ju också det europeiska land som drabbats värst av terrordåd som IS tagit på sig många av dem utförda av återvändare, alltså personer som varit i Syrien eller Irak och tränats av och stridit med IS. Hur påverkas ett land som Frankrike av att IS så kallade "Kalifat" bombas bort? Och hur hanterar den franska republiken återvändarna? Konflikts Anja Sahlberg fick en unik möjlighet att tillbringa en helg med föräldrar och syskon till IS-sympatisörer och terrorister, och också forskare och advokater, i Parisförorten Saint Denis. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Vem ska rädda Balkan?
Mar 25 2017 55 mins  
Om eskalerande spänningar på Balkan. Hur länge kan drömmen om EU hålla fred? Vem ska man annars lita på, Ryssland eller Nato? Hör röster från Sarajevo, Kosovo och Belgrad om vem som ska rädda Balkan. Konflikt sänder direkt från ett café i centrala Belgrad. Med oss vid bordet sitter Joachim Waern, ministerråd på Svenska ambassaden i Belgrad och Milena Podolsak, tolk, översättare och forskare i nordiska språk. Det senaste året har spänningarna mellan olika grupper och länder ökat dramatiskt. Det talas mycket om att i takt med att EU genomlever en inre och allvarlig kris efter finanskrisen och Brexit så orkar EU inte längre sätta kraft i den fred som råder efter 20 års tid i Bosnien. Och efter valet av Donald Trump i USA finns också en osäkerhet om NATOs roll i Kosovo. Konflikts Jesper Lindau åkte till Bosnien, där det värsta av de krig som drabbade Balkan under 90-talet utspelade sig. Mer än 100 000 döda, och platsen där etnisk rensning blev till som begrepp för att skildra de outsägliga och systematiska grymheter som begicks. Beväpnad med ett foto började han leta i Sarajevo efter en gammal bekant. Magda Cvjetkovic som bodde på fronten i Sarajevo. Hon tycker att läget i Bosnien nu påminner om hur det var innan förra kriget bröt ut. När vi sänder från Belgrad är det en solig dag i mars och körsbärsträden blommar precis lika vackert nu, som gjorde i slutet av mars 1999 när Nato bombade Belgrad, för att förhindra ytterligare ett folkmord i regionen. Kajsa Boglind träffar Ivana Todic som var student under kriget. Hon bor kvar i samma stadsdel som då i förorten Nya Belgrad och minnet av bombningarna är fortfarande levande. I Serbien finns en djup skepsis mot NATO och Balkan har blivit en plats där både Ryssland och Turkiet försöker fördjupa sina intressen, inte minst genom stora investeringar. Till sist beger sig Konflikt med Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén till Kosovo. Nästa år firar Kosovo tio år som självständigt land men det är fortfarande en mycket omtvistad självständighet. I Serbien ser man fortfarande Kosovo som en del av sitt land och tidigare i år väcktes gamla minnen från kriget till liv när ett tåg avgick från Belgrad - mot norra Kosovo - prytt med texten "Kosovo är Serbien". Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Le Pen, feminismen och förorten
Mar 18 2017 55 mins  
Om det franska valet, där Front National satsar på kvinnors röster för att nå presidentposten. Men hur genuin är partiets feminism? Spelar det någon roll? Hör också om förorten som slagträ i valet. Varför pratar Marine Le Pen plötsligt om feministikonen Simone de Beauvoir? Våren 2017 är det presidentval i Frankrike, det franska partiet Front National, längst ut på den extrema högerkanten, ser ut att ganska lätt kunna ta sig vidare till andra omgången av presidentvalet. Men för att vinna presidentvalet vet partiledaren Marine Le Pen att hon måste locka till sig fler kvinnliga väljare. Hon försöker göra det genom att framställa sig som en modern kvinna, en frånskild mamma, en kvinna som vet vilka problem kvinnor får utstå i arbetslivet. Men det största hotet mot kvinnors rättigheter är enligt Marine Le Pen radikal islamism. Det förklarar Nonna Mayer, statsvetare vid det prestigefyllda lärosätet Sciences Po i Paris, som länge studerat Front Nationals väljargrupp, när Konflikts Anja Sahlberg träffar henne i Paris. Möt också Suzy Rojtman, talesperson för Nationella Kollektivet för kvinnors rättigheter, en av många ledande feminister som reagerat på Front Nationals feministoffensiv. I debatten som rör feminism och islam står slöjan ofta i fokus. Marine Le Pen vill förbjuda den på allmän plats, franska feminister som Suzy Rojtman kallar den ett instrument för förtryck. Men för Houria Bouteldja, talesperson för Parti des Indigènes de la République, som var en högljudd motståndare till den så kallade slöjlagen 2004, är den snarare en symbol för motstånd, rätten att få bestämma över sin egen kropp. Sist i programmet möter vi en företrädare för Front National, Guy Deballe, som är ansvarig för partiets förortssatsning "Banlieues Patriotes". Är det ett sätt att locka nya väljare? Gäster i studion är Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, och Johanna Gullberg, forskare i socialantropologi, som speciellt studerat feminismen i franska förorter. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Erdogan på mållinjen
Mar 11 2017 55 mins  
Om slutstriden kring presidentposten i Turkiet. Erdogan har fått parlamentets välsignelse att ge sig själv mer makt. Men får han folkets? Kampen om Turkiets framtid pågår i såväl Solna som Istanbul. Den 16 april ska turkarna folkomrösta om en förändring av konstitutionen som kan ge presidentämbetet mer makt. Kritikerna menar att det här befäster det auktoritära tendenser som Turkiet visat de senaste åren och ger president Erdogan laglig rätt till de friheter han i praktiken redan tagit sig. Andra menar att förändringarna ger landet en chans att faktiskt gå vidare som en modern demokrati och förenklar möjligheterna att leda landet. Frilansjournalisten Tomas Thorén träffar hemmafrun Hülay Ak som är Erdogan-anhängare och kampanjar för ett ja i ett färjeläger i Istanbul. Och Duygu Karhan som är volontär för nej-sidan och demonstrerar med tusentals andra kvinnor som vägrar låta sig skrämmas till tystnad. Kampanjen för ett ja eller ett nej till utökad presidentmakt i Turkiet blev storpolitik i veckan när en ordväxling utbröt mellan Turkiets president Erdogan och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Turkiska ministrar har nekats att kampanja för ett ja bland den turkiska diasporan på flera håll i Europa, bland annat i Tyskland och frågan är infekterad. Frilansreportern Lovisa Lamm tar oss med till ett möte i Solna där svensk-turkar lägger upp sin strategi för att få diasporan i Sverige att rösta ja till att ge presidenten mer makt. Hör kampanjledaren Sabri Karadag och volontärerna Eda Deniz och Hanife Yigit. Vilken betydelse har utlandsturkarna för utgången av folkomröstningen? Och efter en höst av massgripanden av oliktänkande kan man ställa frågan: Är Turkiet fortfarande en fullvärdig demokrati? Har landet någonsin varit det? Hör Erik Zucher, professor i Turkietstudier vid Leiden universitetet i Nederländerna som ser Turkiet som ett borderline fall och den brittiske säkerhetsanalytikern Bill Park som beskriver ett land där rädslan sprider sig. Emre Caliscan, forskare vid Oxford universitetet och en av författarna till boken Turkey and its discontants, menar att ett av det stora problemet är att Turkiet är en svag stat och att olika grupper lyckats infiltrera statsapparaten. Den franske före detta EU-ambassadören Marc Pierini säger att det fanns få tecken på att Turkiet skulle gå i en auktoritär riktning när han fick i uppgift att förhandla fram ett Turkiskt EU-medlemskap 2006. EU och Turkiet har alltid haft ett krisförhållande, menar den turkiska professorn Senem Aydin Duzgit som anser att EU också har ett ansvar för utvecklingen mot ett mer auktoritärt Turkiet. Gäster i studion är Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietsstudier vid Stockholms universitet och Halil Karavelli, Turkietkännare vid Institutet för säkerhet- och utvecklingspolitik. Programledare: Firas Jonblat [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Spionernas tidevarv
Mar 04 2017 55 mins  
Om spionernas, hemligheternas och förvirringens tidevarv. Varför spelar underrättelsetjänster plötsligt så stor roll i världspolitiken? Vad gör det med politiken - och vad gör det med oss? Information är makt, enligt en rekryteringsfilm från USA:s intelligence community de amerikanska underrättelsetjänsterna. Makt i krig, makt i diplomati, makt för presidenten att fatta rätt beslut och, kanske också, makt att förvirra. Dagens Konflikt tar avstamp i det faktum att det på sistone varit mycket prat om underrättelsetjänster och deras inblandning i politiken framförallt i USA och i Ryssland. Programmet börjar i Ryssland. Att president Vladimir Putin har en bakgrund som officer i den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB är allmänt känt men på senare år har den här kopplingen blivit allt starkare. Har spioner tagit över rysk politik? Konflikts Anja Sahlberg ringde ett par av världens ledande experter i det här till sin natur svårtfångade ämnet, Mark Galeotti, verksam vid Institutet för Internationella Relationer i Prag och Michael Rochlitz vid Higher School of Economics i Moskva. USA är det land där det på sistone ju varit mest prat om underrättelsetjänster, mystiska kontakter, hackningar, och läckor - i relation till just Ryssland. Det har nu gått så långt att vissa i USA varnar för att rysk underrättelseverksamhet undergräver den amerikanska presidentens hela legitimitet samtidigt som andra varnar för att den amerikanska underrättelsestjänsten är på väg att utvecklas till en djup stat en mäktig, intern byråkratisk opposition, av turkisk modell. Konflikts Ivar Ekman ringde upp tre personer som alla har direkt erfarenhet av hur den här skuggvärlden fungerar; den tidigare CIA-analytikern Nada Bakos, Bryan Wright, som också jobbat inom CIA och idag ofta kommenterar i den konservativa tv-kanalen Fox News, och John Schindler, som jobbat som analytiker inom kontraspionaget på USA:s enorma signalspaningsmyndighet NSA. I år står Europa inför ett "supervalår" och många politiker är på helspänn, inte minst i Frankrike, där den oberoende kandidaten Emmanuel Macrons kampanjstab redan slagit larm om det de menar är ryska hackerattacker och desinformation som lett till negativ ryktesspridning om deras politiska rörelse. Anja Sahlberg ringde upp Macrons internetstrateg, Mounir Mahjoubi. Gäster i Konflikts studio är Wilhelm Agrell, professor i Underrättelseanalys vid Lunds universitet och Sveriges Radios Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]


Aborter, bistånd och lobbyister
Feb 25 2017 55 mins  
Om den internationella kampen om abortfrågan. Konflikt om Trump, etiopisk mödravård och en svensk barnmorska. Hör röster från Washington och Addis Abeba om aborter, bistånd och global familjepolitik. Dagens konflikt handlar om hur abortfrågan seglat upp högt på dagordningen på många håll i världen samtidigt just nu. I Sverige avgör snart Arbetsdomstolen fallet med barnmorskan Ellinor Grimmark som inte vill utföra abort på grund av sin kristna tro - ett fall som följs med spänning på många håll i världen. Italien rasar just nu en debatt sedan Roms guvernör velat anställa två läkare som inte får vägra utföra aborter. Å i USA där abortfrågan alltid befinner sig i hjärtat av politiken men där en ny presidentadministration nu fört upp frågan ytterligare på dagordningen. De senaste åren har en rad republikanska delstater infört begränsningar av aborträtten men den senaste vändningen rör biståndspolitiken. Donald Trump hade bara varit president i tre dagar när han skrev under beslutet om att återinföra den så kallade Mexiko City regeln som innebär att USA slutar att betala bidrag till organisationer utomlands som utför aborter eller stödjer aborträtten oavsett på vilket sätt. Regeln kallas så eftersom den först presenterades av Ronald Reagan 1984 på en befolkningskonferens i den mexikanska huvudstaden, men av kritikerna är den också känd som The Gag Rule för att man ser som att biståndsorganisationerna beläggs med munkavle - förbudet gäller också att alls informera om abort, eller försöka påverka politiker att legalisera abort. Demokratiska presidenter brukar ta bort förbudet och nu har Trump alltså återinfört det i en något utökad version. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander var med på den stora antiabortdemonstration som hålls i februari varje år i huvudstaden och där träffade hon Lisa Schröder som tycker Trumps beslut är välkommet. Men hur påverkas då kvinnorna i de länder dit det amerikanska abortrelaterade biståndet tidigare gått? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt en organisation i Rio de Janeiro som arbetar med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa riktat mot ungdomar - och som nu riskerar att få sin finansiering indragen. Också etiopiska kvinnor kommer påverkas av Trumps beslut om att återinföra Mexiko City-regeln. Landet brottas med problem med hög mödradödlighet men har på senare år förbättrat statistiken bland annat tack vare amerikanskt stöd till biståndsorganisationer som arbetar för säkra aborter och familjeplanering. En av dessa är Marie Stopes som försöker nå familjer på landsbyggden där många kvinnor föder många barn, vilket medför hälsorisker. Eftersom man aktivt förespråkar rätten till abort kommer det amerikanska stödet nu dras in. Också i Europa pågår en hetsig debatt om abortfrågan, trots att lagstiftningen ju ligger helt på nationell nivå inom EU. Ändå arbetar lobbygrupper både för och emot aborträtten aktivt på flera håll och gemensamt för dessa grupper är att alla nu följer det svenska rättsfallet med Elinor Grimmark noga. Grimmark har för avsikt att ta fallet till Europadomstolen för att där pröva om hon har rätt till samvetsfrihet, det vill säga har laglig rätt att avstå från att utgöra arbetsuppgifter som strider mot hennes eget samvete. Skulle hon få rätt menar abortmotståndarna att detta kan få stor juridisk betydelse i fler länder än Sverige. I Sverige driver Sverigedemokraterna frågan om samvetsfrihetsklausul i vården - något som Barnmorskeförbundet och andra vårdfack är emot. Gäster i studion är sjukvårdsminister Gabriel Wikström (s), rikdsdagsledamot Paula Bieler (sd) och Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet. Du är också chef för WHOs samarbetscenter för reproduktiv hälsa där och jobbar också som praktiserande läkare. Programledare:Kajsa Boglind Producent:Jesper Lindau

Är socialdemokratin död?
Feb 18 2017 55 mins  
Om den europeiska socialdemokratin, som visar tecken på att... dö. Hur illa är det egentligen ställt med denna politiska kraft som format vår samtida kontinent? Det är många viktiga val i Europa i år. Hur ska det gå för socialdemokratin? Det ser mörkt ut i flera länder, inte minst i Nederländerna, det konstaterade René Cuperus, som är chef för den internationella avdelningen på det nederländska arbetarpartiets tankesmedja när Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom. Och i brittiska Stoke-on-Trent har ett litet fyllnadsval blivit en högintressant temperaturmätare för hur det brittiska arbetarpartiet Labours allt större problem. Smeknamnet "Brexithuvudstaden" kom till efter att nästan 70 procent röstade för att lämna EU, ett bakslag för Labour som kampanjat för att Storbritannien skulle stanna i unionen. Konflikts Stephanie Zakrisson åkte dit inför valet. I Frankrike hålls presidentval i vår. Socialistpartiet ligger dåligt till i opinionsmätningarna, efter fem år med socialisten François Hollande vid makten. Partiet blöder väljare framförallt till högerextrema Front National. Konflikts Anja Sahlberg åkte till ett franskt rostbälte, den tynande industriorten Florange i nordöstra Frankrike. Sist i programmet vänder vi blicken mot Sverige, som på många sätt är det land som andra länders socialdemokrater genom åren har sneglat avundsjukt på: bäst i klassen vad gäller både valframgångar och att stöpa om samhället efter socialdemokratisk modell. Men vad betyder det för framtiden? Ger socialdemokratins traditionella styrka här i Sverige den en större möjlighet att överleva än i resten av Europa - eller mindre? Konflikts Ivar Ekman sökte svaret i Eskilstuna. Konflikts gäster för att prata om socialdemokratins framtid är Jenny Andersson, professor vid Sciences Po i Paris, Lars Trägårdh som skrivit mycket om Socialdemokraterna och välfärdsstaten, och Lisa Pelling, utredningschef på Arena Idé, en tankesmedja med vänsterperspektiv. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Behövs en feministisk migrationspolitik?
Feb 11 2017 55 mins  
Om flyktingflickornas särskilda helvete. Varför finns det så få säkra vägar till Sverige för kvinnor. Hör röster från Damaskus, Mölndal och Malta om kvinnorna och den svenska flyktingpolitiken. En av miljoner kvinnor på flykt världen över är Rahaf Jaber. Hon är 24 år gammal och fast i Jordanien utan laglig väg att ta sig till Europa. I Konflikt om kvinnors utsatthet som flyktingar berättar hon om att hon är psykiskt nedbruten i ett samhälle som ser på henne som en billig syrisk kvinna, en kvinna som förväntas gifta sig med vem som helst för att få barn. Om de kvinnorna handlar detta Konflikt och om svensk migrationspolitik. Sedan år 2000 har ungefär dubbelt så många män som kvinnor sökt asyl i Sverige. Det är också en klar majoritet män som får uppehållstillstånd enligt migrationsverkets statistik. Sverige har en feministisk utrikespolitik, men vart tog feminismen vägen i flyktingpolitiken. Det diskuterar migrationsminister Morgan Johansson och Lena Ag, generalsekreterare för Kvinna till kvinna i studion. Många kvinnor har kommit på flykt till Sverige. En del får stanna, andra får lämna och många väntar på besked. En av dom är Fatima Moradi. I Ulrika Bergqvists reportage berättar hon om sitt liv. Hon bor sedan ett drygt år tillbaka i Mölndal men kommer ursprungligen från Afghanistan. Hon berättar om glädjen att vara tjej när hon verkligen får vara sig själv och om de coola kvinnorna på hennes affischer i hennes rum. Sedan november 2015 får de flesta som kommer hit tillfälligt uppehållstillstånd i stället för permanent och därmed är det mycket svårare att få återförenas med sin familj. I Firas Jonblats reportage möter vi en kvinna som bor med sina sex barn söder om Damaskus, bara 400 meter från en av krigets frontlinjer. Hennes man däremot bor idag i Bengtsfors i Sverige. Migration är en stor och viktig politisk fråga för alla länder i EU. Men vilket utrymme får den svenska feministiska regeringen för sina åsikter på EU:s toppmöten. Sveriges Radios Migrationskorrespondent Alice Petrén tog med sig frågan till Malta där EU:s ledare möttes för att tala om migration. Hör Daniela Vincenti, chefredaktör på nättidningen EurActive, och Jacopo Barigazzi, reporter på tidningen Politico, om behovet av en feministisk migrationspolitik. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent. Jesper Lindau [email protected]

Gränsernas verklighet
Feb 04 2017 55 mins  
Om livet över, under, på fel och rätt sida de murar och gränser som dominerar vår värld. Hör röster från Tijuana, Frankrike och Öresund om smidiga murar, folkligt motstånd och svenskt vankelmod. Dagens Konflikt fokuserar på gränser. Allt högre och mer svårforcerade barriärer och murar byggs runt om i världen och nationsgränser förstärks, vad får det för konsekvenser? Strax efter att han installerats i januari 2017 skrev USA:s president Donald Trump under en presidentorder om att börja bygga muren mot Mexiko. Men det finns redan en mur, eller flera lager stängsel, vid USA:s södra gräns. Så där muren redan står hur påverkar den människorna som lever där på båda sidor? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till den mexikanska gränsstaden Tijuana och hittade en tydlig hierarki. Gränsen mellan Skåne och Danmark har varit öppen länge den nordiska passunionen skapades ju redan på 50-talet, och Öresundsbron och EU-medlemsskapet gjorde bara rörligheten större. Men under sommaren och hösten 2015 kom tusentals människor från framförallt Syrien och Afghanistan just den här vägen för att söka asyl, och senhösten 2015 återuppstod den verkliga gränsen som i mer än 50 år på många sätt bara funnits på pappret. En av konsekvenserna blev ilska i synnerhet i Skåne. Men vad handlar reaktionerna om egentligen och vad vill man ska hända? Vår Danmarkskorrespondent Samuel Larsson tog sig till Kastrup. På gränsen mellan Italien och Frankrike som även den länge var öppen som en del av EU-integrationen har blivit alltmer stängd från officiellt håll framförallt på grund av terrorhot, men i praktiken nog minst lika mycket på grund av alla de människor som kommer över Medelhavet, ofta från Afrika, och vill ta sig norrut i Europa inte sällan människor utan asylskäl. Som en konsekvens av den här förstärkta gränsen blev invånarna i La vallée de la Roya, en dalgång i ett bergsområde strax norr om Medelhavskusten, plötsligt varse de afrikanska migranternas vardag - och de ställdes inför ett val. Konflikts Anja Sahlberg åkte dit. Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman (S) och chefen för gränspolisen Patrik Engström. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

De ensamutvisade
Jan 28 2017 56 mins  
Om de ensamutvisade från Afghanistan. Är Kabul säkert för en ung, pank kille utan nånstans att bo? Hör röster från Kabul och Partille om vad som händer dem som Sverige skickar ut. I oktober förra året tecknade EU och Afghanistan ett avtal där Afghanistan åtar sig att ta emot de tiotusentals afghaner som fått avslag på sina asylansökningar i Europa. Avtalet skrevs under bara ett par dagar innan en stor givarkonferens i Bryssel, där EU utlovade tio miljarder i bistånd till landet. I samband med det tecknade Sverige ett eget avtal med Afghanistan som skapar nya utvisningmöjligheter framför allt för att utvisa personer mot deras vilja. Och det har redan gett resultat, bara i december förra året tvångsutvisades nästan lika många som under årets första 11 månader. Bland dem som skickas ut finns unga ensamkommande som hoppats få stanna som minderåriga men som inte kunnat bevisa att de är under 18. En del är uppvuxna i Pakistan eller Iran och saknar helt kontaktnät i Kabul. De har ofta aldrig varit i Afghanistan tidigare. Vad händer med dem när de skickas till Kabul? Det är ämnet för detta avsnitt av Konflikt. Vi möter Aadel, som egentligen heter något annat, som utvisades från Sverige till Kabul i slutet av förra året. Han är uppvuxen i ett av grannländerna och berättar hur det är att försöka hitta jobb och bostad utan att ha några kontakter i en stad han inte varit i tidigare. En viktig del av återtagandeavtalet gäller Afghanistans garantier för att man kan ta emot och garantera säkerheten för de som utvisas. Konflikts Shakila Edizada tog kontakt med personer på olika nivåer i Afghanistan för att ta reda på mer om landets kapacitet att hålla sin del. Hon intervjuade bland annat forskare, frivilligarbetare och presschefen för afghanska migrationsministeriet. Sist i programmet vänder vi blicken mot Sverige och de unga som just nu väntar på besked om de får stanna eller inte. Det är en stor grupp, just nu finns 16 500 ensamkommande med så kallade öppna ärenden hos Migrationsverket. Konflikts Ulrika Bergqvist möter två killar som varit med i Konflikt tidigare - Mustafa och Muhammed - som senast vi träffade dem just fått sin ålder uppskrivna till över 18 och därmed fått besked om utvisning. Då hade de ingenstans att bo, men sedan en familj hörde reportaget om dem har de fått ett nytt tillfälligt hem. Gäster i studion är Kjell-Terje Torvik, migrationsverkets sambandsman på svenska ambassaden i Kabul och Kasim Husseini från Svenska Afghanistankommitténs styrelse och som själv kom till Sverige som ensamkommande från Afghanistan 2001. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Demokratins självmord?
Jan 21 2017 55 mins  
Om demokratiernas eventuella förfall. Kan rika, stabila demokratier montera ner sig själva? Varför skulle de vilja göra det? Hör röster från Warszawa, Cambridge och Paris om det är på väg att ske. USA har fått en ny president. Donald Trump förkroppsligar det amerikanska folkets vilja, som den viljan uttrycktes genom det amerikanska valsystemet i höstas. Med Donald Trump så har makten överförts på fredlig väg 44 gånger i USA, sedan John Adams tog över efter George Washington i mars 1797. Med den här mer än 200 år långa historien lyfts ju USA ofta fram som en förebild för det som kallas liberala demokratier runtom i världen. Men är USA fortfarande en demokratins förebild? Eller går man i dag i bräschen för nåt helt annat? Detta avsnitt av Konflikt försöker ta temperaturen på den liberala demokratin. Harvardstatsvetaren Yascha Mounk har fått mycket uppmärksamhet på sistone för att han ifrågasätter en av demokrati-teorins centrala idéer: den att rika, etablerade demokratier aldrig monterar ner sig själva. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom. Polen är en yngre, mindre etablerad demokrati jämfört med länder som USA och Sverige, men det är det tydligaste och mest överraskande exemplet på en trots allt stabil liberal demokrati som har utmanats på senare år. Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson rapporterar från Warszawa. Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet är ett gott tecken för demokratin, det menar Joffrey Bollée, en av nyckelpersonerna i det högerextrema franska partiet Front Nationals kampanj inför presidentvalet i vår. Att hans parti skulle utgöra ett hot mot den liberala demokratin och grundläggande fri- och rättigheter håller han inte med om, tvärtom. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp honom för att höra om Front Nationals syn på demokrati. Hur är det då här, i Sverige? En stabil demokrati som den svenska är väl knappast hotad? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret och började med att åka ut till Skärholmen, söder om Stockholm, där valdeltagandet är lågt jämfört med övriga Sverige. Och hon intervjuade också professor Erik Amnå som under sju år studerat ungdomars samhällsengagemang och tilltro till demokratin. Gäst i Konflikts studio är statsvetaren och demokratiforskaren Staffan I Lindberg. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Obamas år
Jan 14 2017 56 mins  
Om det Mellanöstern Barack Obama ville lämna och resan till Asien som inte blev av. Hör röster från Washington, Damaskus och Peking om Obama som inte ville krig, men som blev alla tiders drönar-kung. Dagens Konflikt handlar om Obamas utrikespolitik och vad som formade den. Vi tar avstamp i de enorma förhoppningar som fanns på honom i början av hans presidentskap. Efter bara tio månader fick han Nobels fredspris - trots att USA ju låg i krig både i Irak och Afghanistan. I sitt tacktal reflekterade han över dilemmat mellan att kombinera inspiration från personer som Marin Luther King och ansvaret som president.En pragmatisk hållning som ibland tolkats som försiktig och ibland passiv under de åtta år han suttit vid makten.Flera gånger gjorde Obama tydligt att han ville rikta sitt fokus mot Asien och inte som sina företrädare fastna i fruktlösa krig i Mellansöstern. Ändå var det där han blev tvungen att lägga mycket av sin utrikespolitiska energi. Radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén tecknar en bild av hur Obamas Mellanösternpolitik uppfattats på plats.Hanteringen av Syrienkonflikten är en av de saker som kommer att definiera Obamas eftermäle. Och för att få höra lite mer om hur den uppfattats av just syrier själva kontaktade vi bloggaren och ingenjören May Alekhtyar, som tidigare medverkat här i Konflikt. I programmet hör vi hennes krönika.Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander ger oss en bild av utrikespolitiken sedd från den amerikanska huvudstaden där hon träffat Robin Wright, utrikespolitisk bedömare och journalist, just nu verksam vid US institute of Peace och Woodrow Wilson international Center.Barak Obama underströk själv att det var Asien han ville satsa på och att Kina är det land som USA mest noggrant behöver förhålla sig till. Så hur ser man i Peking på de här åtta åren? Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar i ett reportage.Gäster i studion: Frida Stranne, freds och utvecklingsforskare vid högskolan i Halmstad också knuten till Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och grundare av bloggen Amerikaanalys och Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg.Produdent:Jesper Lindau Programledare:Kajsa Boglind

Nyårsspecial: Konflikt minns 2016
Dec 31 2016 56 mins  
Om krigets olika ansikten, om vreden mot eliten och om konsten att integrera sig. Vad har många syrier gemensamt med Kristina från Duvemåla och vem var terrorns första offer i Nice? Konflikt gör nedslag i olika program från det gångna året och återvänder till röster som dröjt sig kvar hos oss som arbetar med programmet.2016 var ju ett år då väljarna gång på gång vände sig mot de etablerade partierna och det man kallar etablissemanget eller eliten. Det var också ett år då integration och terrorbekämpning fanns i fokus i många europeiska länder - som en reaktion både på den stora flyktingströmmen, och på flera blodiga terrordåd i europiska storstäder som exempelvis det i franska Nice. I Syrien fortsatte inbördeskriget på sitt sjätte år och i Sverige kämpade tiotusentals syriska flyktingar med att bygga upp sina nya liv.Konflikts nyårspecial börjar i Chicago, hos den väljargrupp som senare skulle utropas som det amerikanska presidentvalets vinnare - nämligen arga och frustrerade vita män. Ivar Ekman besökte en kakfabrik som flyttat jobben till Mexiko och gick på vad som skulle ha blivit ett Trumpväljarmöte - men som fick ställas in på grund av protester.Något som upptagit den svenska politiska debatten under stora delar av 2016 är frågan om integrationen. För även om flyktingströmmen avtagit under året som gått, så är det bara i Sverige hundratusentals människor som just nu kämpar med att hitta bostad, jobb, vänner - ja som kämpar med att bygga upp ett liv här. Majoriteten av de flyktingar som kommit både i år och förra året är från Syrien. May Alekhtyar, bloggare, ingenjör och då och då Konfliktmedarbetare gjorde ett reportage där hon försökte ta reda på hur det kommer sig att integrationsprocessen känns och fungerar så olika för olika individer.De allra flesta som lyckats lämna Syrien befinner sig i grannländerna, men många av de som drabbats allra värst av kriget kommer ingenstans utan är instängda - antingen för att området är belägrat eller för att de befinner sig under nån av de stridande parternas kontroll - eller både och. Och det är de här människorna - de instängda - som vi hör allra minst om, eftersom de har så små möjligheter att kommunicera med omvärlden. Men för i höstas fick vi på Konflikt ett unikt vittnesmål från en av de städer som är allra mest hermetiskt tillslutna - Raqqa, den stad som den så kallade Islamiska Staten utropat som sin huvudstad. Vår medarbetare Samar Hadrous läste in en översättning av meddelandet.Konflikts nyårsspecial avslutas genom att vi besöker en plats som precis som Raqqa drabbats av terrorsekten IS idé om ett krig mellan dem och resten av världen. För om vittnesmålet från Raqqa visade på ett av terrorns många ansikten, så visade sig ett annat på strandpromenaden i Nice i juli då en frånskild småbarnspappa, ursprungligen från Tunisien, körde lastbil rakt in i en folkmassa. 84 människor dog. Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till strandpromenaden La Promendad des Anglais en månad efter terrordådet.Konflikt önskar er alla ett gott nytt år. Vi hörs igen 2017! Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]


Aleppo, barnvåldtäkter och FNs djupa kris
Dec 17 2016 55 mins  
Om FN som ska rädda liv men vem ska rädda FN? Hör röster från slagfältet Aleppo, och blåbaskrarnas Bangui, om hur en rutten byråkrati och ett paralyserat säkerhetsråd klarar att rädda mänskligheten. FN befinner sig i kris en kris som märks tydligast i Aleppo i Syrien. I FN:s stadga, som skrevs efter folkmorden, massakrerna och massbombningarna under andra världskriget, står det att organisationen kom till för att rädda kommande släktled undan krigets gissel och för att betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde. Men från Aleppo har många röster under veckan hörts om just krigets gissel och brott mot såväl mänskliga rättigheter som enskilda människors värdighet och värde.Det är lätt att konstatera att det som hänt i Syrien under de senaste åren och i synnerhet de senaste veckorna med det blodiga återerövrandet av Aleppo, som skett inför världens ögon, där Assad-regimen agerat med stöd av Iran tillsammans med den permanenta medlemmen i säkerhetsrådet, Ryssland att det är ett enormt misslyckande för idén att FN ska vara vägen för att undvika krig och blodspillan av just det här slaget. Men hur kunde det bli så? Konflikt ringde upp några som nära följt det FN gjort och inte gjort i Syrien: Mouin Rabbani, mellanösternanalytiker som under en period jobbade på FN-sändebudet Staffan de Misturas kontor i Génève, Reinoud Leenders vid Kings College i London, och Richard Gowan vid European Council on Foreign Relations.Ett annat, stort problem som FN brottats med under senare år är de ofta nedtystade skandaler som drabbat framförallt Generalsekretariatet och dom fredsbevarande operationer, som fakiskt växt kraftigt under dom senaste 20 åren. Det finns idag mer än 100 000 uniformerad personal i FN-tjänst runtom i världen, i 16 olika fredsbevarande operationer. Och, som sagt, flera har drabbats av skandaler i Sydsudan i somras, där FN-soldater inte ingrep mot attacker och våldtäkter som pågick i princip deras ögon, och i Haiti, där FN-trupper förde in kolera efter jordbävningen 2010, en sjukdom som dödat tiotusentals haitier sedan dess. Men den skandal som fått mest uppmärksamhet här är den som berört den svenska FN-tjänstemannen Anders Kompass. Konflikts Anja Sahlberg tittade närmare på vad som hände, och vad det säger om tillståndet i FN, och hon började med att ringa Centralafrikanska Republiken.Sverige ska ta plats i Säkerhetsråden den 1 januari 2017. Samtidigt får FN en ny generalsekreterare, Antonio Guterres, som många hoppas ska kunna göra stor skillnad. Men vad kan egentligen en ensam person göra för att få en så haltande och spretig organisation som FN att fungera bättre? Konflikts Per Eurenius tittade närmare på det, och han börjar i de hårda motsättningar som i varje fall hittills rått i Säkerhetsrådet.Gäster i studion är Inga-Britt Ahlenius, tidigare Undergeneralsekreterare på FN, och kabinettssekreterare Annika Söder. Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Jesper Lindau [email protected]

Feminismen och motvinden
Dec 10 2016 55 mins  
Om motvind och varningar om genusdiktatur när Sverige vill göra världen mer jämställd. Hör röster från Bogotá, USA och UD om segrar och bakslag för Sveriges feministiska utrikespolitik. Dagens Konflikt handlar om den svenska regeringens utrikespolitik som sedan två år tillbaka är uttalat feministisk. Programmet fokuserar på möjligheterna att föra en just feminstisk utrikespolitik i en tid då det på många håll i världen går väldigt bra för de politiska partier som tar avstånd från det man ser som etablissemangets liberala politiska värderingar - vi såg det senast i det amerikanska presidentvalet.Programmet rör sig under några månader hösten 2016, som var ganska avgörande när det gäller förutsättningarna för att driva feministiska frågor. Vi ska börja med att flytta oss tillbaka till en tidpunkt före det amerikanska valet, till en tid då det fortfarande såg ut som om USA var på väg att få sin första kvinnliga president. Det var en solig dag i början av oktober som Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till regeringskansliet i Stockholm när Margot Wallström bjudit in till en workshop om "stärkande av kvinnors rättigheter". Där fanns bland många andra Sierra Leones FN-ambassadör Yvette Stevens och Hillary Clintons vän och nära medarbetare under många år, Melanne Verveer.Då var optimismen stor, men hur låter det efter valet? Konflikts Ivar Ekman ringde upp en av USA:s ledande feministiska akademiker, Wendy Brown, professor vid Berkeley-universitetet och började med att fråga om Donald Trumps seger är ett bakslag för feminismen. Samma fråga får utrikesminister Margot Wallström, när Konflikt träffar henne för en lång intervju några veckor efter valet i USA.Ett av de länder där Sverige verkligen har försökt påverka med en "feministisk utrikespolitik" är Colombia. Under de fyra år som fredsförhandlingarna pågått mellan Farc-gerillan och den colombianska regeringen så har Sverige, som är en viktig biståndsgivare i landet, tryckt på för att kvinnors röster skulle höras och att ett genusperspektiv skulle genomsyra avtalet. Men frågan är om det påverkat fredsprocessen negativt eller positivt? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar om från huvudstaden Bogotá.Gäster i dagens Konflikt är Robert Egnell, professor på försvarshögskolan och chef på institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap och Karin Eriksson, politikreporter på dagens Nyheter, som följt utrikesminister Margot Wallström och skrivit mycket om Socialdemokraterna och den feministiska utrikespolitiken.Programledare: Kajsa Boglind [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]

Utvisningsmaskinen
Dec 03 2016 55 mins  
Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman. Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas.Tillsammans med vår reporter Amanda Lindholm tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos Yavid som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger.I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar Sverker Spaak från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen Patrik Engström; och advokaten Ignacio Vita, verksam inom asylrätten.I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där Abdel som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av Sofia Boo på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här.Fasthållen till dödsI Konflikt hör ni, i Jesper Lindaus reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas.I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter Babak Parham en ung afghan som vi kallar Amir. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till.Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här:Radio Sweden Coming alone to SwedenVill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här:Utvisad till dödsProgramledare: Ivar [email protected]: Jesper [email protected]

Raqqa inifrån
Nov 19 2016 55 mins  
Om IS-kalifatets huvudstad. Vi känner Raqqa som ondskans högborg, men hur blev den det? Hör en kvinna inifrån Raqqa och några män i södra Sverige om deras Raqqa, den öppna, liberala landsbygdsstaden. Konflikt fokuserar i den här sändningen på Raqqa. På kartan är det en stad i Uppsalas storlek som ligger vid floden Eufrats strand i norra Syrien. Sedan ett par år tillbaka är den också känd mer som en symbol för all den brutalitet som gruppen som kallar sig Islamiska staten kommit att representera. Men Raqqa är mer än så. Det är en riktig stad med riktiga människor.I Konflikt hör ni en kvinna från Raqqa som Konflikt varit i kontakt med. I Katja Magnusson reportage hör ni henne berätta om hur det är att leva under IS styre. Livet i Raqqa är mycket farligt så för att skydda vårt vittne har vi låtit ekots Samar Hadrous läsa in hennes berättelse.Samtidigt är Raqqa också något annat. För att förstå vad som händer i Raqqa idag tar vi oss bakåt i tiden, till livet i stan innan revolutionen 2011 och kriget som följde. Vår reporter Khaled Alesmael åkte till utkanten av en liten stad i södra Sverige för att träffa några asylsökande Raqqa-bor. Över många koppar te får han höra om deras bild av Raqqa förr, en liberal landsortsstad som var känd för sin öppenhet.I Konflikt diksuterar vi om hur det gick till när denna lilla stad blev huvudstad i den så kallade Islamiska staten. Vi samtalar om det som för många syrier är en självklarhet, men som är mycket mindre känt utanför Syrien, nämligen att Assad-regimen och IS faktiskt är kopplade till varandra. Vi hör Sarmad Al Jilane, grundare av aktivistorganisationen Raqqa is being slaughtered silently och aktivisten Khalaf Malla, som ursprungligen är från Raqqa, och som faktiskt vara där när IS tog över.I studion för att samtala om detta finns Aron Lund, som är sverige-baserad och internationellt erkänd analytiker av det syriska inbördeskriget. Och Idris Ahmedi, statsvetare vid Försvarshögskolan som har ett fokus på Mellanöstern och framförallt USAs politik där.Programledare: Ivar [email protected]: Jesper [email protected]

Den underskattade vreden
Nov 12 2016 55 mins  
Om vinnare och förlorare när USA valde Donald Trump. Hur kom det sig att en miljardär kom att uppfattas som folkets röst? Och varför förstod så få att det höll på att ske? Konflikt handlar om det amerikanska valresultatet, ett resultat som många etablerade politiker, debattörer och journalister varnat för men som ändå tog många på sängen. En av överaskningarna var att det inte bara var arga vita män som röstade på Republikanernas kandidat Donald Trump, han fick också betydligt fler röster från kvinnor än vad prognoserna förutspått. Programmet startar på en valvaka på Women's National Republican Club, USA:s äldsta nationella republikanska kvinnoförening. Vi får möta åklagaren Mary Beth Buchanan och Claudette Hayle, som invandrat till USA från Jamaica, i frilansjournalisternas Victoria Greve och Kim Walls reportage.En aspekt som bidragit till sprickan mellan det som brukar kallas etablissamanget och det som vissa refererar till som "folket" är de etablerade medierna. I princip samtliga etablerade amerikanska medier var kraftfullt emot Donald Trump, vad spelade det för roll för valresultatet? Konflikts Irma Norrman ställde frågan till Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms Universitet.När programmet sänds har det bara gått några dagar sedan Donald Trump valdes till president, men glädjeruset har snabbt spridit sig till vår europeiska kontinent. Det franska partiet Front Nationals partiledare, Marine Le Pen, sa segervisst i fransk tv i veckan att "Vi har sett att det som verkade omöjligt, kan bli möjligt, det folket vill, kan bli verklighet".Man brukar säga att i princip hela det svenska politiska landskapet ryms inom det Demokratiska partiet i USA och i år har också de svenska politiker som i vanliga fall sympatiserar med republikanerna varit skeptiska till Donald Trump. Med några få undantag, bland Sverigedemokraterna. Hur tänker de idag? Konflikts reporter Ulrika Bergquist fick tag i Tobias Andersson, ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, som varit i usa hela veckan för att fira det han ser som anti-etablissemangets seger. Hon begav sig också till Sveriges Riksdag och träffade ledamoten Mattias Bäckström Johansson (SD).Gäster i Konflikts studio är Elisabeth Wallentin, PR-strateg, som tidigare arbetat för det Demokratiska partiet, Nicole Clifford, statsvetare som tidigare arbetat för det Republikanska partiet, Göran Rosenberg, journalist och författare, Alice Teodorescu, chef för Göteborgs-Postens ledarredaktion och Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator.Programledare: Kajsa Boglind [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]

Populisterna och hatet
Nov 05 2016 56 mins  
Om hatfulla valkampanjer som smittar. Hur förändras demokratin när gränserna för vad man får säga förskjuts? Hör Marine Le Pens närmsta man, Trump-väljare och Amina som nästan ströps i sin egen slöja. Konflikt startar i hetluften i Arizona där amerikanerna snart vet vem som blir landets nya president. Läraren Maureen Costello har undervisat i samhällskunskap sedan Ronald Reagans tid och säger att det här är den värsta presidentvals-kampanjen någonsin, med ren mobbing, förakt för demokratiska institutioner och hårda ord. En rapport hon sammanställt visar att barnen tagit över politikernas språk och använder glåpord för att sprida rädsla i klassrummen. Reportar Hewa Abdelzadeh och Ulrika Bergqvist.Vad betyder det politiska språket och hur förändrar orden verkligheten?Konflikts Anja Sahlberg tar oss till Frankrike där debatten dragit igång inför presidentvalet i vår. Hon träffar Front Nationals vice ordförande Florian Philippot som har bidragit till breddningen av partiet där trendiga unga välutbildade fransmän nu syns på Frontens valmöten. Historikern Valérie Igounet säger att Philippot har bidragit till att Front National fått en mer modern framtoning men de högerextrema kärnbudskapen är desamma. Författaren och statsvetaren Karim Amellal säger att lepeniseringen har spridit sig i de franska folklagren och att även ett parti som det franska Socialistpartiet nu har anammat Front Nationals språkbruk och till viss del också politik.Finns det ett samband mellan vad vi säger och vad vi gör? Gäster i studion är DN-journalisten Niklas Orrenius, aktuell med boken Skotten i Köpenhamn och Marie Demker, professor i statsvetenskap i Göteborg som forskat både kring främlingsfientlighet och har följt värderingsfrågor i Europa under många år.Kan själva utmålandet av den andre som ett hot göra det lättare att gå från ord till handling? Kanske rent ut av slå till någon i kollektivtrafiken, detta allmännaste av allmänna rum. Hör om Amina som blev attackerad av en man som slog henne med knytnäven och använde hennes slöja för att ta stryptag på henne. Och hon är inte ensam om att bli utsatt i kollektivtrafiken. Reportrar Mona Ismail Jama och Irma Norrman.Programledare: Jesper Lindau [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]


En perfekt diktator?
Oct 22 2016 55 mins  
Om Kinas högsta ledare Xi Jinping, som många säger är den mäktigaste sen Mao. Hör röster och sånger från degknytes-restauranger, internetfester och en cyklande ambassadör om Kinas väg under pappa Xi. Konflikt från Peking handlar om Xi Jinping, generalsekreterare i Kinas kommunistparti sedan 2012. Han har också titeln Folkrepublikens president samt överbefälhavare för Folkets Befrielsearmé. Är han den nye Mao? Konflikt besöker den enkla lunchrestaurangen Qingfeng i den västra delen av Peking. Där testar vi den enkla husmanskost som är typisk för det nordkinesiska vardagsköket; ångat vitt bröd fyllt med kött, leversoppa och ångade grönsaker. Det är maten som Xi Jinping åt när han vid ett högst ovanligt tillfälle frotterade sig med vanliga kineser. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg får höra av gäster på restaurangen att han är omtyckt och att många är nöjda med hans kamp mot korruptionen. Vi får också höra om Xi Jinpings fru, den berömda sångerskan Peng Liyuen. Hon är ytterligare en del av den populära image som Xi Jinping har, en image som skiljer sig drastiskt från hans mycket mer anonyma och gråa företrädare. Men Xi Jinping har inte bara anti-korruptionskampanjerna och leversoppan att tacka för sin popularitet. Han har också varit skicklig på att väva in ett kraftfullt nationalistiskt budskap i sina tal, ofta i form av en slogan som lyder ”Den kinesiska drömmen”. I Konflikt från Peking berättar vi om hur Xi Jinping formulerar den här drömmen, och om hur den omsatts i en allt aktivare säkerhets- och utrikespolitik. Något som oroar många av Kinas grannländer. Ett annat område där Xi Jinping-regimen flyttar fram positionerna snabbt är övervakning och censur på internet, där väl den stora kinesiska brandväggen är det mest kända uttrycket. Internet och kommunikationsteknologi är väldigt utbrett i dagens Kina, inte minst i form av smarta mobiler och olika appar som, som Wechat, Alipay och Baidu. Den kinesiska regimen under Xi Jinping har uppmuntrat – och samtidigt utnyttjat – den snabba teknikutvecklingen på området. Radions korrespondent Hanna Sahlberg och Lars Fredén, fram tills helt nyligen Sveriges Kina-ambassadör, samtalar om detta på en lummig takterrass i Peking. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]


Merkel och flyktingarna
Oct 15 2016 55 mins  
Konflikt sänder från Berlin dit många av Tysklands nära nio hundratusen nyanlända har kommit. Hör om välkomstkultur, minijobb och brandattentat och om det finns nåt som Sverige kan lära av Tyskland. Konflikt sänder från Kreutzberg, en av Berlins mest kosmopolitiska stadsdelar. Här har det tyska och det turkiska som gästarbetarna haft med sig smällt samman sedan många år tillbaka. Men bara några hundra meter bort ligger ett av de mest omstridda flyktingboeodena i hela Tyskland - inhyst i gamla hangarer på Berlins legendariska före detta flygplats Tempelhof. Där trängs just nu flera tusen människor mellan vikväggar i båsliknande utrymmen, många sen flera månader tillbaka. Det har gått ett drygt år sen förbundskanlsner Angela Merkel höll en presskonferens här i Berlin och sa de där orden som etsade sig fast hos så många: vi kommer att klara det här - wir shaffen das. Så vad ska man säga - hur har Tyskland klarat att ta emot alla de som kommit hit? En av de nyblivna Berlinarna är Layla Rashid som hoppas kunna fortsätta uttöva sitt yrke som grundskollärare också i sitt nya hemland Tyskland. Men det kräver intensiva studier, framför allt i tyska. Konflikts Per Eurenius träffade henne och hennes familj och dessutom nyblivne politikern Christian Bucholz som just kommit in i Berlins delstatsparlament för invandringskritiska Alternativ för Tyskland. Angela Merkel investerade mycket engagemang och personlig prestige när hon förra hösten förklarade att flyktingarna var välkomna i Tyskland. Under året som gått har det invandringskritiska Alternativ för Tyskland kommit in i flera delstatsparlament och Merkel har också mött hårt motstånd från de egna leden. Sveriges Radios Daniela Maraquardt beskriver hur flyktingolitiken har påverkat Angela Merkels ställning.Också i EU har kritiken mot Angela Merkels flyktingpolitik varit hård. Det finns till och med de som skyller EUs splittring, tydligast utryckt i Brexit, på Merkels försök att driva igenom ett större gemensamt flyktingmottagande. Samtidigt finns ingen annan stark europeisk ledare som kan ta över Merkels roll som inofficiell ledare i unionen.Konflikts Kajsa Boglind intervjuade Stefan Kornelius, utrikschef på tidningen Suddeutsche Zeitung och Josef Janning på tankesmedjan European Council of Foreign relations om hur Merkels ställning inom EU förändrats. Gäster på kafét är Annamaria Olsson, Berlinare sedan åtta år och som startat integrationsprojekt Give Something Back to Berlin, som fått flera priser. Projektet skapar mötesplatser för både nya och mer etablerade berlinare. Många av volontärerna själva är flyktingar. I sändningen hörs också Lars Danielsson, Sveriges ambassadör i Berlin och Tobias Etzold, statsvetare vid stiftelsen Wissenschaft und Politik, med inriktning på Skandinavisk politik, och Daniela Marqardt som är radions Berlinkorresondent. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Per Eurenius

De ensamkommande och gatan
Oct 08 2016 56 mins  
Om de ensamkommande som blir av med boenden och skolkamrater. Hör röster från Mölndal, Sergels Torg och Rosenbad om valet mellan att utvisas till Afghanistan eller att stanna på gatan i Sverige. Håller Sverige på att skapa en gatubarnsmaskin? Det är grundfrågan som genomsyrar dagens Konflikt. Programmet börjar på Sergels torg i Stockholm i januari 2016, när en maskerad, svartklädd mobb försökte gå till attack mot de nordafrikanska barn och ungdomar som Konflikt handlade om den 24 september. Vad skulle hända om de fick sällskap av många, många fler unga pojkar på drift?Vi får träffa Muhammed och Mustafa, två afghanska killar som just fått avslag på sin asylansökan och fått sin ålder uppskriven till över 18 år, som tillfälligt bor på vandrarhem. De har att välja mellan att lämna det Göteborg där de har sin skola och hela sitt sociala sammanhang för att bo på en asylanläggning utanför Halmstad, eller att hanka sig fram i väntan på att deras överklagan ska avgöras och utvisningsbeslutet vinna laga kraft. Ulrika Bergqvist träffar Mustafa och Muhammed. Vi återvänder även till Sergels torg och träffar polisen Christian Frödén, som jobbar med att söka upp unga asylsökande som hamnat utanför samhället. Han ser med oro på vintern som kommer och risken att de många nordafrikanska ungdomarna nu ska få sällskap av unga afghaner. Vi besöker även det HVB-hem för ensamkommande barn som Mustafa och Muhammed nyligen tvingades lämna, efter att ha bott där i ett drygt år. Där berättar föreståndaren David Nilsson hur han upplever att Sverige lovat dessa unga människor för mycket, och att vi idag inte behandlar dem bättre än länder som Iran och Pakistan. I studion för att diskutera de unga afghanernas situation finns Lars Westbratt, statssekreterare på justitiedepartementet med ansvar för migration, och Matilda Brinck-Larsen, gruppchef på ett boende för ensamkommande på Tjörn utanför Göteborg. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Colombia mellan fred och försoning
Oct 01 2016 56 mins  
Om tårar och teknikaliteter när Colombia ska sluta fred. Kan ett avtal få slut på hat och hämndbegär? Är sanningen om kriget nödvändig för att colombianerna ska försonas? Eller kan den vara ett hot? Söndag 2 oktober röstar colombianerna ja eller nej till ett fredsavtal som kan göra slut på världens längsta inbördeskrig. Men hur förlåter man och gå vidare? Vad krävs för att ett folk ska försonas efter år av infekterade strider? Det är frågor som dagens Konflikt kretsar kring.Programmet börjar i Colombia där Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin tecknar en bild av stämningen inför omröstningen och hur folket ser på det fredsavtal som de ska rösta om.Det mesta tyder på att colombianerna kommer att rösta ja till överenskommelsen mellan Farc och regeringen och den stora frågan efter det blir avmobiliseringen Runt 7000 gerillasoldater ska avväpnas och integreras i det civila samhället - ett samhälle som många av dem inte levt i sedan de var barn. Lotten Collin fick unikt tillträde till ett av Farc-gerillans djungelläger i juli i år, precis innan parterna förklarade att fredsavtalet var färdigförhandlat.Kan ett folk försonas efter så många år av blodiga strider? Det är en fråga som många länder brottats med innan Colombia, till exempel Algeriet, som Colombia enligt egen utsago sneglat på när förslaget som det colombianska folket ska ta ställning imorgon mejslats fram. Det har gått nästan på dagen elva år sen algerierna gick till valurnorna för att säga sitt om "Fördraget för fred och försoning". Konflikts Anja Sahlberg minns den dagen i september 2005.Gäster i Konflikts studio är Stefan Åström från Folke Bernadotteakademin, som länge har arbetat med avväpning av både paramilitärer och gerillasoldater i Colombia, och Karen Brounéus, psykolog och docent på institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.Programledare: Kajsa Boglind [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]

De marockanska gatubarnens historia
Sep 24 2016 56 mins  
Om pojkarna som ingen vill ha. Hör om platsen de lämnat i unikt reportage från Marocko. Hör om livet i limbo i Sverige, och hör ansvarig minister om varför de utlovade lösningarna fungerar så dåligt. Dagens ämne är de hundratals - uppskattningarna säger 800, men ingen vet säkert - marockanska barn och unga män som befinner sig i Sverige, de som i media kommit att kallas de "marockanska gatubarnen". Vi närmar oss ämnet med hjälp av Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum, som länge följt frågan. Han träffar 16-årige Ali på ett bibliotek utanför Stockholm. Jag vill absolut inte åka tillbaka, hellre begår jag självmord än åker tillbaka till Marocko. Och min familj där vill inte heller att jag kommer hem, säger Ali, som - precis som de flesta andra - fått avslag på sin asylansökan.Konflikt skickar sin reporter Abdelaziz Maaloum till det som kallas "Dödens Triangel" i Marocko, en region sydost om Casablanca som många av de unga marockanerna i Europa och Sverige kommer från - en region som präglas av fattigdom och hopplöshet.Vi besöker också den marockanska organisationen Bayti, som svenska Migrationsverket slöt ett avtal med 2014 för att lättare kunna skicka tillbaka minderåriga marockaner som inte har rätt att stanna i Sverige. Men Bayti vill inte fortsätta samarbetet. Ingen har kunnat skickas tillbaka, det leder ingenvart, säger Jawad Chouaib, som är chef för Bayti.Vad är regeringens plan för att lösa situationen med de unga marockanerna som vistas i Sverige illegalt? Konflikts Anja Sahlberg intervjuar den ansvarige ministern Anders Ygeman.Gäster i studion är Emma Wennerström från Barnrättsbyrån och Kjell-Terje Torvik från Migrationsverket.Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]

Turkiet efter kuppförsöket
Sep 17 2016 55 mins  
Om ett nytt kapitel i Turkiets historia. De som stoppade kuppen hyllas som hjältar. Men vad är det egentligen som pågår, häxjakt eller virusutrensning? Hör röster från Oxford, Istanbul och Washington. Hundratusentals personer har fängslats eller blivit av med sina jobb i Turkiet i utrensningar efter kuppförsöket den 15 juli. Men medan vissa pekas ut som statens fiender, av grannar, kollegor eller tidigare vänner, målas andra upp som hjältar. Huvudkaraktär i den nya berättelse som nu skrivs i Turkiet är den enkla människan av folket som stod upp för demokratin.En av de nya hjältarna är Safiye Bayat. Hon blev skjuten i foten när hon ställde sig upp mot soldaterna på Bosporenbron i Istanbul. Safiye beskriver kampen mot kuppmakarna i religiösa termer och talar om de godas vinst mot dom onda i ett reportage av frilansjournalisten Tomas Thorén i Istanbul. Behöver Turkiet en ny berättelse som kan ena folket? Och varför?Med i studion finns Paul Levin, föreståndare för Turkiska institutionen vid Stockholms universitet och Ülkü Holago, som bevakade utvecklingen i Turkiet för Ekots räkning under en händelserik sommar.Hur ska man förstå det som pågår i Turkiet just nu och det muslimska nätverk, Gülenrörelsen, som från turkiskt håll pekas ut som huvudaktören bakom kuppförsöket? Den turkiska skribenten Esgi Basaran tycker att västvärlden har missat poängen, kanske för att vi i väst inte riktigt hängt med i alla svängar? Amerikanskan Jenny White, ny professor vid Stockholms universitet, berättar om den pågående maktkampen mellan två mäktiga män och ser likheter mellan predikanten Fetullah Gülens rörelse och George Washingtons statsbygge i USA. Reportage av Ulrika Bergqvist.Hör också den amerikanske forskaren Henri Barkey som pekades ut som CIA-agent efter kuppförsöket. Och den liberala skribenten Mustafa Akyol sätter punkt för en av alla de konspirationsteorier om kuppen som nu sprids. Reportage av Kajsa Boglind.Programledare: Firas Jonblat [email protected]: Ulrika Bergqvist [email protected]

Ryssland och rädslan
Sep 10 2016 56 mins  
Om Ryssland, där Putin stärker sin makt, och Sverige, där debattens vågor går höga. Vad händer egentligen i Ryssland och varför har vi så svårt att föra ett sansat samtal om det? Söndag 18 september hålls parlamentsval i Ryssland, ett val där maktpartiet Enade Ryssland som vanligt väntas vinna stort. Så redan nu är intresset större för nästa stora val - presidentvalet 2018. Vladimir Putin har inte gett besked om han tänker ställa upp till omval med möjlighet att sitta till år 2024, men den vanligaste gissningen är att det blir så. Vad innebär det för Ryssland och vart är landet på väg under Putin? Med en alltmer sluten krets kring landets högsta ledning är gissningsleken igång, och kremlologin är tillbaka. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, har återvänt till Moskva.Hur pratar vi här om det som händer där i Ryssland? Tonläget har varit ganska högt sedan Ukrainakriget startade, men nog också skruvats upp sedan dess. Att debatten är polariserad fick också Konflikts Anja Sahlberg erfara när hon begav sig till ett seminarium om Ryssland på Stockholms stadsbibliotek.Hur ser man på det svenska samtalet om Ryssland utifrån? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den finska diplomaten René Nyberg, som varit ambassadör i Moskva och även varit med och utrett NATO-frågan åt den finska regeringen.Gäster i studion är Martin Kragh, chef för Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska Institutet och Anna-Lena Laurén, Dagens Nyheters korrespondent i Ryssland.Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]

Syriska barns förlorade år
Sep 03 2016 55 mins  
Om syriska barn och kampen för skolan. Går det att komma ikapp efter år av krig? Hör röster från Istanbul, Aleppo och Mora. I veckan har skolorna startat i Sverige, liksom på annat håll i världen. Innan kriget gick nästan alla barn i skolan i Syrien. Men det var då. Idag hör vi om tioåringar som inte ens kan alfabetet.Hur ser skolstarten ut i en bombad stad? Konflikts Ibrahim Mohanna och Li Hellström ringer upp Abdullah Bakkour som är skolorganisatör i rebellkontrollerade östra Aleppo. Han berättar hur lärarna lugnar barn och föräldrar i ett område där skolbyggnaden blivit bombmål.I studion finns Johanna Norrdahl, tematisk rådgivare för utbildning och kris i konflikter på Rädda Barnen och Monzer el-Sabini, rektor för åk 7-9 i Bergsjöns skola i Göteborg.Miljontals syriska barn är på flykt. Och även om dom lämnat sitt krigshärjade land är det inte givet att dom får en chans att gå i skolan igen.Turkiet är det land i regionen som har tagit emot flest flyktingar från Syrien, bland dom många barn. Frilansjournalisten Tomas Thorén träffar änkan Rania vars 7 år gamla tvillingsöner hittills inte har satt sin fot i en skola.I Dalarna möter Konflikts Ulrika Bergqvist 18 år gamla Reem från norra Syrien. För henne har de senaste 2,5 åren varit en ständig jakt på att få börja gymnasiet igen. Den förde henne först till Libanon och nu hoppas hon få börja studera i Mora. Men Reem har lärt sig att det inte är helt enkelt att ta ikapp förlorade skolår.Vi hör också Pyana och Nourel Touma som nyss bodde i Aleppo. I veckan började dom i en skola i Hässelby gård i Stockholm och dom ser fram emot skolterminen med både lust och vånda. Reporter Ivar Ekman.Programledare: Li Hellström [email protected]: Ulrika Bergqvist [email protected]

Brexit. Karrada. Nice. Och sen?
Aug 27 2016 55 mins  
Om tiden, som ger möjlighet att tänka efter och förstå. Konflikt återvänder till några av sommarens stora nyhetshändelser för att se om de ter sig annorlunda när strålkastarljuset slocknat. Upplägget i säsongens första Konflikt är enkelt: vi återvänder till några av de platser där nyhetsmaskineriet hade sitt fokus under en intensiv, men kort period under sommaren, för att se ifall det som hänt ser annorlunda ut när man lägger till faktorn tid.Vi börjar programmet på strandpromenaden La Promenade des Anglais i Nice, där 84 människor dödades den 14 juli. Konflikts Anja Sahlberg åkte dit och fann en stad med stora historiska motsättningar, som förstärkts efter terrordådet.Den brittiska Labourpolitikern och parlamentsledamoten Jo Cox dödades i sin valkrets i Yorkshire i norra England när hon var på väg till ett kampanjmöte för Remain-sidan av EU-omröstningen i juni. Konflikts Ivar Ekman åkte till staden Batley, där meningarna om vad som låg bakom mordet går isär.Iraks huvudstad Bagdad skulle kunna kallas "terrorismens huvudstad". På ingen annan plats i världen har det exploderat fler bomber än i distriktet Karrada det senaste decenniet. Men när en lastbil med hundratals kilo sprängmedel exploderade i juli blev förödelsen värre än någonsin tidigare. Runt 300 människor dödades i attentatet. Konflikts Duraid al-Khamisi ringde upp konsertpianisten och Rana Jasem, som bor i Karrada.Vi försöker smälta det vi hört i ett studiosamtal med författaren Göran Rosenberg och poeten Daniel Boyacioglu.Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]


EU efter Brexit
Jun 25 2016 55 mins  
Om den brittiska väckarklockan. Hur ska EU gå vidare nu? Hur ska politikerna ta hand om missnöjet som pyr i hela Europa? Hör röster från vänster till höger om en ansatt unions vägval. Konflikt Midsommardagen kommer att ägna sig åt ett historiskt besked: Britterna lämnar EU. Nu hörs uttalanden från chockade politiker runt om i världen. Britternas nej till EU är det mest extrema exemplet på det missnöje som pyr i stora delar av unionen. För britterna räckte det inte med undantagsregler dom har valt att vända EU ryggen och det kommer att få efterverkningar i hela Europa. Men medan vissa politiker varnar för en dominoeffekt, hoppas andra på en Frexit och kanske en svensk Swexit. Det är tydligt att EU måste förändras, men av vem och hur?Hör EU-minister Ann Linde, Socialdemokraterna, om Sveriges syn på vägen framåt. Ska unionen bli starkare, och i sådant fall, på vilka områden?Carl Bildt, tidigare moderat utrikesminister, ger sin syn på konsekvenserna av Brexit. Hör även Björn Fägersten, programchef vid Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, om de vägval EU nu står inför.Vad säger våra svenska politiker? Hur ska det folkliga missnöjet tolkas? Och hur ska unionen förändras för att medborgarna ska bli nöjda? Hör Birgitta Ohlsson tidigare liberal EU-minister, Marita Ulvskog, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, och Johnny Skalin, EU-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.Programledare: Linda Thulin [email protected]: Ulrika Bergqvist [email protected]

Brexit och nationalismen
Jun 18 2016 56 mins  
Om nynationalism och EU-skepsis inför Storbritanniens historiska folkomröstning. Varför är så många européer missnöjda med EU? Och hur farligt är det för freden om unionen vittrar sönder? En knapp vecka före den historiska brittiska folkomröstningen om ett eventuellt EU-utträde ger sig Konflikt ut på en resa på den europeiska landsbygden. För oavsett hur britterna röstar så har EU i dag en enorm utmaning framför sig med det växande missnöje som finns runt om i unionen - inte minst utanför storstäderna. Nationalisterna - de som hyllar den egna nationen och vill sätta den och den egna kulturen främst blir allt fler. Vad betyder det för EU:s framtid?Programmet börjar i byn Niederbronn-les-Bains i regionen Alsace i östra Frankrike. Det är en region som på många sätt är Europas hjärta. Både som spelplats för de blodiga krig som under sekler format kontinenten, och för det europeiska samarbetet, med bland annat Europarådet, Europadomstolen och Europaparlamentet som ligger i Strasbourg. Vi möter Michèle Muller och Patrick Heitz som båda gått med i det högerextrema partiet Front National och som önskar ett franskt utträde ur unionen. Hur kommer det sig att stödet för Front National och opinionen mot EU är så stark i en region där kriget fortfarande är så närvarande? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret i Alsace.Resan fortsätter till Polen, som ofta beskrivits som en framgångssaga sedan inträdet i EU, men i år har det återkommande varit uppskruvat tonläge mellan regeringspartiet PiS, Lag och Rättvisa, och EU:s företrädare i Bryssel. Samtidigt har också nationalismen växt sig allt starkare i landet. Vacklar polackernas tro på EU? Radions korrespondent Thella Johnson åkte till ett av PiS starkaste fästen, den lilla byn Kobylin-Borzymy i nordöstra Polen.Europas gränser har ju successivt suddats ut i takt med att samarbetet blivit allt tätare. Men i samband med det som kommit att kallas "Europas flyktingkris" har allt fler röster höjts för att slopa det så kallade Schengensamarbetet och bygga upp gränser både utåt och emellan EU:s medlemsländer. Radions korrespondent Daniela Marquardt åkte till gränsbyn Klingenbach i Österrike, där ju högerpopulistiska FPÖ gick starkt framåt i senaste presidentvalet för en månad sedan. Hon träffar bland annat Johann Tschürtz, vice premiärminister i delstaten Burgenland och också den lokala ledaren för det högerpopulistiska partiet FPÖ.Storbritanniens folkomröstning om landet ska stanna i eller lämna EU är ramen för hela dagens Konflikt. För några veckor sedan tog en grupp brittiska historiker initiativ till ett upprop mot Brexit som publicerades i den brittiska tidningen the Guardian. De varnar för att ett utträde ur EU skulle göra Storbritannien irrelevant i ett europeiskt sammanhang och också försvaga och splittra EU i en instabil värld.Det här uppropet har nu vuxit och i dag har över 1000 brittiska akademiker från olika discipliner skrivit på. Konflikts Marie Nilsson-Boij ringde upp en av dem, Beatrice Heuser, professor i Internationella Relationer vid universitetet i Reading, som är mycket oroad. Hon går så långt att hon menar att ett Brexit till och med hotar freden i Europa.I Konflikts studio för att diskutera EU:s utmaningar med växande nationalism och EU-skepsis finns Annika Ström-Melin, Dagens Nyheters Brysselkorrespondent, och Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator.Programledare: Kajsa Boglind [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]

Frihandeln och förlorarna
Jun 11 2016 55 mins  
Om en ständigt friare handel, som skulle göra alla rikare. Men har det blivit så? Hör röster från Degerfors, Chicago och Kumla om jobb på export, prylar på import och stoltheten i att tillverka en TV. Vi börjar i USA, med Rick, en pensionerad fabriksarbetare som Konflikts Ivar Ekman träffade utanför hans forna arbetsplats, kakfabriken Nabisco i utkanten av Chicago tidigare i år. Vi träffade också Donald Trump-väljare som är arga på Kina, som de menar rånar USA. Dessa väljare uttrycker kärnan av den fräna kritik som riktas mot frihandel i den amerikanska presidentvalskampanjen - en kritik som tog ett stort steg mot att omsättas i protektionistisk politik när Donald Trump blev Republikanernas enda presidentkandidat.Men USA - det är ju ett land som ju länge varit helt centralt i att driva på en öppnare världshandel. Varför har kritiken där blivit så hård? Har kritikerna en poäng med sin kritik? Ja, enligt helt färsk forskning från en grupp ekonomer ledda av den respekterade professorn David Autor på Massachusetts Institute of Technology. Politikerna har helt enkelt lovat något som inte varit sant. David Autor intervjuades av Brett Ascarelli.Vad säger då den amerikanska politiska ledningen om det här misslyckandet? Häromveckan fick Sverige storfint frihandelsbesök i form av Michael Froman, som är amerikansk USTR, US Trade Representative - en post som närmast kan översättas som handelsminister. Froman var framförallt i Stockholm för att träffa Cecilia Malmström på en konferens om frihandelsavtalet TTIP i LO-borgen, men gjorde också ett snabbt besök på ett företag i Hammarby Sjöstad, där vi fångade honom för ett kort samtal.Hur ser det då ut i Sverige? Vi kan inte garantera ett jobb i en specifik fabrik, men däremot måste vi garantera jobb, med hjälp av omställning och utbildning så säger den svenska handelsministern Ann Linde. Och få länder i världen sjunger frihandelns lov som man gör här. Men hur går det i praktiken? Är folk mer förbannade än vad etablissemanget här intalar sig? Konflikts Kristian Åström åkte till bruksorten Degerfors i Värmland.Gäster i studion är Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna, och ekonomen och författaren Stefan de Vylder, som länge och på djupet betraktat och skrivit om världsekonomin.Programledare och producent: Ivar Ekman [email protected]: Kristian Åström [email protected]

Öcalan, kurderna och kriget
Jun 04 2016 55 mins  
Om fredsnycklar, frihetskamp och frustration när konflikten mellan kurdiska PKK och turkiska staten åter blossat upp. Hur ser svenska kurder på terrorstämplade PKK och den fängslade ledaren Öcalan? Veckans Konflikt har helt fokus på det som brukar kallas "kurdfrågan". Kurdiska PKK har i över 30 år legat i krig med den turkiska staten. Runt 40 000 människoliv har spillts. Så varför hyllar så många svenska kurder så varmt den väpnade kampen? Och var någonstans i Turkiet finns nycklarna till fred? Programmet börjar i den lilla byn Tanisik i sydöstra Turkiet där 16 kurdiska män dödades i maj i år när en lastbil som tillhörde PKK exploderade. Vad var det som hände? Och hur hänger det ihop med den större konflikten mellan PKK och den turkiska staten som blossat upp igen? Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson åkte dit och sedan vidare till Diyarbakir, staden som ses som en informell huvudstad av många kurder och ett centrum för kurdisk kamp. Skribenten och aktivisten Nurcan Baysal menar att den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan måste spela en roll om det ska bli ett slut på konflikten.Det har varit ett år med tvära kast i Turkiet. Den bräckliga fredsprocessen som startade 2012 byttes ut mot blodig konflikt mellan PKK och turkiska säkerhetsstyrkor, efter att vapenvilan bröts förra sommaren. Under en period ställdes dörren på glänt för PKK-ledaren Abdullah Öcalan, men den stängdes igen när konflikten bröt ut. Frilansjournalisten Tomas Thorén har träffat representanter från konfliktens båda sidor för att höra om Öcalans betydelse för utvecklingen.Med oss i studion för att prata om den aktuella konflikten som blossat upp igen i Turkiet är Paul Levin, chef för intistutet för Turkietsstudier vid Stockholms Universitet.I Sverige bor runt 100 000 exilkurder. Hur ser de på PKK:s kamp och den fängslade ledaren Abdullah Öcalan? Konflikts Besir Kavak, som till vardags arbetar på Sveriges Radios kurdiska redaktion, har träffat två personer, Evin Akbas och Kurdo Baksi, som haft olika syn på gerillarörelsen genom åren.Är PKK en befrielserörelse eller terrororganisation? Svaret beror helt på vem man frågar. Men hur ska man förstå det starka stöd som ändå verkar finnas för PKK:s kamp bland exilkurder här i Sverige? Konflikts Kajsa Boglind tog med sig den frågan till Zana Schiroyi, som är chef för Sveriges Radios kurdiska redaktion.Programmet avslutas med ett unikt vittnesmål. Konflikts Besir Kavak träffade för några år sedan Baran, som spelade en avgörande roll inom PKK i början av inbördeskriget.Programledare: Kajsa Boglind [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]


Miljonprogrammen och ojämlikheten
May 21 2016 56 mins  
Om modulhus, miljonprogram och missnöje när Sverige står inför en ny byggboom. Går det att bygga fram ett jämlikare samhälle? Hör Tenstabor, forskare och kommunpolitiker analysera framtidens stad. Kan man bygga bort segregation? Det är en central fråga i dagens Konflikt när Sverige står inför en akut bostadsbrist. Programmet börjar i Stockholms stads första så kallade modulboende i Fagersjö i Stockholms ytterområden. Konflikts Firas Jonblat träffade 23-årige Bashar från Idlib i Syrien när han höll på att flytta in.Boverket uppskattar att runt 700 000 nya bostäder måste byggas fram till år 2025, i princip ett nytt miljonprogram. Vad kan man dra för lärdomar av vad som gick snett då för att inte upprepa samma misstag. Vem kan analysera det bättre än de som bor i miljonprogramsområdena? Konflikts Anja Sahlberg träffade träffade Tenstaborna "Sara" och Khaled Hussein, för att höra vad de har för råd till dagens politiker som står inför en ny byggboom.Det har gått ett halvt sekel sedan socialdemokraternas stora byggprojekt Miljonprogrammet sjösattes på 60-talet. Många av den tidens miljonprogramsområden är idag slitna och i stort behov av att rustas upp. Men det är inte helt oproblematiskt. Renoveringar riskerar att leda till omfattande hyreshöjningar som gör att en del inte har råd att bo kvar. Det är problematiskt och riskerar att leda till social oro, det sa Mustafa Dikec, turkisk professor i urbana studier, när Konflikts Anja Sahlberg träffade honom i Stockholm.En person som ägnat många år åt att analysera hur städers utformning hjälper eller hindrar integrationen av flyktingar och migranter är den kanadensiske journalisten och författaren Doug Saunders. För ett par år sedan skrev han den uppmärksammade boken Arrival city om just detta och i dag arbetar han med ett forskningsprojekt för Världsbanken om vad som kan underlätta integrationen av migranter i europeiska och nordamerikanska städer. Tidigare i våras besökte han Stockholm. Konflikts Kajsa Boglind passade då på att ta med honom till Stockholmsförorten Vårberg, där Konflikt tidigare hade sin redaktion.Gäster i studion för att diskutera de framtida utmaningarna när ett nytt miljonprogram står för dörren är Ann Legeby, forskare på Arkitekturskolan på KTH, och Karolina Skoog (MP), som sitter i kommunfullmäktige i Malmö Stad och är ordförande i byggnadsnämnden där.Programledare: Kajsa Boglind [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]

Islam, politik och Turkiet i Sverige
May 14 2016 54 mins  
Om den svensk-turkiska diasporan. Hur hänger livet här ihop med utvecklingen där? Hör röster från Turkiska barnens dag, profetens födelsedag i Berwaldhallen och ett Milli Görüs-möte i Vällingby. Det har blåst mycket kring det svensk- turkiska den senaste tiden. Först var det Turkiska riksförbundets hets mot armenier på Sergels torg, sedan kritiken mot miljöpartisten Mehmet Kaplan för alltför nära kontakt med de turkiska organisationerna Milli Görüs och Grå Vargarna, som kritiserats för att vara både islamistiska och högerextrema. Hur ska vi förstå detta? Häng med på en resa genom den svensk- turkiska diasporan. Hör svensk-kurdiska Hediye Güzel, berätta om hur det turkiska riksförbundet ändrat inriktning sedan starten på 80-talet, från fokus på kamp för demokrati i Turkiet, till det som kritiker beskriver som en turknationalistiska agenda. Enligt sociologen Emrah Sönmez tynar det svensk- turkiska föreningslivet dock sakta bort i takt med att gruppen integreras allt bättre och sprider sitt engagemang på annat håll.Hur närvarande är den turkiska identiteten hos unga svensk-turkar idag då? Häng med till Kungsträdgården för firandet av Turkiska Barnens Dag. Ökad närvaro av främlingsfientlighet påverkar längtan efter en turkisk identitet menar svensk- turkiska Dilek Baladiz, som varje år tar med sina barn till Barnens dag.Häng också med till firande av profeten muhammeds födelsedag på Berwaldhallen. Vad har det statliga Turkiska religionsministeriet för intressen i Sverige? Finns det skäl att vara vaksam på utvecklingen? Hör Erdi Özturk forskare vid Ljubljana-universitetet i Slovenien.Vilken är egentligen islams roll i den turkiska diasporan? Organisationen Milli Görüs är kontroversiell i ett svenskt sammanhang då den har en historia av antisemitism, och av att ta avstånd från både västlig kultur och demokrati. Så varför lockar den svenskar? Hör Ismahan Ayranci om hur hon som ung och sökande för 20- år sedan valde att engagera sig i just Milli Görüs. Där upplevde hon att hon fick den plats hon vägrades i andra svensk- turkiska föreningar, som var alltför patriarkala, berättar hon. Gäster i studion är Ozan Sunar, Re:orient, och Ingrid Ramberg, redaktör på Mångkulturellt centrum. "Det här skulle inte varit tänkbart för 20, 10 eller ens fem år sedan, säger Ozan Sunar i programmet appropå att en ledare för Turkiska riksförbundet stod och hetsade mot armenier mitt på Sergels torg. "Det som hände kan kallas för ett kidnappningsdrama nästan, utvecklar Ingrid Ramberg. Det kunde hända därför att det uppstått ett utrymme. En organisation är tömd på idébudskap och medlemmar. Och det gör det möjligt för honom att stå där." "Milli Görus har haft en viktig social funktion i Europa. Historiskt har majoritetssamhället missat väsentliga bitar i samhällsbygget," säger Ozan Sunar."Jag tror att vi måste hitta en tredje sak att samlas kring och det bör inte vara en flagga eller etnicitet", avslutar Ozan Sunar programmet.Reporter: Ülkü HolagoProducent: Marie Nilsson BoijProgramledare: Ivar Ekman Reds anm: I programmet fördjupas inte detaljerna kring Milli Görüs ideologiska inriktning. Vi kommer att återkomma till ämnet i ett framtida Konflikt.

Behövs det en feministisk integrationspolitik?
May 07 2016 55 mins  
Om den starka sociala kontrollen av många svenska flickor och kvinnor med invandrarbakgrund. Är det mer generell jämställdhetspolitik som behövs eller krävs specialåtgärder? Konflikt handlar idag om de begränsningar som drabbar många svenska flickor och kvinnor när familjens heder hänger på hur kvinnorna, och då inte minst döttrarna, uppför sig.Enligt den senaste statliga rapporten från 2014 uppskattas runt 100 000 unga mellan 15 och 25 få sitt vardagsliv påverkat på grund av hedersförtryck. Fysiskt våld förekommer, men allra oftast handlar det snarare om kontroll genom regler som begränsar rörelsefrihet och val av umgänge - regler som är mycket strängare för flickor än för pojkar.Så hur kommer man åt problemet? Är det med hjälp av mer allmän jämställdhetspolitik eller krävs riktade specialåtgärder? Och hur debatterar man ett problem som är vanligare i familjer med rötter i mellanöstern, och delar av Afrika och Asien, utan att stigmatisera en hel grupp? Det är ju långt ifrån alla från de områdena som stödjer hederstänkandet. Hör gymnasietjejen Cheyma vars föräldrar beskriver flickor som sköra glas - en enda spricka förstör dem för alltid - och hör aktivisten och sångerskan Nasteho som blir tillsagd att hon förstör sina döttrars möjlighet att gifta sig när hon uppträder.Hör rättssociologen Astrid Schlytter förklara vad hederskultur är för något och vad vi vet om hur stort problemet egentligen är.Hör jämstäldhetsminister Åsa Regner förklara varför hon anser att det nu behövs en feministisk integrationspolitik.Och följ med till Tensta och lyssna till vad männen och pojkarna på caféer, fritidsgården och i stadsdelsförvaltningen har att säga om bristen på flickor och kvinnor i det offentliga rummet.Debatt i studion mellan debattören Marwa Anwari, feministen och debattören Zeliha Dagli, Birgitta Ohlsson (L) och Katerin Mendez (FI).Reportrar Maja Lagercrantz och Samar Hadrous.Programledare: Kajsa Boglind Producent: Marie Nilsson Boij


Frankrike och undantagstillståndet
Apr 30 2016 56 mins  
Om undantagstillståndets lockelser och faror. Garanterar man sina medborgares trygghet eller spelar man terroristerna i händerna? Hör Saint Denis-bor och vår egen inrikesminister, Anders Ygeman. Sedan de blodiga attentaten i Paris i november, då 130 människor dog, råder undantagstillstånd i Frankrike. Nyligen sa premiärminister Manuel Valls i fransk radio att han vill att det ska förlängas ytterligare.Undantagstillståndet innebär extra befogenheter till polis och myndigheter och en, är det meningen, tillfällig inskränkning av medborgarnas rättigheter.Dagens Konflikt börjar i Parisförorten Saint Denis, en plats som på många sätt sammanfattar den stora utmaning som både den franska staten och det franska samhället står inför. I Saint Denis ligger den stora fotbollsstadion Stade de France som var en av terroristernas måltavlor men samtidigt var det också mitt i det här blandade, kosmopolitiska området som några av terroristerna valde att gömma sig efter attackerna. Konflikts Maya Abdullah åkte dit.I studio för att diskutera den franska reaktionen efter terrorattentaten förra året och hur Sverige står rustat för att hantera eventuella terrordåd är inrikesminister Anders Ygeman och Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund.Hur stor är risken att undantagstillstånd permanentas? En som har tänkt mycket på just den frågan är den italienske filosofen Giorgio Agamben. I filosofins värld så är han något av en världsstjärna, men han är också den person som kanske mest i detalj fördjupat sig i den politisk-juridiska skuggvärld som undantagstillståndet utgör, framförallt i en bok med just titeln Undantagstillståndet, Stato di Eccezione, som han skrev 2003. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom.Konflikt gjorde flera program från och om Frankrike i samband med attentaten förra året. Sist i det här programmet återvänder vi till tre personer som var med i våra program då och som blickar tillbaka på tiden som gått och hur den franska staten har svarat. Konflikts Anja Sahlberg åkte tillbaka till Paris och träffade Lydia Guirous, aktiv i Nicolas Sarkozys högerparti Les Républicains, Karim Amellal, som undervisar vid det prestigefulla lärosätet Sciences Po och Mehdi Bigarderne, på organisationen AC le Feu i Parisförorten Clichy-sous-Bois.Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent Anja Sahlberg [email protected]

Cyberarméer, hackerkrig och hattroll
Apr 23 2016 54 mins  
Om kampen för demokrati på nätet. Hör röster från Burma, Iran och Stockholm om regimförtryck, anonyma hjältar och röster tystade av hat. Över hela världen blir både diktaturer och demokratiaktivister allt skickligare på internetkrigföring.Men hur vet man vem som är vem när striden förs via anonyma hackergrupper?Hör röster från Burma Iran och Sverige om kampen om demokratin på nätet.Internets stora betydelse för demokratirörelser runt om i världen har vi berättat om tidigare inte minst i samband med den arabiska våren. Sedan dess har mycket hänt. Tillexempel har anonyma hackergrupper kommit att spelar stor roll i länder där kampen mellan opposition och diktatur står och väger. Det tittar vi närmare på i dagens Konflkt. Vi ska även tala om hur anonymt hat och hotande på nätet kan påverka det demokratiska samtalet också här i Sverige.Vi börjar i Burma, landet som så länge verkade vara en orubblig militärdiktatur, men där en ganska snabb demokratiseringsprocess rullade igång för några år sedan och som ledde fram till att demokratikämpen Aung San suu kyi kunde vinna parlametsvalet i höstas.Mycket av det som föregick valet hade utspelat sig på nätet i en kamp mellan militärregimen och demokratiaktivister. Den här kampen blev både hård, ojust och tillslut även blodig och anonyma hackare kom att spela en överraskande roll.Reportage av frilansjournalisten Carolina Jemsby.Gäst är Marcin de Kaminski som ansvarar för området mänskliga rättigheter och internet på SIDA. Han också tidigare nätaktivist och har jobbat med att utbilda mr-aktivister i digital säkerhet. Vi samtalar med honom om möjligheter och utmaningar när man ska ge demokratibistånd till aktivister i diktaturer. Hur vet man att man stödjer rätt personer till exempel?Vi besöker ytterligare ett land där striden om det fria ordet på nätet har pågått under flera år, Iran.Sedan 2009 är Facebook och Twitter förbjudet. Samtidigt använder högt uppsatta ledare och regeringsföreträdare både facebook och twitter medan oppositionen och demokratiaktivister utsätts för hackerattacker när de använder sig av samma tjänster. Hur hänger det här ihop?Konflikts Axel Winqvist ringde till Amir Rashidi, en exiliranier i New York som arbetar med säkerhet och yttrandefrihet på internet för International Campaign for Human rights in Iran.Även här i en öppen stabil demokrati ser vi problemet att anonyma avsändare motarbetar förutsättningarna för ett hälsosamt offentligt samtal på nätet. Hat- och hotkommentarer drabbar både debattörer, journalister, politiker och privatpersoner hårt.Konflikts Marie Nilsson Boij har träffat Robin Harms Oredsson som är utvecklare på den idéella organisationen Betahaus som jobbar med att utveckla demokratiprojekt digitalt och han menar att näthatet blivit ett så stort problem att det nästan är omöjligt att sätta upp ett debattforum. Medverkar gör även Anna- Klara Bratt, chefredaktör på den feministiska tidskriften Feministiskt Perspektiv. Hon menar att det nu gått så långt att näthatet utgör ett hot mot vår demokrati. Därefter samtal med Nils Gustafsson, statsvetare vid Lunds universitet som skrivit sin doktorsavhandling om sociala mediers roll för svensk demokrati. Vad ser han i sin forskning? Är demokratin hotad? Programledare: Kajsa [email protected]: Marie Nilsson [email protected]

Vilka är "de ensamkommande"?
Apr 16 2016 56 mins  
Om hazarerna, den folkgrupp som de flesta ensamkommande afghanerna tillhör. Hör röster om krig, förföljelse, utbildning och hopp från Kabul, Upplands Väsby och Värmdö. I dagens Konflikt berättar vi om de afghanska flyktingar som skickats av Iran till krigets Syrien. Vi hör ett - på många sätt - unikt vittnesmål från 16-årige Amir, som under tvångsliknande omständigheter rekryterades i Iran för att strida för Assads styrkor i Hama i Syrien. Jag fick två val. Antingen skulle jag skickas tillbaka till Afghanistan, där jag inte har någon familj, och riskera att hamna i händerna på talibanerna eller IS. Eller så skulle jag skickas till Syrien, delta i kriget i några månader och i utbyte få uppehållstillstånd i Iran, säger Amir.Med tolken Juma Lomanis hjälp träffade Konflikts Anja Sahlberg Amir i en svensk småstad, där han bor sedan några månader tillbaka. Amir tillhör folkgruppen hazarer. Dagens program är framför allt en berättelse om hazarerna, som i dag lever utspridda runt om i världen. De flesta bor fortfarande i Afghanistan, där förtrycket mot hazarer har djupa rötter - de har både förslavats och utsatts för systematiskt våld, som vissa kallar folkmord. Det svenska Migrationsverket för ingen statistik över etnicitet, men det finns mycket som tyder på att en stor andel, troligtvis en klar majoritet, av de drygt 23 000 ensamkommande afghaner som kom till Sverige förra året är just hazarer.Hazarerna led svårt under talibanernas styre, men sedan den USA-ledda koalitionens invasion 2001 och talibanregimens fall har hazarerna - precis som afghanska kvinnor - fått möjligheter att bli en del av samhället som de kanske aldrig haft tidigare. Utbildning har blivit den kanske viktigaste vägen för hazarer att ta den här chansen - nya skolor har startats och både pojkar och flickor har satt sig i skolbänken i hopp om att kunna vara med och bygga ett nytt Afghanistan. Den här "skolrevolutionen" fick sitt globala erkännande förra året, när rektorn för en skola i den fattiga, hazara-dominerade västra delen av Kabul, Marefat High School, nominerades till det prestigefulla priset Global Teacher Award. Konflikts Ivar Ekman ringde upp rektorn Aziz Royesh.Hur ser man då från afghanskt officiellt håll på hazarernas situation? Konflikts Anja Sahlberg träffade Mustafa Aria, som ansvarar för bistånd och utveckling på det afghanska finansdepartementet. Han ville inte tala om hazarerna som särskilt utsatt grupp, i stället framhöll han att alla olika religiösa och etniska grupper i landet drabbats lika mycket av våldet i det krigshärjade landet.På Värmdö gymnasium, utanför Stockholm, får vi en sista berättelse om hazarernas utsatthet i världen. Konflikts Ulrika Bergqvist träffade Hussein, som flytt till Sverige från den pakistanska miljonstaden Quetta, där shiamuslimska hazarer utsatts för återkommande attentat och attacker.Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]

Konflikterna som följer med
Apr 09 2016 54 mins  
Om förföljelserna i Syrien som fortsätter här, och granaterna som kastas samtidigt i Turkiet och Fittja. Vad kan kväva konflikterna som bottnar någon annanstans? Ibland bottnar konflikter i Sverige utomlands. I programmet får du höra om en serie attentat mot de kurdiska och turkiska föreningarna i Fittja. Hänger de ihop med det eskalerade våldet i Turkiet? Vilka exempel på motsättningar mellan invandrargrupper i Sverige finns? Hur stort är problemet? Hur kan vi förhindra att våld utomlands sprider sig hit? Samtal mellan Jimmy Baker, kommunalråd för moderaterna i Botkyrka kommun och Haisam Rahman, samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborgs kommun. Vad ska man göra när förföljelsen som börjat i Aleppo förtsätter på flyktingboendet i Norrland?Du får träffa Behiya och Hatun, två kvinnor från kriget i Syrien som kom till Sverige i November förra året och hoppades på frihet och trygghet. Istället hamnade de i vad de beskriver som en ytterst hotfull och otrygg miljö, på ett flyktingboende i Norrland. Du hör dem berätta sin historia om hur en fundamentalistisk muslimsk man trakasserade dem för att de är kristna. Behövs det särskilda boenden för kristna? Är det ens förenligt med svensk lag? Debatt mellan journalisten och aktivisten Nuri Kino och Mikael Ribbenvik operativ chef för Migrationsverket. Ofta finns det flera orsaker till en konflikt - bråk uppstår tex lättare på ett trångt asylboende där många ska samsas på liten yta och stök på en skola där eleverna ställs emot varandra utifrån vilket land de har sina rötter i, har ofta startat med något mer trivialt från början.Följ med till en högstadieskola där en alert lärare lyckades hindra ett uppgjort slagsmål mellan nyanlända afghaner och svenskar med assyrisk bakgrund. Vad bottnade det i?Vilka verktyg behöver skolan för att läsa av det här nya konfliktlandskapet? Spelar det någon roll om det finns en storpolitisk eller religiös aspekt på konflikten? Sist i programmet hör ni en krönika av journalisten May Alekhtyar som också jobbar som volontär på flyktingboenden här i stockholmstrakten. Där hjälper hon nyanlända att förstå hur Sverige funkar. Hon har stött på både konflikter och rasism i sitt jobb, liksom kunskapsluckor som behöver fyllas - både hos nyanlända och hos personalen. Producent: Marie Nilsson Boij Programledare: Kajsa Boglind

JAS-plan, drönare och Sahels kollaps
Apr 02 2016 56 mins  
Om svensk trupp i Mali - och hur hänger det ihop med vad vi gjorde i Libyen? Är det ens möjligt att besegra övertygade jihadister med militära medel? Eller kan det ge näring åt mer extremism? Programmet handlar om interventioner och svenska militära insatser i norra och västra Afrika. Sverige deltog i interventionen i Libyen 2011 och finns nu i norra Mali, som en del av FN-uppdraget Minusma.Ekots reporter Fernando Arias har träffat svenska soldater på Camp Nobel i närheten av ökenstaden Timbuktu i norra Mali. Hur ser soldaterna på uppdraget och vad de egentligen kan göra för skillnad?FN-insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i världen och för att få en bättre uppfattning av hotet som soldaterna möter i Mali åkte Konflikts producent Anja Sahlberg till den forna kolonialmakten Frankrike. Hon träffade bland annat den mauretanske journalisten, dokumentärfilmaren och författaren Lemine Ould M Salem, som själv intervjuat flera högt uppsatta personer inom olika extremistgrupper i Saharas öken, bland annat al-Qaeda i islamiska Maghreb, AQIM, och säkerhetsexperten Alain Rodier, som noga följer utvecklingen i norra och västra Afrika.Sverige var med i den NATO-ledda interventionen i Libyen 2011, något som ledde till att diktatorn Muammar Khadaffi störtades. I programmet möter Konflikts reporter Axel Winqvist svensk-libyern Salah. Han flydde Khadaffis regim 2005, men beskriver situationen i Libyen idag som tusen gånger värre än då. Vad har Sverige för ansvar för det? Gäster i studion är försvarsminister Peter Hultqvist (S), Magdalena Tham-Lindell på Folke Bernadotteakademin och Robert Egnell, professor Försvarshögskolan. Programledare: Jesper Lindau [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Behövs ett europeiskt CIA?
Mar 26 2016 54 mins  
Om EU och säkerhet efter dåden i Bryssel. Kommer hot om nya attacker att ena eller splittra unionen? Och hur hänger identitet ihop med säkerhet? Hör röster från Bryssel, Paris och Edinburgh. Konflikts Anja Sahlberg är i Paris där invånarna börjat lära sig leva med rädslan för cynisk terrorism. I Frankrike höjer politikerna nu rösten för ett starkare EU-samarbete kring säkerhetsfrågorna medan parisborna manifesterar sin enhet med grannarna i Bryssel.Tonläget höjs alltid direkt efter den här typen av attentat, menar Björn Fägersten, programchef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, som skrivit en avhandling om underrättelsesamarbete.Behövs det rent av ett europeiskt CIA för att kunna hindra terrorns framfart? Det är just vad många politiker har förespråkat i veckan. Men varför finns det inte redan idag? Konflikts Marie Nilsson Boij och Ivar Ekman söker svaren hos akademiker i Europa och USA och upptäcker att hindren är många och finns på flera nivåer.Konflikts Axel Winqvist beger sig till Bryssel som på många sätt är en internationell och multikulturell stad. Men vilken identitet känner brysselborna själva att de har och hur hänger detta ihop med synen på säkerhet?Vad offrar vi längs vägen när säkerhet blir ledordet? I studion finns förutom Björn Fägersten även Amir Rostami, polis och sociolog som jobbar med Sveriges nationella samordnare mot våldsbejakande extremism och Caroline Holmqvist, lektor i krigsvetenskap vid försvarshögskolan men just nu verksam vid Université libre de Bruxelles.Programledare: Kajsa Boglind [email protected]: Ulrika Bergqvist [email protected]

Arga vita män
Mar 19 2016 56 mins  
Om den vite mannen och hans makt. Hur stor är den? Är den hotad? Och vad gör han i så fall åt det? Hör röster från Chicago, Paris och skånska Burlöv om arga vita män som påverkar politiken. "Vita män". Kan man ens prata om "vita män" som en grupp? Vad har en arbetslös industriarbetare i en småstad någonstans gemensamt med till exempel en rik affärsman? Enligt den amerikanske sociologiprofessorn Michael Kimmel tillhör alla vita män, oavsett klass, en priviligerad grupp. Vita män, menar han, har under århundraden tjänat på ett ojämlikt system, på minoritetsgruppers och kvinnors bekostnad. Men det håller på att ändras. Vi ser slutet på en era för vita män, som David Rothkopf, vd för den amerikanske tidskriften Foreign Policy, skrev i en uppmärksammad krönika nyligen. Han hänvisar till länder i Asien som är på stark frammarsch och utmanar samhällen i väst, till att kvinnors rättigheter stärkts och demografiska förändringar som kommer med migration. Både Michael Kimmel, som skrivit en bok med titeln Arga vita män och David Rothkopf tycker att den här utvecklingen är positiv.Men säger inte verkligheten något annat? Konflikts Ivar Ekman begav sig till ett möte med den republikanske presidentkandidaten Donald Trump i Chicago. Där träffar han flera män som bekräftar den ilska som teoretikerna pratar om, men som inte håller med om deras tro på att Diversity is the answer.Vilka paralleller kan man dra till den europeiska kontexten? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp den franske statsvetaren Jean-Yves Camus, som är expert på högerextrema och högerpopulistiska rörelser i Europa.Här i Sverige sticker Sverigedemokraterna ut om man tittar på andelen manliga väljare, varför är det så? Den frågan tog Konflikts Axel Winqvist med sig till skånska Burlöv.Att fokusera på vita män, hur effektivt är det om man vill förstå missnöjespartiernas framväxt både i USA och Europa? I studion för att samtala om den frågan finns Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som också håller på med en bok som tangerar ämnet, och Tobias Hübinette, Lektor i interkulturella studier vid Karlstad Universitet.Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]



Knark, krig och ... fred?
Mar 05 2016 55 mins  
Om Colombia, där det efter 50 års konflikt nalkas fredsavtal. Men blir det fred? Och påverkar det kokaindustrin? Bör vi tänka om när det gäller den globala kampen mot knarket? Den 23 mars är deadline för fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och den marxistiska Farc-gerillan, som pågått i flera år. En av de viktigaste frågorna under förhandlingarna är vad som ska hända med kokainproduktionen och den illegala knarkhandeln. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt regionen Putumayo i södra Colombia och pratat med bönder och politiker om framtiden efter avtalet. Det är hela tiden bönderna som står i fokus för kampen mot narkotikan. Det är bönderna som förföljs av polisen och militären maffian och knarkhandlarna klarar sig alltid, säger Yuri Quintero, delstatspolitiker i Putumayo. Hon är positiv till fredsprocessen i Havanna, men säger att kokainhandeln inte kommer upphöra bara för att Farc skriver på ett avtal. Vi bör absolut tillåta oss att drömma om freden, men vi kan inte tillåta oss vara naiva. Även om vi utraderar kokabuskarna så utraderar vi inte efterfrågan, alla människor som använder kokain, säger den colombianska politikern.En av kokainanvändarna som Yuri Quintero refererar till är svenska Eva, en trebarnsmamma med fast jobb, som lagt över en miljon på kokain. Hör henne reflektera över det som sker i Colombia och vad som skulle kunna få henne att sluta med kokain. Ekots reporter Randi Mossige Norheim har träffat henne.I programmet möter vi också Tom Wainwright, reporter på tidningen The Economist, som skrivit boken Narconomics How to Run a Drug Cartel. Han ser på kokainindustrin med ekonomiska glasögon, talar om tillgång och efterfrågan, och menar att vi måste tänka om när det gäller den globala narkotikapolitiken. Konflikts producent Anja Sahlberg fick tag i honom på ett hotellrum i New York, där han var för att lansera sin nya bok.I Konflikts studio samtalar författaren Magnus Linton, som har skrivit om Colombia och kokainindustrin, med Linda Nilsson generalsekreterare för WFAD, World federation against drugs.Programledare: Jesper Lindau [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Rysslands kris och grannars fruktan
Feb 27 2016 55 mins  
Om kapitalflykt, kålrötter och kryssningsmissiler när rysk ekonomi krisar. Gör det finansiella läget Ryssland till ett större eller mindre hot för omvärlden? Det är ekonomisk kris i Ryssland. Industriproduktionen faller, rubeln sjunker i värde och den ryska finansministern talar om ytterligare nedskärningar i den sociala sektorn. Ryssar har åter börjat demonstrera och somliga ekonomer talar om att det ryska samhället står inför kanske sin svåraste omvälvning efter att Sovjetunionen föll samman. Samtidigt har Ryssland genomfört flera stora militära operationer utomlands: Invasion och annektering av Krim, krigföring i Ukraina och massiva flygbombningar i Syrien. Rysslands militära förmåga har stärkts av ett stort upprustningsprogram, som varit ett prioriterat område i den ryska statsbudgeten. Men vad händer nu när oljepengarna inte kommer in i samma omfattning som tidigare? Kan Ryssland fortsätta att rusta? Och är ett Ryssland i ekonomisk kris ett större hot mot grannländerna än om det är rikt och välmående. Hör analyser och resonemang från Moskva, Berlin och Stockholm. I studion Susanne Oxenstierna, expert på rysk militär ekonomi på Foi, Peter Mattsson, forskare på Försvarshögskolan. Dessutom medverkar två svenskar med rötter i Ryssland - Oleg Mezjuev, på sociala medier känd som en person som ofta försvarar Putin och den ryska officiella linjen och Ekaterina Sisfontes som är kritisk till den ryska politiska ledningen.Programledare: Kajsa Boglind [email protected]: Kristian Åström [email protected]

Vart tog aktivisterna vägen?
Feb 20 2016 55 mins  
Om de aktivister som drev utvecklingen under arabiska våren. Vart tog de och deras drömmar vägen? Fem år efter upproren i Egypten pratas det mer om tortyr än om demokrati och mod. Men har rädslan verkligen vunnit? Möt aktivisten Sally Toma som berättar om sin rädsla, om hur hon gömde sig i sitt hem och inte vågade gå ut, efter att hon gripits och torterats 2013, och människorättsaktivsten Ahmed Abd Allah som gått under jorden för att slippa bli fängslad.Vad är det som driver en ung människa att ta upp en kamp av det här slaget, trots rädslan för våld och tortyr? Möt tunisiern och cyberaktivisten Skander Ben Hamda, som minns hur det hela började för honom innan revolutionen i Tunisien.Våra reportrar Edgar Mannheimer och Gilda Hamidi-Nia söker även efter dom försvunna, dom som slukats av den egyptiska säkerhetsapparaten... Du hör bland andra Lamia Said, syster till den välkända aktivisten och läkaren Ahmed Said som sitter i egyptiskt fängelse för att ha hindrat trafiken i Kairo, Lamia säger:" Vi vill bara vara människor, inte djur... Vi vill ha frihet och våra rättigheter."Vad var det som gjorde att folket slöt uppbakom dessa aktivister just då för fem år sedan? Vilka är förutsättningarna för en ny demokratirevolt?Analys i studion av Arne Wackenhut, forskare vid Göteborgs Universitet, som jobbar på en avhandling om just aktivisterna och deras roll i den egyptiska revolutionen, och Islam Habib, Egyptenkännare, verksam vid Silc, en liberal biståndstiftelse som under dom senaste åren haft olika demokratiprojekt i Egypten. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Marie Nilsson Boij [email protected]

Västsahara och U-svängen
Feb 13 2016 56 mins  
Om vad har marockanska gatubarn, Ikeavaruhus och kampen om en svensk plats i FN:s säkerhetsråd betytt för beslutet att inte erkänna Västsahara. Det var mycket som tydde på att regeringen skulle erkänna Västsahara, det lilla området på Nordafrikas västkust, som Marocko ockuperat sedan 1975.Socialdemokratiska politiker har i årtionden hållit kontakt med den västsahariska motståndsrörelsen Polisario. Både Miljöpartiet och Socialdemokaterna har kongressbeslut på att erkänna Västsahara och har också - när man var i opposition - krävt ett erkännande. Dessutom hade regeringen nyligen erkänt Palestina.Men så kom beskedet för några veckor sedan - det blir inget erkännande. Konflikts Anja Sahlberg begav sig till riksdagen där hon träffade både svenska och marockanska politiker och representanter från västsahariska Polisario och hon hittade en hel del pusselbitar som bildar en möjlig förklaring till regeringens U-sväng.Överenskommelsen om marockanska gatubarn, ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen kan ha spelat roll. Men så finns det ytterligare en möjlig förklaring - Sveriges kamp för att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Konflikts Kajsa Boglind frågade ordföranden för svenska FN-förbundet, Aleksander Gabelic, och Pierre Schori, tidigare socialdemokratisk minister och i dag hedersambassadör för säkerhetsrådskandidaturen, om i vilken utsträckning kandidaturen kan ha spelat roll för Sveriges beslut att inte erkänna Västsahara.Så vad säger då Sveriges utrikesminister om regeringens Västsaharapolitik? Anja Sahlberg fick en intervju med Margot Wallström. Hur ser hon på möjligheterna att blåsa liv i den FN-process de flesta bedömare ser som stendöd?Sist i programmet hör vi Najla Mohamed Namin från Polisarios ungdomsförbund om besvikelsen över Sveriges besked.Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Att stänga världen ute
Feb 06 2016 55 mins  
Om en hotfull, komplicerad värld och viljan att stänga den ute. Är det en fruktbar, eller ens framkomlig väg för konkret politik? Dagens konflikt frågar sig om det går att stänga världen ute, i en tid då det kanske känns mer lockande än på länge på grund av den oroliga värld som omger oss. Är känslan att vilka sluta sig en bra utgångspunkt för praktisk politik? Hör röster från Köpenhamn, Paris och Säpo-högkvarteret om id-kontrollers effektivitet, om Syrienkrigets koppling till terrorhotet, och i vilken mån det ens går att skilja på vi och dom. Gäster i programmet är Göran Rosenberg, journalist och författare och Alice Teodorescu, politisk redaktör på Göteborgsposten.Du hör den hyllade syriska författarinnan Samar Yezbek resonera om hur världen blir allt sammanflätad och om sorgen i att inte kunna känna sig fredad från terror någonstans.Caroline Holmqvist, som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskare vid Utrikespolitiska institutet, men för tillfället bosatt och verksam i Bryssel, menar att för att begripa det som händer idag såväl i Mellanöstern som i Europa och kopplingarna däremellan så måste vi minnas allt som hänt sen New York den 11 september, 2001.Vad säger då Säpos biträdande chef Johan Sjöö? Kan Sverige stå vid sidan av eller gör de också analysen att vi är sammankopplade med skeenden bortom våra gränser?Hur är det då med alla flyktingar och andra migranter? Där har viljan att stoppa, stänga ute, blivit inte bara en önskan utan den svenska regeringens konkreta politik under den senaste tiden. Men går migrationen att stoppa? Vad får det för konsekvenser? Vi åker till Öresundsbron, visar ID- kontroll och pratar med såväl infödda som nyanlända.Vi besöker även ett seminarium om migration där vi får lära att migrationsströmmar inte går att tygla. Man kan minska flödet och göra det svårare för migranter att ta sig hit, men hindra? Nä, det finns det bara ett enda exempel på i historien och det är på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.En röst som har en väldigt bestämd uppfattning om det här: om priset vi betalar när vi säger stopp, är den ryskfödda amerikanska författaren Anna Badkhen Hon menar att i världen som den ser ut idag så är det oss själva vi säger stopp till. Världen kommer att förändras oavsett hur många barn som dör på våra stränder.Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Marie Nilsson Boij [email protected]

Vem är Bodo?
Jan 30 2016 56 mins  
Om våldets vågor i Västafrika. Nigerias president påstår sig ha besegrat Boko Haram, men terrorattackerna fortsätter. Hör röster från Abuja, Douala och Göteborg om världens värsta terrornätverk. Dagens Konflikt rör sig i en region i västra Afrika där terrorn sedan flera år är ett grymt inslag i människors vardag. Terrorgruppen Boko Haram kallas världens värsta terrornätverk, framför allt för att det är så många civila som drabbas av deras våld. Runt 17 000 civila uppskattas ha dödats på sex år och över två miljoner har tvingats fly sina hem. Sveriges Radios före detta Afrikakorrespondent Margareta Svensson åkte till ett flyktingläger i Nigerias huvudstad Abuja för att bättre försöka förstå Boko Haram och dess drivkrafter.Nigerias president Muhammadu Buhari kom till makten i maj förra året med ett löfte om att besegra Boko Haram. För att få veta mer om den nye presidenten och den pågående militäroffensiven mot terrorgruppen ringde Konflikts Kajsa Boglind upp Atta Barkindo, katolsk präst från norra Nigeria, men också doktorand vid School of Oriental and African studies vid University of London.Det har varit en svart vecka i Nigerias grannland Kamerun. Över 40 människor har dödats i olika självmordsattentat - alla utförda av kvinnor och unga flickor. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp forskaren Rodrigue Nana Ngassam vid universitetet i Douala i Kamerun, för att bättre förstå Boko Haram i den kamerunska kontexten.Boko Haram är inte den enda terrorgruppen som med våld vill skapa ett kalifat i Västafrika. al-Qaida i Nordafrika, AQIM, har samma mål. De har tagit på sig terrorattentatet i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou den 15 januari, då 30 människor dog. Radions Afrikakorrespondent Richard Myrenberg åkte till huvudstaden, där attentatet skapat oro inte minst hos landets muslimer.Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Jättarnas kamp
Jan 23 2016 55 mins  
Om Mellanöstern, som fem år efter folkens uppror präglas av en hård kamp mellan Saudiarabien och Iran. Hur blev det så? Hör om palatskupper, snurriga självbilder och risken för ett regionalt storkrig. Gäster i programmet är Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, och Agneta Ramberg, utrikeskommentator Ekot.Den 25 januari är det fem år sedan revolutionen i Egypten. Sedan dess har glädjeyran förbytts i frustration över att den arabiska våren övergick i vinter. Varför blev det så? Hör Cecilia Uddéns reportage där bland andra den egyptiske statsvetaren Mustafa el Labbad medverkar.Ett av de länder som bär ansvar för den arabiska vintern är Saudiarabien, som inte legat på latsidan den senaste tiden. Landet styrs formellt av Kung Salman, men verkliga makten sägs ligga hos hans yngste son - Muhammad bin Salman bin Abdulaziz Al-Saud. Formellt är han Saudiarabiens försvarsminister och vice kronprins, men hans makt är större än så... Det är en offensiv yngling som av vissa befaras vara världens farligaste man... Hör Marie Nilsson Boijs reportage, med Robert Lacey, historiker och saudikännare, och Paul Aarts, lektor i internationella relationer vid statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Amsterdam.Iran har varit i nyheterna mycket på sistone, eftersom det avtal om att begränsa landets atomprogram som slöts med västmakterna förra året trädde i kraft för en vecka sen, men Iran är inte bara aktivt på den storpolitiska, diplomatiska nivån. Kjetil Selvik är senior forskare på det oberoende Christian Michelsen-institutet i Bergen och enligt Selvik är det uppenbart att Iran, militärt insyltat i ett antal länder i Mellanöstern. Hör Ivar Ekmans reportage.Svenska företag har tryckt i startblocken en tid nu för att komma in i Iran när sanktionerna lyfts. Handel för miljarder finns i sikte. Det kan verka cyniskt, men enligt Cherif Sayed som är regionchef för Mellanöstern och Afrika för organisationen Business Sweden som jobbar för att stärka svensk handel, är just handel en viktig väg mot fred och frihet. Hör Marie Nilsson Boijs reportage. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Marie Nilsson Boij [email protected]

Kaczyński och den polska demokratin
Jan 16 2016 56 mins  
Om hotet mot demokratin i vårt grannland Polen. Vad är det som sker i landet som setts som en framgångssaga sedan EU-inträdet? Och vem är Jaroslaw Kaczyski? Konflikt från Upprorstorget i Warszawa. Konflikt sänder från anrika kafé Wedel intill Upprorstorget i centrala Warszawa. De kontroversiella lagändringarna - som regeringspartiet Lag och Rättvisa med partiledaren Jaroslaw Kaczyski i spetsen har genomfört på kort tid - står i fokus. Gäster i programmet är Dorota Nygren, journalist vid den polska public service-radion och Peter Johnsson, journalist och författare, som bott i Warszawa i 35 år.Vem är egentligen Jaroslaw Kaczyski? Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson tecknar ett porträtt av partiledaren som kallas Kungen av Polen, som styr landet trots att han varken är premiärminister eller president.EU-kommissionen skickade i veckan en skarp signal till Polen när man inledde en preliminär granskning av om Polen åsidosatt demokratiska principer. Vad betyder det för Polens relation till EU? Konflikts Anja Sahlberg träffade statsvetaren Renata Mienkowska på universitetet i Warszawa.Den här helgen invigs det europeiska kulturhuvudstadsåret i den polska staden Wroclaw, där den omåttligt populära teatr Polski nyligen hamnade i blåsväder efter att Polens kulturminister uttalat sig om innehållet i en av teaterns uppsättningar. Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström besökte teatern för att samtala om konstnärlig frihet och det politiska läget i PolenProgramledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]


De ensamkommande och kriget
Jan 09 2016 55 mins  
Om de tusentals afghanska ungdomar som kom till Sverige i höstas och hur deras flykt hänger ihop med kriget i Syrien. En återutsändning av Konflikt från den 24 oktober 2014. Under 2015 kom tiotusentals ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta kom inte direkt från Afghanistan, utan uppgav att de har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb.Och mycket tyder på att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i krigets Syrien.Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande till att han själv och sonen, skulle åka och strida i Syrien. Mehdi flydde och har varit ett par veckor här i Sverige när han berättar sin historia för Konflikts reporter Gilda Hamidi-Nia. Hans vittnesmål är långt ifrån det enda i sitt slag. 18-åriga Ehsan i Göteborg är orolig för sin lillebror som är kvar i Iran och 21-åriga Ayoob som kliver av tåget från Malmö har precis flytt milisens rekryteringar och sin egen familjs önskan om att han ska bli martyr.Det unga män och ensamkommande barn nu berättar här i Sverige är en del av ett spel på en mycket högre nivå. Sedan en vecka tillbaka pågår en storskalig framryckning i Syrien där Iran är en av huvudspelarna på Assad-regimens sida. Nader Hashemi, chef för Denver-universitetets center för Mellanösternstudier menar att Irans engagemang i Syrien är helt central för regimens överlevnad. Och de afghanska marksoldaterna skickas fram som kanonmat, säger Phillip Smyth, professor vid Marylanduniversitetet i USA som länge följt shiamilisernas roll i kriget. Reporter Ivar Ekman.Med hjälp av persisktalande journalistkollegor i Sverige och Iran får vi en rapport från en begravningsceremoni för martyrer i Irans heliga stad Qom och letar propagandaspår på internet.Och så besöker vi ett pojkrum i en lugn Stockholmsförort. 16-åriga Poya och Majid försöker hitta sig själva hos sin nya familjehemsmamma samtidigt som dom kämpar med rasism och minnet av barnarbete och vänner som inte såg något annat val än att ge sig in i döden. Reporter Ulrika Bergqvist.Konflikt har varit i kontakt med Irans ambassad i Sverige som dementerar uppgifterna om tvångsrekrytering av minderåriga.Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Ammars dröm om Irak
Jan 02 2016 56 mins  
Om journalisten och demokratiaktivisten Ammar al-Shahbander från både Bagdad och Malmö. En återutsändning av Konflikt från den 16 maj 2015. Svensk-irakiern, journalisten och aktivisten Ammar Al-Shahbander gick lördagen den 2 maj på Burj Babel, Babels torn i Bagdad. Det blev en kväll med poesiuppläsning och musik av bandet Två gitarrer. Bilden ovanför från Burj Babel blev den sista tweet som Ammar någonsin skickade ut. Han dog samma kväll när en av Islamiska Statens bilbomber exploderade.I Konflikt skildrar vi Irak genom en älskad, motsägelsefull och, åtminstone här i Sverige, närmast chockerande okänd mans öde, Ammar al Shahbander. Vi gör det tillsammans med frilansjournalisten och konfliktmedarbetaren Duraid Al-Khamisi, som träffade Ammar för Konflikts räkning i Bagdad i mars 2013.Ammar växte upp i Malmö och ville använda sina erfarenheter av svensk demokrati för att bygga ett demokratiskt Irak. Duraid Al-Khamisi åkte till Malmö för att förstå vad den erfarenheten var och träffar vännerna Yassir Maskhour och Ali. Han möter också professor Mikael Stigendal som berättar om Ammar och några akvariefiskar. Professorn läser också ur mejl som Ammar skickade när han var på väg mot Bagdad under den amerikanska invasionen 2003.Ammar Al-Shahbander var på den tiden en förespråkare av USAs invasion. Det var den amerikanske författaren och journalisten George Packer också. I ett samtal med KonfliktsIvar Ekman förklarar om varför Ammar sedan, när allt gått fel i Irak, kände att han var skyldig att stanna kvar och jobba för ett bättre Irak.Ammar Al-Shahbander var Bagdad-chef för Institute for War and Peace reporting. De jobbar med och lär upp unga journalister och aktivister. Susanne Fischer var Ammars kollega och hon berättar om hur utsatt Ammars och andra journalisters liv är i Bagdad. Här kan ni också lyssna på en intervju med Ismaeel Dawood från Iraqi Civil Society Solidarity Initiative som jobbar med yttrandefrihet i Irak.Konflikt fick också en mängd välgjorda reportage från som Ammars IWPR-kontor gjort. De handlar om vanliga, men allvarliga, problem för människor i Irak. Najla är med i ett av dem. Hon giftes bort som 12-åring. Nu är hon en 20-årig ensamstående kvinna som arbetar på ett tegelbruk efter det att hennes man skiljt sig från henne. Emelia Frennmark, som jobbar för organisationen Kvinna till Kvinna i Irak, berättar för Konflikts Jesper Lindau om situationen för kvinnor i IrakEn annan som kände Ammar var Steven Nabil. Han är irakisk aktivist och skulle åka till norra Irak för att hjälpa flyktingar. Ammar ville inte att hans skulle åka själv, så han ställde upp och åkte med.Konflikt slutar med ett möte mellan Duraid Al-Khamisi och hans barndomsvän Ahmed. De är uppvuxna i Stockholm, men Ahmed bor idag i Bagdad. Duraid samtalar med honom på en uteservering i Stockholm om hans liv i Bagdad och om hur Sverige kramat honom.Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Jesper Lindau [email protected]

Hejdå, Vårberg! (repris)
Dec 26 2015 56 mins  
Om karate som upprättelse, stjärnelever och lyckat polisarbete. Konfliktredaktionen sammanfattar sin tid i Stockholmsförorten Vårberg. Repris från juni 2015. Vad betyder några hållplatser med tunnelbanan? Spelar det någon roll om det är Karlaplans tunnelbanehållplats en journalist besöker två gånger om dagen eller om det är Slussen, Sätra eller Vårberg? I 15 månader har vi på Konflikts redaktion tagit röd linje varje morgon, precis som när vi åker till Radiohuset fast i motsatt riktning. För oss har tiden i Vårberg lärt oss saker vi aldrig hade fattat om vi fortsatt hoppa av vid Karlaplan varje morgon. Och vi har träffat människor som vi aldrig hade träffat där. Det här sista programmet för säsongen är helt tillägnat dem. Vi börjar programmet tillsammans med 16-åringarna Adonay Kidane och Sarika Sheerazi, som Konflikts Anja Sahlberg träffade i Skärholmens centrum. De visar oss sina kvarter och oroas över att bilden av Stockholms förorter är så negativ i media. Båda har valt att plugga på gymnasiet Östra Real, som ligger i det välbeställda kvarteret Östermalm i Stockholms innerstad. Det har givit dem delvis nya perspektiv och insikter. En av de frågor som vi tagit upp i Konflikt under vår tid i Vårberg är polisen och deras svåra utmaning att på en gång vara hård och mjuk, att beivra brott och att skapa trygghet. Det här var en utmaning som var extra tydlig i Vårberg när vi kom hit, eftersom närpolisen i Skärholmen hade dragit igång en storsatsning som hette Insats Vårberg. Hur har det gått? Konflikts Ivar Ekman sökte svaret i Vårberg centrum. Att många tjejers liv fortarande är mer begränsade än killars var något vi fick höra från många håll när vi flyttade hit. Medan de flesta av Vårbergs tonårskillar har friheten att göra vad de vill efter skolan, sporta, hänga i centrum, vara på fritidsgården gäller helt andra strängare regler för många av deras jämnåriga tjejerkompisar - eftersom en del av familjerna här har inställningen att familjens heder hänger på döttrarnas skötsamhet. I programmet ”Heder och samvete” berättade vi om Sahar, en kvinna från Irak vars hela liv har präglats av familjens syn på heder, både i Irak och efter flytten till Sverige. Mycket har hänt i Sahars liv sedan förra gången hon var med i Konflikt. Kajsa Boglind träffar henne på en helt ny plats - Karatestudion Wakasjishi på Folkungagatan i Stockholm. På Arbetsförmedlingen i Skärholmen, stadsdelen där Vårberg ligger, möter Konflikts Kajsa Boglind flera av de som söker jobb här söder om Stockholm. Tolken Nihad Sahawie som jobbat där länge berättar om dilemman med det svenska språket. Här får många inte jobb eftersom de inte kan svenska. Konflikts Jesper Lindau ringde upp professor James Cummins på University of Toronto. Det är en mångkulturell stad där faktiskt mer än hälften av eleverna i skolan kommer från hem med en annan språklig bakgrund än engelska. Professor Cummins tycker att samhällets förväntningar ibland är helt orealistiska. Det är inte bara den som kommer som ska anpassa sig, menar han, majoriteten i det samhälle som tar emot, måste se att bland de som kommer finns en enorm mångfald av förutsättningar. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Syrien inifrån
Dec 19 2015 55 mins  
Om jasminerna i Damaskus och vägspärrar i Ghouta. Fem syriska reportrar berättar om tillståndet i landet de flytt. Hör röster från Raqqa, Karlaplan och missa inte nyårsönskningar från syriska barn. Hör hela programmet på svenska längst ner i artikelnDe fem syriska journalisterna vill ge en unik inblick i hur livet i dagens Syrien är. Hela programmet på arabiska kan ni lyssna på här. De fem syriska journalisterna ger en unik inblick i hur livet i dagens Syrien är. De har arbetat hårt under några veckor och bilder från den processen kan ni följa i en grupp på Facebook som heter Syrien inifrån.I deras reportage möter vi tre familjer som lever under helt olika omständigheter. Det börjar i Raqqa, som IS utropat till sin huvudstad. Satanay Doughouz intervjuar Abo Saeed som lämnade Raqqa bara för en vecka sedan. Han berättar om den stenhårda kontrollen, hur farligt det är att bära röda strumpor och om IS mediebås på gatan där de på tv-skärmar spelar upp sin propaganda och filmer på hur de dödar.Hur ska då hotet från IS bemötas? Ibrahim Mouhanna går till Karlaplan i Stockholm och frågar folk. Där träffar Ibrahim en man som tycker att IS borde dödas allihop. Ibrahim ringer några av de få, av hans vänner, som finns kvar i Syrien. De tycker att man måste bota sjukdomen, kriget, inte bara fokusera på symptomen, IS.Damaskus kallas för jasminernas stad. Där bodde en gång Rafa Almasri och i Konflikt kontaktar hon en familj som bodde nära henne. Hon når dem när de lagar mat, potatis med vitlök. De berättar om arbetet med att hitta vatten på morgonen och om hur farligt det kan vara i de tio vägspärrar hennes vän måste igenom för att komma till jobbet.Runt omkring Damaskus ligger förorter där kriget är intensivt och brutalt. Det är svårt att få veta något om vad som händer i det belägrade Ghouta. Jihad Rahmoon lyckades nå en familj som berättar om jakten på ris och om hur barnen fortfarande leker, men lekarna handlar om kriget.I slutet av programmet önskar syriska barn något för det nya året. Bland många andra hör ni Sidra som vill ha en handväska och en indienresa. Hör också Sama som vill besöka sin pappas grav för att plantera en blomma.Programledare:May AlkhetyarReportrar:Jihad RahmoonRafa AlmasriIbrahim MouhannaSatanay Doughouz Projektledare var Firas [email protected] producent: Jesper [email protected]:Kajsa BoglindIvar EkmanAnja Sahlberg

De unga männen och terrorstämpeln
Dec 12 2015 56 mins  
Om varför en 16-åring skär fingrarna av en annan 16-åring. Bekämpas det bestialiska beteendet bäst med en terrorstämpel? Hör den blodiga berättelsen om El Salvador som spegling av vår kamp mot terror. Hur begriper man det obegripliga? Hur handskas man med det sanslösa? Det är frågor som många, här i Europa, ställt sig sedan en grupp unga män brutalt mördade en massa fullkomligt oskyldiga människor en fredagskväll i Paris.Man ska inte försöka förstå, man ska inte försöka diskutera, man ska bara eliminera, sa Lydia Guirous, som är talesperson för den förre franske presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Républicains, när Konflikt träffade henne efter terrorattentaten i Paris.Kanske är det den enda vägen. Men är vi ändå inte skyldiga att försöka hitta en annan väg än eliminerandets? Måste inte vi, som inget annat önskar än att mördandet, dödandet och våldet ska upphöra, söka vitt och brett kanske långt bort från vår vanliga vardag, för att försöka förstå hur vi ska göra för att undvika att göra en redan hemsk situation värre?Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin och Paloma Vangpreecha, korrespondent med fokus på unga, har besökt El Salvador i Centralamerika, där konstitutionsdomstolen i höstas slog fast att landets gäng bör betecknas som terrorgrupper, och att gängmedlemmar ska dömas enligt särskilda terroristlagar. Vad har terrorstämpeln fått för konsekvenser, för gängen, samhället och politiken?Korrespondenterna har träffat flera gängmedlemmar, deras familjer, politiker och salvadoranska analytiker. Vi kan inte förhandla med människor som dödar barn, säger justitieministern Benito Lara, som övergett förhandlandets politik och vill sätta hårt mot hårt. Men Janeth Aguilar, chef för det säkerhetspolitiska institutet IUDOP på Centralamerikanska Universitetet i El Salvador, är kritisk. Om vi stämplar gängmedlemmar som terrorister så gör vi dem till omänskliga barbarer, vi avhumaniserar dem. Det är en återvändsgränd både för samhället och för de unga killarna, säger Janeth Aguilar.Vilka paralleller finns att dra till Europa och kampen mot Islamiska staten? Med i programmet för att diskutera det är Amir Rostami, polis och sociolog, och också kommittésekreterare, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, och Evin Ismail, doktorand i sociologi vid Uppsala Universitet, som forskar på IS på organisationens ideologi och västerlänningar som ansluter till gruppen.Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]

Flyktingspelet
Dec 05 2015 55 mins  
Om spelet kring flyktingströmmarna i Europa. Har Turkiet använt flyktingarna som vapen för att få EU på knä? Och hur förändras spelplanen för dom som flyr? Just nu pågår ett politiskt spel i Europa som går ut på att snabbt minska antalet flyktingar som tar sig in över gränserna. De senaste dragen har handlat om identitets-kontroller, stängsel och skärpta regler för flyktingmottagande. Det som hänt kan på ett plan se ut som politiskt kaos, men det kan också beskrivas som rationellt spel.För knappt en vecka sedan la EU-ledarna fram ett av sina trumfkort när de rott i hamn en flyktingöverenskommelse med Turkiet, landet i öster som många passerar på sin flykt västerut. Men vem är det egentligen som har trumf på hand? Och vilka har mest att förlora?Frilansjournalisten Tomas Thorén följer sexbarnsmamman Maha Mansour som fastnat i Izmir på sin flykt undan kriget i Syrien. Hur ska Maha klara sig själv i ett land som inte ger henne flyktingstatus, där hon är hänvisad till svartjobb om hon ska kunna försörja sig? Och vilka alternativ har hon när EU:s gränskontroller hårdnar?I Malmö träffar Konflikts Ulrika Bergqvist svärmor Ramadan och svågern Omar Alabsi. Barnens farmor vill inget hellre än att samla barnen i Sverige så att hon kan hjälpa till. Familjen följer nyhetsutvecklingen, med regler som ändras dag för dag, men viktigast av allt är att hålla kontakten med systrarna som är fast i Syrien och ringer och berättar om nya bombräder. Ivar Ekman intervjuar turkietkännaren Halil Karaveli som menar att Turkiet använder flyktingströmmen som ett vapen för att få EU dit dom vill. Men Ayhan Kaya, professor i internationella relationer på Bilgiuniversitetet i Istanbul, och Ahmet Ichdujgu, chef för migrationsforskningscentret på Kotjuniversitetet håller inte helt med om den analysen. Och hur såg de olika spelarna inom EU på situationen inför förhandlingarna med Turkiet? Vad vinner och förlorar Europa på att flytta gränserna österut? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret hos Göran von Sydow på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, SIEPS. Hör även Deger Akal på Deutsche Welle och den franska statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec.Resultatet av de skärpta reglerna i flyktingspelet kan kanske inte bli mer tydligt än den tomhet som Konflikts Jesper Lindau möter på ett transitboende i Stockholm. Här flödade viljan att hjälpa och glädjen i att ha nått fram till ett säkert mål efter en lång resa. Nu är boendet mörkt och tyst.Programledare: Jesper [email protected]: Ulrika [email protected]

Slaget om Västsahara
Nov 28 2015 56 mins  
Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik? Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1. Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario.1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits.Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent Anja Sahlberg, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern Nabila Mounib och den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar.Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten Malainin Lakhal, som bor i lägren, när Ahmed Mulai, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom.Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts Ivar Ekman träffade Kenneth G Forslund (S) och Karin Enström (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten.Gäster i studion är Hans Corell, jurist och tidigare rättschef på FN, Lars Schmidt, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker.Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]

Terrorattacken mot gråzonen
Nov 21 2015 55 mins  
Om IS terrordåd mot en konsertlokal, en fotbollsstadion och gator och restauranger i Paris, just de öppna gråzoner där människor möts över gränserna. Ett piano på en trottoar bland gula höstlöv. En halv måne lyser skarpt över konsertlokalen Bataclan i Paris. Därinne, i den i dag mörka, igenbommade lokalen, mördades över 80 människor. Av kallblodiga terrorister. Audrey sitter och spelar på pianot, för att, som hon säger, föra tillbaka musiken till Bataclan. Konflikts Anja Sahlberg berättar om gråzonens Paris. Hör författaren Raphaël Glucksmann, författaren Lydia Guirous, som också är talespersonen för den förre presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Republicains och även Mehdi Bigarderne från förorten Clichy-sous-Bois. I Konflikts studio för att samtala finns Robert Egnell, forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm, Camilla Salazar kriminolog från Fryshuset. Och med från en studio i Paris har vi Jenny Andersson, Professor i Statsvetenskap och verksam vid franska universitet Science Po. Under de dramatiska dygnen efter attackerna i Paris riktades mycket uppmärksamhet mot Bryssel och allra mest mot stadsdelen Molenbeek. De var därifrån som flera av terroristerna kom och som också misstänks vara där attackerna förbereddes. Konflikts Ivar Ekman reste dit och hamnade mitt i en kamp för att försöka förstå. Han mötte Khalil Zeguendi som kände en av terroristerna och som berättade om de unga från Molenbeek som är belgare på pappret men som inte tillåts känna sig som det. Hör också Eric Corijn som är professor i kulturell och social geografi. Han anser bilden av Molenbeek som fullt av jihadister och att man inte har någon kontroll över området är helt löjlig. Under terrordåden i Paris kom det ganska snabbt uppgifter, som spreds över hela världen, om att det hittats ett syriskt pass nära en självmordsbombare. På det sättet kopplades terrordåden till den stora ström av flyktingar som fortsätter att komma till EU. Konflikts Jesper Lindau träffade Satanay Doughouz som berättade om sin djupa känsla av samhörighet med offren i Paris, hon flydde själv undan IS och även Assad. Men passet hade en funktion, tror hon, att det skulle splittra oss. Det är en seger för Islamiska staten. Det är precis det de vill. Programledare Kajsa Boglind [email protected] Producent Jesper Lindau [email protected]


Hur stoppar man en jihadist?
Nov 07 2015 55 mins  
Om den europeiska kampen mot terrorresor. Trots runt 300 svenska IS-resenärer ligger Sverige efter med det förebyggande arbetet. Hur gör man i andra europeiska länder? Dagens Konflikt följer upp programmet ”De svenska krigsresenärerna” från 17 oktober. Det stora antalet svenska krigsresenärer i dag är de som rest till Irak och Syrien och problemet är extra allvarligt eftersom de ansluter sig till grupper som öppet hotar vårt västerländska samhälle. Därför fokuserar dagens program främst på jihadism och IS-resenärer. Men vi har förstås också terrordådet i Trollhättan i färskt minne, liksom de senaste brandattentaten mot asylboenden, som skapat stor oro i Sverige. Varifrån kommer egentligen det största terrorhotet i dag? Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman, Salahuddin Barakat från Islamakademin och Magnus Ranstorp, professor på Försvarshögskolan. Programmet börjar i Frankrike, där inrikesministeriet kort efter terrorattentaten i Paris i januari drog igång en omfattande informationskampanj för att försöka förebygga att unga fransmän radikaliseras och beger sig till Syrien eller Irak för att ansluta sig till Islamiska Staten. Senast i raden initiativ i den här kampanjen är anhöriga som berättar sina historier. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Christian Gravel, som ansvarar för den franska regeringens informationskampanj och den franske parlamentarikern och tidigare ministern Jean-Pierre Sueur. Den tyska organisationen Hayat - som betyder liv på turkiska och arabiska – brukar lyftas fram som ett lyckat exempel. Hayat jobbar med att försöka hjälpa radikaliserade personer att bryta med militanta grupper och hitta andra vägar i livet. Att involvera hela familjen och andra i den nära omgivningen är en viktig nyckel för att lyckas, enligt rådgivaren Julia Bercyk, som radions korrespondent Daniela Marquardt träffat. Nyligen lanserade Storbritanniens inrikesminister Teresa May en ny strategi mot extremism med stort fokus på våldsbejakande islamism. En av de organisationer som funnits med i förarbetena inför den nya strategin är en omstridd men också inflytelserik tankesmedja som heter Quilliam foundation, en tankesmedja som grundats av avhoppade jihadister. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp en av dess medarbetare Nikita Malik för att höra vad hon tycker att länder som Storbritannien och Sverige bör prioritera i kampen mot våldsbejakande islamism. Hur stort hot utgör radikaliserade islamister mot vårt samhälle? Om man ser till Norden har ju det blodigaste attentatet här utförts, inte av en jihadist, utan av en ensam högerextrem fanatiker - Anders Bering Breivik. 77 människor dog i terrorattentaten på Utöya och i Oslo 2011. Konflikts Jesper Lindau ringde upp Tore Björgo, professor på Polishögskolan i Norge, för att höra man resonerar om terrorhoten där. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Vad hände med spökbåten?
Oct 31 2015 55 mins  
Om 243 båtflyktingar som saknas sedan slutet av juni 2014. Och om alla de flyktingar som försvinner utan att vi någonsin får reda på det. Hör röster från Tunisien, Sudan och Solna. Lördagen den 28 juni 2014. På den libyska Medelhavskusten är det 25 grader varmt. Det råder god sikt ut över havet. Hemma i Sudans huvudstad Khartoum sitter 27-årige Yafet Isaias Andebrhan och oroar sig. Ombord på den båt som just har lagt ut från Libyen, med kurs mot Italien, finns Yafets fru Segen och deras 1,5-åriga dotter Abigail. Sedan den dagen har Yafet aldrig hört av dem igen. De minst 243 passagerarna är saknade sedan mer än ett år. Hör om jakten på den så kallade spökbåten och möt journalisterna Eric Reidy och Gianni Cipriano som undersöker vad som kan ha hänt. Hör också systrarna Yordanos och Luchia Habdom i Solna som satt sina liv på paus i väntan på besked om sin saknade bror. Konflikt handlar om mörkertalet, om dem som försvinner och dör i eller på väg till Europa utan att vi någonsin får reda på det. Enligt journalisterna bakom The Migrant Files finns det fler än 30 000 dokumenterade dödsfall på 2000-talet. Men det verkliga antalet som dött på flykt till vår kontinent kan vara så stort som 60 000. För varje saknad som vi känner till, finns det ytterligare en som vi aldrig hör talas om. Vad händer med ett samhälle där människor dör och försvinner utan att vi vet om det? Och varför är det viktigt att räkna hur många de flyktingar är som aldrig kommer fram? Hör Nicolas Kayser-Bril, prisbelönt datajournalist. Hör Jovan Rajs, pensionerad professor i rättsmedicin, som skrivit böcker om vikten om skydd för de döda. Gäster i studion är Meron Estefanos, svensk-eritreansk radiojournalist och människorättsaktivist och Madelaine Seidlitz, ansvarig för flyktingfrågor vid svenska Amnesty. Programledare: Lesper Lindau [email protected] Reporter: Gilda Hamidi-Nia [email protected] Producent: Martin Jönsson [email protected]

De ensamkommande och kriget
Oct 24 2015 55 mins  
Om de hundratals afghanska ungdomar som kommer till Sverige varje dag. Varför kommer så många just nu? Hör röster från Göteborg, Qom och Aleppo om hur barnens flykt hänger ihop med kriget i Syrien. Hittills i år har det kommit fler än 11.000 ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta av dom kommer inte direkt från Afghanistan, utan uppger att dom har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb. Och nu kommer vittnesmål om att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i den pågående offensiven i Syrien. Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande till att han själv och sonen, skulle åka och strida i Syrien. Mehdi flydde och har varit ett par veckor här i Sverige när han berättar sin historia för Konflikts reporter Gilda Hamidi-Nia. Hans vittnesmål är långt ifrån det enda i sitt slag. 18-åriga Ehsan i Göteborg är orolig för sin lillebror som är kvar i Iran och 21-åriga Ayoob som kliver av tåget från Malmö har precis flytt milisens rekryteringar och sin egen familjs önskan om att han ska bli martyr. Det unga män och ensamkommande barn nu berättar här i Sverige är en del av ett spel på en mycket högre nivå. Sedan en vecka tillbaka pågår en storskalig framryckning i Syrien där Iran är en av huvudspelarna på Assad-regimens sida. Nader Hashemi, chef för Denver-universitetets center för Mellanösternstudier menar att Irans engagemang i Syrien är helt central för regimens överlevnad. Och de afghanska marksoldaterna skickas fram som kanonmat, säger Phillip Smyth, professor vid Marylanduniversitetet i USA som länge följt shiamilisernas roll i kriget. Reporter Ivar Ekman. Med hjälp av persisktalande journalistkollegor i Sverige och Iran får vi en rapport från en begravningsceremoni för martyrer i Irans heliga stad Qom och letar propagandaspår på internet. Och så besöker vi ett pojkrum i en lugn Stockholmsförort. 16-åriga Poya och Majid försöker hitta sig själva hos sin nya familjehemsmamma samtidigt som dom kämpar med rasism och minnet av barnarbete och vänner som inte såg något annat val än att ge sig in i döden. Reporter Ulrika Bergqvist. Konflikt har varit i kontakt med Irans ambassad i Sverige som dementerar uppgifterna om tvångsrekrytering av minderåriga. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

De svenska krigsresenärerna
Oct 17 2015 55 mins  
Om småbarnsföräldrar med jobb och bostad som väljer krig och terror före lugnt familjeliv. Varför? Och vilket hot utgör krigsresenärerna som återvänder? Dagens Konflikt handlar svenska så kallade ”krigsresenärer” . Vad driver unga män att delta i andras krig? Den frågan ställde sig Sveriges Radios Samar Hadrous efter att hennes kusin stupat i Syrien där han stred i en jihadistgrupp. Hon åkte till Göteborg och fick en intervju med ”Omar”, som vi kallar honom, vars bror var i samma kompisgäng som hennes kusin, och också stupade i Syrien. Inläsare är Goran Faraj. Frilansjournalisten Emma Sofia Dedorson träffade en annan krigsresenär i en svensk småstad. ”Johan”, som vi kallar honom för att han inte vill framträda med sitt riktiga namn, beskriver att han dras till våld och krigssituationer. Det är hans främsta motiv till att bege sig till Konfliktzoner, senast var han i Ukraina där han stred för Azovbataljonen, som använder samma symboler som vissa SS-divisioner under Andra världskriget och framför allt består av personer med högerradikala sympatier. Det är svårt att dra några entydiga slutsatser om motiv, det har blivit väldigt tydligt under vårt arbete med det här programmet, och det är också något som Säkerhetspolisen understryker. Men finns det någonting som personer som ”Ziad” och ”Johan” har gemensamt? Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp Magnus Sandelin, journalist och författare som skrivit mycket om olika extremistgrupper. Gäster i studion är Samar Hadrous, journalist på Sveriges Radios arabiska redaktion, inrikesminister Anders Ygeman (S), Haisam A-Rahman, samordnare mot våldsbejakande extremism vid Göteborgs stad och Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet, med Ukrainas moderna historia som specialitet. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Afrika på väg - men vart?
Oct 10 2015 55 mins  
Om hur Afrikas demografi kan förändra världen. Men vart ska all den ungdomliga energin ta vägen? Hör bagaren i Dakar som vill till Europa, rwandierna som vill skapa ett nytt Silicon Valley och hör hur en skola i Hölö passar in i det nya Afrika. I slutet av århundrandet kommer nära hälften av jordens arbetsföra befolkning att vara afrikaner. Dom unga är en kraft som kan skapa ekonomisk tillväxt. Men om ungdomarna inte får en chans kan kraften förvandlas till social oro och massiv migration.Philippe Fargues, chef för the Migration Policy Center på det Europeiska Universitetet i Florens, förklarar vad en youth bulge eller ungdomspuckel är och hur den kan lyfta Afrika ur fattigdom, om de rätta förutsättningarna finns på plats. I Senegals huvudstad Dakar har ett jobb blivit det mest åtråvärda som finns. Hör bagaren El Hadji Coly som nu sparar för att ta sig till Europa i jakten på ett arbete. Men vi möter också Moustapha Ndyaie som har utvecklat ett biljettsystem för huvudstadens bussresenärer. Europa intresserar honom inte alls, han skulle inte ge sig av om han så fick en miljard. Reporter Maria Sjökvist.Om möjligheterna finns på hemmaplan finns det ingen anledning att ge sig av mot ovissheten. Rwanda tillhör de länder i Afrika som har haft en imponerande ekonomisk tillväxt det senaste decenniet och landet jobbar medvetet för att ta tillvara på de ungas energi. Ungdoms- och it-ministern Jean Philbert Nsengimena hoppas att informationsteknologin kan skapa nya jobb. Hör också entreprenörerna som vill sprida it-andan till landsbygden. Reporter är Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg.Souleyman Cisse, Moussa Coulibaly och Alpha Oumar Diallo från Guinea vet vad migrationen kostar - i form av ensamhet. Alla tre jobbar här i Sverige men ser ändå framtiden i Afrika. Och hör läraren Emmanuel Touré på Hölöskolan söder om Södertälje som frågar sig vad han kan lära av svenskarna som gav sig iväg till Amerika? Reporter Ulrika Bergqvist.I studion finns Annika Sundén, chefsekonom på biståndsmyndigheten Sida och Joe Frans tidigare riksdagsledarmot för socialdemokraterna, sedan Ordförande för Forum Syd. Idag är han entreprenör med verksamhet i ett par afrikanska länder, bland annat sitt forna hemland Ghana och Kongo-Kinshasa.Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Ulrika Bergqvist [email protected]

Merkels ödesstund
Oct 03 2015 56 mins  
Om maktfaktorn Angela Merkel. 25 år efter Tysklands enande står hon på toppen av sin politiska karriär. Hur gick det egentligen till när en östtysk fysiker blev kontinentens mest inflytelserika politiker? Hur kan hon som är så lågmäld leda med sådan pondus? Och vad är det i dag med flyktingfrågan som verkar ha rubbat hennes cirklar? Hör röster från Berlin, Templin och Paris om Angela Merkels uppgång och möjliga fall. Konflikt sänder från ett kafé i Angela Merkels gamla kvarter i stadsdelen Prenzlauer Berg i det tidigare Östberlin. Det har gått 25 år sedan Tyskland återförenades, en återförening som också blev startskottet för den tyska förbundskanslerns väldigt intressanta och på många sätt osannolika politiska karriär. Gäster är Tobias Etzold, statsvetare från tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik, Dan Ekholm som är finska YLE:s Berlinkorrespondent och Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniela Marquardt. I mars 1990 var Lothar de Maizière, den förste och siste demokratiskt valde ministerpresidenten i DDR. Han utnämnde Merkel till regeringens presstalesperson och berättar för Daniela Marquardt om vilken enastående förmåga hon hade att medla i alla interna strider som ständigt uppstod under den här kaotiska tiden. En annan person som också följt Angela Merkel under många år är Stefan Kornelius, utrikeschef på liberala Münchenbaserade tidningen Süddeutsche Zeitung. De lärde känna varandra i samband med murens fall. Han följde henne nära under tiden som ungdomsminister och framåt och skrev för ett par år sedan en av de mest översatta biografierna om henne. När ”Förbundskanslern och hennes värld” kom ut handlade mycket om eurokrisen. Med den gick Tyskland och Angela Merkel in i en helt ny fas menar Stefan Kornelius. Men efter hennes utspel om flyktingkrisen i Europa känner han inte längre igen henne, sa han när Konflikts Kajsa Boglind ringde upp honom i München. Flyktingkrisen är på många sätt en ödesfråga som kan komma att avgöra Angela Merkels politiska framtid. Men det är ju inte bara en fråga som engagerar - och splittrar - Tyskland, utan hela Europa. Inte minst i grannlandet Frankrike har Merkels öppenhet gentemot flyktingar debatterats kraftigt. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec, som specialiserat sig på EU och den mycket speciella relationen mellan Frankrike och Tyskland, det som brukar kallas den fransk-tyska axeln. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Upp till kamp ‒ eller?
Sep 26 2015 56 mins  
Om Corbyn, Tsipras och en europeisk vänster som försöker födas på nytt. Men hur långt räcker ungdomlig entusiasm i kampen mot etablissemang och teknokrati? Hör Yanis Varoufakis förklara varför han tror på Europa, hör spanska gatuaktivister som brottas med ansvar - och hör etablissemanget försvara sig. För två veckor sedan valdes Jeremy Corbyn till partiledare för det brittiska Labourpartiet. Det var en chock för delar av hela Europa. Att vänsterradikala krafter frodas i krisdrabbade länder i södra Europa är nåt vi vant oss vid, men det var förvånande att det hände i Storbritannien. Vad är det som händer med vänstern? Och vad säger det om europeisk politik i stort? Det är frågorna som Konflikt kretsar kring i detta program. En person som spelade en framträdande roll i kampanjen som ledde fram till att Corbyn vann är en av brittisk politiks unga stjärnskott, Owen Jones. Honom möter du. Vad finns det för utrymme för radikal vänster i dagens Europa? Vilka förutsättningar har den att förändra saker? Och vad säger dess framväxt om Europeisk politik i stort? Jeremy Corbyn är inte det enda uttrycket för att det rör sig på vänsterkanten i Europa. Men åt vilket håll rör det sig? Grekiska Syriza föddes ju också ur ett djupt missnöje och möttes av stor entusiasm. Vår reporter Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt Aten. Har de kvar hoppet? Den radikala vänstern möter en rad utmaningar. Samtal om dessa med Marie Demker, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, vars forskning är inriktad på framväxten av nya sociala och politiska skiljelinjer i en globaliserad värld, och Anderas Johansson Heinö, statsvetare och förlagschef på näringslivets tankesmedja Timbro. Hör också Yanis Varoufakis Greklands tidigare finansminister, intervjuad av Konflikts Gilda Hamidi-Nia, som dömer ut demokratins tillstånd i Europa, och hoppas kunna rädda kontinenten genom att bygga ett nytt pan-Europeiskt alternativ. Vad har makteliten att säga till sitt försvar? Vi sökte upp en av etablissemangets främsta representanter, Thomas Östros, före detta svensk näringsminister och välkänd gråsosse och EU- vän, som nyligen stärkt sin maktposition ytterligare då han gick från att vara Bankföreningens VD till att bli en av 24 exekutiva direktörer - styrelseledamöter- vid Internationella Valutafonden i Washington. I Spanien har vänstern slagit in på en annan väg än både Varoufakis pan-Europeiska och de traditionellt nationella som i Grekland och Storbritannien. Spanien har i och för sig ett nytt nationellt parti, nämligen Podemos. Men Podemos har ännu inte nått framgång i ett nationellt val, och i opionsmätningarna har hoppet och entusiasmen redan falnat. Men, på lokal nivå är det annorlunda. I juni i år fick Barcelona en ny borgmästare- Ada Colau. Hon gjorde sig känd i Spanien som aktivist mot vräkningar i den ekonomiska krisens spår och hon har blivit arresterad flera gånger, bland annat vid försök att ockupera banker. Med det nyformade partiet "Barcelona en Comù" har hon skakat om det politiska landskapet i staden. Hur gick det till när en gatuoccupant blev borgmästare? Och hur går det nu när hon är vid makten? Vår reporter Robin Olin åkte till Barcelona. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Fabian Begnert

Afghanistan i skuggan
Sep 19 2015 56 mins  
Om Afghanistan, det land som så många av Europas - och Sveriges - flyktingar lämnat bakom sig. Vad är det de flyr från, varför drabbas civila så hårt och när ska afghaner kunna känna framtidshopp i sitt hemland? Hör röster från Kabul, Jalalabad och Smålandsstenar om ett krig som ändrat karaktär. Dagens Konflikt handlar om det våldsamma och på många sätt väldigt oförutsägbara läget i Afghanistan. Sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet förra året har striderna mellan regeringstrupper och motståndsgrupper, framför allt talibanerna, bara fortsatt. Maktkampen har ändrat karaktär och drabbar civilbefolkningen ännu mer än tidigare. Samtidigt som vi hör mindre om Afghanistan i den dagliga nyhetsrapporteringen så har kriget på flera sätt blivit värre för vanliga afghaner. Det märker vi också av här i Europa och utmed EU:s gränser, afghaner utgör den näst största gruppen asylsökande, bara från Syrien kommer det fler. En av de över 7000 afghaner som kommit till Sverige i år är Baratali Sharifi - veterinär och biståndsarbetare från Heratprovinsen som Ekots Alexandra Svedberg träffade på ett flyktingboende i Smålandsstenar. Efter att talibanerna avsattes 2001 fick folket hopp, säger han, men nu blir talibanerna starkare igen. Inför dagens program har Konflikt ringt en hel del samtal till Kabul och andra delar av Afghanistan, som Jalalabad och Taloqan. Chefen för FN:s människorättsavdelning i Afghanistan, Danielle Bell, säger till Konflikts Anja Sahlberg att kriget har ändrat karaktär sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet 2014 och att civila idag drabbas i allt högre utsträckning. Kate Clark på den oberoende tankesmedjan Afghanistan Analysts Network ger också sin analys av läget i landet. För Sveriges Radios del hänger tystnaden från Afghanistan ihop med att vår främsta förmedlare av röster därifrån, Nils Horner, mördades i Kabul i mars 2014. Shukria Barakzai var också den sista person som han intervjuade. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp parlamentarikern Shukria Barakzai, som var en av de kvinnor som deltog i Loya Jirgan 2003, det traditionella rådsmöte som efter långa förhandlingar godkände landets första konstitution efter talibanernas fall. I våras deltog hon i förberedande fredsamtal med talibanerna i Oslo. Men vad vill talibanerna, som satt på andra sidan om förhandlingsbordet när Shukria Barakzai var i Oslo? Konflikts Gilda Hamidi-Nia ringde upp journalisten och talibankännaren Graeme Smith, som skrivit flera böcker om sina möten med talibanerna och som i dag jobbar som analytiker i Kabul för organisationen International Crisis group. Gäster i dagens Konflikt är Terese Cristiansson, journalist och författare som var i Afghanistan i början av september och som är på väg tillbaka för att arbeta med en bok om en afghansk flicka. Freshta Dost sitter i Svenska Afghanistankommitténs styrelse och jobbade fram till nyligen på ett boende för ensamkommande flyktingbarn, varav många är från Afghanistan. Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator. Hon bodde i Afghanistan på 70-talet och har också varit tillbaka flera gånger sedan dess som reporter. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]


Kampen om EU:s själ
Sep 12 2015 54 mins  
Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värderingar. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från London, Lesbos, Berlin och Orust. Ord som frihet, solidaritet och respekt för mänsklig värdighet finns nedskrivna i EU:s fördragstext. Men vad betyder de storslagna formuleringarna när dom sätts på prov på en ö i Grekland, vid ett taggtrådsstängsel i Ungern, på ett tåg i Tyskland eller i ett litet samhälle på Orust? Vi hör röster från oroliga ungrare i Budapest som fångats av Johan-Mathias Sommarström och Sveriges Radios korrespondent i Östeuropa, Johanna Melén, tar oss med till ett tältläger under frihetsgudinnan på den grekiska ön Lesbos. I Berlin pratar vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt om värderingar med två tyska damer. EU kan stå inför den största kris vi har upplevt hittills, säger Financial Times utrikeskommentator Gideon Rachman. Han ser den storpolitiska ordväxlingen mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Victor Orban som en ”clash of values”, en laddad kamp om EU:s värderingar, eller själ om man så vill. Vad är det egentligen som står på spel? Med i studion finns Annika Ström Melin, EU-kännare, författare och skribent och Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndals högskola samt Sveriges Radios korrespondent i Tyskland Daniela Marquardt. Och så återvänder vi till det lilla samhället Ellös på Orust som Konflikt besökte för ett år sedan i ett program som då fick namnet ”Flyktingarna och det svenska hjärtat” efter att Fredrik Reinfeldt vädjat till svenskarna att öppna sina hjärtan. Hur gick det för den lilla orten som plötsligt skulle ta emot 150 flyktingar på samhällets hotell- och spa-anläggning? Reportage av Ulrika Bergqvist. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist, [email protected]

Det dolda biståndet
Sep 05 2015 54 mins  
Om pengarna som korsar gränser och når bortom hjälporganisationer och bankkontor. Världens migranter skickar allt mer pengar till släkt och vänner. Vad används de till, hur skickas de och varför försvinner så mycket på vägen? Hör röster från Buenos Aires, Kos och Rinkeby om villkoren för det dolda biståndet. I samband med den flyktingkris som just nu pågår är vi många som funderar på hur man kan hjälpa människor som befinner sig på flykt, eller lever i fattigdom. Det finns faktiskt ett sätt som det talats ganska lite om, ett sätt som redan praktiseras i hundratals tobaksaffärer och växlingskontor över hela världen, nämligen pengaförsändelser som världens migranter skickar hem till släktingar och vänner, det som kallas remitteringar. Det är dagens ämne i Konflikt. Det är inga småsummor det handlar om. Bara i år beräknas runt 440 miljarder dollar skickas på det här sättet människor emellan. Det är mer än tre gånger så mycket som världens samlade bistånd. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp Dilip Ratha, som är expert på migration och remitteringar på Världsbanken, för att prata om det som han kallar ”Dollarsedlar inslagna i kärlek”. Gäster i studion är Lisa Pelling på tankesmedjan Arena idé, som skrivit sin avhandling om remitteringar och Diviesh Vithlani, tidigare chef för omvärldsanalys på Swedbank. Ett ord som ofta återkom i de intervjuer vi gjorde inför det här programmet är ”livlina”. Ett land som är i skriande behov av familjemedlemmars hemskickade pengar är Somalia. Det finns beräkningar som visar att nära hälften av invånarna i landet lever på remitteringar. Det enklaste, och ibland det enda, sättet att skicka pengar just dit är att gå via så kallade ”hawala-agenter”. För med hawala kan man nå platser som har helt andra finansiella strukturer, eller inget banksystem alls. Konflikts Gilda Hamidi-Nia åkte till ett hawala-kontor i Rinkeby utanför Stockholm för att ta reda på mer. Problemen med att skicka pengar mellan länder och mellan människor har lett till att andra alternativ dykt upp runt om i världen de senaste åren. Hawala är ett exempel, men det finns fler aktörer som vill in på den växande marknaden av migranter som vill undkomma bankernas höga avgifter och krav. Flera företag försöker nu lansera den digitala valutan bitcoin som en lösning. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till Argentina, där bitcoin-användarna blir fler och fler. Dagens program börjar på ett Western Union-kontor i Skärholmen, och vi slutar på samma ställe - fast i andra ändan. Ekots Alice Petrén ger en bild från ett kontor på den grekiska ön Kos, dit flyktingar kommit för att ta ut pengar. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Att leva med IS
Aug 29 2015 54 mins  
Om att leva eller dö med IS. På ett år har den Islamiska Staten stärkt sin makt, i motsats till vad många politiska bedömare förväntade. Hur ska vi förhålla oss rationellt till en grupp som upphöjt ritualmord och våldtäkt till officiell politik? Hör röster från Södertälje, Deir al Zoor och Boston. För ett år sedan framstod hela situationen som absurd, skulle en grupp fanatiker stöpa om Mellanösterns moderna gränser? Bedömare förklarade att IS med största sannolikhet skulle försvinna inom ett par månader, utplånade av sina egna uppblåsta politiska, religiösa och historiska pretentioner. Men nu, ett drygt år senare, kan vi konstatera att det inte har hänt. Gruppen finns kvar och statsbygget har redan börjat i Syrien och Irak. Vad gör vi om IS vinner? Frågar sig den amerikanske statsvetarprofessorn Stephen Walt och ger själv svaret: Lev med det! Han menar att IS-krigarna inte är unika, inte ens den terror de bedriver. Statsbyggande har alltid varit en blodig affär och det har aldrig hindrat omvärlden från att med tiden välkomna revolutionärerna in i värmen, se bara på Iran, Kuba och bolsjevikerna. Men Lina Khatib, chef för Carnegieinstitutets Mellanösternkontor i Beirut, håller inte med. Hon menar att omvärlden inte bara kan se på medan människor lider. Och medan statsvetare och politiker dividerar hur omvärlden ska hantera IS, är det så kallade kalifatet redan vardag för många människor. Konflikts reporter Duraid Al-Khamisi ringde upp Mustafa som är handelsresande i Syrien och dagligen behöver förhålla sig till IS-krigarnas oberäkneliga lagar och regler. Möt Sabah Elia från Södertälje vars hela hemby i Syrien kidnappades av IS, och hör den libanesiska låtskrivaren Khaled Soubeih som hellre hade sjungit om kärlek och romantik än om extremism och terror. Samhället har ett ansvar att visa på alternativen säger Omar Mustafa, ordförande för det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Ska världen bara se på medan IS befäster sin makt? Vilken betydelse har deras inträde i världspolitiken haft för andra muslimer? Och hur ska vi hantera den humanitära kris som följer i deras spår? I studion hör vi Bitte Hammargren, författare och frilansjournalist, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och aktivisten och frilansjournalisten Nuri Kino. The New York Times artikel om IS övergrepp. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

I huvudet på Tayyip Erdoğan
Aug 22 2015 55 mins  
Om mannen som har makten i Turkiet. President Erdogan spelar ett högt spel sedan han förklarat krig mot både IS och PKK. Är hans tuffa ledarstil det som krävs för att hålla ihop landet eller tar han orimliga risker för att kunna göra sig själv till envåldshärskande sultan? Hör röster från Ankara, Istanbul och Stockholm om människan, myten och maktspelaren Recep Tayyip Erdogan. Det har varit en rörig och blodig sommar i Turkiet. En långdragen regeringskris kommer att leda till nyval senare i höst. Vapenvilan med PKK som varat i två år har fått ett abrupt slut och sedan dess har våldet trappats upp, framför allt i sydöstra Turkiet. I nyheterna hör vi om strider, flyganfall, terrordåd och upplopp. Dessutom har Turkiet också förklarat krig mot jihadisterna i Islamiska Staten. Hur ska man förstå allt det här? Är det som många analytiker och politiska motståndare menar - ett strategiskt högt spel som Tayyip Erdoan hoppas ska gynna honom i nyvalet senare i höst? Eller är det en logisk politik från en ledare som känner sig trängd mellan flera aggressiva terrorgrupper? I dagens Konflikt försöker vi förstå Turkiets president och hur han tänker. Tayyip Erdoan och hans parti AKP prisades en gång som reformister som skulle föra Turkiet in i EU. Men längs vägen från valframgången 2002 då AKP fick regeringsmakten fram till i dag så har många ur partiets toppskikt hoppat av. En av dem som lämnat skeppet är Yasar Yakis som var AKP:s första utrikesminister och bredde vägen för att Erdoan skulle bli accepterad bland de tongivarna nationerna i EU. Frilansjournalisten Tomas Thorén har för Konflikts räkning träffat honom i Ankara. Mustafa Akyol, turkisk författare och kolumnist, är en av ganska få liberala intellektuella i Turkiet som i dag pratar öppet om sitt tidigare stöd till president Erdoan. För Konflikts Jesper Lindau berättar han vad han gillade med Erdoan och varför han senare vände honom ryggen. Konflikt har också besökt Erdogans bostadskvarter Üskudar i Istanbul för att höra hur folk där ser på president Erdogan och hans maktambitioner. I studion diskuterar fyra gäster Turkiets president Erdoan: Yasin Diken från Union of European Turkish Dermocrats (UETD) som stöder Erdogan är med direkt från Istanbul. Ekim Çalar är statsvetare, skribent och aktivist som var under med Geziprotesterna, som ju delvis riktade sig mot Erdogans styre, 2013. Katja Magnusson är Sveriges Radios korrespondent i Turkiet och Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Hej då, Vårberg!
Jun 20 2015 56 mins  
Om karate som upprättelse, stjärnelever och lyckat polisarbete. Och om mötet med mannen som utvisades till döds. Konfliktredaktionen sammanfattar sin tid i Stockholmsförorten Vårberg. Vad har förändrats, vad blev kvar och vad hände sedan med människorna vi mötte? Hör röster från Skärholmen, Masmo, Bredäng och Vårberg om verkligheten bakom mediebilden av förorten. Vad betyder några hållplatser med tunnelbanan? Spelar det någon roll om det är Karlaplans tunnelbanehållplats en journalist besöker två gånger om dagen eller om det är Slussen, Sätra eller Vårberg? I 15 månader har vi på Konflikts redaktion tagit röd linje varje morgon, precis som när vi åker till Radiohuset fast i motsatt riktning. För oss har tiden i Vårberg lärt oss saker vi aldrig hade fattat om vi fortsatt hoppa av vid Karlaplan varje morgon. Och vi har träffat människor som vi aldrig hade träffat där. Det här sista programmet för säsongen är helt tillägnat dem. Vi börjar programmet tillsammans med 16-åringarna Adonay Kidane och Sarika Sheerazi, som Konflikts Anja Sahlberg träffade i Skärholmens centrum. De visar oss sina kvarter och oroas över att bilden av Stockholms förorter är så negativ i media. Båda har valt att plugga på gymnasiet Östra Real, som ligger i det välbeställda kvarteret Östermalm i Stockholms innerstad. Det har givit dem delvis nya perspektiv och insikter. En av de frågor som vi tagit upp i Konflikt under vår tid i Vårberg är polisen och deras svåra utmaning att på en gång vara hård och mjuk, att beivra brott och att skapa trygghet. Det här var en utmaning som var extra tydlig i Vårberg när vi kom hit, eftersom närpolisen i Skärholmen hade dragit igång en storsatsning som hette Insats Vårberg. Hur har det gått? Konflikts Ivar Ekman sökte svaret i Vårberg centrum. Att många tjejers liv fortarande är mer begränsade än killars var något vi fick höra från många håll när vi flyttade hit. Medan de flesta av Vårbergs tonårskillar har friheten att göra vad de vill efter skolan, sporta, hänga i centrum, vara på fritidsgården gäller helt andra strängare regler för många av deras jämnåriga tjejerkompisar - eftersom en del av familjerna här har inställningen att familjens heder hänger på döttrarnas skötsamhet. I programmet ”Heder och samvete” berättade vi om Sahar, en kvinna från Irak vars hela liv har präglats av familjens syn på heder, både i Irak och efter flytten till Sverige. Mycket har hänt i Sahars liv sedan förra gången hon var med i Konflikt. Kajsa Boglind träffar henne på en helt ny plats - Karatestudion Wakasjishi på Folkungagatan i Stockholm. Ett av våra mest uppmärksammade program den här våren var programmet om Abdel, en irakier som sökte skydd i Sverige, men som fick avslag på sina asylansökningar, och som sedan dog när han skulle utvisas. Att vi gjorde ett program om det berodde på att vi hade unikt material om honom, eftersom Konflikts Jesper Lindau träffat Abdel innan han dog och intervjuat honom. Dessutom, visade det sig att han jobbat som frisör på salongen Hollywood klipp, bara några hundra meter från vår redaktion. Vi önskar er en fin sommar. Konflikt är tillbaka igen i augusti. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Sverige, sillamackan och kebabpizzan
Jun 13 2015 56 mins  
Om matlandet Sverige. Är det ett öppet kulinariskt kaos eller en nationalistisk kultplats för svenska råvaror? Hör röster från Västerås, Ulricehamn och Minnesota om kebabpizzor, matnationalism och ifall Mellanösterns kanske bästa kök har nån chans att bli svenskt. Vad är egentligen mer svenskt att stoppa i magen en vardagskväll än pizza? För att ta reda på mer om pizzan så åkte Konflikts Ivar Ekman till Västerås och träffade Roberto Romanazzi. Roberto är en erfaren kock och pizzabagare, och har länge varit kritisk till vad som hänt med den ursprungliga italienska pizzan. Det är speciellt kebabpizzan som han tycker är förödande för det italienska kulturarvet. I Konflikts studio diskuteras om Sverige är drabbat av matnationalism eller om landet är en öppen kulinarisk smältdegel. Där sitter Leif Mannerström, känd krögare, Nidal Kersh, som är mataktivist och Maria Masoomi, dietist och kokboksförfattare. De diskuterar bland annat mat-filosofen Lisa Heldkes tankar. Hon är professor i filosofi på det svensk-anknutna universitetet Gustavus Adolphus i Minnesota i USA. Lisa Heldke menar att synen på och tänkandet om mat blivit alltmer polariserat. På barrikaden på ena sidan står kosmopoliterna, som är för det globala men som riskerar att förlora kontakten med ”jorden”. På den andra sidan står lokalisterna, de som hyllar det närodlade, men som enligt Lisa Heldke riskerar att förfalla till en sorts rasism. Nästa mattrend i Sverige kan heta syrisk mat, som är ett av Mellanösterns mest ansedda kök. För till Sverige kommer nu många människor på flykt från Syrien. En av dom är kocken Moaz Albakji som kom till Sverige i höstas och som nu lagar syriskt på ett litet italiensk ställe i Ulricehamn som drivs av Jens Norrlander. Markus Alfredsson från P4 Sjuhärad träffade honom i köket. Av alla människor och matminnen som kommer hit, vika är det som tillåts slå igenom, vilka kök eller influenser får chansen i matlandet Sverige? Tidigare erfarenheter visar att det kanske inte är så enkelt. Konflikts Jesper Lindau har ätit många underbara middagar på Balkan undrade vad det är som gör att dessa små under till maträtter inte slår igenom i Sverige. För att ta reda på det träffade han kocken Milos ”Mille” Malbasic från restaurangen Pubologi, som längtar efter en paprikagryta. Han besöker även Rade Danilovic och Sanna Sauma på Restaurang Arsenalen, där det serveras Pljeskavica. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected] Research och Inspiration: Per Styregård [email protected]

Döden på bygget
Jun 06 2015 55 mins  
Om döden på svenska byggarbetsplatser. Hur kan sex arbetare omkomma vid ett svenskt tunnelbygge utan att någon ställs till svars? Vad spelar entreprenörskedjor och språkförbistring för roll för att antalet allvarliga arbetsplatsolyckor ökar? Hör röster från Slussen, Innishannon på Irland och Solna om osäkerhet och ansvarsfrihet i den globala byggbranschen. Dagens Konflikt handlar om osäkerheten på svenska byggarbetsplatser. Frilansreportern Adam Westin har gjort ett långt reportage om irländska Liam, som dog i samband med bygget av Citybanan, som ju har varit väldigt olycksdrabbat jämfört med andra stora svenska infrastrukturprojekt. Liam var inte den enda som omkom i samband med det här miljardbygget. Nio månader senare dog en man efter att han fått en grävskopa över sig. 2011 klämdes en arbetare till döds under en borrigg. 2010 blev två personer påkörda av tåget och 2006 träffades en man av en fallande balk. Sex dödsfall, i samband med ett och samma projekt. Och i inget av de här fallen har åklagare beslutat att väcka åtal. Så var ligger egentligen ansvaret? Vi hör bland andra Christian Lönnström, inspektör på Arbetsmiljöverket, som haft hand om Citybanan, Kjell-Åke Averstad som är anställd på Trafikverket, som är projektchef för Citybanan och Thomas Lindberg, projektchefen på JV söderströmstunneln. Och dessutom opersoner som arbetade på Citybanan tillsammans med Liam och Liams familj på Irland. Gäster i studion är Tomas Kullberg, chef på förtroendemanna-enheten på fackförbundet Byggnads region Stockholm Gotland, Elinor Torp, reporter på tidningen Dagens Arbete och Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef vid Svenska Byggindustrier. Hur ser det ut med säkerheten på mindre byggen? Konflikts Anja Sahlberg följde med Byggnads Johnny Rindebrant, som är regionalt skyddsombud, ut. De hamnade på en byggarbetsplats där ett 15-tal personer från olika länder, främst Polen, Estland, Lettland och Finland, jobbade för sex olika underentreprenörer. Flera hon mötte kunde ingen engelska alls, var inte med i facket och det visade sig att lönerna varierade rejält. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Islamiska kiltar och Islamiska Staten
May 30 2015 56 mins  
Om nationalismen i Europa. Är den en farlig kraft som delar upp världen och människor efter hudfärg och religion eller behövs den som ett samanhållande kitt? Konflikt om det ens är möjligt med en nationalism som inte utesluter någon medborgare. Följ med till en kiltaffär i det nationalistiska Skottland och till Solna där vissa måste bevisa sin lojalitet med Sverige mer än andra. Konflikt om vem som är och inte är välkommen i nationen. Konflikts programledare Jörgen Huitfeldt åkte till det nationalistiska Skottland och städerna Glasgow och Edinburgh. Efter valet tog det skotska nationalistpartiet SNP hem nästan alla parlamentets platser i London och raderade ut Labour från den politiska kartan i Skottland. Möt nationalisterna på Yesbar i Glasgow, som bytte namn från vespbar förra året för att stötta Ja-sidan i folkomröstningen om självständighet. Hos Melissa, Andrew och Joan frodas en nationalism där alla är välkomna, oavsett etnisk bakgrund, där huvudfienden finns i det politiska etablissemanget i London. I Edinburgh möter vi Humza Yousaf som är 30 år och muslim med pakistanska föräldrar. Han är också den regionala skotska regeringens allra första utrikesminister för SNP. När han svor eden i det skotska parlamentet väckte han stor uppmärksamhet när han klädd i en blandning av traditionella skotska och pakistanska kläder svor eden både på engelska och urdu. SNPs nationalism bygger på medborgarskapet och Hamza Yousaf tycker att ”Nationella identiteter utvecklas med tiden. Om du inte utvecklas och tar till dig det nya så dör du.” För att samtala om Nationalism, identitet och om det skotska kan bli verklighet i Sverige finns Mattias Karlsson, Sverigedemokratisk gruppledare i Riksdagen, Lisa Pelling, Utredningschef Arena Idé och Qaisar Mahmood, författare och chef på Kulturmiljöenheten på Riksantikvarieämbetet I en krönika i tidskriften Neo skriver DN:s förre chefredaktör Hans Bergström under rubriken "Ska Sverige finnas". Vi intervjuar honom om varför han argumenterar för att politiska förslag som att låta tiggande EU-migranters barn gå i svensk skola eller att ge vård till alla papperslösa står i direkt konflikt med idén om nationalstaten. En nationalism handlar ofta om en gemenskap och för att få vara inkluderad i den kan det ställas krav, som hos Sverigedemokraterna där lojalitet med det svenska är ett viktigt begrepp. Det finns de som upplever att de mer än andra svenskar måste bevisa att de är lojala mot den svenska nationen. I Konflikt hör ni om en fråga som ställdes i SVTs Debatt i höstas. Den ställdes till Rashid Musa, som är ordförande för Sveriges Unga Muslimer. Han fick av Sverigedemokraten Hanna Wigh frågan om han fördömde syrienresenärer. Konflikts Jesper Lindau träffade Rashid Musa och han berättade att för honom var det ett krav på att visa hur lojal han är, att han är en del av det svenska. Programledaren Kristina Hedberg svarar på hur hon ser på frågan. Liknande frågor har ställts även på Sveriges Radio, till både judar och muslimer. Willy Silberstein från Svenska kommittén mot antisemitism berättar om hur den ställs till judar och hur det leder till att man som grupp knuffas ut ur det "svenska". På slutet av Konflikt hör vi om den skotska politikern Humza Yousaf, politiker i det skotska nationalistpartiet med pakistanska rötter. Han har låtit tillverka ett eget skotskt mönster, som används till kiltar och slipsar. Grönt för hans pappas pakistanska rötter, blått för Skottland. Kiltar med det mönstret ska hans barn och barn-barn kunna bära i evig tid. Det finns också ett speciellt mönster som kallas Islamic Tartan, som ni kan se på bilden ovan, för som Humza Yousaf säger ”Islam är en del av Skottland och Skottland är en del av islam.” Programledare: Jörgen Huitfeldt [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]


Artilleri eller kulturdiplomati?
May 23 2015 55 mins  
Om hårda och mjuka vapen i en värld där antalet krig blir allt fler. Vad är egentligen mest effektivt mot terrorgrupper och krigshetsare - tungt artilleri eller kulturdiplomati? Hör röster från UD, Bryssel och Viktoria and Albert museum i London, om vilka maktmedel som är mäktigast i vår tid. Det har gått 25 år sedan den amerikanske statsvetaren och harvardprofessorn Joseph Nye som förklarade sin världsberömda syn på makt, och hur ett land kan dela in sina möjliga maktmedel i hårda - det vill säga militära och ekonomiska - och mjuka medel, som mer handlar om att få andra att vilja samma sak som man själv. Dagens Konflikt handlar om makt. Makt att påverka världen. Makt att förebygga krig. Makt att lösa infekterade konflikter. Fokus ligger inte på militära muskler, utan det där andra mjuka. Vad är det? Och framför allt hur effektivt är det? Gäster i studion är Ulla Gudmundson, före detta diplomat och analyschef på UD och Olle Wästberg, regeringens demokratiutredare och tidigare diplomat. Programmet börjar i Sverige, i en tid då många ropar på upprustning av försvaret, delvis som en följd av Rysslands agerande i Ukraina och över Östersjön. Vi har sett ökande anslag till försvaret, en borgerlighet som försöker väcka nytt liv i Natofrågan, och en försvarsminister som militäriserar Gotland och vill öka det militära samarbetet med USA. Har de hårda perspektiven tagit all luft i den säkerhetspolitiska debatten? Konflikts Erik Hedtjärn begav sig till en av alla de platser där den här debatten har förts den här våren, Europahuset i Stockholm. Vad har konst att göra med makt och framgångsrik utrikespolitik? Brittiska muséer har länge haft en unik ställning, med en självständig och kreativ kulturdiplomati. Konflikts Kajsa Boglind begav sig till Victoria and Albert museum i London för att se vilken betydelse kulturdiplomatin har i en stormakt som tvingats dra ner på försvaret samtidigt som det som kallas mjuk makt också verkar vara på väg att stagnera. Det handlar inte längre om vems armé som vinner utan vems berättelse som vinner, menar Harvardprofessorn Joseph Nye, som ju är den som myntade begreppet "soft power" 1990. Vad tänker den person som är satt att försöka mäkla fred i en av vår tids mest svårlösta konflikter om det här? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp den svensk-italienska diplomaten Staffan de Mistura. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Ammars dröm om Irak
May 16 2015 55 mins  
Om journalisten och demokratiaktivisten Ammar al-Shahbander från både Bagdad och Malmö. En bilbomb från IS tog hans liv i Bagdad för knappt två veckor sen. Han trodde på USA:s invasion, han trodde på irakierna och han trodde på sin förmåga att förändra, även när allt verkade gå fel. Hör honom själv i en intervju med Konflikt om sin dröm och hör röster från Bagdad, Malmö och Brooklyn om hopp i ett land som slitits sönder av krig. Svensk-irakiern, journalisten och aktivisten Ammar Al-Shahbander gick lördagen den 2 maj på Burj Babel, Babels torn i Bagdad. Det blev en kväll med poesiuppläsning och musik av bandet ”Två gitarrer”. Bilden ovanför från Burj Babel blev den sista tweet som Ammar någonsin skickade ut. Han dog samma kväll när en av Islamiska Statens bilbomber exploderade. I Konflikt skildrar vi Irak genom en älskad, motsägelsefull och, åtminstone här i Sverige, närmast chockerande okänd mans öde, Ammar al Shahbander. Vi gör det tillsammans med frilansjournalisten och konfliktmedarbetaren Duraid Al-Khamisi, som träffade Ammar för Konflikts räkning i Bagdad i mars 2013. Ammar växte upp i Malmö och ville använda sina erfarenheter av svensk demokrati för att bygga ett demokratiskt Irak. Duraid Al-Khamisi åkte till Malmö för att förstå vad den erfarenheten var och träffar vännerna Yassir Maskhour och Ali. Han möter också professor Mikael Stigendal som berättar om Ammar och några akvariefiskar. Professorn läser också ur mejl som Ammar skickade när han var på väg mot Bagdad under den amerikanska invasionen 2003. Ammar Al-Shahbander var på den tiden en förespråkare av USAs invasion. Det var den amerikanske författaren och journalisten George Packer också. I ett samtal med Konflikts Ivar Ekman förklarar om varför Ammar sedan, när allt gått fel i Irak, kände att han var skyldig att stanna kvar och jobba för ett bättre Irak. Ammar Al-Shahbander var Bagdad-chef för Institute for War and Peace reporting. De jobbar med och lär upp unga journalister och aktivister. Susanne Fischer var Ammars kollega och hon berättar om hur utsatt Ammars och andra journalisters liv är i Bagdad. Här kan ni också lyssna på en intervju med Ismaeel Dawood från Iraqi Civil Society Solidarity Initiative som jobbar med yttrandefrihet i Irak. Konflikt fick också en mängd välgjorda reportage från som Ammars IWPR-kontor gjort. De handlar om vanliga, men allvarliga, problem för människor i Irak. Najla är med i ett av dem. Hon giftes bort som 12-åring. Nu är hon en 20-årig ensamstående kvinna som arbetar på ett tegelbruk efter det att hennes man skiljt sig från henne. Emelia Frennmark, som jobbar för organisationen Kvinna till Kvinna i Irak, berättar för Konflikts Jesper Lindau om situationen för kvinnor i Irak En annan som kände Ammar var Steven Nabil. Han är irakisk aktivist och skulle åka till norra Irak för att hjälpa flyktingar. Ammar ville inte att hans skulle åka själv, så han ställde upp och åkte med. Konflikt slutar med ett möte mellan Duraid Al-Khamisi och hans barndomsvän Ahmed. De är uppvuxna i Stockholm, men Ahmed bor idag i Bagdad. Duraid samtalar med honom på en uteservering i Stockholm om hans liv i Bagdad och om hur Sverige kramat honom. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Stjärnorna i Vårberg
May 09 2015 54 mins  
Om varför alla erfarna, kompetenta och ofta välutbildade medborgare i Vårberg inte får utveckla sin fulla potential. Konflikt, som har sin redaktion i Vårberg i södra Stockholm, om en förort där drygt var tredje person inte förvärvsarbetar. Möt Hussein, Adonay och Dilbar som berättar om sitt Vårberg och hör röster från Toronto, Riksdagshuset och arbetsförmedlingen i Skärholmen om vad som kan få Vårbergs stjärnor att lysa. Eko-redaktionen sände här i Sveriges Radio för några veckor sen en satsning på temat integration. Under rubriken #100röster samlades mängder av berättelser om vägen in i det svenska samhället, många handlade om kampen för att få jobb. Här på Konfliktredaktionen började vi också prata med grannar och andra vi stötte på här i Vårberg i södra Stockholm där vi har vår redaktion. Vårberg gör verkligen skäl för sitt namn så här års med alla vitsippsbeströdda grässlänter mellan höghusen. Det ligger i en stadsdel som brukar klassas som ett utsatt område med hög arbetslöshet, låga inkomster och inte så bra skolresultat. Men när vi bjöd in till ett samtal om integration så var det inte det som folk ville prata om – Det finns så många stjärnor i de här områdena som inte får chansen att lysa. Det är så sjukt mycket kompetens som försvinner, så mycket potential som inte tas hand om, säger Hussein Al-Saad som jobbar på Vårbergs vårdcentral som ekonomi- och personal ansvarig. I Konflikt hör ni Hussein, gymnasiestudenten Adonay Kidane, egenföretagaren Dilbar Darwish om varför stjärnorna i Vårberg inte får lysa. Konflikts Jesper Lindau åkte till Riksdagen och ställer deras frågor om jobb och skola till ministrar och utskottsledamöter. Alla partier får komma till tals. Sedan bedöms partiernas idéer om att skapa fler jobb och bättre skolor av vår panel i Vårberg. På Arbetsförmedlingen i Skärholmen, stadsdelen där Vårberg ligger, möter Konflikts Kajsa Boglind flera av de som söker jobb här söder om Stockholm. Tolken Nihad Sahawie som jobbat där länge berättar om dilemman med det svenska språket. Här får många inte jobb eftersom de inte kan svenska. Den här fixeringen vid språk gör att folk hålls borta från jobb de skulle kunnat utföra tycker Nihad. Konflikt ringde upp Professor James Cummins på University of Toronto. Det är en mångkulturell stad där faktiskt mer än hälften av eleverna i skolan kommer från hem med en annan språklig bakgrund än engelska. Professor Cummins tycker att samhällets förväntningar ibland är helt orealistiska. Det är inte bara den som kommer som ska anpassa sig. Majoriteten, i det samhälle som tar emot, måste se att bland de som kommer finns en enorm mångfald av förutsättningar. – Om attityden är att du kan för lite svenska, att du lär dig för långsamt, inte vill, att du då heller inte får jobb, då finns ett stort problem, säger Professor James Cummins. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Demografins demoner
May 02 2015 55 mins  
Om invandring, fertilitet och Europas demografiska kris. Eller, är det verkligen en kris? I så fall för vem? Och hur löser man den? Hör röster från Barcelona, Köpenhamn och Fagersta om åldrande köttberg, uppochnervända pyramider och hur den utmaningen förhåller sig till de migranter som kämpar för att överleva bland Medelhavets vågor. Demografi är ett tungt slagträ som ofta svingas i debatten, vi försöker reda lite i vad man kan säga och inte kan säga, om vår gemensamma framtid, med hjälp av demografi. Vi pratar om befolkningens sammansättning, om födsel och död, om åldrande, folkvandring och försörjning mellan generationerna. Gäster i studion är Livia Oláh, docent i demografi vid Stockholms universitet och Gunnar Wettergren, historiker och författare till boken ”Kurvans kraft”. Programmet börjar i Spanien. Konflikts Ivar Ekman träffade demografen Antonio Lopez vid Barcelonas autonoma universitet och fick höra om ett land där alla kurvor pekar åt fel håll. De demografiska utmaningarna ser olika ut på olika håll i Europa. I Danmark har fallande födelsetal varit en tydlig trend i årtionden, i dag är fertilitetssiffran ungefär 1,7. Nyligen ändrade RFSU:s motsvarighet, organisationen Sex og samfund, sin sexualundervisning i skolorna från att bara handla om hur man undviker att bli gravid till att berätta hur man bäst blir gravid. Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Anna Landelius åkte till Köpenhamn. En annan faktor som kan påverka ett lands demografiska sammansättning är migration, alltså invandring. Det här är ju ett hett politiskt ämne, där demografifrågor vävs in i frågor om integration, bostadspolitik, ekonomi och inte minst arbetsmarknadspolitik. Det här sista blev tydligt när Arbetsförmedlingen nyligen gav ut en rapport med titeln "Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft", som argumenterade att Sverige behöver många invandrare under åren som kommer för att kompensera för en krympande inrikes född arbetsstyrka. Men demografi är ju inte bara arbete och ekonomi. Det blev tydligt när Konflikts producent Anja Sahlberg åkte till den gamla bruksorten Fagersta i Västmanland, som vänt en nedåtgående befolkningskurva tack vare invandringen. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Aldrig mer, sa Barroso
Apr 25 2015 55 mins  
Om de tusentals döda flyktingarna på Medelhavet. Hösten 2013 dog mer än 300 människor utanför ön Lampedusa. Då kom EU kommissionens ordförande José Manuel Barroso till ön och sa att det aldrig borde få hända igen. Nu har det hänt igen. Hör röster från Catania, Bryssel och Stockholm om det EU som inte förmår skapa en säker väg över havet. Precis som vid kastrofen utanför Lampedusa för ett och ett halvt år sedan var en stor andel av de som drunknade förra helgen flyktingar från Eritrea. Konflikts Martin Jönsson följde svenskeritreanska människorättsaktivisten och journalisten Meron Estefanos under en dag i Catania då hon febrilt försökte leta information om de omkomna och överlevande eritreanerna för att kunna kommunicera det till oroliga anhöriga runt om i världen. I torsdags kom Europeiska Rådets svar på frågan om vad som bör göras för att minska antalet dödsoffer på medelhavet. I en rad punkter listades åtgärder som mer anslag till gränsövervakningsoperationen Triton, tuffare tag mot flyktingsmugglarna men ingenting om fler lagliga vägar in eller konkreta siffror om ett större mottagande av kvotflyktingar - som tidigare diskuterats. Konflikts producent Jesper Lindau ställde frågan om vad EU och medlemsländernas politiker kan göra till UNHCR:s chef för norra Europa Pia Prytz Phiri, den Brysselbaserade forskaren Sergio Carrera och den italienska journalisten Gabriel del Grande. En annan kontinent som historiskt tagit emot många migranter och längs vars kuster också många migrantbåtar gått under är Australien. Där tycker man sig nu ha hittat en lösning genom mycket hårda regler för flyktingmottagande i kombination med en militär sjöblockad som inte tillåter några migrantbåtar att ta sig i land. Sveriges Radios Asienkorrespondent Margita Boström berättar om landets migrationspolitik som fått mycket kritik från FN, men som premiärminister Tony Abbot menar skulle kunna vara en förebild för EU. Gäster i studion är Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist, Susanne Palme som är Ekots Eu-expert och Eu-parlamentarikerna Anna Maria Corazza Bildt (m) Kristina Winberg (sd) och Anna Hedh (s). Producent: Jesper Lindau Programledare: Kajsa Boglind

Vem är Charlie?
Apr 18 2015 56 mins  
Om tillhörighet, terror och tro i en skakad fransk republik. Tre månader efter attackerna i Paris brottas fransmännen med svåra frågor om religion och identitet. Hör röster från Clichy-sous-Bois tio år efter upploppen, från en högstadieskola i Beauvais om hur utbildning bäst formar goda medborgare, och från Place de la Republique om vem som egentligen är Charlie i dagens Frankrike. Konflikt sänder från Place de la République, den symbolladdade plats där den känsla som dominerade Frankrike efter attentaten i januari att alla är ”Charlie” där den känslan fick sin kulmen i den enorma manifestation med upp emot två miljoner människor som hölls några dar efter de ”barbariska” attackerna, som president Hollande kallade dem. Fortfarande syns spåren på torget tydligt - det stora Marianne-monumentet är fyllt av budskap, klotter, lappar, som alla, på ett eller annat sätt säger samma sak: Je suis Charlie. Men efter ett par veckor kom ett nytt ord att färga debatten. ”Apartheid” var det ord som premiärminister Manuel Valls använde när han skulle beskriva den spricka som finns i den franska republiken, och som han såg som en av orsakerna att attackerna kunnat ske: "territoriell, social och etnisk" apartheid, som han sa. Och det är i de här territorierna som dagens Konflikt rör sig. Vad är det för en spricka, för en apartheid, som producerar barbari? Och hur gör man bäst något åt den kan man få ALLA att känna sig som Charlie? Den här debatten har gått het i Frankrike sen attackerna. Inte minst, förstås, i de förorter som Valls syftade på när han pratade om apartheid förorter som Clichy sous Bois. Dagens producent Anja Sahlberg åkte till Clichy för att höra hur man ser på Valls uttalande om apartheid där. Fokus på det som kallas "laïcité", separationen mellan religion och stat, har varit stort i Frankrike sedan attackerna, på grund av deras religiösa förtecken. Den formella separationen mellan kyrka och stat blev lag 1905, men principen går längre tillbaka i tiden än så, till den franska revolutionen år 1789. "Laïcité" betyder att ingen medborgare ska kunna särskiljas på grund av tydliga religiösa symboler, att alla franska medborgare ska vara jämlika, säger statsvetaren Karim Amellal i programmet. Det mest kända exemplet på den här idén omsatt i den moderna praktiken är nog den så kallade slöjlagen, som infördes 2004, som innebär att tydliga religiösa symboler inte får bäras i offentlig skolmiljö. Men var ska den här principen präntas in i fransmännen? Jo, i skolan förstås. Och den tanken blev ännu mer aktuell för att inte säga akut efter attackerna i januari. För det var nämligen många elever runtom i Frankrike som vägrade att respektera den tysta minut som hölls för attentatens offer. Det här fick politikerna att kräva att skolan måste ta mer ansvar för att skapa goda, republikanska medborgare. Konflikt åkte till högstadieskolan Henri Baumont, som ligger i ett eftersatt kvarter i Beauvais några mil utanför Paris. Gäster i programmet är Magnus Falkehed, frilansjournalist som varit baserad i Paris i snart två decennier, och som bland annat skriver för Dagens Nyheter om Frankrike, samt Jenny Andersson, historiker vid det välrenommerade universitetet Sciences Po i Paris, som har skrivit mycket om Europeisk politik, och i synnerhet socialdemokratin utveckling. Programmet gör också ett snabbt nedslag i Vårberg, den Stockholmsförort där Konflikt har sin redaktion, och frågade folk där hur de ser på parallellerna mellan Sverige och Frankrike, mellan Stockholm och Paris. Skulle det som hände i Frankrike, attackerna i januari, kunna hända även i Sverige? Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

När oljepriset får bestämma
Apr 11 2015 55 mins  
Om det låga oljepriset som ritar om den politiska världskartan. Vad händer med diktaturen på Kuba om Venezuelas oljebistånd dras in? Hur går det för nigerianska däckförsäljare om Iran släpps in på marknaden? Och hur blir det med Grönlands dröm om självständighet så länge Saudiarabien är okej med ett lågt världsmarknadspris. Hör röster från Texas, Abu Dabi, Havanna och Nuuk om samband och konsekvenser när priset på olja får styra. Dagens Konflikt följer prisraset på olja och hur det skakar om maktstrukturer runt om i världen. Vad händer med maktbalansen mellan ärkefienderna Iran och Saudiarabien när priset dyker? Och hur går det med den ideologiska exporten av socialism och wahabism om oljan inte längre ger överflöd i Venezuela och Gulfen? Hör reportage från Nigeria, ett av de länder som drabbats hårdast av det halverade oljepriset. Där har det bidragit till maktskifte på presidentposten och alla, från däckhandlare till hotellägare, berörs av prisraset. Reportage från Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg. Ett annat land som förlorat mycket är Iran som ju också är Saudiarabiens främsta rival i Mellanöstern. Konflikten mellan länderna förs just nu på olika arenor, i Syrien och Irak och kanske även i Jemen. Hör om hur priset på olja kan skapa nya spänningar och vara en nyckel till fred. Reportage av Ulrika Bergqvist. Och det är inte bara i Mellanöstern som oljepriset kan förändra den politiska kartan. Under många år kunde Venezuela lägga stora resurser på att försöka bygga upp en socialistisk utopi, på hemmaplan likväl som i bland annat Kuba och Nicaragua. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har följt oljan i upp och nedgång. Kanske har prisraset bidragit till att Barack Obama och Raul Castro skakar hand i Panama i helgen? På Grönland ställs alla frågor kring oljan på sin spets. Klimatförändringarna drabbar Arktis hårt, samtidigt skulle oljefyndigheter här kunna ge grönlänningarna en länge efterlängtad självständighet från Danmark. Men hur lätt är det att flytta på ett isberg? Reportage av Johanna Langhorst. Med oss i studion för att reda ut oljeprisets betydelse för världen finns Bitte Hammargren, journalist som under långt tid rest i de oljerika gulfstaterna och nyligen kom ut med en bok i ämnet och Kristian Åström, Ekots ekonomikorrespondent. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]

Utvisad till döds
Apr 04 2015 55 mins  
Om livet för en irakier som sökte skydd i Sverige, men som fick avslag på sina asylansökningar, och som sedan dog när han skulle utvisas. Hör honom själv berätta om livet som aldrig fick börja under hans 8 år i Sverige. Det gör han i en intervju som Konflikt gjorde med honom innan han dog. Hör också om det livsfarliga samarbetet med amerikanerna i Bagdad och hans vänner berättar om livet på den frisörsalong söder om Stockholm där han jobbade. Hela Konflikt ägnas den irakiske man som vi kallar för Abdel. Det är inte hans riktiga namn. Vi har valt att inte använda det eftersom vi inte kunnat få fullkomlig klarhet i den hotsituation som hans familj och släkt i Irak lever under. I det här programmet får ni höra delar av en intervju som vi på Konflikt gjorde med honom i slutet av februari. Anledningen till det är att dagens producent, Jesper Lindau, träffade honom i samband med arbetet med en dokumentär om förvaret i Märsta där Abdel satt. Vi börjar i Irak. Vad var det för hot som fick Abdel att lämna sitt hemland Irak och söka skydd i Sverige? Konflikts Ivar Ekman söker svaren i det Irak som sommaren 2006 var ett slagfält i ett allt blodigare sekteristiskt inbördeskrig som följde i spåren på den amerikanska invasionen. I Almansour, den del av västra Bagdad där Abdel jobbade, där bor Firas Yassin som berättar att det var en tid när våldet var som värst. Samma bild ger också Firas Hassan som berättar om att alla som arbetade med amerikanerna levde i extrem fara. Det är viktigt eftersom Abdel sökte skydd eftersom han jobbat med just de amerikanska trupperna. Hur allvarligt det är berättar Kirk Johnson om. Han är chef för The List Project, en organisation som sen 2007 försökt förmå amerikanska myndigheter att ge skydd åt dom tiotusentals irakier som samarbetat med USA på ett eller annat sätt. Migrationsverket vill inte kommentera fallet eftersom Abdel är död och vi inte har en fullmakt från honom. Abdel kom till Sverige för åtta år sen och en stor del av tiden har han varit i Vårberg, som ligger i Stockholm, någon mil söderut från centrum. Det är där vi på Konflikt har vår redaktion. I början på veckan satt det en bild på Abdel i den lilla kvartersbutikens fönster, där han står bredvid en rallybil. Hör arbetskamraterna på frisörsalongen Hollywood Klipp berätta om Abdel, om varför han tyckte om att klippa korta frisyrer. Hör också vännen George om att han saknar Abdel, som för honom var som en barndomsvän, trots att de möttes i Sverige. Hör också Abdel själv berätta om det limbo han levde i, utan framtid, utan att veta vart hans liv var på väg, och hör honom fråga om vem som har rätt att besluta om han har en framtid eller inte. Abdel dog någonstans mellan en flygplansstol på Arlanda, där personal från kriminalvården och Polisen ”tagit kontroll” över honom, och Karolinska sjukhusets akutmottagning. Han var död när han anlände dit, enligt Karolinska som intervjuas av Markus Alfredsson på P4 Sjuhärad. Abdel hade bestämt sig för att göra motstånd, för att han inte skulle låta sig föras tillbaka till Irak. Konflikt följer honom i fotspåren, från porten på förvaret där han fördes ut, förbi gaten på Arlanda där han började göra motstånd, till Karolinska där han var död. Det är viktigt att påpeka att vi inte, när denna text skrivs, vet hur Abdel dog. En förundersökning pågår hos särskilda åklagarkammaren, och vi vet inte om dödsorsaken ännu ens är fastställd. Kriminalvård och Polis har också avböjt att bli intervjuade i det här programmet. Konflikt avslutas med ett reportage från Anja Sahlberg om att det finns fler asylsökande och papperslösa migranter som dött under oklara förhållanden under den tid dom levt i limbo innanför Europas gränser. Hör Frances Webber, brittisk advokat, som med Institute of Race Relations, kartlagt 160 människors död. Den gemsamma för dem är paradoxalt nog viljan att leva, säger Frances Webber. Den P1 Dokumentär om livet på flyktingförvaret i Märsta som Jesper Lindau gjorde sändes den 1...


Är feminism ett vapen?
Mar 28 2015 56 mins  
Om diplomatisk kris och nobbade genderutbildningar när den feministiska utrikespolitiken ställts inför sitt första riktiga test. Vad får det egentligen kosta att prioritera kvinnors rättigheter? Och vilka dörrar öppnas och stängs när Sverige satsar på jämställdhet som militärexport? Hör röster från Kungsängen, Jeddah och Washington om hur väl feminism fungerar som vapen. Veckans Konflikt handlar om hur det gått för den svenska feministiska utrikespolitiken, hur väl den klarat sig under den diplomatiska krisen med Saudiarabien och vi ställer också frågan om vad som händer med bilden av Sverige när feminism och genderfrågor sätts så högt på vår internationella agenda. Vi börjar med att ställa frågan till en av de kvinnor som är den nuvarande saudiska regimens mest kända kritiker. Madawi Al-Rasheed, som kommer från en ledande saudisk familj och som nu är gästprofessor vid London School of Economics. Hon tycker att det är modigt av Sverige att så öppet kritisera Saudiarabien och dra världens uppmärksamhet till kvinnors situation och brotten mot de mänskliga rättigheterna i landet. Anja Sahlberg intervjuade. Genderfrågor har fått en allt större roll även inom säkerhetspolitiken. Maysam Behravesh är doktorand i statsvetenskap i Lund, med fokus på utrikes- och säkerhetspolitik och skrev nyligen en artikel - som fått stor spridning på nätet - där han argumenterar för att även stater kan beskrivas efter könstillhörighet. Saudiarabien är inte bara en patriarkal stat, utan är till och med så genomsyrad av maskulinitet att man har svårt att ta kritik formulerad av en kvinna från en feminin socialdemokratisk stat som Sverige. Margareta Svensson intervjuade. Vid Livgardet utanför Stockholm finns världens främsta genderutbildning för militärer och hit kommer personal från Nato, FN-styrkor och andra internationella fredsstyrkor för att utbilda sig i vikten av ett genderperspektiv vid militära insatser. Konflikts Anja Sahlberg gav sig dit för att höra vad det är man får lära sig. Efter vårt förra program om feministisk säkerhetspolitik så var det flera som hörde av sig , en av dem var Johan Kylander och hans kritik då var inte nådig. "Världsrekord i naivitet" var ett av omdömena. I veckans program hör ni honom utveckla sina resonemang. Studiogäster är Robert Egnell, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan men just nu forskare vid Georgetown university i Washington med inriktning på kvinnor, fred och säkerhet och Johan Westerholm, socialdemokratisk debattör med bloggen Ledarsidorna.se och med ett förflutet som militär. Om ni har synpunkter på veckans program eller i övrigt vill tipsa om något vi borde ta upp, hör av er till [email protected] Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Kinesisk kanal eller kinesisk koloni?
Mar 21 2015 55 mins  
Om en kinesisk kanal - eller är det en kinesisk koloni? - som just nu byggs i Nicaragua. Kina expanderar och investerar - är det vad fattiga länder behöver för att resa sig eller är den nya yankeen i själva verket värre än den gamla? Hör röster från Ometepe, Lusaka och Chengdu om konspirationsteorier och ekonomiska strategier när Kina blivit stormakten att räkna med i utvecklingsländerna. Dagens Konflikt tar avstamp i ett stort kanalbygge som planeras i Nicaragua i Centralamerika. Det Hongkong-baserade företaget HKNDs vd, kinesen Wang Jing, invigde formellt kanalbygget i december och år 2020 väntas kanalen, som ska bli både bredare och djupare än rivalen Panamakanalen, stå klar. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reser genom Nicaragua där kanalen ska byggas och pratar med både oroliga och arga nicaraguaner. – Kineserna har varit här flera gånger för att mäta upp vår mark, alltid i sällskap av militären. Nu väntar vi bara på att de ska köra iväg oss, säger Yendi Roxana, som bor i den lilla fiskebyn Obrajuelo. Ända sedan kanalbygget först presenterades för två år sen har det varit omgärdat av frågetecken. Vem är den okände miljonären Wang Jing som ansvarar för världens kanske största infrastrukturprojekt? Vem eller vilka står egentligen bakom hans bolag HKND? Varför har miljöstudierna som gjorts fortfarande inte offentliggjorts? Och - framför allt - vad är den kinesiska statens roll i kanalbygget? Men hur ser kineserna på sin ekonomiska expansion runtom i världen? Konflikts Ivar Ekman ringde upp Dai Yonghong, som är professor i statsvetenskap på Sichuan-universitetet i Chengdu i centrala Kina. Hans forskning har mest fokuserat på Kinas investeringar och projekt i Sydostasien – ett annat område där man har planer på ett enormt kanalbygge, nämligen Kra-kanalen genom södra Thailand. Med oss i studion för att prata om Kinas ökade intresse för Latinamerika, och den oro - men också hopp - som kopplas till kinesiska investeringar, är Kinakännaren Johan Lagerkvist, som är knuten till Utrikespolitiska Institutet. Han har framför allt studerat Kinas närvaro i Afrika, framför allt Zambia, där kineserna varit närvarande i ett halvt sekel. Hur ser man på Kina där? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Mathias Mpande, professor vid University of Zambia, och Sombo Chunda, landschef på Diakonia i huvudstaden Lusaka. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Faller Ukraina samman?
Mar 14 2015 55 mins  
Om ett land som kämpar för sin överlevnad. Förutom kriget i öster brottas Ukraina med ekonomiskt sönderfall, starka oligarker och en djupt rotad korruption. Hör Konflikt från Kiev, om nya mut-fria polisstyrkor, pressade pensionärer och det plågsamma mysteriet om vem som egentligen mördade hundra demonstranter på Maidan. - Alla måste få sitt straff, från dom som gav ordern till dom som utförde den. Det kommer inte återföra dom döda till livet, men det måste ändå ske så att det inte händer igen. Det berättar Maria Kviatkovska för Konflikts Ivar Ekman. De står tillsammans vid minnesstenen för hennes man, Volodomyr Melnychuk. Han sköts till döds av en krypskytt på Självständighetstorget Maidan i centrala Kiev för drygt ett år sedan. Fortfarande finns ingen klarhet i vad som hände eller vem som sköt. Hör också journalisten Sevgil Musaeva och analytikern Serhii Taran om behovet av att utreda händelserna. Konflikt sänder från lobbyn till Hotell Ukraina. Det är en symbolisk plats. Under dom blodiga dagarna i februari 2014 förvandlades den här lobbyn till ett fältsjukhus, och till ett tillfälligt bårhus. Det var hit Volodomyr Melnychuk bars efter att han skjutits. Och det var troligvis också här, från ett fönster högre upp i huset, som hans mördare sköt. I lobbyn samtalar vi med tre gäster om utmaningarna för det nya Ukraina. Det är Daniel Rzhenetskyy, ukrainsk översättare och journalist, den finländska radions Kievkorrespondent Kerstin Kronvall, samt Andreas von Beckerath, Sveriges ambassadör till Ukraina. Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt staden Charkiv i östra Ukraina. Det är en stad som ligger bara några mil från den ryska gränsen och som traditionellt alltid haft starka band till Ryssland. Här möter hon stadens borgmästare Gennadij Kernes som sagt nej till att erkänna Ryssland som ett "aggressivt land". Där möter vi också Aleksej Vedmidskij, en ung ekolog som gått med i stadens nya polisstyrka, som i konkurrens med den gamla polisen vill vara det korruptionsfria alternativet. Och så möter hon Charkiv-miljardären Vsevolod Kozjemjako framför hans idolporträtt på Steve Jobs. Det senaste året har varit svårt för Ukraina, inte minst på grund kriget i öster som krävt tusentals dödsoffer, men som också slagit sönder landets ekonomi. I år räknar man med att BNP kommer att krympa kraftigt, statskulden är enorm och valutareserven närmast obefintlig. Konflikts Jesper Lindau hälsade på hemma hos Larisa Semyonova. Hon är en 73-årig pensionär som har en pension på 500 kr i månaden och därför får jobba extra som läxhjälp för att överleva. Hon är inte vidare förtjust i de lån som IMF och även Sverige ger Ukraina, de ska ju hennes sju barnbarn betala tillbaka en dag. IMF chefen i Kiev Jerome Vacher berättar om vilka möjligheter för reformer som ett krig ger. Stefan Löfvén berättar för Kievborna om hur Sverige löste finanskrisen på 90-talet och journalisten Ivan Verstyuk undrar om inte reformerna kan leda till en populistisk explosion i Ukraina. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent Jesper Lindau [email protected]

Irans många ansikten
Mar 07 2015 55 mins  
Om shiamiliser, hjälpleveranser och pilgrimspolitik när Iran ökar sitt inflytande i Mellanöstern. Håller stormakten Iran på att ta över hela regionen medan vi andra stirrar oss blinda på IS? Eller är Teheran en missförståd men idealisk partner för omvärlden? Hör röster från Teheran, Jerusalem, Washington och Dubai om vad Iran egentligen vill och är på väg. I veckan har Iran varit högaktuellt på flera sätt. Dels genom de pågående förhandlingarna i Geneve som kan leda till en överenskommelse om landets kärnenergiprogram i slutet av denna månad. Samtidigt höll Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ett uppmärksammat tal i den amerikanska kongressen där han i hårda ordalag varnade USA och omvärlden för att sluta ett avtal med Iran, eftersom han menar att landet utgör ett akut hot, inte bara mot Israel utan mot hela omvärlden. Och från de sekteristiska striderna i Irak kommer alltfler bilder på iranska generaler - däribland Qassem Suleimani - som enligt många leder den pågående offensiven mot Tikrit, Saddam Husseins gamla hemstad i kampen mot IS. Och det är denna kamp som förändrat spelplanen i mellanöstern och gett Iran en ny mer framträdande roll, en roll man både kan använda för att utöka sitt inflyttande i närområdet, men också i förhandlingarna om att sluta ett avtal i Geneve och komma in i den internationella värmen. Så hur ska man tolka Irans nya maktposition? Konflikts Katja Magnusson rapporterar hur Irans utrikespolitik ser ut inifrån Iran, där flera analytiker pekar på Irans förmåga att spela en konstruktiv roll i regionen. Det blir också reportage av Konflikts Kajsa Boglind om vad Irans expansion väcker för känslor hos länderna i Gulfen som liksom Israel ser ett starkt Iran som ett akut hot. Gäster i studion Trita Parsi, Irankännare och ordförande för Irans-Amerikanska rådet NIAC och Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare: Sharon Jåma Producent: Kajsa Boglind

Europa och gränsindustrin
Feb 28 2015 55 mins  
Om sofistikerad övervakning, effektiva poliser och en gränsindustri som frodas. Är bevakningen vid Medelhavet nödvändig eller är den ett laboratorium för gränsprodukter som motverkar sitt eget syfte? Och varför målas bilden av en flyktinginvasion? Hör röster från Lampedusa, Rabat och Madrid. Kärnan i dagens Konflikt är det som brukar kallas "kampen mot den irreguljära migrationen". Den här kampen har lett till en gränsindustri som frodas. Det handlar om en massa olika sektorer: europeiska och afrikanska gränsstyrkor, försvarskoncerner och underrättelsetjänster, överstatliga och humanitära organisationer, forskningsinstitut och medier. Humanitära katastrofer utspelar sig vecka efter vecka i Medelhavet, frågan är om gränsindustrin är lösningen eller om det är en fundamental del av problemet? Vi börjar programmet vid Europas yttre gräns - den italienska ön Lampedusa. Radions korrespondent Beatrice Janzon rapporterar om hur gränsindustrin har förändrat livet på ön och hur öborna ser både på migranterna som kommer och på Triton, EU:s nya insats för övervakning av Medelhavet. För att få olika perspektiv på hur EU hanterar bevakningen av de yttre gränserna bjöd vi in två gäster. Ruben Andersson är antropolog vid London School of Economics, även anknuten forskare vid Stockholms universitet. Han har ägnat mycket tid åt migration och gränsindustrin, skrivit boken Illegality Incorporated. Patrik Engström är kommissarie och chef för Gränspolissektionen vid den svenska polisens nationella operativa avdelning, det som innan nyår kallades för Rikskriminalpolisen. Vad händer med alla de migranter som drömmer om Europa, men inte lyckas ta sig över medelhavet eller de taggtrådsförsedda barriärerna vid de spanska enklaverna Ceuta och Melilla? Frilansjournalisten Fanny Härgestam träffade Paul på ett hjälpcenter i Marockos huvudstad Rabat. Ahmed är en aktivist från Syrien som Konflikt har följt i ett antal program. För Konflikts reporter Johanna Langhorst berättar han om sin syn på Europas gränsindustri. Efter flyktingkatastrofen utanför Lampedusa i oktober 2013 diskuterades vikten av legala vägar in i EU. Det var tanken med EU:s första migrationskontor utanför Europa, som öppnades i Malis huvudstad Bamako 2008, innan kriget bröt ut där. Konflikts Anja Sahlberg var med på invigningen, men hur gick det sen? Programledare: Jesper Lindau [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Putins polare i Europa
Feb 21 2015 56 mins  
Om Rysslands allierade i Europa. Från franska Front National till Ungerns Orbán får Rysslands vänner en allt starkare röst - nu senast även till vänster, i Grekland. Men vad vill de egentligen? Vad har de gemensamt? Och vad säger deras existens om framtiden för europeisk politik? Dagens Konflikt tar avstamp i de band som tycks bli allt starkare mellan Rysslands president Vladimir Putin och radikala partier till höger och vänster i Europa. Med från Greklands huvudstad Aten för att guida oss i ett ganska förvirrat politiskt landskap är radions östeuropakorrespondent Johanna Melén, som tidigare var korrespondent i Ryssland. Tidigare i veckan var hon i Ungern när Vladimir Putin besökte den man som ibland kallas "Europas mini-Putin", nämligen premiärminister Victor Orbán. För att bättre förstå Rysslands relationer till olika radikala partier i Europa träffade hon också Peter Krekó på konsult- och analysfirman Political Capital Institute. Banden mellan Ryssland och Grekland finns på många plan - många går långt tillbaka i tiden. Samtidigt kan man ju tycka att den nya grekiska regeringen, med ateisten Alexis Tsipras i spetsen, som i valtal inför parlamentsvalet pratade varmt om homosexuellas rättigheter, inte skulle gå så bra ihop med den mycket konservativt inriktade ryska ledningen. Johanna Melén sökte upp ryska spår i den grekiska huvudstaden Aten och hamnade först vid ett souvlakikafé, eller snarare - en souvlatjnaja. Ett parti med stark medvind just nu och vars band till Putins Ryssland blivit allt starkare är Front National i Frankrike. Nyligen blev det känt att en rysk bank, med koppling till Kreml, beviljat ett lån på nio miljoner euro till det högerextrema partiet. Hur ska man förstå det? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp grävjournalisten Marine Turchi och forskaren Joël Gombin. Med i studion för att diskutera Putins band till radikala partier i Europa och det förändrade, ganska förvirrande, politiska landskapet är Åsa Linderborg, historiker i grunden, men i dag kulturchef på obundet socialdemokratiska Aftonbladet, och Per Svensson, författare och journalist på oberoende liberala Sydsvenskan, som skrivit mycket om dom nya politiska rörelserna i Europa - och även om deras paralleller bakåt i tiden. Är kopplingarna mellan Putins Ryssland och olika extrempartier i Europa en del av en mer långsiktig och djupare utveckling, som går bortom dagspolitisk taktik? Det finns en hel del som tyder på det, inte minst i den statsvetenskapliga forskning som under de senaste decennierna har försökt tolka utvecklingslinjerna i europeisk politik. En av de främsta forskarna på det här området är Hanspeter Kriesi, en schweizisk professor som jobbar på det Europeiska Universitetet i Florens. Han menar att för att begripa det politiska landskap där Putin manövrerar i dag, så måste man förstå hur det landskapet har formats av de senaste decenniernas globalisering - en globalisering som har tydliga vinnare och lika tydliga förlorare. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom och den tyska statsvetaren Herbert Klischelt, som arbetar på Duke-universitetet i USA. Klischelt ser många likheter mellan de ryssar som stödjer Putin och de väljare runtom i Europa som söker sig till de nya partierna. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Hur feministiskt är islam?
Feb 14 2015 55 mins  
Om utelåsta kvinnor i moskén, kontroll av kvinnlig sexuell aura och om att läsa Koranen som feminist. Finns ett manligt förtryck i islam eller var profeten Muhammed i själva verket en av historiens första radikalfeminister? Hör om kriget mellan kvinnor och män på det ansedda islamiska Al-Azharuniversitetet i Kairo och hör röster från Kuala Lumpur, Frankrike och Uppsala om feminismen och islam. Detta Konflikt handlar om den förändringsprocess som pågår på många håll i världen inom Islam, en process som handlar om möjligheterna att ge en ny roll till kvinnorna. I den stora och mångfacetterade verklighet som islam finns och verkar i sker detta på många och vitt skilda vis. I Uppsalamoskén uppstod förra året en konflikt som handlar om kampen om utrymme. Konflikts Kajsa Boglind möter där juristen och föreläsaren Cherin Awad som berättar om vad som hände en dag när hon skulle hålla i en föreläsning och studieträff med andra kvinnor på Moskén. Dörren var låst, säger Cherin Awad. Det fanns ett missnöje över att kvinnorna passerade genom ett utrymme som var männens. Det finns olika bilder av vad det var som hände och om konflikten till slut löstes. Med i reportaget finns också styrelseledamoten i moskén Hasan Uzzaman. Där hörs också imamen Abd al Haqq Kielan, som kallades in som en medlare i konflikten. I Konflikts studio för att diskutera Islam och feminismen finns Salahuddin Barakat, muslimsk rättslärd och ordförande i Islamakademin, Iman Baroudi, imamutbildad och aktiv i Angereds muslimska församling och även Anne Sofie Roald, professor i religionsvetenskap vid Malmö högskola. En plats i världen där diskussionen om islam och feminismen är som intensivast är Malaysia. Där pågår en snabb förändring av de traditionella könsrollerna. Vår reporter Åsa Furuhagen träffade Zainah Anwar, en av grundarna till kvinnoorganisationen Sisters in Islam och Doktor Rafida Hanim som är talesperson på organisationen Ismas kvinnovavdelning. De har mycket olika syn på kvinnans roll inom Islam. Ett dilemma som ringt i våra öron när vi jobbat med det här programmet är diskussionen om huruvida det går att ha en kritisk diskussion om kvinnors roll i islam utan att ge bränsle åt islamofobin. Nästan alla vi pratade med tog upp frågan om att programmet skulle kunna gynna åsikter som ogillar islam. Att vara för försiktiga med de kritiska perspektiven är något som vi måste lägga av med, det tycker den drygt 70-åriga algeriska advokaten och feministen Wassyla Tamzali. Hon intervjuas av Konflikts Anja Sahlberg och Wassyla Tamzali är särskilt besviken på Europas vänsterintellektuella. I Kairo ligger det ansedda universitetet Al-Ahzar, ett universitet som inom hela Sunni-islam tjänar som vägledande genom så kallade fatwas, utlåtanden om hur man ska tolka islam. Konflikts Jesper Lindau mötte där en som kan mycket om det inre samtalet om en förändrad kvinnoroll inom islam. Det är professorn i islamisk filosofi Amina Nosseir som tycker att det pågår ett krig mellan män och kvinnor, att det handlar om hur människor använder islam, inte om religionen själv som är befriande för kvinnor. Och så ger professor Nosseir råd åt unga kvinnor som vill krossa det patriarkala systemet. Ett inslag som inte fick plats i själva sändningen kan ni lyssna på nedan. Det är Konflikts Kajsa Boglind som samtalar med tre unga tjejer i södra Stockholm om feminism och islam. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected] Rättelse I den här sändningen påstod vi i att "Kvinnor i Malaysia utgör halva landets arbetsstyrka". Det påståendet är för högt, det handlar istället om andelen kvinnor som deltar i arbetslivet. Den rätta siffran på andelen kvinnor i landets arbetsstyrka ligger lägre, om man tittar på Världsbanken siffror rör det sig om 38.6 procent och ökar långsamt.

Svenska soldater och Sahels kollaps
Feb 07 2015 55 mins  
Om våldets väg från Libyen till Mali. När JAS-plan var med och störtade Khaddafi sattes en kedja händelser igång som leder direkt till den farliga röra som svenska soldater nu ska försöka reda upp i Mali. Hör röster från Karlsborg, Timbuktu och Paris om länsade vapendepåer, islamistiska skuggkrigare och vad Sverige egentligen kan göra i en konflikt vid världens ände. Det har rapporterats en hel del den senaste tiden om att Sverige bidrar med 250 soldater till FN:s fredsbevarande styrka i Mali, Minusma. I dagens program tar vi upp vad som kommer att möta de svenska soldaterna i ökenstaden Timbuktu och dess omnejd. Men för att förstå situationen där börjar vi programmet 2011, då en koalition av länder, inklusive Sverige, gick till angrepp mot Libyen för att skydda civilbefolkningen, framförallt genom att upprätthålla en så kallad flygförbudszon, och sedan för att mer allmänt bekämpa Khadaffis militär. Konflikts Ivar Ekman träffade i veckan Stefan Wilson, överstelöjtnant i det svenska flygvapnet, som deltog i insatsen mot Libyen. Han ringde också upp frilansjournalisten Sarah Topol, som nyligen var i smuggelstaden Ubari, i södra Libyen, och James Bevan, chef för organisationen Conflict Armament Research, som spårar vapen i konflikter runtom i världen. De målar båda upp en bild av hur många tunga vapen lämnade Libyen tillsammans med tuaregsoldater under revolten 2011. Försvarsminister Peter Hultqvist svarar på frågan om Sveriges ansvar för det kaos som uppstått i Libyen efter interventionen 2011. Finns ett direkt samband mellan interventionen i Libyen och det kaos som snabbt uppstod i västafrikanska Mali? Konflikts Anja Sahlberg ställde frågan till två franska experter: Alain Rodier, expert på frågor som rör underrättelseverksamhet, ofta konsulterad i fransk media, och antropologen och forskaren André Bourgeot, som är specialist på den så kallade Sahelregionen, som sträcker sig från Mali och Mauretanien i västra Afrika till Tchad och Sudan i öster. Radions Afrikakorrespondent Richard Myrenberg rapporterar från ökenstaden Timbuktu i norra Mali, där livet sakta återgår till det normala efter islamisternas kontroll över staden som varade i 10 månader. Med oss i studion för att diskutera de svenska insatserna och situationen i Libyen och grannländerna i söder är Magdalena Tham Lindell, chef för Afrikagruppen på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. En del av de svenska soldaterna som ingår i FN:s fredsbevarande styrka är redan på plats, men de flesta soldaterna åker ner i två omgångar nu i februari och i mars. Ekots Joel Wendle åkte till Karlsborg och regementet K3 och träffade 23-årige Gustaf Stjärneblad från Höganäs och 20-årige Teodor Blidberg från Malmö, som båda kommer att ingå i det svenska underrättelseförbandet som Sverige ställer till FN:s förfogande. Programledare: Ivar Ekman Producent: Anja Sahlberg


Egypten och kriget mot kvinnan
Jan 31 2015 56 mins  
Om livsfaran med att vara kvinna i dagens Egypten. Förra lördagen sköts Shaima Al-Sabbagh till döds i centrala Kairo när hon deltog i en demonstration som var på väg till Tahrir-torget för att lägga ner blommor. Hör Konflikt från Kairo om dödskjutningar och våldtäkter på gatorna, om ett land där nio av tio kvinnor antas vara omskurna, om de 99 procent som har upplevt sexuella trakasserier och varav många, många har fått utstå våld i hemmet. Precis utanför anrika Café Riche sköts aktivisten Shaima Al-Sabbagh till döds för en vecka sedan under en fredlig demonstration som var på väg till Tahrir torget för att lägga ner en blomsterkrans. Bilden på henne precis efter att hon sköts har spridits över hela världen . Hon lyfts upp av en man och är fortfarande vid liv. Hon håller om honom medan han bär iväg henne över gatan för att föra henne i säkerhet. Senare dör hon. Precis då satt en familj inne på Café Riche och åt lunch. Mamman i familjen heter Azza Soleiman och är en känd kvinnorättsaktivist, advokat och en av grundarna till. Cewla, Centre for Egyptian Women Legal Assistance. När hon hörde att det var en demonstration här utanför gick hon ut för att kolla. Konflikt sänder från just Café Riche i Kairo där Azza satt och åt. Vid bordet för att samtala om kvinnors situation i Egypten är Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och Mia Gröndahl som är journalist och fotograf och har bott länge i Kairo. Tidigare i veckan åkte vi till ett annat café i den slingriga och gröna stadsdelen Garden City i Kairo. Där träffade vi Sally Toma som är psykiater och jobbar bland annat med kvinnor med svåra trauman efter våldtäkter, misshandel och fängelsevistelser. Hon tycker att det har blivit mycket värre för kvinnorna i Egypten efter revolutionen. En kvinna som blev våldtagen sa så här: "Jag ska försöka komma vidare med mitt liv när allt runt omkring mig påminner mig om våldtäktsmännen, om hur de nu erövrar nationen, precis som de erövrade min kropp" Problemen för välutbildade kvinnor som Sally Touma och Azza Soliman skiljer sig dramatiskt från det som kvinnor i små byar på landet kämpar emot dagligen. Konservativa traditioner, vanföreställningar om kvinnans anatomi, fattigdom, hustrumisshandel och inställningen att det är självklart för en man att äga sin kvinna. Cecilia Uddén åkte till byn Dawoudiya och träffade kvinnor som berättar om den könsstympning som de utsattes för som unga. Hon träffar också 11-åriga Samah som övertalade sin mamma att slippa. Ute i förorten El Sheyk Sayed, där möter vi en ung man som heter Omar. Han har varit med i konflikt förr, för ett och ett halvt år sen, när Konflikts Jesper Lindau träffade honom när han demonstrerade vid moskén Rabia Al Adwiya. Den ligger vid en vägkorsning som det muslimska brödraskapet ockuperat i protest mot att president Murs avsattes. Över 1000 människor dödades när egyptiska säkerhetstyrkor tömde vägkorsningen. Omar tycker att situationen för kvinnor är fruktansvärd här och vill börja arbeta med barnen så att det får lära sig att kvinnor o män är skapta som jämlikar. Programledare och producenter Jesper Lindau och Cecilia Uddén [email protected] [email protected]

Kris och Demokrati
Jan 24 2015 55 mins  
Om kriströtta grekiska väljare och spanjorer som vill vända de etablerade partierna ryggen. Den ekonomiska krisen fortsätter att pressa euroländerna, men vad är egentligen mest oroande för EU-projektet - budgetunderskott eller demokratiunderskott? Hör röster från Aten, Madrid och Vårberg om hur mycket kris demokratin egentligen tål. Konflikts program om Kris och Demokrati börjar i Grekland - det land som gett världen ord som Demokrati, Politik och Ekonomi, men också Kris, Oligarki och Hierarki. Hur gick det till när Grekland hamnade under övriga Europas förmyndarskap och vad har det gjort med det grekiska samhället och tilltron till demokratin? Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén rapporterar från Aten. Med i programmet för att kommentera tillståndet för demokratin i Europa är Carl Schlyter (MP), som suttit många år i Europaparlamentet och numera är ordförande i riksdagens EU-nämnd, och den folkpartistiska europaparlamentarikern Cecilia Wikström. Reporter Sally Henriksson ställde sig frågan hur den ekonomiska krisen påverkat det spanska samhället och folks syn på demokrati. Ord som korruption, tjuvar och förändring var ständigt återkommande i samtal med Madridbor, samtidigt har det populistiska vänsterpartiet Podemos vind i seglen. Demokratin är i kris. Det konstaterades i en rapport av forskningscentret Economist Intelligence Unit, som är knutet till tidningen Economist. Rapporten beskriver hur allt fler europeiska väljare vänder sig bort från de traditionella etablerade partierna, till förmån för proteströrelser och snabbt växande populistpartier, som är svåra att placera på den traditionella politiska skalan. EIU talar i rapporten om en kris för demokratin - men finns det egentligen någon motsättning mellan populism och demokrati? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Joan Hoey på EIU. Hur har den ekonomiska krisen påverkat Sveriges inflytande inom EU. Konflikts Kajsa Boglind ställde frågan till statsvetaren Göran Von Sydow, som är knuten till forskningsinstitutet Sieps och varit med och skrivit rapporten "EU efter krisen". Det är inte bara på olika håll i Europa som människor känner sig exkluderade, även här i Sverige upplever många att politikerna lever i en egen liten bubbla, långt från deras vardag. Anja Sahlberg träffade Sarika Sheerazi, Adonay Kidane och Nadine Jazzar, som inom projektet "127 Röster räknas" för de politiska samtal på stan och argumenterar för vikten av att rösta. Programledare: Kajsa Boglind [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

Terrorismen och kriget i Syrien
Jan 17 2015 55 mins  
Om terrorns kopplingar till Syrien, där det blodiga inbördeskriget fortsätter med oförminskad styrka. Samtidigt vänder västvärlden sina blickar och vapen mot IS. Men kan man verkligen skilja på kriget och terrorn? Måste man inte göra något åt Assad för att komma åt Baghdadi och radikaliserade terrorister? Hör röster från Dubai, Aleppo, Genevé och Göteborg om våldet som göder terrorn. Kriget i Syrien har krävt mer än 200 000 döda, en miljon skadade, nästan elva miljoner på flykt och inget ser ut att få stopp på det. Samtidigt vänder Europa och USA sina blickar inåt. Efter attentatet mot Charlie Hebdo i Paris och tillslaget mot misstänkta jihadister i Belgien är det hotet mot oss själva som står i fokus. Hur ska kriget då tvingas till ett slut? Konflikt beger sig till Malmö där frilansjournalisten Petra Quiding möter Nael Bitarie i stadsdelen Nydala. Han visar motvilligt våldsamma videoklipp från kriget i Syrien. Både från staden Raqqa, som är under den extrema rörelsen Islamiska Statens kontroll och från Yarmuk, den förort till Damaskus som Nael kommer ifrån. Två filmer från samma land, en från livet under den islamska statens terror, den andra av människor utsatta för assadregimens grymhet. Nael tycker att ingen längre pratar om regimens brutalitet, bara om terrorismen som hotar oss i väst. Med i Konflikt finns Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg och Aron Lund, journalist som skrivit flera böcker om Syrien. De samtalar bland annat om det som Ali Khedery har att säga. Han var länge central i att forma USAs politik i regionen, framförallt i Irak. Mellan 2003 och 2009 var Ali Khedery nära rådgivare åt såväl dom amerikanska ambassadörerna i Baghdad som USAs militära befälhavare i regionen. Idag är han chef för en konsultfirma i Dubai, där Konflikts Ivar Ekman nådde honom. Ali Khedery är mycket kritisk mot både rollen USA har spelat, och den roll man spelar idag. Han anser att man behöver ett nytt Sykes-Picot, och syftar på den koloniala uppgörelse mellan Frankrike och Storbritannien från slutet av första världskriget som skapade det moderna Mellanösterns gränser, gränser som nu är på väg att lösas upp. Alternativet är blodig, okontrollerad fragmentisering – och ökad radikalisering. FN-sändebudet och svensk-italienaren Staffan de Mistura har fått i uppdrag att försöka hitta en väg mot fred i Syrien. Han tog över uppdraget som fredsmäklare i Syrien i juli förra året, efter att både förre FN-chefen Kofi Annan och den respekterade FN-veteranen Lakdhar Brahimi hade misslyckats. Men det finns sånt i Syrien som har ändrats, säger de Mistura, sånt som gör att det idag åtminstone finns en glimt av hopp. Han säger till Ivar Ekman att han vill börja bygga freden lokalt, i små eldupphör som i sin tur ger utrymme för politiska kompromisser. Tanken är att det ska börja med storstaden Aleppo. Längre ner här på sidan finns också en längre intervju att lyssna på med Staffan de Mistura. Den oro som Europa känner över hoten om attacker är välgrundad, mycket beroende på den mängd européer som åkt till Syrien för att strida för olika grupper. En av dem som ville åka till Syrien kallar vi för Josef och kommer från Göteborg. Han berättar i Konflikt för reportrarna Karwan Faraj och Kajsa Norell om hur han kom i kontakt med religionen trots konflikter om det med sina föräldrar. En vän som dog i Syrien inspirerade honom sen att åka dit själv för att slåss mot Assad-regimen. Men hans föräldrar, folk i moskén och en religiöst lärd avrådde honom och till slut avstod han. De frihetskämpar han från början velat ansluta sig till slåss nu mot varandra, de utför grymheter han inte står bakom och viktigast av allt, hans föräldrar vill inte ge honom sitt tillstånd. I slutet av konflikt hör vi den syriska journalisten Zaina Erhaim från Aleppo som berättar om hur rädd hon är när hon passerar genom vägspärrar som hålls av utländska islamistiska krigare. Hon berättar för Konflikts Jesper Lindau om att de kommer från våra länder i väst...

Frankrike i terrorns grepp
Jan 10 2015 55 mins  
Om Frankrikes elfte september. Så kallas terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo och dess efterspel med två gisslandraman. Hur ska Frankrike och Europa hantera denna nya form av terrorism, och vad kan man göra för att undvika att samhället blir allt mer polariserat? Hör röster från Paris, Alger och Stockholm om skotten i Europas hjärta. Det är nu 58 timmar sedan Paris stannade upp. De två bröderna Said och Cherif Kouachi har precis avrättat nio journalister, en polis och en vaktmästare vid den franska satirtidningen Charlie Hebdo. På gatan utanför redaktionen väntar deras sista offer. Det är ytterligare en polisman som skadad ber för sitt liv. Händelsen fångas på film, och bilderna ska bara minuter senare visas i nyhetssändningar världen över. Det är en brutal scen, en avrättning från nära håll. En avrättning som blir bröderna Kouachis tolfte i Paris och som inleder deras katt och råtta lek med närmare 90 000 franska poliser och militärer. – Det är unga vettvillingar som inte vet vad de gör. Det faller tillbaka på oss muslimer i landet, sade Parisbon Said strax efteråt. På frågan från Ekots Alice Petrén, om detta kommer att öka islamofobin i Frankrike, svarar han att det redan har skett. Igår sköts bröderna Kouachi ihjäl av polisen, och likaså den tredje gärningsman som dagen efter attacken mot Charlie Hebdo sköt ihjäl en polis och en kommunanställd. Två gisslandraman har fått ett dramatiskt slut, och ett omskakat Frankrike vaknar upp efter tre dramatiska terrordygn. - Det är dagen efter, men det är också dag ett. Alla har förstått att det här bara är början av något som är en ny form av terrorism. Det här känns inte över på något sätt. Det finns kanske mer än tusen fransmän ute i Syrien, Irak och Afghanistan som håller på att träna. Frågan nu är när nästa attack händer, säger Mats Karlsson, chef för utrikespolitiska institutet som bor tre minuters promenad från Charlie Hebdos redaktion. Ett Frankrike där islamofobin har blivit rumsren. Den bilden målar den fransk-algeriske statsvetaren Karim Amellal upp när Konflikts Anja Sahlberg når honom på telefon. Som exempel nämner han Éric Zemmours nyutkomna bästsäljare ”Le Suicide française”, det franska självmordet, och författaren Michel Houellebecqs roman ”Soumission”, Underkastelsen, som kom ut samma dag som massakern på Charlie Hebdo skedde nu i veckan. Böckerna är symptom på ett samhälle som inte mår bra, säger Amellal. De visar på att högerextrema idéer har avdramatiserats, och så även hatet mot ”den andre”. Framförallt de som alltid målas upp som syndabockar, nämligen muslimerna. Denna bild är väl pessimistisk, säger Axel Gyldén, journalist på franska nyhetsmagasinet L’Express. Han tror inte att det kommer bli så enkelt att Frankrike kommer bli dividerat. Folk har förstått att terroristerna handlar om enstaka tusental av de fem miljoner muslimer som lever i Frankrike. Han menar även att Marine Le Pen och Nationella fronten inte bara bygger på islamofobi, utan även spelar på den ekonomiska krisen med hög arbetslöshet. – Marine Le Pen har varit ett protestval. Nu gäller det en helt annan grej, vad gör vi nu? Jag tror inte att folk tror att Le Front National har lösningarna på det här, säger Axel Gyldén. Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg sammanfattar reaktionerna från de islamofoba partierna i Europa med ”vad var det vi sa”. Den tyska islamfientligt rörelsen Pegida skrev just detta på Facebook, vilket de senare tog tillbaka. Sverigedemokraternas Björn Söders kommentar då han skrev att ”fredens religion har visat sitt rätta ansikte” har uppmärksammats internationellt. – Det var någon som sa att det bara finns två grupper som ser jihadistvåld som det sanna uttrycket för islam. Det ena är jihadisterna själva och de andra är islamofoberna, säger Agneta Ramberg. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Petra Quiding [email protected] Webbreporter: Adam Westin [email protected]

Den centralamerikanska drömmen
Jan 03 2015 56 mins  
Om drömmen och kampen för ett liv på andra sidan gränsen till USA. Detta är en återutsändning av det viktiga Konfliktprogram som Sveriges Radios korrespondenter Lotten Collin och Paloma Vangpreecha gjorde i november 2014. Varför gör allt fler barn den allt farligare färden från Centralamerika till USA? Hör om tågresor, flottfärder och ökenvandringar som ofta slutar i ett flyktingförvar. Möt bröderna från Guatemala som kom fram och systrarna från Honduras som fastnat på vägen. Reportage från två sidor av ett Amerika som delats itu. "Du ser dom vita bussarna som passerar? Det är centralamerikanska migranter som blivit tagna på vägen upp till USA. Varje dag kommer det 10 eller 20 sådana bussar in i Guatemala med människor som blivit deporterade", det berättade en taxichaufför som heter Helmer för Lotten Collin när de körde från Guatemala City upp till gränsen mot Mexico. Paloma Vangpreecha åker till Phoenix i amerikanska Arizona och träffar där Adolfo som säger ”Jag försöker glömma resan, vill inte minnas. Jag har inte berättat några detaljer för mina föräldrar, jag vill bespara dem den smärtan”. Han bor med sin lillebror Edibar i ett hus som de delar med många andra. Kvar i Guatemala finns brödernas familj, deras syskon och mamma. Lotten Collin på andra sidan gränsen beger sig på jakt för att hitta henne i de guatemalanska bergen, du hör hur det går i slutet av programmet. På vägen träffade både Lotten Collin och Paloma Vangpreecha många migranter, människor vars historier behöver berättas, vars historier är en del av en större berättelse, vår tids berättelse, den om migrationen. I USA träffar Paloma 18-åriga Darlin Adonay. För 1 år sen packade han ner tre skjortor och tre par byxor i en ryggsäck. Den svarta byxan och tröjan tänkte han ha på sig när han skulle över gränsen till USA. Han hade hört att det var bättre att ha mörka kläder på sig för att inte synas under vandringen i natten. Dom flesta minderåriga migranter som grips av den amerikanska gränspolisen skickas tillbaka, eller får stanna temporärt i väntan på rättegång. Men Darlin fick permanent uppehållstillstånd, på grund av sin svåra historia. I den mexikanska staden Tapachula träffar Lotten Maria, som är 18, och hennes syster Katy, som är 15. Dom lämnade Honduras för två månader sen. Deras mamma och pappa hamnade i ett gängbråk och blev ihjälskjutna. De berättar om hur de liftade med en lastbilschaufför som försökte våldta Katy. Sen kommer en man i lila skjorta och svart bakåtkammat hår i hästsvans fram till Lotten och tjejerna och ropar ”Flickor! Det finns arbete ikväll”. Producent & Programledare: Lotten Collin [email protected] Reporter: Paloma Vangpreecha [email protected]

Romerna och kampen mot kylan
Dec 27 2014 55 mins  
Om kåkstäderna, kylan och kampen för ett drägligt liv. Konflikt blickar tillbaka på året som gått och bjuder på en resa genom romernas rike, från Högdalen och Handelshögskolan via Bryssel till Bukarests slum. Men vi blickar också framåt, mot ett år fyllt av nya val, när plötsligt många fler än fattiga EU-migranter får anledning att ställa sig frågan: Hur stort är egentligen det svenska hjärtat? Årets sista Konfliktsändning repriserar flera reportage som sänts under året som handlar om romernas situation - på gatorna runtom i Sverige, i lägren där dom bor, och i det Rumänien de flesta av dem kommer ifrån. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim tar oss med från tältläger till tältläger runt om i Stockholm. När de som bor där vräks av myndigheterna flyttar de till nästa plats, och nästa. Hör om översvämningar, råttjakt och poliser som tröttnat på att bara fösa runt folk. Och vem bär ansvaret för att människor lever så här i dagens Europa och här i Sverige? Är det de fattiga som själva orsakat sin misär? Borde alla lägga mer pengar i den där pappmuggen? Eller är det kommunerna, staten och EU som inte gör det de ska? Och vad görs egentligen på plats i länder som Rumänien? Konflikts Kajsa Boglind reste till Rumäniens huvudstad Bukarest för att få svar. Marius Gaspar växte upp på ett barnhem i Rumänien. Han började sin yrkeskarriär här i Sverige med att panta burkar. Idag har han skapat sig ett nytt liv med jobb, studier och bostad och han tackar EU för den möjligheten. Reportage av frilansjournalisten Johanna Langhorst. Hör också Soraya Post om den politisering som skett i förhållande till romerna, i takt med att högerextrema och främlingsfientliga krafter växer sig starkare runtom i Europa. Producent: Ulrika Bergqvist Programledare: Ivar Ekman

Vad är feministisk utrikespolitik?
Dec 20 2014 55 mins  
Om en feministisk utrikespolitik som väcker förhoppningar men också misstänksamhet. För vad hjälper egentligen feminism mot ubåtskränkningar och talibaner? Kan mer makt åt kvinnor få slut på kriget i Syrien? Och är det sant att ebolabekämpning är säkerhetspolitik? Hör utrikesminister Margot Wallström, tidigare försvarsminister Karin Enström och röster från Kabul, Pentagon och Stockholm. Sveriges nya regering är en feministisk regering sa Stefan Löfvén som nytillträdd statsminister. Och som nyutnämnd utrikesminister följde Margot Wallström snart upp med att förklara att Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Det satte genast igång våra funderingar - vad är det? En politik som fokuserar på åtgärder för kvinnor, som skydd av kvinnor och flickor i krig? Det som Margot Wallström arbetade med under två år som FN:s särskilda representant mot sexuellt våld i krig och konflikter? Eller är det snarare fråga om ett nytt koncept - andra sätt att definiera begrepp som säkerhet, där kvinnors perspektiv är intressanta även om de inte handlar om andra kvinnor? För att reda ut begreppen började vi passa på att ställa frågan till personer vi intervjuade - vad de anser om begreppet feministisk säkerhetspolitik och vad de förväntar sig av en sådan. Många var positiva och en del mer skeptiska. Vi pratade med kvinnliga ambassadörer, toppdiplomater, feministiska forskare, rådgivare på Pentagon, kvinnorättsaktivister, soldatmödrar och vanliga kvinnor. Hör deras definitioner och förhoppningar och hör kommentarer från våra studiogäster: utrikesminister Margot Wallström, Karin Enström (m), Freshta Dost från Svenska Afghanistankommittén och Kristina Ekwall från Syrien. Programledare: Daniela Marquardt producent: Kajsa Boglind

Vem ska man tro på?
Dec 13 2014 55 mins  
Om tv-kanalkrig, döda semesterfirare och konsten att blanda bort korten. Information blir ett allt viktigare vapen och i Ryssland rustar man för fullt. Men är det bara ryssarna som skapar twittertanks och facebookflygplan? Hör röster från Moskva, Boston och tidningen Metros centralredaktion om bästa försvaret mot förvirringen som vapen. Informationskriget trappats upp i takt med att informationen börjat flöda fritt världen över, mycket på grund av internet. Programmet tar upp frågan allmänt men med Ryssland som illustrerande exempel eftersom det är ett land som på många sätt ligger långt fram i utvecklingen. Därför ska vi först till Moskva, och höra vår korrespondent Maria Persson Löfgrens rapport. Hon ger bild av Rysslands nya, moderniserade propagandamaskineri, eller alternativa bild av verkligheten, som man själv väljer att kalla det som görs. Men vilken är egentligen filosofin, strategin bakom dom här jättesatsningarna? Nyligen publicerades en rapport, med titeln "The Menace of Unreality" (Hotet från overkligheten) som beskriver det här sofistikerade maskineriet i detalj och även hävdar att propagandan är en del av en större rysk plan, vars syfte är att splittra Väst. Konflikts Marie Nilsson Boij rapporterar om rapporten efter ett samtal med en av rapportförfattarna, Peter Pomaranzev. För att göra förvirringen ännu större så kan det vara värt att veta att organisationen som Pomaranzev skrev rapporten för, Institute for Modern Russia, som ligger i New York, leds av Pavel Chodorkovskij, son till Michail Chodorkovskij, den tidigare oljemiljardären, som i tio år satt i fängelse, och som idag, i exil, är en av Vladimir Putins mest inflytelserika kritiker. Ja, vem ska man tro på? Med i ett samtal i studion finns Maria Persson Löfgren, radions korrespondent i Moskva, Jack Werner, nykorad journalistprisvinnare för sitt arbete som Viralgranskare åt tidningen Metro, och Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholm universitet, som forskat mycket på både förhållandet mellan media och makt, och det nya informationslandskapet. Det blir även ett reportage om organisationen "Stop Fake News", ett av flera initiativ i Ukraina för att försvara mot vågen av mer eller mindre falska och farligt förvirrande nyheter. Hör bland annat en av grundarna Jevgen Fedtjenko, rektor på journalisthögskolan i Kiev som bland annat berättar om ett av deras första avslöjande om de ukrainska flyktingarna som visade sig inte vara så många. Vilken beredskap finns då i Sverige för denna utveckling? Vi begav oss till Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap, MSB, som är den myndighet som har till uppgift att skydda oss medborgare från samhällsfarlig desinformation. Där håller man koll på desinformation eller så kallade påverkanskampanjer som kan hota viktiga samhällsinstitutioner. I övrigt hänvisar de oss medborgare till vårt eget kritiska tänkande. Det är smärtsamt att inte få bekräftelse, att inte få veta, något vi såg redan på Sovjet-tiden, i Afghanistankriget. Och nu händer det igen, i Ukraina, berättar Ella Poljakova, ordförande i organisationen Sankt Petersburgs soldatmödrar, som var på besök i Stockholm i veckan och gav en glimt av några av offren för det informationskrig som pågår i samband med konflikten i Ukraina. Producent: Marie Nilsson Boij [email protected] Programledare: Ivar Ekman [email protected]


Danska lärdomar
Dec 06 2014 55 mins  
När det politiska läget skakas om i Sverige blir det intressant att jämföra oss med våra grannländer. Konflikt sänder därför återigen vårt program Danska lärdomar från tidigare i höstas, ett program om det dryga decennium som Dansk Folkeparti funnits i den danska politikens mitt. Vad har det gjort med Danmark? Unikt är ett ord som upprepats många gånger den senaste veckan. Vi har talat om en unik politisk situation och ett unikt läge för Sverige. Och visst är det en vecka som har skakat om, inte bara det politiska läget, utan också vår egen syn på oss själva och utomstående betraktares syn på landet vi lever i. Utländsk media rapporterar från ett Sverige som faktiskt inte är så unikt längre - eller som ett par av våra skandinaviska journalistkollegor uttryckte det: Välkommen Sverige - det är ni som ligger efter! Regeringskrisen och beslutet om extraval har också gjort att vi på Konflikt blev tvungna att tänka om inför dagens sändning. Det ämne som vi ursprungligen hade tänkt belysa - utrikesminister Margot Wallströms förklaring att hon tänker föra en feministisk utrikespolitik och vad det betyder i konkret handling - har plötsligt hamnat i ett annat ljus, färgat av en begynnande valkampanj. I stället funderar vi vidare på hur unika vi egentligen är. Eller om vi är så särskilt unika. Och hur tar man reda på det? Ja, kanske till exempel genom att titta på dem som finns nära oss men samtidigt kan kännas långt bort. När vi ser på våra danska grannar ojar vi oss gärna över sexistiska knarkliberaler som älskar att göra sig lustiga över svenskar och spotta på invandrare - föreställningar som kanske framför allt ska bekräfta vår egen förträfflighet. Men hur stora är skillnaderna egentligen mellan våra små länder långt upp i norr, som toppar världens välståndsligor och som tampas med samma stora globala utmaningar, gränsöverskridande ekonomi, klimatförändringar och, i mångas sinnen det mest dramatiska - migrationen. Både Danmark och Sverige har partier som kallar sig invandringkritiska och Sverigedemokraterna är faktiskt något större med sina 12,9 procent av rösterna i det senaste valet mot Dansk Folkepartis 12,3. Men Danmark ligger drygt 10 år före med hur ett sånt parti påverkar politiken och samhället. Tidigare i höst reste Konflikts Ivar Ekman och frilansjournalisten Ulrika Bergquist till Danmark för att försöka fånga vad det har betytt.

Judarna och Israel
Nov 29 2014 56 mins  
Om judisk identitet och israelisk politik. I kölvattnet av sommarens Gaza-krig och i takt med att tvåstatslösningen ter sig allt mer avlägsen, har debatten om Israel blivit intensivare bland judar världen över. Är Israel den enda sansade platsen i en allt mer antisemitisk värld, eller har Israels politik blivit det största hotet? Hör om kampen mellan amerikanska lobbyingorganisationer, svensk antisemitism och Tyskland som tillflyktsort för israeliska fredsvänner. USA är det land som har den största judiska befolkningen utanför Israel och som har ojämförligt störst politiskt inflytande på Israels säkerhet och framtid. Den politiska utvecklingen i Israel, och då i synnerhet efter det senaste Gaza-kriget, orsakade en hård debatt även i USA. Bland annat i synagogan Beit Simchat Torah på västra Manhattan i New York. I augusti, mitt under kriget, hölls en bön för fred i synagogan. Både namnen på de dödade barnen i Gaza och namnen på dödade israeliska soldater lästes upp i bönen. Efteråt var det flera medlemmar som lämnade församlingen i protest. Konflikts Jesper Lindau ringde upp rabbinen Sharon Kleinbaum som höll i bönen och hon berättade om varför några medlemmar reagerade så starkt och om varför det är viktigt att stödja Israel, speciellt idag. Konflikts gäster i studion för att diskutera olika sätt att förhålla sig till Israel inom den globala judiska gemenskapen, är Ingrid Lomfors som är generalsekreterare i Judiska församlingen här i Stockholm och författaren och journalisten Göran Rosenberg, I slutet av september dök en Facebook-sida upp som orsakade en våldsam debatt i Israel. Sidan hette Olim Le Berlin och uppmanade unga israeler att flytta till just Berlin. Bland annat för att det billigare att bo där. Symbolen för det är en "Milky pudding", en liten plastbehållare med chokladpudding i botten och vispad grädde ovanpå, som är fyra gånger så dyr i Israel som i Berlin. Men debatten i Israel om de som flyttar till Berlin har handlat om mycket mer än dyr mat. Bland annat sa den israeliska jordbruksministern Yair Shamir att han "tycker synd om dom israeler som glömt förintelsen och lämnar Israel för en efterrätt". Andra säger att det är precis tvärtom, att flytten är en motståndshandling, till stöd för judarnas framtid. En av dom är israelen Na´aman Hirschfeld som intervjuas av Jesper Lindau. Sara, som egentligen heter nåt annat, är uppvuxen i Stockholm. I slutet av sommaren, närmare bestämt den 20 augusti, träffar frilansjournalisten Simon Moser henne i Stockholm, mitt under det brinnande kriget i Gaza. Saras sommar hade präglats av kriget och en dag träffade hon en vän som hade med sig ett par bekanta. De sågs över en öl, och när en av de nya bekantskaperna förstod att Sara var judinna kom snart frågan om judarnas ondska. Sara flyttade sedan till Tel Aviv och Simon Moser sökte senare på hösten upp henne där för att få veta hur hennes nya liv är. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Samerna och det svenska samvetet
Nov 22 2014 55 mins  
Om urfolk på frammarsch, fast inte i Sverige. Hur kommer det sig att vi med vår höga internationella svansföring i andra människorättsfrågor gång på gång får skäll av FN för hanteringen av vårt eget urfolk? Hör om etnopolitik och symbolvärden i Bolivia, och om samers skyddade särställning i Norge. Hör nya sameministern, Alice Bah Kuhnke i samtal med folkrättsexperten i Tromsö och internationella renskötarledaren från Porjus om en möjlig ny svensk samepolitik. Sverige brukar ju vara ett land som vill stå i fronten för försvaret av mänskliga rättigheter. Och när det gäller bistånd läggs gärna särskilt fokus på frågor som rör urfolkens rättigheter. Det gäller inte minst i de latinamerikanska länder som Sverige har biståndssamarbete med - Colombia, Guatemala och Bolivia. Nyligen meddelade exempelvis SIDA att man stödjer en ny global fond för att säkra lokala mark- och naturresursrättigheter bland ursprungsfolk. Men hur ser det ut på hemmaplan? Flera gånger har Sverige fått skarp internationell kritik både från FN och Europarådet för att samers rättigheter som ursprungsfolk inte respekteras. Nyligen efterlyste Diskrimineringsombudsmannen en verklig urfolkspolitik som säkrar samernas rättigheter som urfolk, istället för dagens samepolitik, som enligt DO inte håller måttet. Så hur skulle det kunna vara? Det räcker att bege sig till Norge för att få exempel på hur politiken, såväl lokalt som på riksplanet, skyddar samernas rättigheter mer aktivt än i Sverige. Hör Nils Eklunds reportage om norska samer som har en betydligt starkare ställning än de svenska. Hör också reportage från Bolivia där landets ursprungsfolk flyttat fram sina positioner under tio år med aymarapresidenten Evo Morales. Men vad betyder det praktiskt i politiken? Hör Lotten Collins reportage. I studion: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister med ansvar för samefrågor, Helena Omma, aktiv i samerådet och vice ordförande i renskötarnas världsorganisation och Mattias Åhrén, folkrättsexpert vid Tromsö universitet och samerådet. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kajsa Boglind

Kampen mot kåkstaden del 2
Nov 15 2014 54 mins  
Om dom rörliga romerna som skapar politiska svallvågor inte bara i Sverige - i Frankrike, England och Tyskland. Och alla pekar på EU, både som orsak och lösning. Men vad kan EU egentligen göra? Hör röster från Bryssel, reportage från Bukarest och rapport från Berlin om folkspillran och fördomarna som snart kan hota hela EU-bygget. Tidigare i höstas sände Konflikt programmet Kampen mot kåkstaden om situationen för rumänska romer i Sverige. I det här programmet tar vi med oss frågan om hur romernas situation ska lösas, till Bryssel och Bukarest. Den fria rörligheten som gör det möjligt för romerna - och alla andra EU-medborgare - att fritt röra sig över gränserna är ett av EU:s verkliga fundament. Men alltfler EU-skeptiska politiker i Bryssel och medlemsländerna ifrågasätter den rätten, bland annat med hänvisning till romerna. Hur kommer det att påverka EU-projektet på sikt och vad är fakta och fördom i retoriken kring romerna? Hör röster från Bryssel och reportage från Tyskland, Frankrike och Italien dit många rumänska romer också migrerar. Hur löser man det lokalt och vad kan EU hjälpa till med? Både Sverige och andra EU-länder har riktat skarp kritik mot Rumänien där många romer lever under miserabla förhållanden. Varför kan inte ett EU-land, som har tillgång till unionens stora strukturfonder, göra livet bättre för sina fattigaste medborgare? Hör reportage från Bukarest om varför pengarna inte kan användas av gräsrotsrörelser, om historiska förklaringar till romernas situation och utsikterna att inom överskådlig framtid göra Rumänien till ett land som romer inte flyr. I studion Soraya Post, EU-parlamentariker för FI och med lång erfarenhet av arbete för romer både i Sverige och inom EU och Annika Ström Melin, Dagens Nyheters Brysselkorrespondent. Programledare: Ivar Ekman Producent:Kajsa Boglind

Paraplyrevolutionen i Hongkong
Nov 08 2014 55 mins  
Om kraven på demokrati i Hongkong och om demonstrationerna kommer att spridas till Kinas fastland. Konflikt är på plats och hänger med studenter som ockuperat gatorna i centrala Hongkong. Hör röster från det stora tältlägret kring stadsdelen Admiralty, Peking och Stockholm. Om kampen för rösträtt och om hur man klarar studierna och revolutionen samtidigt. Vad kommer den kinesiska ledningen att göra? Slå ner det som kallats paraply-rörelsen, gå med på kraven eller som det ser ut just nu, bara vänta på att de tältande studenterna ska tröttna? Morgonrutinerna pågår för fullt på den fyrfiliga motorvägen som sedan en månad är förvandlad till ett gigantiskt tältläger. Timothy städar runt sitt tält. Det är viktigt att hålla ordning här i det som har blivit som ett eget litet samhälle. Timothy har varit här sedan den dramatiska kvällen för över en månad sedan. Då hade protesterna mot regeringen i Peking egentligen börjat ebba ut. Det som irriterade Hongkong-borna var beslutet att bara kandidater som först godkänts av kommunistpartiet skulle få ställa upp i valet av Hongkongs lokala ledare, kallad ”Chief executive”. Men när polisen den 28:e september satte in tårgas och pepparsprej mot demonstranterna, då vällde ilskan fram igen. Tiotusentals människor tog gatan i besittning och har stannat där sedan dess. Konflikts Daniela Marquardt begav sig till Hongkong och mötte studenter som kämpar för en bättre framtid, kineser som avfärdar deras krav och aktivister från Himmelska fridens torg, som tror på det kinesiska kommunistpartiets förmåga att kompromissa. Följ med studenten Dylis från morgon till kväll i stadsdelen Admiralty. Möt Emily Lau som är Demokratiska partiets ordförande, Benny Tai som leder en av organisationerna som driver ockupationen och träffa många fler på Hongkongs gator, även de som är emot protesterna. För att diskutera det som händer i Hongkong och hur den kinesiska ledningen agerar finns Malin Oud som under många år har arbetat med frågor om mänskliga rättigheter i Kina och nu driver ett företag som jobbar med hållbarhet och ansvarsfullt företagande i Kina. ”Det är Kina som bestämmer”, säger Emily Lau och Sveriges Radios Kina-korrespondent David Carlqvist samtalar med kineser på Pekings gator om hur de ser på protesterna i Hongkong. Frågan är mycket känslig i Peking och informationen om vad som händer i Hongkong är hårt kontrollerad. Annie som har läst ekonomi i Stockholm och jobbar på börsen intervjuas av Gilda Hamidi-Nia. Hon är uppvuxen i Kina och tycker att demonstrationerna handlar om något annat än demokrati. Det är enbart missnöje över en allt sämre levnadsstandard. Det är dags att Peking visar vem som bestämmer, säger Annie. Hon är inspirerad av den kinesiske riskkapitalisten Eric X. Li som tycker att demokrati, det har fungerat bra i Europa och USA, men det är inte den enda vägen. Det kinesiska kommunistpartiet har visat att deras modell också fungerar genom att lyfta landet ur fattigdom sedan de tog över 1949. I Konflikt hör ni också aktivister som 1989 ledde protesterna på Himmelska fridens torg, som sedan slutade i en massaker då kinesiska trupper grep in. En av dem är Han Dongfang och han tycker att det stora problemet är den kinesiska oviljan att kompromissa. Men mycket är annorlunda idag, berättar Han Dongfang, bland annat pågår det tusentals strejker i Kina utan att den kinesiska ledningen skickar in trupper eller polis för att slå ned protesterna. En annan av de som ledde proteserna på Himmelska fridens torg 1989 är Wang Chaouhua. Hon blir rörd när hon ser alla de som protesterar i Hongkong och minns hur folket kom ut i maj 1989. De var så många att de kinesiska soldaterna hade svårt att röra sig. Wang Chaouhua berättar om att grunden för protesterna i Hongkong handlar om en protest mot kolonialism. Hongkong var brittiskt i 150 år, helt utan demokratiska system, nu ses Kina som den nya kolonisatören. Möt också advokaten Stephanie Leung som jobbar med medling i privata tvister...

Den centralamerikanska drömmen
Nov 01 2014 54 mins  
Om den centralamerikanska drömmen och kampen för ett liv på andra sidan. Varför gör allt fler barn den allt farligare färden till USA? Hör om tågresor, flottfärder och ökenvandringar som ofta slutar i ett flyktingförvar. Möt bröderna från Guatemala som kom fram och systrarna från Honduras som fastnat på vägen. Reportage från två sidor av ett Amerika som delats itu. "Du ser dom vita bussarna som passerar? Det är centralamerikanska migranter som blivit tagna på vägen upp till USA. Varje dag kommer det 10 eller 20 sådana bussar in i Guatemala med människor som blivit deporterade", det berättade en taxichaufför som heter Helmer för Lotten Collin när de körde från Guatemala City upp till gränsen mot Mexico. Hon och Paloma Vangpreecha skildrar i ”Den centralamerikanska drömmen” verkligheten för de hundratusentals centralamerikaner som flyr fattigdomen för att ta sig till USA. Paloma åker till Phoenix i amerikanska Arizona och träffar där Adolfo som säger ”Jag försöker glömma resan, vill inte minnas. Jag har inte berättat några detaljer för mina föräldrar, jag vill bespara dem den smärtan”. Han bor med sin lillebror Edibar i ett hus som de delar med många andra. Kvar i Guatemala finns brödernas familj, deras syskon och mamma Senaida. Lotten Collin beger sig på jakt för att hitta henne i de guatemalanska bergen, du hör hur det går i slutet av programmet. Men på vägen träffade både Lotten Collin och Paloma Vangpreecha många andra migranter, människor vars historier också behövde berättas, vars historier är en del av en större berättelse, vår tids berättelse, den om migrationen. I USA träffar Paloma 18-åriga Darlin Adonay. För 1 år sen packade han ner tre skjortor och tre par byxor i en ryggsäck. Den svarta byxan och tröjan tänkte han ha på sig när han skulle över gränsen till USA. Han hade hört att det var bättre att ha mörka kläder på sig för att inte synas under vandringen i natten. Dom flesta minderåriga migranter som grips av den amerikanska gränspolisen skickas tillbaka, eller får stanna temporärt i väntan på rättegång. Men Darlin fick permanent uppehållstillstånd, på grund av sin svåra historia. I den mexikanska staden Tapachula träffar Lotten Maria, som är 18, och hennes syster Katy, som är 15. Dom lämnade Honduras för två månader sen. Deras mamma och pappa hamnade i ett gängbråk och blev ihjälskjutna. De berättar om hur de liftade med en lastbilschaufför som försökte våldta Katy. Sen kommer en man i lila skjorta och svart bakåtkammat hår i hästsvans fram till Lotten och tjejerna och ropar ”Flickor! Det finns arbete ikväll”. Om hur det går för dem och för flera andra kan du lyssna på i ”Den centralamerikanska drömmen” Producent: Lotten Collin [email protected] Programledare: Lotten Collin [email protected] Reporter: Paloma Vangpreecha. [email protected]


Livet vid Rysslands rand
Oct 18 2014 55 mins  
Om hur man handskas man med en jättegranne, som börjat bete sig allt mer oförutsägbart. Hör reportage från Nagorno-Karabach, en 20 år gammal konflikt som börjat koka i Krim-annekteringens kölvatten. Hör också röster från Riga och Donetsk om propaganda, pragmatism och livet i ett fruset limbo, någonstans mellan krig och fred. Sedan i går eftermiddag har nyhetssändningarna här hemma i Sverige varit fulla av rykten och uppgifter om en eventuell undervattenskränkning i Kanholmsfjärden utanför Stockholm. Och utan att några egentliga fakta ännu finns, så riktar många sina misstankar mot Ryssland - mycket som en följd av konflikten i Ukraina. Och just den här oron som finns i Rysslands närområde, efter annekteringen av Krim, är temat för dagens Konflikt. Hur ser man i de baltiska länderna och i andra tidigare Sovjet-republiker på det som sker i Ukraina och vad finns det för lärdomar att dra av tidigare konflikter i regionen? Programmet börjar med en ögonblicksbild från Donetsk i Ukraina där alltmer tyder på att läget utvecklats till en så kallad fryst konflikt - ett begrepp som uppstod i samband med Sovjetunionens sönderfall där krig blev något slags normaltillstånd. Därefter blir det reportage från en annan fryst konflikt, den i den lilla utbrytarenklaven Nagorno-Karabakh mellan Armenien och Azerbadjan, som Konflikts Jesper Lindau besökt. Efter det går vi vidare till Baltikum, först till Lettland där Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson följt valrörelsen och sett hur den påverkats av konflikten i Ukraina. Många letter har en pragmatisk inställning och vill behålla en god relation till Ryssland. Därefter reportage av Konflikts Kajsa Boglind om grannlandet Litauen där man dragit lite andra slutsatser av Ukrainakonflikten och i stället menar att det är dags att sätta hårt mot hårt mot Ryssland. Gäst i studion Hans Gunnar Adén, diplomat som länge varit verksam i just Rysslands grannländer, på ambassaden i Ukraina och som ambassadör i Georgien, Armenien och Azerbaijan. Producent:Kajsa Boglind Programledare: Ivar Ekman


Mångfald, ras och statistik
Oct 11 2014 55 mins  
Om hur vi hanterar utmaningarna i ett samhälle där människor kommer från hela världen. Ska man släta över eller göra ursprunget mer synligt? Hur länge är man annorlunda och jämfört med vad? Hör om Rummet som blåst nytt liv i rasfrågan, om tysk vånda över gästerna som blev kvar och röster från USA om nödvändigheten att tala med främlingar. Under det gångna året har diskussioner om fördomar och stereotyper, om rasism och vem som har rätt att tala om att vara diskriminerad tagit allt större plats i det offentliga samtalet. Det har handlat om barnböcker och maktstrukturer, om hur vi ser på människor som inte ser ut som vi och inte minst detta vi, vilka är det? Hur kvalificerar man in hos dem? Och vem avgör det? Röster som inte hörts förut, perspektiv som tidigare inte rymts i de breda medierna och nya begrepp som rasifiering får allt större spridning. Vad handlar det om? Och vad beror det på? Det vill vi ta reda på mer om i dagens Konflikt. Med oss för att prata om utmaningarna i dagens mångkulturella samhällen, där människor bedöms och döms ut på grund av sin hudfärg har vi Karim Jebari forskare i filosofi vid forskningsstiftelsen Institutet för Framtidsstudier, Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist, aktuell med en dokumentärfilm om rasbiologiska institutet i Uppsala och Paulina de los Reyes, professor i Ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Vi bad frilansjournalisten Johanna Langhorst söka svar hos några av de tongivande rösterna i debatten om rasifiering - ett begrepp som tidigare mest använts inom den akademiska världen men nu har populariserats och används i mycket vidare kretsar. Men vad betyder det egentligen? Hur ser egentligen den officiella indelningen av folk ut? Det som verkar vara ett grundläggande behov av att kategorisera, att sortera, det gäller ju inte bara individer, utan även stater. Skälen att göra det, både för och emot, är lika varierande i dagens moderna, mer komplexa myndighetssamhällen som på kultursidorna, men då kallas det inte kulturdebatt, utan statistik. Konflikts Ivar Ekman tog reda på mer. Hur länge och hur långt tillbaka ska ursprunget fortsätta att bestämma vem jag är idag och vilka möjligheter jag har framöver?Vi ska till Tyskland där man fortfarande brottas med hur man ska benämna gästarbetarna som kom 60-talet. Idag lever närmare tre miljoner människor med turkisk bakgrund i Tyskland, barn och barnbarn till dem som enligt planen bara skulle stanna så länge de kunde jobba och sedan återvända till sina hemländer. De är födda i Tyskland men fortfarande markerar man deras avvikande ursprung. Hör tyska journalisten och författaren Hatice Akyün, som är innerligt trött på alla etiketter. Det går väl knappast att tala om rasdiskriminering utan att beröra USA. Dödsskjutningen av Michael Brown i staden Ferguson i augusti var bara ytterligare en i raden av händelser där polisen anklagas för övervåld mot afroamerikaner. I onsdags hände det igen. En vit polisman sköt ihjäl en svart man i St Louis. Motsättningar mellan vita och svarta, och hur USA hanterar arvet efter slaveriet och segregationen har länge varit den stora utmaningen för hur vi ska åstadkomma ett enat samhälle. Det säger professorn i politisk filosofi vid Princeton-universitetet, Danielle Allen. På grund av de stora migrationsströmmarna från Latinamerika och Asien pågår en gigantisk demografisk förändring som ställer oss inför helt nya utmaningar, menar Allen. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Marie Nilsson Boij

Danska lärdomar
Oct 04 2014 56 mins  
Om ett drygt decennium med Dansk Folkeparti i politikens mitt. Vad har det gjort med Danmark? Hör röster från Thyregod, Nørrebro och Billund om danskar på flykt från främlingsfientlighet, om hotet från och mot, muslimer. Och hör åsikten om hur partiets framgångar hänger samman med socialdemokratins slutgiltiga död. Förra veckans Konflikt handlade om ebola och bilden av Afrika. Europa verkar ha ett behov av att se Afrika som smutsigt, ociviliserat och farligt för att få betrakta oss själva som rena och civiliserade. Och kanske gäller samma sak för bilden av våra grannländer, Norge, Finland och framförallt Danmark. Danmark, som vi tidigare betraktade som ett land med glada piprökande män - och kvinnor - som dricker öl till frukost, men som vi, på sistone, gjort om till en nidbild av ett grannfolk som har som folksport att förolämpa muslimer. I den skrattspegeln är det lätt att få syn på vår egen förträfflighet, när det som egentligen är mycket mera slående är vår likhet. Som att Danmark och Sverige har ungefär lika stora partier som kallar sig själva invandringskritiska. Faktum är att Sverigedemokraterna är större än Dansk Folkeparti, med sina 12,9 procent i senaste valet, jämfört med Dansk Folkepartis 12,3 i valet 2011. Men Danmark ligger drygt tio år före med hur ett sånt parti påverkar politiken, och samhället. Ivar Ekman träffar en av Dansk Folkpartis ledande ideologer, prästen Sören Krarup. Han var länge en mycket kontroversiell person och gick bland annat under namnet "den svarta prästen”. I dag har han och partiet tagit plats i den danska politikens mitt. Möt två generationer kvinnor med rötter i både Danmark och Pakistan. Mumtaz Khan berättar om det Danmark hon mötte 1971 med nyfikna osthandlare och danska hippies. Det är ett helt annat, och mer krävande, Danmark hon lämnar vidare till dottern Uzma Ahmed Andreis och barnbarnen. Reportage av Ulrika Bergqvist. Hör författaren och debattören Carsten Jensen som av Dansk Folkeparti och deras gelikar avfärdas som radikal kulturelit. Han menar att partiet har haft en djup och dramatisk påverkan på det danska samhället som i förläningen leder till socialdemokratins död. Och det är inte bara arbetarrörelsen som blivit kapad i det nya Danmark. Kvinnorörelses kanske främste företrädare, Elisabeth Møller Jensen, menar att det förändrade politiska läget har inneburit en granatchock mot jämställdheten. Reportage av Sveriges Radios Danmark korrespondent Anna Landelius. Följ med Ivar Ekman till Legoland på Jylland där Dansk Folkepartis ledning berättar hur dom vill fortsätta förändra Danmark. Möt partiledningsledamoten Christian Langballe och partiets vice ordförande, Sören Espersen, som fortfarande fruktar Danmarks undergång och tycker att det är viktigt att varje generation gör en insats för det danska folket. Hör också Imran Erdogmus, som tröttnat på debatten och lämnat Danmark, för Turkiet. Hon är en av hundratals, kanske tusentals, unga, välutbildade danskar med utländsk bakgrund som nu ser framtiden någon annanstans. Producent: Ulrika Bergqvist Programledare: Ivar Ekman

Smittspridning och ryktesspridning
Sep 27 2014 56 mins  
Om ebola som skördar tusentals människoliv och hotar vår globala säkerhet - men varför dröjde det innan världen vaknade? Vilken roll spelar förlegade föreställningar om Afrika - en kontinent präglad av krig och katastrofer - för att Ebola-smittan så länge fick härja fritt? Och får fördomarna ny kraft nu? Hör röster från Monrovia, Abidjan och Uppsala om eola-epidemins politiska följder. Bilden av Afrika präglas sen länge av svält, krig och sjukdom. Och precis när det började dyka upp en annan skildring, den om en kontinent på väg att resa sig,så kom ebola. I stället för berättelserna om tillväxt och framtidstro blir det åter mängder av nyhetsinslag om elände i Afrika. Dagens Konflikt handlar om bilden av Afrika och om hur den påverkar övriga världens vilja och möjlighet att hjälpa till. Efter att Ebola-viruset har härjat i månader har på senare tid krismöten på högsta nivå avlöst varandra och det ena givarlöftet överträffat det andra. Men vad är det som har gjort det som länge betraktades som en lokal företeelse till en global angelägenhet? Vilken roll spelar det att det händer i Afrika? Och vilken betydelse har det som händer I Afrika? Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har besökt Elfenbenskusten, som ännu inte har några fall av ebola - men där rädslan är stor för epidemin. Och inne i Liberia pågår kampen mot Ebola för fullt. Under den gångna veckan har de första amerikanska militärerna landat med förnödenheter och material för att bygga upp vårdmottagningar. Men i huvudstaden Monrovia kämpar frivilliga sedan flera månader för att hjälpa drabbade och försöka hindra att smittan sprids vidare. En av dem är Nelly Cooper, freds- och kvinnorättsaktivist, som leder organisationen West Point Women for Health and Development. När jag ringde upp henne berättade hon att de har fått lägga sin ordinarie verksamhet åt sidan och i stället ägna all kraft åt att sprida information om hur man undviker smittan och hur man kan hjälpa sina sjuka anhöriga. En av orsakerna till att Liberia haft så dåliga förutsättnignar att hantera ebolautbrottet är att landet knappt hunnit resa sig efter det blodiga inbördeskriget som härjade stora delar av 90-talet fam till 2003. Korruptionen är omfattande och misstron mot myndigheterna är stor. Och det har gett landets massmedier en viktig roll som informationsspridare. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp chefredaktörerna för två stora tidningar i Monrovia och hon började med Front Page Africas Rodney Sieh. Men det är inte bara i Afrika som konspirationsteorier, missuppfattningar och direkta felaktigheter om Ebola sprids. Det sker även i Väst. En person som studerat detta närmare är statsvetarprofessorn Laura Seay på Colby College i delstaten Maine i USA. Och hon ser flera stora problem med Afrika och ebola-bevakningen i väst, berättade hon för Konflikts Ivar Ekman när han ringde henne. Dels beror det på medieorganisationernas dåliga resurser - ofta ska hela kontinenten bevakas av en ensam korrespondent. Men ännu allvarligare är att bevakningen tenderar att vara så sensationslysten. Sist i dagens Konflikt ska vi möta en man som har tagit uppgiften att förändra bilden av Afrika på stort allvar - särskilt den som handlar om korrupta ledare som klamrar sig fast vid makten till varje pris. Och för att uppmuntra dem som inte gör det, belönar den sudanesiske telekom-miljardären Mo Ibrahim presidenter som låter sig väljas till makten och frivilligt lämnar den när de inte blir omvalda med ett eget pris om 5 miljoner dollar. För bristen på gott ledarskap ser han som den enskilt viktigaste orsaken till att Afrika är en kontinent med så många länder som är så rika på naturresurser och ändå har så fattiga befolkningar. Och det finns fler goda afrikanska ledare än Nelson Mandela påpekade Mo Ibrahim när han igår föreläste på Uppsala universitet - apropå den gängse bilden av afrikanska statsmän. Men ingrodda föreställningar är svåra att rucka på, det visar inte minst Ebola-epidemin,..

Kampen om islam
Sep 20 2014 55 mins  
Om ISIS och det blodiga kalifatet, en utmaning för arabvärlden och muslimer över hela världen. ISIS framgångar på slagfältet sker i Allahs namn, men vems gud kämpar de egentligen för? Vilken roll spelar religionen i de strider som sliter sönder Mellanöstern? Hur påverkar det som sker muslimer i Sverige? Hör reportage från Kairo och följ med till Irak, där kampen mellan sunni och shia sliter sönder landet. ISIS framfart och utropande av kalifat i Irak och Syrien utmanar hela världen och speciellt den stora muslimska världen. I detta Konflikt tar vi tag i frågan om vilken roll religionen, Islam, spelar i den här utvecklingen och även den bredare oro och konflikt som plågar Mellanöstern. Hör vår korrespondent Katja Magnussons reportage från Iraks huvudstad Bagdad. Hon möter sunnimuslimen Louay i hans guldsmedsbutik, han tittar mot dörren på butiken och berättar nästan viskande om släktingar som förts bort och dödats av shia-miliser under sommaren som gått. Möt också mamman från Najaf, en av shia-islams heligaste platser, som begraver sin son som dog i striderna mot ISIS. I Konflikts studio för att samtala om "Kampen om islam" finns finns Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, som bland mycket annat berättar om den mer positiva utvecklingen för politisk islam i Tunisien. Där finns också Mehmet Kaplan, miljöpartistisk politiker, men i det här sammanhanget, framförallt tidigare ordförande i föreningen Sveriges Unga Muslimer och aktiv i det svenska muslimska civilsamhället, som berättar om hans bild av en snäv åsiktskorridor inom islam som skapas, inte minst av Saudiarabien. Direkt från Kairo finns i samtalet också med vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén som i ett reportage besökt byn Kerdasa utanför Kairo under fredagsbönen. Hör Fatma som jobbar i en kycklingbutik, som aldrig hört talas om ISIS, hon tittar inte på TV, det är skadligt för ungdomarna. Hör också människorättsorganisationen EIPR islamistexpert, analytikern Amr Ezzat, om politisk islams framtid i Egypten. Amr Ezzat ser en tydlig tendens till att våld börjar rättfärdigas inom det muslimska brödraskapet i besvikelsen efter militärkuppen i Egypten. Särskilt sker det bland unga medlemmar, kända bloggare och okända aktivister som bildat grupper som Molotov och Explosion på Internet. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Flyktingarna och det svenska hjärtat del 2
Sep 13 2014 55 mins  
Har Sverige viljan och förmågan att ta emot de människor som flyr hit från krig och förtryck? Oroliga röster hörs i svenska kommuner - är oron berättigad eller överdriven?Blir det viljan eller oron som avgör valresultatet?Hör EUs avgående flytkingkommissionär Cecilia malmström, invandringskritiker och flyktingar själva om vår tids kanske viktigaste politiska fråga. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Kajsa Boglind I förra veckans Konflikt hörde vi reportage om syreiske Ahmed som riskerar livet på väg till Sverige. Vi hörde också om Soha som förlorade tre av sina döttrar i Medelhavet när hon gjorde samma resa som Ahmed. Vi hörde också oroliga Tjörnbor som förbereder sig på att ta emot några av de många tusen flyktingar som snart kommer att komma till Sverige. Hur kommer samhällena att påverkas där?I veckans program återvänder vi till Ahmed och några av de platser vi besökte i Konflikt för en vecka sen, om flyktingarna och det svenska hjärtat - ett tema som har blivit högaktuellt inför valet imorgon. Sveriges vilja och förmåga att ta emot människor som flyr från krig och förföljelse - vilken roll spelar det för var man lägger sin röst i morgon? Hur påverkar det vilket Sverige vi har efter i morgon? Och hur förändrar det Sverige framöver? Med oss för att diskutera det i studio är: Cecilia Malmström, avgående EU-kommissionär med ansvar för migration och asylfrågor, Rebecca Stern, lektor ifolkrätt vid Uppsala universitet, Niklas Orrenius, reporter på Dagens Nyheter, aktuell med boken Flykten från Syrien – drömmen om Sverige, Birgitta Jönsson – kommunstyrelsens ordförande (s) i Svalöv i Skåne och Karl-Olov Arnstberg, pensionerad professor i etnologi, författare till boken Invandring och mörkläggning och Freshta Dost som arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar och som själv har rötter i Afghanistan. Ahmeds väg mot Sverige del 2: Svenska politiker i valrörelsen om flyktingmottagande: Tidigare Konflikt på temat:

Flyktingarna och det svenska hjärtat
Sep 06 2014 56 mins  
Om en syrisk man som flyr kriget och söker trygghet i det Sverige som haft fred i 200 år. Konflikt följer honom och vi börjar på en turkisk strand framför havet han ska över i en liten båt. Hör oroliga röster från en annan strand, på Orust, där vissa ortsbor inte vill att ortens spa-anläggning ska bli ett asylboende, andra tycker tvärtom. Konflikt återvänder också till Soha, kvinnan som förlorade tre döttrar i havet under sin flykt, men som nu fått asyl i Sverige. Hör Cecilia Uddéns reportage om Soha från förra året (se länken nedan). ”Om båten sjunker kommer jag ligga där hängandes i vattnet, mellan en svart himmel och ett svart hav.” Det berättar syriern Ahmed för frilansjournalisten Tomas Thorén. De sitter på en strand i den lyxiga turkiska semesterorten Bodrum och tittar ut över det hav han måste över för att påbörja sin flykt mot Sverige. Ahmed provar sin flytväst och undrar varför han måste riskera sitt liv för att tillfredsställa den mänskliga rättigheten med ett liv i säkerhet. Detta är första delen i en serie reportage där Konflikt följer Ahmed på hans väg mot Sverige. Hans flykt går till ett land som i år haft fred i 200 år. Sverige består av högst konkreta platser, utmaningar och väldigt verkliga människor och det gör även mottagandet av flyktingar. Robin Olin åkte till några av de små städer och kommuner som antingen precis tagit emot nyanlända flyktingar, eller som just förbereder sig för att göra det. Han börjar vid, en helt annan kust än Ahmed, västkusten och Ellös på Orust där ett asylboende ska öppnas i ortens spa-anläggning. Han träffar också syriskan Amani Mohammed som drömmer försiktiga drömmar om framtiden, där hon står, vid flyktingförläggningen i skuggan av den mäktiga Tjörnbron. I Konflikt hör ni också vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén direkt från Gaza där det efter det ödeläggande kriget finns många som skulle vilja fly. Gaza ligger vid havet och att ta sig över Medelhavet är en av dom vanligaste vägarna från Mellanöstern till Europa, men det är en farlig väg. Under sommaren har mer än 2 000 flyktingar drunknat, ungefär lika många som dog i Gaza under kriget,. Men om det har det varit tyst. Cecilia Uddén har sedan hösten 2013 berättat mycket om en syrisk familjs öde, i synnerhet fyrabarnsmamman Soha Arifi som förlorade tre barn i Medelhavet. Vi fortsätter följa henne i Konflikt. Soha bor sen i våras i Umeå och konflikts Daniela Marquardt åkte dit för att höra hur det är med henne nu. Konflikt slutar där det började. Tomas Thorén möter syriern Ahmed, som vi lämnade på stranden i den turkiska turistorten Bodrum. Han har lyckats ta sig till Aten och berättar om en dramatisk båtresa i en liten båt avsedd för 6 personer. Där låg var 17 flyktingar tätt packade. Ahmed svimmade och kräktes där han låg på båtens botten och tittade upp på kaptenen som skrek ut böner i det dåliga vädret. Nu ska Ahmed, som egentligen heter något annat, köpa en ny identitet i Aten och han beger sig sedan ut till flygplatsen. Mer om hans öde kommer ni att få höra i Konflikt som sänds nästa vecka. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Utrikespolitiken från insidan
Aug 30 2014 55 mins  
Om världen i svensk politik. Kriget sprider sig i Ukraina, människor mördas och förföljs i norra Irak och fred tycks allt mer avlägset i Afghanistan. Men varför märks inte det mer, när var sjätte invånare är född utomlands. Hör afghanska Freshta från Mölndal, kurdiska Miriam från Linköping och ukrainska Andriy i Stockholm om vanskliga vapenleveranser, diplomatiskt driv och om huruvida Sverige verkligen är en humanitär stormakt. Utrikespolitik dominerar sällan i valrörelser och årets är inget undantag. Men betyder det att partierna gör samma utrikespolitiska prioriteringar? Konflikts Jesper Lindau intervjuade samtliga utrikespolitiska talsepersoner för de åtta riksdagspartierna och fann en ganska yvig bukett av svar på frågan om vilken utrikespolitisk fråga som är viktigast: En av få frågor som det funnits en del politisk debatt om är Sveriges relation till Ryssland - högaktuell med anledning av Konflikten i Ukraina. De senaste dagarna har det kommit allt fler rapporter om rysk militär upptrappning vid Ukrainas sydöstra gräns och direkt inblandning i strider inne i Ukraina. Frågan idag är snarare om en rysk invasion är på gång eller har den redan hänt? I veckan - Innan den allra senaste upptrappningen skett- ställde Konflikt frågan till riksdagspartierna om vilken roll Sverige spelat och bör spela för utveckingen i Ukraina: Andriy Kachur, talesman för organisationen Vi Unga Ukrainare i Sverige, ger sin syn på politikernas kommentar, tillsammans med statsvetaren Marie Demker. Afghanistan är det konfliktområde där Sverige har ägnat mest pengar och personal - 10 miljarder kronor beräknas den militära insatsen ha kostat. Fem svenskar har mist livet under de tolv år svenskar har deltagit i den militära insatsstyrkan ISAF. Och med den insatsen bröt Sverige också en långvarig tradition, att bara skicka soldater i blå baskrar, på FN-uppdrag. Militärinsatsen i Afghanistan har haft FN:s mandat men letts av Nato. Och det har inte heller varit ett fredsbevarande uppdrag. Här har Sverige deltagit i ett pågående krig. Över 20.000 civila afghaner beräknas ha dött till följd av kriget. Flygattacker mot civila, som i efterhand förklarats som misstag, har underblåst vreden mot västmakterna som hävdade att de var där för att hjälpa och skydda afghanerna. När de utländska styrkorna nu har - eller ska lämna - den svenska basen stängdes för två månader sedan - så har de ursprungliga förhoppningarna om en snabb militär seger för att sedan bygga upp ett stabilt och demokratiskt Afghanistan för länge sedan grusats. Talibanerna har återvänt. Våldet och osäkerheten har ökat och de internationella styrkorna lämnar efter sig ett land som beskrivs som allt mer kaotiskt, där rivalerna om presidentposten drygt två månader efter valet i juni fortfarande bråkar om vem som ska styra landet, där internationella hjälparbetare och journalister, som Sveriges Radios Nils Horner, skjuts ihjäl på öppen gata. Så vad har den svenska insatsen i Afghanistan egentligen lett till? Vi vände oss till de åtta riksdagspartiernas utrikespolitiska talespersoner och frågade om den svenska truppnärvaron har bidragit till att förbättra situationen i Afghanistan: Freshta Dost från Svenska Afghanistankommittén kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker. En annan långvarig konflikt som också har lämnat många spår i Sverige är den i Irak. Under åren 2006-2007 när inbördeskriget som följde på den amerikanska invasionen i Irak rasade som värst fick Sverige stor internationell uppmärksamhet för att jämförelsevis många irakiska flyktingar fick asyl här. Och än idag är Södertälje, som tog emot flest, platsen dit utländska journalister gärna reser för att skildra svensk flyktingpolitik. Men Sverige utmärkte sig snart också som ett av få länder som trots FN-kritik tvångsutvisade irakier tillbaka till ett våldsamt Irak där kristna och andra minoriteter förföljdes. Sekteristiskt våld, terror, korruption, nepotism - efter mer än ett decennium...

Kaosets tidevarv
Aug 23 2014 56 mins  
Om upplösta gränser, skuggkrig och bombade barn i Gaza. Efter en lång, het och blodig sommar i norra Irak, östra Ukraina och på många håll i världen så ställer vi frågorna: Vad är det för fel på den här världen? Lever vi i kaosets tidevarv? Hör tänkare om kaoset som uppstår när USA återvänder till hemlandet, om den bortglömda betydelsen av geografi, om det galna Europa och hör torghandlare om oron när världspolitiken faller samman. Sommaren har varit mycket dramatiskt. Hör röster från Skärholmen och Södermalm i Stockholm, som Konflikts Kajsa Boglind samlat, om oron folk känner inför utvecklingen i världen. För att försöka förstå vad som händer ringde Konflikt upp några tänkare som jobbar med makt- och geopolitiska analyser. Först ut är Randall Schweller som är Professor i statsvetenskap vid Ohio State University. Han har i år gett ut boken Maxwells Demon and the golden Apple - Global discord in the new millenium och i den skriver han om att vi just nu är inne i en mycket snabb förändring av världsordningen, framförallt på grund av att USA drar sig tillbaka. Randall Schweller intervjuas av Jesper Lindau och säger att nu stundar det han kallar för den ”Eviga skärselden” där inte mycket blir gjort i takt med att internationella relationer blir alltmer komplicerade. Den andre, som det kallas, ”realisten” i Konflikt är Robert Kaplan, amerikansk journalist och analytiker som länge gjort sig ett namn som en ytterst pessimistisk bedömare av världspolitiken, i allt från boken Balkan Ghosts om motsättningarna på Balkan, till essän The Coming Anarchy. Det gäller att dra fram kartorna igen, säger han i ett samtal med Ivar Ekman. Globaliseringens eliter har länge trott att dom kan fly undan grundläggande koncept som terräng, geografi och gränser, säger Kaplan, men utvecklingen idag visar att dom hade fel. I Konflikts studio för att reagera på dessa tankar finns Ulla Gudmundson som är skribent och säkerhetspolitisk analytiker, tidigare bl a analyschef på UD. I en studio i Oslo sitter Mats Karlsson, tidigare vicechef och landansvarig på Världsbanken, och i september tillträdande direktör för Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Ett annat perspektiv har Ian Shaw som forskar i kulturgeografi vid universitetet i skotska Glasgow. Han har ägnat mycket tid åt drönarkrigets konsekvenser, både för människorna på marken och för säkerhetspolitiken i stort. Enligt Shaw är drönarkriget, som förs ibland annat Somalia, Yemen och Afghanistan ett mått på att USA inte alls drar sig tillbaka från världen. I detta kaosets Konflikt vänder vi sedan blicken mot Europa. Hur ser man på den nya globala oordningen här? I synnerhet i det land som alla pratar om som nyckeln till ett starkare europeiskt engagemang i att lösa världens kriser, nämligen Tyskland. Konflikts Daniela Marquardt ställde frågan till den tyska analytikern Constanze Stelzenmüller vid German Marshall Fund i Berlin. Hon anser att om bara Europa tar sig samman, så kan den gamla liberala ordningen, med USA som global ordningsman, upprätthållas. En helt annan bild av utvecklingen i Europa har Emmanuel Todd som är fransk historiker och demograf som på 70-talet förutspådde Sovjetunionens kollaps och redan 2002 skrev om USAs kommande återtåg i världen och risken för en kommande finanskris. Hans bild av Europas framtid är dystrare och som historiker är han, efter kriget i Ukraina började, orolig för den historielöshet som råder i Europa. Han ser ett EU som nu långsamt faller samman. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]


Inga kravaller i Husby
Jun 21 2014 57 mins  
Om dagen då Husby-borna gick för att rösta i EU-valet. Bredvid en vallokal i Husby i Stockholm ska polisen gripa en man. Det blir ett våldsamt gripande, sirenerna på polisbilen tjuter, folk samlas runt omkring, flera filmar händelsen. Enligt polisens beskrivning kastas det sten mot polisen, det syns dock inte på de filmklipp som Konflikt har tillgång till. Polismannen tar upp sitt vapen, mantlar, siktar och uppmanar folk att backa undan. Men de flesta står kvar och fortsätter filma med mobilerna. Till slut avlossar polismannen ett varningsskott. Konflikt om att bygga tillit och förtroende, om delaktighet och demokrati och om vad som då händer när polisen skjuter skarpt. Flera av de som rör sig kring gripandet i Husby filmar med sina mobiler. Konflikt har fått ta del av en mängd filmklipp som visar händelsen ur olika vinklar. Många av de som bevittnade varningsskottet träffade också Konflikts Johanna Langhorst och lät sig intervjuas. Några av dem berättar i hennes reportage om det som hände och om annat som hänt många gånger förut i Husby. Ansvarig för polismannen som avlossade skottet är chefen för ingripande på Västerortspolisen heter Emil Andersson. Han sitter med i Konflikts studio och svarar på frågor. Där möter han Mohamed Abubaker, själv polis men uppväxt i Husby som är kritisk till hur polisen bemötte folket i Husby centrum på EU-valdagen den 25 Maj. Tillsammans med dem sitter professor i kulturgeografi Irene Molina som bland annat säger att om allt fokus är på att bekämpa kriminalitet så stigmatiserar det förorten, det behövs mycket mer än så. I Husby jobbar Mehrako Masifi ideellt med Medborgarrättsbyrån för att stötta frustrerade ungdomar som tycker att samhället vänt dem ryggen. Många ungdomar har fått hjälp att se hur samhället också är till för dem, att de också har rättigheter och möjligheter som de kan ta till vara. Hör henne i Daniela Marquardts reportage berätta om vad som hände henne som gjorde att hon hatade polisen och media och om hur hon sedan kommit tillrätta med det genom att hon gifte sig med en polis. Samma problem som i Husby finns i förorter över hela världen. I Frankrike brann det hösten 2005 runtom i franska städer. Den utlösande faktorn var två unga killar som dog när de flydde från polisen efter ett inbrott. De hade tagit sin tillflykt till en transformatorstation där de brändes ihjäl av kraftiga elstötar. Men trots att problemen var uppenbara långt innan kravallerna har det franska samhället än idag inte lärt sig något av dem. Det berättar Marwan Muhammad, talesperson för organisationen Kollektivet mot Islamofobi. För många som bor i socialt utsatta förortsområden har det omgivande samhällets fördomar, utestängning och misstänksamhet blivit en del av vardagen så till den grad att de inte längre reagerar på att de diskrimineras, det säger Professorn i Sociologi Nacira Guénif-Souilamas. Programledare: Daniela Marquardt [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Irak faller samman
Jun 14 2014 55 mins  
Om sammanbrott och inbördeskrig i Irak. Islamistiska ISIS har erövrat Mosul, kurdiska styrkor har tagit kontroll över Kirkuk och shiitiska ledare kallar till jihad. Hör turkmener i Tuz Khurmatu, statsvetaren i Teheran och assyrier i Flemingsberg om händelseutvecklingen som skakar hela Mellanöstern. Sveriges Radios korrespondent Kristian Åström rapporterar direkt från Erbil i norra Irak. Han berättar om hur islamistiska ISIS nu möter större motstånd i sin snabba offensiv mot Bagdad som påbörjades en knapp vecka innan Konflikts sändning. Urban Hamid ringer också upp en vän i Bagdad som blivit mycket rädd efter det att en Shia-muslimsk ledare uppmanat folk att ta till vapen mot det sunni-muslimska upproret som sveper ner från norr. Irak har blivit en plats där många länder kämpar om inflytande, och även utkämpar konflikter sinsemellan genom bundsförvanter i Irak. USA, Turkiet, Syrien, Saudiarabien och inte minst, Iran. Där är oron stor. Zadegh Zibakalam är professor i statsvetenskap vid Teherans Universitet och enligt honom studerar Irans militära ledare utvecklingen mycket noggrant, det säger han när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom. Irak stirrar ner i avgrunden och det gör hela regionen, det säger Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg och diskuterar om de gränser som drogs upp för Irak efter första världskriget nu kommer att ritas om, något som redan är ett faktum vid gränsen till Syrien där islamistiska ISIS har kontroll. Turkiet har stora intressen i Irak, inte minst rädslan för en större kurdisk stat i norra Irak. Om detta diskuterar journalisten Yavuz Baydar direkt från Istanbul. ”När solen går ner, då låser vi dörrarna, tar våra vapen, och sätter oss på vakt” Det berättar engelskläraren Ali, i den irakiska staden Tuz Khurmatu för frilansjournalisten Urban Hamid som besökt Irak många gånger under de senaste 40 åren. Denna gång åker han för Konflikts räkning i bilen med Ali längs med ”Dödens gata” där bara under onsdagen innan mer än 12 bomber exploderade, speciellt riktat mot den turkmenska minoritetens hus. De allra utsatta i Irak är minoriteterna, som jezider, assyrier eller turkmener är de allra mest utsatta i Irak och journalisten Nuri Kino berättar om hur minoriteterna krävt hjälp och skydd länge, men det har varit mycket svårt att få gehör för det. Konflikts Johanna Langhorst besöker den syrisk-ortodoxa kyrkan St Mattiskyrkan i Flemingsberg i Huddinge där oroliga samlats för en "Bön för Mosul". Många är oroliga över sina släktingar och vänner i norra Irak. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Det globala kriget mot polion
Jun 07 2014 56 mins  
Om det enorma projektet som i 25 år försökt utrota polio. Men nu slår viruset tillbaka, med hjälp av CIA, pakistanska talibaner och det smutsiga kriget i Syrien. Är utrotandet ett omöjligt uppdrag? Hör talibanen i Waziristan, WHO-chefen i Toronto och Hans Rosling i Uppsala om det gigantiska, globala folkhälsoprojektet som nu står inför sin svåraste utmaning. Det såg ut att vara möjligt. Efter framgången med utrotandet av smittkoppor och med flera verksamma vaccin mot polio igång sen 50-talet bestämde sig världsamfundet för att göra samma sak med polio - utrota sjukdomen helt. Förutsättningen är att få ut vaccin till alla barn under fem år i hela världen - ett enomt projekt. Men med en mångmiljardbudget, bland annat tack vare Bill Gates Foundation och miljontals vaccinatörer sattes slutmålet upp: en poliofri värld 2018. I dagens Konflikt ska vi undersöka hur det går med den saken. Men vi börjar med att backa bandet till en tid då polio var något som satte skräck också här i Sverige. Än i dag lever tusentals svenskar med följdsjukdomen postpolio. Konflikts Kajsa Boglind har träffat Karl-Bertil Möller som smittades på en potatisåker i Östergötland i början av 50-talet och Amal Karam som fick polio som liten i Bagdad. Men hur kom det gigantiska projektet med målet att utrota polio globalt egentligen till? Och varför är det så viktigt att just utrota viruset, inte bara hålla sjukdomen under kontroll? Konflikts Ivar Ekman ringde upp Bruce Aylward, biträdande generalsekreterare på WHO och ansvarig för den globala poliovaccinationskampanjen. Om man tittar på en karta över var polion fortfarande härjar, ser man att det så gott som uteslutande rör sig om platser där det pågår ett väpnat uppror, ofta med islamistiska förtecken. De tre områden där polio aldrig utrotats är norra Nigeria, där terrorgruppen Boko Haram har sin bas, bergstrakterna i nordvästra Pakistan - framförallt Waziristan - och östra Afghanistan, som kontrolleras av olika taliban-grupper. Och den spridning som skett under dom senaste två åren har framförallt varit till Syrien, Irak och Somalia. Men varför finns den här kopplingen? En förklaring är att det platserna är fattiga och otillgängliga, att utbildningsnivån där är låg. Militanta organisationer lätt kan styra där med hjälp av rädsla och desinformation. En vanlig konspirationsteori i både Pakistan och Nigeria är till exempel att poliovaccinet är till för att sterilisera muslimer. Men den senaste tidens poliokris visar också på en mycket tydligare och direkt sammanblandning mellan det krig som förs i dom här områdena av den rika delen av världen, med framförallt drönare, och den kamp som förs av framförallt samma rika länder för att utrota polion. Och den sammanblandningen har lett till att de militanta krafterna har kunnat visa att de har fog för sin skepsis, sin paranoia mot allt som har med väst att göra, inklusive vaccinationerna. Konflikts Ivar Ekman ringde upp pakistanske journalisten Saeed Shah som var den första att avslöja ett - för polioutrotningen - mycket olyckligt sammanträffande. Ett land som hade lyckats utrota polio med hjälp av vaccinationer, men där sjukdomen nu har blossat upp igen, är Syrien. Sedan förra året har 36 fall konstaterats, framförallt i det jihadistkontrollerade området kring Deir er Zour i nordöstra Syrien, nära gränsen till Irak. Man har också kunnat konstatera att smittan kommit från Pakistan. Och Syrien är inte det enda landet som smittan spritt sig till. Hittills har två barn i Irak insjuknat i år, och man har även hittat viruset i avloppvatten i Israel, på Västbanken och i Gaza. Ett land där man ser på den här utvecklingen med stor oro är förstås Libanon, som har tagit emot mer än en miljon flyktingar från Syrien. Konflikts Jesper Lindau reste till en klinik i stadsdelen Burj Hammoud i Beirut, dit många syriska flyktingar kommer för att få skydd mot polio. I studion: Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Programledare:...

Miljonte syriska flyktingen i Libanon
May 31 2014 55 mins  
Om landet med drygt 4 miljoner invånare som registrerat mer än en miljon syriska flyktingar. Libanon tar emot dem, alltmedan EU filar på sin yttre gräns. Hör familjen från syriska Dara som flydde sitt hem i helgen. I Konflikt följer vi dem från gränsen och till en källare och sedan vidare över Mount Lebanon. Hör om det palestinsk/syriska fotbollslaget i flyktinglägret Ain al-Hilweh, om de syriska kvinnorna i flyktingkön hos UNHCR som inte har vatten och om skolorna där barnen går i skift. Libanon översvämmas av flyktingar från kriget i Libanon, men håller ändå gränserna öppna. I år räknar UNHCR med att minst en och en halv miljon syriska flyktingar kommer att bli registrerade i Libanon, utöver det finns ett stort antal som inte vågar registrera sig. I Konflikts sändning från Libanon följer vi flyktingfamiljen med Youseff och Suhur som kommer över gränsen och går ner till en hjälporganisation för att få filtar, mat och blöjor till de minsta av barnen, de har inte ätit på hela dagen. Vi följer de till en källare där Suhurs pappa redan bor med hennes bröder och deras familjer och vi följer Youseff över bergen i hans jakt efter arbete. Vid UNHCRs kontor i Zahle köar hundratals flyktingar varje dag för att få registrera sig och få den mest basala hjälpen. En kvinna berättar att hon kommit från flyktinglägren i norr vid Arsal. Där har de inte vatten att drick utan får samla regnvatten och Lisa Abou Khaled från UNHCR berättar om det svåra läget för flyktingar i landet, speciellt efter det att UNHCR fått skära ned. Pengarna räcker inte till och de internationella givarnas pengar kommer inte. Landet Libanon är en bräcklig konstruktion efter inbördeskriget på 70- och 80-talet. När flyktingarna strömmar in ökar spänningen i landet. Vice borgmästaren i Talabeya Mahmoud Terchichi berättar om hur libaneser nu flyttar därifrån och Talabeya-bon Ibrahim Zammar berättar att framtiden är helt svart i Libanon. I en skola går barnen i skift för att åtminstone en del syriska barn ska få lite skola, de måste sluta efter tre månader för att ge plats för fler. Yasmina och Amina är lärare och säger att barnen älskar skolan, de får något att göra och en känsla för framtiden. Rektor Talib talar om att de behåller syriska barn trots att de libanesiska myndigheterna vill kasta ut dem. Han tror att krig närmar sig i Libanon. Bland dem som flytt till Libanon finns mer än 50 000 palestinier från Syrien, många har sökt sig till de palestinska flyktingläger som redan fanns i Libanon. Det betyder att de klämts in i läger som redan tidigare var tättbefolkade och med mycket låg standard. I det palestinska flyktinglägret Ain al-Hilweh träffar Sveriges radios korrespondent Katja Magnusson Ahmed som spelar fotboll tillsammans med killar från Libanon och även Rana som med fyra barn inte vet om hon kan få stanna. I det palestinska flyktinglägret Shatila samtalar vi med Ann Dissmor, chef för UNWRA i Libanon och med Malena Rembe från Svenska Röda korset. Programledare: Daniela Marquardt [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Demokrati på dekis
May 24 2014 56 mins  
Om den globala marschen mot mer frihet och folkstyre som verkar ha avstannat. Allt fler länder väljer den starke mannens väg. Hör röster från Istanbul om Erdogan som vill ge folket en örfil, Budapest om Orban som actionman, och Gröndal om SD som mått på svensk demokratis farliga självgodhet. Den amerikanska organisationen Freedom House har mätt demokratinivån i världen sedan 40-talet och kunde när de sammanfattade resultaten för förra året konstatera tillbakagång för demokratin - för åttonde året i rad. Det var inte vad statsvetare och analytiker trodde i mitten av 90-talet då allt verkade tyda på att demokrati var en sorts urkraft som skulle fortsätta sitt segertåg över världen. Men demokratin blev en besvikelse för många östeuropeer, vi har vid det här laget sett den arabiska våren både komma och gå och dessutom har Kina med sin stadiga tillväxt blivit en ny möjlig förebild, också statskicksmässigt. Ett stort och viktigt land som tycks stå och väga mellan demokrati och auktoritärt styre är Turkiet. Hör Sveriges Radios Katja Magnussons reportage: Turkiet är ett av flera exempel på en ny typ av statsskick som Daniel Calingaert, vice VD på Freedom House kallar "modern authoritarianism", en sorts auktoritärt styre i modern kostym. Det har blivit ett sätt för ledare i formella demokratier att ändå kunna kontrollera makten. Konflikts Jesper Lindau ringde upp honom: Ett av länderna i Europas absoluta hjärta, Ungern, har de senaste åren gång på gång kritiserats för att landet inte lever upp till de demokratiska ideal som EU står för. Regeringspartiet Fidesz har infört nya hårdare medialagar, ändrat sammansättnignen av domarkåren och på en rad sätt ökat maktkoncentrationen. Ändå vann partiet stort i de nationella valen tidigare i vår. Men hur kunde det bli så här? Hur kan just ungrarna som ju så väl vet hur det är att leva under auktoritärt styre, vilja ha en regering som strävar åt just det hållet? Konflikts Kajsa Boglind åkte till Budapest för att söka svar och hon började med att träffa en demokratiforskare som inte är särskillt bekymrad: Men hur ser det då ut hemma i Sverige? Har den globala tendensen med minskad demokrati alls lämnat några avtryck här? Med internationellt sett mycket höga siffror för både valdeltagande och förtroende för det politiska systemet menar statsvetaren Sören Holmberg att man kan kalla Sverige för en demokratisk stormakt. Demokratiaktivisten och chefen för Demokratiakademin Anette Dahlqvist är inte lika säker: Producent: Kajsa Boglind Programledare:Ivar Ekman

Makten över staden
May 17 2014 55 mins  
Om gentrifiering och allt det som kan hända när ett bostadsområde görs lite snyggare. Hör om varför konstnärer skulle lockas till Hökarängen i Stockholm när området blev en 50-talsidyll, om Pennygången i Göteborg där de boende riskerar flytt när hyrorna chockhöjs och om Johannesburg i Sydafrika där gentrifieringen öppnar vägarna in i den under apartheid hermetiskt slutna staden och hör om det alls är möjligt att bygga en rättvis stad. Stockholmsförorten Hökarängen var tidigare känd under öknamn som Krökarängen och Mördarängen. Nu har området rustats upp och delvis fått tillbaka sitt ursprungliga 50-talsutseende. Konstnärer har uppmuntrats att flytta till området. Allt för att göra Hökarängen mer attraktivt. Samtidigt växer oron bland dem som bott där länge för att hyrorna ska höjas och hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Hör Hökarängsborna Victor Lopez, Maryam Fanny, Solveig och Johnny. Och bostadsbolaget Stockholmshems vd Ingela Lind medger att ju bättre de lyckas göra Hökarängen attraktivt desto större är förstås risken att trycket på ombildningar ökar. Reportage av frilansreportern Johanna Langhorst. I Göteborg pågår en dragkamp mellan hyresgäster och fastighetsbolaget Stena Fastigheter om den planerade upprustningen av Pennygången i Högsbohöjd. För två år sen fick de cirka 1 500 boende på Pennygången beskedet att husen ska renoveras från grunden, de är "tekniskt slut". Renoveringen skulle innebära höga hyreshöjningar och många av de som bor på Pennygången riskerade att tvingas flytta eftersom de inte skulle ha råd att betala de nya hyrorna. Möt Yvonne Söderberg, som har bott på Pennygången i 40 år, Håkan Burden och Catharina Thörn. De vill inte flytta. Att bo kvar eller inte är ett val som de boende själva får göra, säger koncernchefen Christel Armstrong Darvik. Reportage av Jesper Lindau Det kommer att dröja länge innan bygg- och fastighetsbolag ser ett egenintresse i att ta sociala hänsyn. Det säger Susan Fainstein, professor i stadsutveckling vid Harvard-universitetet. Hon har forskat om stadsplanering och stadsförnyelse i fyra decennier och hävdar att rättvisa måste vara det övergripande måttet för hur väl en stad fungerar. Det förklarar hon i boken The Just City. Hon intervjuas av Daniela Marquardt. Staden som spänningsfält i den globala samhällsomdaningen, risken för social oro och politisk ovilja eller oförmåga att motverka de dominerande ekonomiska intressena, det är några teman vi berör i studiosamtalet. Samtalsgäster är Viktoria Walldin, socialantropolog som arbetar på White Arkitektkontor och Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet och för närvarande forskningsledare för ett projekt som för bland annat Sveriges Kommuner och Landsting ska producera Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och hållbara städer - KAIROS. Gentrifiering som något nödvändigt ont, en oundviklig utveckling eller en positiv kraft för förändring? I Johannesburg, Sydafrika, där decennier av apartheid har tvingat människor att leva åtskilda är utmaningen annorlunda. Idag strävar man efter att skapa mötesplatser, erbjuda billigt boende och säkra gator för alla. Frilansreportern Malin Olofsson tar oss med till Braamfontein ett av de områden där omvandlingen har varit tydligast. Mpho Matsipa är arkitekt, undervisar på universitetsnivå och driver det nystartade Studio X, en mötesplats för konstnärer, arkitekter och andra som vill jobba med Johannesburgs stadsutveckling. Möt också de boende Lerato Marokoane och Gauta Mofokeng. I ett annat projekt, Corridors of Freedom, strävar man efter att bygga ihop Johannesburg med de utspridda områdena dit den svarta befolkningen var hänvisad. Tom Chapman är en av arkitekterna som arbetar med projektet. Programledare: Daniela Marquardt [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Påven, pengarna och paradiset
May 10 2014 56 mins  
Om påven Franciskus som har tagit världen med storm och verkar lova en radikal, närmast revolutionär katolsk kyrka. Men kan en så rik och mäktig organisation vara en kapitalistkritisk underdog? Hör röster från Roms förorter, Rios favelor och inifrån Vatikanbanken - om konsekvenserna för världen när en krisande kyrka väljer väg. Det var en stukad kyrka som Franciskus, eller Jorge Mario Bergoglio som han hette innan han blev påve, tog över. Det var visserligen fortfarande världens utan jämförelse mäktigaste enskilda religiösa organisation, med sina 1,2 miljarder medlemmar. Men den hade skakats av skandaler, om pedofili, homosexualitet, hemlighetsmakeri och pengatvätt. Som kronan på verket avgick Franciskus företrädare, Benediktus, under underliga omständigheter. Men så klev den ödmjuke biskopen från Buenos Aires ut på balkongen på Petersplatsen, och med sitt stillsamma Buonasera tog han hela världen med storm. Sedan dess har han varit ute på ett segertåg, inte massmedialt och illustrerat av massorna som kommer för att lyssna på honom varje vecka. En viktig förklaring till hans popularitet är den närmast radikala kapitalism-kritik som Franciskus gett uttryck för, och som rimmar så väl med tidsandan. Som häromdan, när han twittrade att "ojämlikhet är roten till alla sociala problem". Men frågar är om det räcker - om en person, för att parafrasera en annan världsledare som fick drag av frälsargestalt, kan föra med sig all den change, den förändring som kanske krävs för att den katolska kyrkan ska kunna behålla sin unika ställning. Konflikts Ivar Ekman begav sig till Rom och träffade brottslingar som var med när påven tvättade fötter på ett ungdomsfängelse förra påskan liksom vatikanisti, vatikankännare, för att höra om påvens och kyrkans förändring: "Pengar och makt kan berusa oss, skänka oss en illusion av att vi är lyckliga. Men till slut tar de makten över oss istället, får oss att hela tiden vilja ha mer…" sa påve Fransiskus vid sitt tal på stranden i Copacabana i Rio de Janeiro förra året. Å även här, på sin hemmakontinent - Fransiskus var ju ärkebiskop i Buenos Aires innan han blev påve - har han valt att fokusera på de ekonomiska ojämlikheterna. Under sin resa i Brasilien kritiserade Fransiskus gång på gång det kapitalistiska systemet och poängterade att kyrkan måste hjälpa de fattigaste först. Det ses av många som ett försök att återvinna dom många anhängare som under de senaste åren lämnat den katolska kyrkan. Å tappet av troende är särskilt stort just i Brasilien, som historiskt sett varit det land i världen med flest katoliker. Men frågan är hur länge till… Vår/Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin gick på söndagsmässa i Rio de Janeiro: Vi ska tillbaka till Rom, och tillbaka till kampen mellan katolska kyrkans traditioner, historia och centrum, och den nya påvens fokus på enkelhet och periferi. Konflikts Ivar Ekman begav sig till den institution där motsättningarna mellan påvens kapitalismkritik å ena sidan och den katolska kyrkans tradition å den andra, är som tydligast: till Vatikanens mytomspunna och skandalomsusade bank: I studion: Ulla Gudmundsson, skribent, tidigare analyschef på UD liksom svensk ambassadör i Vatikanen. Hör också Sveriges Radios Alice Petréns reportage från första gången två svenskar, bröderna Rodolfo och Carlos Luna fick audiens hos påven: Programledare:Ivar Ekman Producenter: Kajsa Boglind och Lotten Collin

Heder och samvete
May 03 2014 56 mins  
Om våldet som är så svårt att prata om. Möt Sahar som blev förskjuten och mordhotad för att hon valt fel man. Och hör om det osynliga vardagsförtrycket , om kontroll och förbud att gå ut som tvingar tusentals svenska tjejer att leva dubbelliv. Men vad händer med arbetet mot hedervåld om frågan kapas av grupper med helt andra politiska syften? Efter mordet på Fadime Sahindal 2002 var det många, både politiker och andra, som lovade att Sverige skulle kraftsamla mot hedersvåld i alla dess former. Men vad har egentligen hänt sedan dess? När Ungdomsstyrelsen undersökte hur vanligt det är med arrangerade äktenskap kom de fram till uppskattningen att 70.000 ungdomar i Sverige - mest tjejer men också en del killar i åldern 16-25 upplever att de inte helt fritt själva kan välja vem de vill leva med. Konflikts Kajsa Boglind träffade Sahar vars liv har formats av familjens tankar om heder – först i Irak och sen här i nya hemlandet Sverige: Men hedersvåld handlar om mycket mer än tvångsäktenskap och och mord. Det finns också ett utbrett vardagsförtryck, som man sällan ser eller hör om. Flickor som inte får klä sig som de vill. Tjejer som inte får umgås med vänner utanför hemmet. När Konflikt flyttade redaktionen till Vårberg, en del av stadsdelen Skärholmen i södra Stockholm, blev det tydligt för oss hur få tjejer som syns ute - både på fritidsgården och i centrum, där killarna däremot tar mer och mer plats allteftersom dagen och kvällen lider. Och i samtal med dem som arbetar med ungdomar här, har vi gång på gång hört om oron för tjejer som hålls instängda, som inte får möjligheter att rusta sig för ett självständigt liv. Konflikts Daniela Marquardt träffade systrarna Naziha och Eva Hariri, som minns tonårens lögner och ständiga stress för att bli påkomna: När vi förberedde det här programmet om hedersvåld ville vi också rikta blickarna utanför Sverige och se hur man hanterar problemet i några andra europeiska länder. Men då snubblade vi istället över en helt annan utmaning för dem som jobbar med att bekämpa hedersvåld och förtryck, nämligen hur den här frågan gärna kapas av krafter med helt andra politiska syften - särskilt främlingsfientliga och rasistiska. Det blev Konflikts Ivar Ekman varse när han ringde upp den italienska professorn och debattören Valentina Colombo i Rom: Precis som Sahar har många kvinnor Irak som utsätts för hedersrelaterat våld sina rötter i Irak - ett land där utvecklingen för kvinnors rättigheter gått bakåt sen den amerikanska invasionen 2003. Ett tydligt tecken är den dramatiska ökningen av antalet hedersmord. Det säger den prisbelönta kvinnorättsaktivisten Yanar Muhammed som nyligen besökte Stockholm: Gäster i studion:Carin Götblad - nationell samordnare mot relationsvåld, som lägger fram sin slutrapport om en dryg månad och Talin Davidian, ordförande för organisationen TRIS - Tjejers Rätt i Samhället. Producent: Kajsa Boglind Programledare:Daniela Marquardt


Ukrainska chockvågor
Apr 26 2014 55 mins  
Om kapprustning, sönderfall och historiens återkomst i Ukraina-krisens spår. Den dramatiska konflikten har satt många bollar i rullning - även bortom Ukrainas gränser. Hör om kanoner i Karelen, familjegräl i Slovjansk och fallskärmsjägare i Estland. Finns risk för ett europeisk storkrig? Och vilken väg ska Sverige välja? Krisen i Ukraina har rört upp en massa damm från det förflutna, och satt igång många farliga processer runtom i världen – inte minst i vårt direkta närområde. Plöstligt talas det mycket om Europas stabilitet, om ordningen efter kalla kriget, och det talas mycket historia. Sveriges Radios nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist besökte Karelska brigaden i finska Kymmendalen, nära ryska gränsen. Finland, med sin långa gräns mot Ryssland, har historiskt sett ett mycket delikat förhållande till det land som nu verkar så oförutsägbart. Och ett sätt att handskas med det här förhållandet stavas artilleri. De senaste veckorna har många experter och försvarspolitiker pratat om hur Europas säkerhetsarkitektur ruckats i grunden av framförallt den ryska annekteringen av Krim. Den här ”arkitekturen” syftar på gränserna i Europa, på stabiliteten länderna emellan, och på hur vi undviker krig. Europa har varit stabilt sedan kalla kriget tog slut, men nu har något dramatiskt hänt. Och i centrum för diskussionen om hur omvärlden ska reagera på händelserna i Ukraina, står organisationen Nato, den nordatlantiska försvarsalliansen. Nato har ju länge famlat efter en tydlig uppgift, med engagemang på avlägsna platser som Afghanistan och Libyen. Men nu verkar Nato ha återfått fotfästet – det märks inte minst på organisationens danske generalsekreterar Anders Fogh Rasmussen. Och han använder Natos återfunna roll i händelsernas centrum till att uppmana till mer pengar på försvar, rapporterar Konflikts Ulrika Bergqvist. Ukraina är den plats där det här dramat utspelar sig, på marken, och den plats där riskerna med de processer som satts igång är som störst. Ukraina är ett land där en blodig historia och djup splittring funnits under ytan hela tiden under landets dryga 20-åriga existens – men där man fram tills nu lyckats hålla den här potentiella splittringen borta från vardagen. Men nu har den, inte minst på grund av press utifrån, börjat komma upp till ytan. Det blev Konflikts Jesper Lindau blev varse när han var i östra Ukraina tidigare i veckan. Gäster för att diskutera detta är Hanna Smith, forskare på Aleksanderinstitutet vid Helsingfors Universitet, med inriktning på Ryssland och Finlands förhållande till just Ryssland, Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik knuten till Center for militære studier i Köpenhamn, som skrivit mycket om just Nato, och som länge förespråkat ett svenskt medlemskap i Nato, samt Kristian Gerner, professor i historia med fokus på Ryssland och Östeuropa. Programledare: Ivar Ekman Producent: Ulrika Bergqvist

Klädindustrins svåra samvete
Apr 19 2014 55 mins  
Om den globala textilindustrin ett år efter katastrofen i Bangladesh. 1 138 människor dog och det skulle bli en vändning - men hur mycket har egentligen hänt? Blir det bättre längst nere vid näringskedjan slut, eller är det fel på hela det globala systemet? Hör de svimmande arbetare som sätter ihop våra gympaskor. Hör om H&M och om små framsteg från Kambodja, Yale och Bangladesh. Det som hände i Rana Plaza skulle bli en väckarklocka för den globala klädindustrin, det var åter en katastrof som skulle leda till bättre arbetsmiljö och bättre villkor för arbetarna som syr upp de billiga kläder som säljs över hela världen. Det problem som den katastrofen satte i ett så brutalt ljus är dock större än den enskilda fabriken och även det enskilda landet Bangladesh. Frilansjournalisten Lina Johansson åkte till Kambodjas huvudstad Phnom Penh för att ta reda på mer om det som hänt de arbetare som rapporterats svimma på arbetsplatserna. Hör Suon Naroy berätta om vad som hände henne i ångorna från lösningsmedel på en fabrik som tillverkar gymnastikskor som säljs i mängder av butiker i Sverige. Det händer flera gånger i veckan på hennes fabrik. Hör Uk Phas berätta om vad som hände i hennes keps- och hattfabrik när det började brinna. Det handlar inte bara om arbetsmiljön. Arbetarna som vi möter i Kambodja har svårt att äta sig mätta på den låga lönen. Hör Soun Pheakdey berätta om hans och hans familjs liv. Soun jobbar nu fackligt med att få lönerna höjda och för att få de arbetare frisläppta som greps den 3 januari i år när de demonstrerade för bättre villkor. En demonstration där flera människor sköts till döds utanför en fabrik. Suon Pheakdey jobbar på en fabrik där H&M tills nyligen sydde upp kläder. H&M har avböjt både intervju och medverkan i detta Konflikt. Vi ville också göra ett längre reportage om företagets arbete med att förbättra villkoren för de arbetare som syr upp deras kläder, men även detta avböjde H&M. Hör mer om hur företaget sa nej till det i programmet. H&M har dock skickat en skriftlig kommentar där de säger att man "tar starkt avstånd från alla typer av våld och vi anser att konflikter och förhandlingar alltid ska ske under fredliga omständigheter." Konflikt ringde istället upp några tänkare som ägnar sitt liv att försöka förstå det här globala ekonomiska systemet. Thomas Pogge är professor i filosofi och internationella relationer på amerikanska Yale-universitetet och chef för dess centrum för studier i Global rättvisa. han gör en liknelse med slaveriet i USA. En som är starkt för de stora textilföretag, som precis som H&M, jobbar med att bli mer ansvarsfulla när de syr upp kläder i fattiga länder, det är ekonomiprofessorn Jagdish Bhagwati på Columbia University i New York, Han anser att verkligheten för en arbetare i Bangladesh troligen är bättre än vad den hade varit utan de jobb som kom med textilföretagen, men han är skeptisk till att höja arbetarnas löner. Dipesh Chakrabarty är en indisk historiker, just nu professor i historia med inriktning på södra Asien vid University of Chicago. Han berättar om att frågan om att sänka lönerna för att attrahera utländsk kapital är aktuell i den indiska valrörelsen. Men Dipesh Chakrabarty tycker det är märkligt att man måste göra just de fattiga än mer sårbara för att vi alla ska få det bättre i framtiden. För att diskutera detta finns i Konflikt med Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch, Mats Svensson som är internationell sekreterare på fackföreningen If Metall och Stefan de Vylder, nationalekonom och författare med tydligt global inriktning. Programledare: Ivar Ekman Producent: Jesper Lindau

Konflikt 10 år!
Apr 12 2014 55 mins  
Om världen och Sverige de gångna tio åren: Kampen mot terrorism som förändrade vår vardag och omvärld. Hör om kvinnokroppen som slagfält och rädslan som begränsar tjejers liv. Och hör om nya murar och möjligheter som driver den globala migrationen. Konflikt startade för tio år sen och hjärnan bakom programmet var Sveriges Radios då nyss hemkomna USA-korrespondent Cecilia Uddén. Tillsammans med Maria Götselius och Randi Mossige-Norheim skapades programmet som än i dag rör sig i gränslandet mellan kultur och politik och som knyter ihop internationell debatt med den svenska vardagen. Vi firar vårt tio-årsjubileum med en sändning från Vårberg Centrum dit redaktionen nyligen flyttat, en sändning där vi blickar tillbaka på tre av vår tids stora ödesfrågor som vi följt sen programmet föddes: Kampen mot terrorismen – hur har den förändrat vår vardag och omvärld? Kriget mot kvinnan – om kroppen som slagfält och rädslan som begränsar tjejers liv. Människor på drift – om nya murar och möjligheter som driver den globala migrationen. Vi får också höra vad som hände sen med några av de människor som Konflikt följt genom åren - Adil Hakimjan, uiguren som fängslades i Pakistan, oskyldig skickades till Guantanamo och dumpades i Albanien för att till slut få uppehållstillstånd i Sverige. Och vad hände sen med Irina och Andrej - en papperslös mamma och son som levde utan bostad och samlade mat i soptunnor, men som efter Randi Mossige-Norheims reportage fick flytta hem till en Konflikt-lyssnare? Gäster i programmet är Hans Blix, fd vapeninspektör och toppdiplomat, Hayat Jajo från Irakiska kvinnoföreningen, Lena Ag generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna, Naziha Hariri, socialpedagog i Skärholmen, mångåriga Konfliktmedarbetaren Randi Mossige-Norheim samt Thomas Hammarberg - Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter. Programledare:Daniela Marquardt Producenter: Kajsa Boglind och Petra Quiding Extramaterial: Sveriges Radios VD Cilla Benkö samtalar med Konflikts Ivar Ekman och Vårbergsbor om Konfliktredaktionens flytt till Vårberg:

Sveket mot Syrien
Apr 05 2014 55 mins  
Om kriget i Syrien som är inne på sitt fjärde år utan att det internationella samfundet lyckats hejda blodbadet. Hör om Libanon där i veckan den miljonte flyktingen registrerades. Hör om en av världens största flyktingkatastrofer och om syrier i Stockholm som samlar ihop hjälp till nödlidande i Damaskus. Hör om besvikelsen i Damaskus när gränsen som den amerikanske presidenten Barack Obamas satte enbart gällde kemiska vapen, men inte de vanliga vapnen som dödat tiotusentals och hör FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson om det internationella samfundets svek mot syrierna. Kan det verkligen vara omöjligt att stoppa blodbadet i Syrien? Sedan vi ställde den frågan i september i Konflikt har ytterligare 50.000 människor dödats och många fler drivits på flykt. I grannländerna svämmar flyktinglägren över. Libanon är på bristningsgränsen. Där registrerade FN:s flyktingorgan UNHCR i veckan den miljonte flyktingen. Och under resten av året uppskattas ytterligare en halv miljon flyktingar komma till Libanon, ett land med fyra miljoner invånare. Ryssland och USAs gemensamma tryck på den syriska regimen att förstöra sina kemvapen, hyllades som en stor framgång i höstas, samtidigt som dödandet fortsätter med full kraft. Två gånger har man lyckats fösa motvilliga representanter för regimen och opposition till förhandlingsbord i Genève. Men det enda konkreta parterna gick med på, att släppa fram humanitär hjälp till utsvultna människor, det har man i praktiken struntat i. Ekots reporter Johan Matthias Sommarström har samlat några röster om läget i Syrien idag. Nada kom till Sverige innan kriget. Hon har inte kunnat besöka sitt hemland på flera år men står i ständig förbindelse med anhöriga och vänner som är kvar. Medan kriget bara pågår och omvärlden tycks oförmögen att stoppa det, gör hon vad hon kan för att hjälpa landsmän i nöd. Hennes hem i södra Stockholm har blivit en knutpunkt för syrier i exil och här organiserar hon insatser för människor i Syrien som behöver stöd. Konflikts Daniela Marquardt träffar Nada och hennes 11-årige son Peter. Det råder ingen tvekan om att en del av ansvaret för att kriget nu är inne på sitt fjärde år, ligger hos diplomater och politiker som inte trycker på eller kommer med politiska lösningar. Det säger Rima Kamal, som arbetar för internationella Röda Korset och under förra året var organisationens talesperson i just Damaskus. Hon intervjuas av Konflikts Jesper Lindau. Men varför händer inte mer och vad gör egentligen denna brokiga samling som brukar kallas internationella samfundet? FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson intervjuas av Daniela Marquardt. Gäster i Konflikt är frilansjournalist Bitte Hammargren, under många år Svenska Dagbladets korrespondent för Mellanöstern och Turkiet. Hon har just återvänt från en resa till Turkiet och berättar om vanmakt och uppgivenhet bland syriska flyktingar. En hel generation är på väg att gå förlorad. Malena Rembe är nytillträdd chef för svenska Röda Korsets regionkontor i Mellanöstern och Nordafrika. Hon berättar om en redan svår situation i Libanon som bara blir svårare. Programledare: Daniela Marquardt [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Snutjävel eller kvarterskonstapel?
Mar 29 2014 55 mins  
Om polisen som slits mellan att vara trevlig och brutal, mellan att skapa trygghet och bekämpa brott. Hur lyckas man med den balansen - i Sverige och i världen? Och vad händer när man misslyckas? Hör röster från Los Angeles, Skärholmen och Backa om chocktaktik, polishat och hur långt man kan komma med tydlighet och respekt. Polisens verksamhet är till sin natur kontroversiell. Poliser ska, som statens mest synliga representanter, på en gång skapa trygghet i samhället – samtidigt som man i yttersta fall med våld ska se till att samhällets lagar efterlevs. Hur får man ihop dessa två ibland direkt motsatta uppdragen? Går det att göra alla nöjda? Och vad händer om man inte lyckas med det? En person som har ett kluvet förhållande till polisen är 21-årige Abed Salem. Under uppväxten i Göteborgsförorten Backa har han stoppats och kontrollerats av polisen så ofta att det blivit en naturlig del av livet. Många gånger har han känt sig väldigt illa behandlad. Ändå drömmer han om att bli polis. Reportage av Robin Olin: Stadsdelen Watts i södra Los Angeles var länge sinnebilden av urbant våld utom all kontroll, men idag anses Los Angeles vara en av USA:s tryggaste städer. Och en viktig förklaring är att den tidigare ökänt brutala lokalpolisen LAPD bytt metod- från att chocktaktik till att satsa stort på förtroendebyggande arbete. Konflikts Ivar Ekman ringde upp journalisten och författaren John Buntin som länge följt polisens arbete för att höra vad det är som börjat fungera: Hur arbetar då svensk polis med förtroendebyggande i socialt utsatta områden? Vårberg är en förort i södra Stockholm som den senaste tiden fått en del uppmärksamhet för att det förekommit mycket droghandel också bland väldigt unga Vårbergsbor. Det fick närpolisen i området att första november förra året inleda Insats Vårberg. En insats som med hjälp av runt 25 extra civilklädda poliser plus ett antal uniformerade utöver den vanliga närpolisen har just det dubbla målet att dels få stopp på droghandeln, och dels att öka tryggheten i centrum. Men har det blivit tryggare? Konflikts producent Kajsa Boglind begav sig ut för att söka svar. Vi ska tillbaka till Göteborgsförorten Backa och Abed Salem som vi mötte först i programmet. Där finns nämligen numera ett projekt för de ungdomar som han, som å ena sidan bär på negativa erfarenheter av polisen och å andra sidan när en dröm om att bli poliser. Genom att gå 10-veckorskursen Människan bakom uniformen får ungdomar från Göteborgs förorter möjligheten att testa hur det är att jobba som polis: Samtal i studion med Tove Pettersson, kriminolog vid Stockholms Universitet med inriktning på mötet mellan polis och ungdomar. Programledare:Ivar Ekman Producent:Kajsa Boglind

Fri migration
Mar 22 2014 55 mins  
Om fri rörlighet över gränserna - en mänsklig rättighet eller ett privilegium för de rika? Hör om EU-medborgarna som bodde i Högdalen i Stockholm. De fick flytta när deras bostäder revs och bussades hem till Rumänien. Hör rumänske Marius om varför han älskar EU och den fria rörligheten. Hör också om de tusentals migranter som kommer över den brasilianska gränsen till den lilla staden Brasileia i Amazonas. De bussas inte hem, de får en bussbiljett till jobb och en ny framtid som väntar över hela Brasilien. I Högdalen finns ett av flera läger runt om Stockholm där rumäner har bott under torftiga förhållanden den gångna vintern. De har blivit avhysta och erbjudits bussbiljetter tillbaka Rumänien. Men flera har inget att återvända till. 22-årige David Muntaneu är beredd att ta vilket jobb som helst bara han får stanna i Sverige. Samtidigt är socialsekreterarna Jorge Castellon och Malin Torsfeldt frustrerade över sin nya arbetsuppgift att dela ut bussbiljetter istället för att erbjuda verklig hjälp. Reportage av frilansjournalisten Johanna Langhorst. I Brasilien möts migranter istället av bussar som tar dem vidare in i landet, till jobb och en ny framtid. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt Brasileia som blivit uppsamlingsplats för människor från Haiti, Senegal, Ghana och många andra länder. Här, i Brasilien, finns plats för alla säger frivilligarbetarna som tar emot i det tillfälliga lägret. Emmanuel Fregisters från Haiti förklarar att att visum och gränser inte spelar någon roll. Vi tar oss förbi till slut ändå, säger han. En värld utan gränser – är det en orealistisk utopi, ett privilegium för de redan välbeställda eller en självklarhet som vi är på väg mot? Det är frågor vi diskuterar med Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, Lisa Pelling, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och Shahram Khosravi docent på Stockholms universitet. Marius Gaspar älskar EU och den fria rörligheten. Han växte upp på barnhem i Rumänien. För fem år sedan tog han sina knappa besparingar och reste till Sverige. Han hankade han sig fram genom att samla pantburkar. Nu har han skapat sig ett nytt liv med jobb, studier och bostad. Möt Marius i Johanna Langhorsts reportage. En av de ivrigaste pådrivarna för den inre marknaden och fria rörligheten inom EU var den franske politikern Jacques Delors under sin tid som EU- kommissionens ordförande 1985-95. Efter att han lämnade sin post startade han tankesmedjan som bär hans namn. Chefen för Delorsinstitutet, Yves Bertoncini, talar gärna om den fria rörligheten som lika självklar som luften vi andas. Men riktigt där är vi inte än medger han. Den stora utmaningen är hur vi ska lyckas locka hit migranter utanför EU, när invånarna här blir allt äldre och färre. Bertoncini intervjuas av Daniela Marquardt. En intervju som inte fick rum i sändningen, men som finns här på hemsidan är med Nilson Mourão, professor i statsvetenskap vid delstatsuniversitetet i Acre. Han är kritisk till hur Europa hanterar migranterna. Lotten Collin intervjuar. Producent: Jesper Lindau Programledare: Daniela Marquardt

Den brasilianska klassresan
Mar 15 2014 56 mins  
Om Brasilien, där 40 miljoner människor har lyfts ur fattigdom de senaste åren. Men - är nya kylskåp i favelan och värdskap för fotbolls-VM bevis för att Brasilien blivit ett medelklassland, eller krävs det mer? Hör ekonomer, burksamlare och arga superhjältar om den mest omfattande klassresan i Brasiliens historia. Konflikt sänder från Rio de Janeiro. Det finns få platser som är så öppna för alla i Brasilien som stranden i Rio de Janeiro. Här får alla plats och det kostar inget att slå sig ned i den mjuka sanden eller ta ett dopp i vågorna. Ändå är stranden som sträcker sig från enkla Cobacabana till fashonabla Leblon som ett klassamhälle i miniatyr där alla vet sin plats. Men kanske håller det där på att förändras. Efter att i generationer levt i väldigt fasta sociala mönster håller idag miljoner brasilianare på att röra sig in mot mitten och den växande medelklassen är regeringspartiet PT:s stolthet. Dagens Konflikt sänds från medelklassens domäner i Ipanema mitt emellan strandens ytterkanter. Gäster är Henrik Brandão Jönsson, korrespondent för Dagens Nyheter - mångårig Riobo och författare till boken Gräset är alltid grönare i Brasilien, Rafael Maranhao, svenskbrasiliansk journalist och pressekreterare på det brasilianska VM-kontoret oi ch Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin. Trots att miljoner brasilianare fått det mycket bättre ekonomisk de senaste tio åren har missnöjet jäst inför de stora sportevenemangen som ligger framför Brasilien - sommarens fotbolls-VM och sommar-OS 2016. Lotten Collin har besökt ett köpcentrum i Rio där hon träffade Eron Gerais de Mello som klätt ut sig till Batman för att kräva social rättvisa. Samtidigt som protesterna fått mycket uppmärksamhet i massmedia finns det många brasilianare som är nöjda med de förändringar som samhället genomgår. En av dem är ensamstående fyrbarnsmamman Marcia Silva som tack vare familjebidraget Bolsa Familia kunnat köpa sitt första kylskåp. Konflikts Kajsa Boglind besökte henne i Complexo Do Alemão, en av Rios största kåkstäder. Mycket av de förändringar som sker i Brasilien beror på regeringspartiet PT:s stora välfärdssatsningar. Den senaste och en av de mest kontroversiella är Mais Medicos som innebär att Brasilien köper in tusentals utländska läkare framför allt från Kuba. Lotten Collin har besökt en klinik i den fattiga delstaten Acre och intervjuat ekonomen Silvia Maria Matos vid Getulio Vargas-institutet i Rio de Janeiro. Extramaterial som finns som podd: Intervju med amerikanske Nobelpristagaren i ekonomi Eric Maskin om Brasiliens ekonomi och möjligheterna att minska klassklyftorna i landet: Intervju med brasilianska ekonomen Claudia Costin, chef för utbildningssekretariatet i Rio de Janeiro, om vad som utmärker den nya konsumtionsinriktade brasilianska medelklassen: Producent: Lotten Collin Programledare: Kajsa Boglind

Putins hjärna
Mar 08 2014 55 mins  
Om invasionen som chockade världen. De ryska styrkorna på Krim-halvön fick den tyska kanslern Angela Merkel att undra om Vladimir Putin befann sig i "en annan värld". Bortom alla fördömanden och de få försöken att försvara, går det att förstå Putins beteende? Hör röster från Moskva, New York, Berlin och Vårberg om rysk messianism, kålsuparteorier och det både förvirrande och farliga, livet i en alltmer instabil värld. Katja Abashinas personliga historia tränger in i Krim-konfliktens alla olika hörn. Hon själv är född i Ukraina. Hennes mamma är från Lviv i västra Ukraina. Hennes pappa är ryss. Katjas syster har en lägenhet på Krim. Själv är Katja i 30-årsåldern och i huvudsak från "väst", hon har bott i Sverige i 20 år. Men Katja blev lättad när ryssarna kom till Krim och är nu kritisk till hur media målar upp en mycket mörk bild av Ryssland, det berättar hon för Konflikts Jesper Lindau. För att diskutera den negativa bilden av Ryssland, våra möjligheter att förstå ett land som Ryssland, med en rik kultur och en lång historia som stormakt, finns i Konflikts studio diplomaten och förre ambassadören i Georgien Hans-Gunnar Adén. Han försöker också söka rötterna till det som händer nu på Krim i Rysslands behov av en multipolär värld, en värld där inte enbart en stormakt anger spelreglerna. Konflikts Johanna Melén sitter också med i studion för att samtala och ringde upp en mängd röster i Ryssland för att försöka tränga in i Vladimir Putins hjärna, som den nu ter sig efter det att ryska styrkor tagit kontrollen över ukrainska Krim. Hör Putins förre språkrör Sergej Markov som inte utesluter ett krig mellan Nato och Ryssland. Hör också Aleksandr Morozov som är chefredaktör för den Putin-kritiska tidningen "Den ryska tidskriften" som berättar om att förut så "ansåg vi alla att Putins antivästliga, antiliberala och aggressiva retorik var riktad uteslutande till hemmapubliken som ett sätt att öka sin popularitet. Efter Ukraina verkar det stå klart att han faktiskt också är beredd på en direkt konflikt med väst." I Johanna Meléns reportage hör ni också statsvetaren Lilia Sjevtsova som förklarar det hon kallar för "Putindoktrinen". I veckan publicerades en artikel på Washington Posts hemsida som väckte mycket uppmärksamhet. "Hur Putins världsbild formar hans handlande på Krim" löd rubriken, skriven av Maria Snegovaja, en rysk akademiker som forskar i statsvetenskap på Columbia-universitetet i USA. Konflikts Ivar Ekman ringde upp henne och hon berättade om de filosofer som Putin gärna vill att Rysslands guvernörer ska läsa. Maria Snegovaja anser också att det som händer på Krim går att likna vid Tysklands annektering av Österrike och Sudetenland i Tjeckoslovakien 1938. Tyskland har som inget annat europeiskt land har lika starka skäl för att försöka förstå Ryssland. Tyskland är Rysslands viktigaste partner i EU och beroendet går i båda riktningar. Den tyska industrin är livrädd för att sanktioner mot Ryssland kommer att slå tillbaka mot deras egna intressen. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Stefan Meister, expert på tysk Rysslands-politik vid tankesmedjan European Council on Foreign relations, som anser att Europa fullständigt har missbedömt hur centralt Ukraina är för Rysslands självuppfattning som stormakt. Rainer Lindner som är chef för Tyska Näringslivets östkommitté berättar om hur viktigt det är att nu undvika social oro för att rädda de över 300 000 tyska arbetstillfällen som påverkas av relationerna till Ryssland. Hör också en av Tysklands mest kända Rysslands-experter Alexander Rahr om varför Europa kanske måste lära sig att leva med det som hänt på Krim. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]


På flykt från Kadyrov
Mar 01 2014 55 mins  
Om tjetjenska flyktingar i Sverige som Migrationsverket vill skicka hem, men vars utvisningar stoppats av FNs tortyrkommitté. Hör Rashid om rädslan för att återvända till det land där han en gång torterats. Hör också den kända människorättsaktivisten döma ut Sveriges behandling av tjetjenska flyktingar och hör vad Migrationsverket svarar. Under de senaste två åren har FNs Kommitté mot tortyr (CAT) stoppat flera utvisningar av tjetjener från Sverige. De stoppas eftersom FN anser att det kan finnas en risk att dessa flyktingar utsätts för bland annat tortyr om de tvingas återvända. Detta innebär inte att utvisningsbesluten är upphävda, de är temporärt stoppade under tiden som CAT utreder fallen närmare. Ett av de fallen möter ni i Konflikt. Det handlar om fyrabarnspappan Rashid som bor med sin familj i ett mindre samhälle i Västmanland. Konflikts Johanna Melén åkte hem till dem och lyssnade på Rashids berättelse om hur han torterats i Tjetjenien och hans rädsla för att tvingas återvända dit. Tjetjenien är en rysk delrepublik i norra Kaukasus som efter Sovjetunionens upplösning i början på 1990-talet utropade sin självständighet. Ryssland svarade med två förödande krig som kostade uppskattningsvis 150 000 tjetjener livet. Många fler drevs på flykt och huvudstaden Groznyj bombades till en grushög. Sedan drygt åtta år leds delrepubliken av Ramzan Kadyrov. Maktfullkomlig, lynnig och brutal är bara några av orden som brukar användas för att beskriva honom. Han styr helt efter eget kynne, med den ryske presidenten Putins tysta medgivande. För så länge Kadyrov håller kontroll över Tjetjenien har han fria händer, förklarar människorättsaktivister vi talat med. Det är svårt att få någon som helst rättvisa i Tjetjenien. Det skildras i Daniela Marquardts reportage där hon träffar Inna Bukshtynovich och Joanna Kurosz från organisationen Civil rights defenders som med hjälp av en fotoutställning skildrat brott mot mänskliga rättigheter i Kaukasus. I hennes reportage hör ni också den ryske människorättsjuristen Dmitrij Utukin, som arbetar i ett mobilt team som kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien. Svetlana Gannúsjkina är en av Rysslands mest respekterade människorättsaktivister och har flera gånger omnämnts som möjlig mottagare av Nobels fredspris. När Konflikts Johanna Melén ringde upp henne i Moskva var hon mycket kritisk till Sveriges sätt att utvisa flyktingar som kommer från Tjetjenien. Svetlana Gannúsjkina rekommenderar inte längre flyktingar att söka asyl i ett Sverige som inte lyssnar på vad de som försvarar mänskliga rättigheter i Kaukasus har att berätta. För att debattera frågan har vi med Henrik Hallgren, analytiker med inriktning på tidigare Sovjetunionen och ordförande för organisationen Forum Eurasien, Fredrik Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket och Katarina Nilsson, juridikstuderande, som på frivillig basis hjälpt flera tjetjener i deras asylprocesser. På vår hemsida finns också en intervju som Konflikts Jesper Lindau har gjort med den amerikansk-franske författaren Jonathan Littell, känd för sin roman De Välvilliga. Han var i Tjetjenien som biståndsarbetare under båda krigen på 90-talet och har skrivit boken "Tchétchénie, An III", Tjetjenien år tre. Littell anser att det är farligt att skicka tillbaka tjetjener med någon form av anknytning till gerillan, de riskerar tortyr och död. Apropå dagens ämne som i grunden handlar om allt starkare kopplingar mellan Sverige och resten av världen, så vill vi passa på att berätta att Konflikts redaktion ska flytta. Vi lämnar Radiohuset. För er som inte bor i Stockholm så kan vi berätta att Radiohuset ligger ganska ödsligt där Östermalm tar slut och friluftsområdet Gärdet tar vid. Vi flyttar nu till stockholmsförorten Vårberg, en flytt som vi hoppas ska ta oss lite närmare den stora värld som vi försöker berätta om i Konflikt varje vecka. Programledare: Daniela Marquardt [email protected] Producent: Jesper...

Landet där hoppet dog
Feb 22 2014 55 mins  
Om Eritrea, som sågs som Afrikas stora hopp - idag kallas det kontinentens Nordkorea. Vad var det som gick fel? Hör röster från Sawa, Bagarmossen och Sveriges Riksdag om krossade drömmar, livslångt slavarbete och tortyrläger på vägen till frihet i Sverige. Höstens båtolyckor utanför den italienska ön Lampedusa fick stor uppmärksamhet över hela världen. Men vad var det egentligen som drivit de afrikanska unga männen att riskera livet i livsfarliga båtar? Majoriteten av de som dog i havet var från Eritrea, och de var en del av en allt större ström av eritreaner som flyr sitt hemland. Förra året sökte nästan 5000 eritreaner asyl i Sverige, dubbelt så många som 2012. Men trots att eritreaner med god marginal är den näst största gruppen asyslsökande efter Syrier, så är anledningen till att dom flyr mycket mindre känd än till exempel inbördeskriget i Syrien. Ett viktigt skäl är den fruktade nationaltjänsten - en sorts kombinerad värnplikt och samhällstjänst som alla eritreaner måste göra och som oftast inte har någon bortre tidsgräns. Många gör denna nationaltjänst i årtionden och det är också förbjudet att lämna landet under tiden som man ska stå till statens förfogande. Konflikts Linda Jensen Kidane träffade Filimon som lyckades rymma från det militärfängelse han satts och som idag lever i Sverige. Men också sedan man lämnat Eritrea återstår många faror. En av de värsta är risken att kidnappas vid gränsen eller från något av de flyktingläger som många eritreaner hamnar i i grannlandet Sudan. De kidnappade förs till tortyrläger i egyptiska Sinai där de plågas för att pressa anhöriga runt om i världen på pengar. Enligt människorättsaktivister uppskattas runt 30 000 eritreaner och sudaneser ha utsatts för övergreppen, en verksamhet som omsätter miljardbelopp. Konflikts Linda Jensen Kidane träffade en ung man, som också heter Filimon, och som nästan helt miste sina händer under tortyren i Sinai. Idag bor han i Sverige. Även om flyktingströmmen från Eritrea till Sverige blivit större på senare år så har eritreaner länge varit en del av det svenska samhället. Många tusen kom till Sverige på 80- och 90-talen, på flykt undan det 30 år långa krig som till slut ledde fram till självständigheten 1991. Många, också barn till exileritreanerna, har fortsatt att engagera sig i landet de har rötter i. Men bland exileritreanerna har det också vuxit fram helt olika tolkningar av hur landet utvecklats efter självständigheten. Konflikts Kajsa Boglind har träffat tre stockholmare med rötter i Eritrea och som ser helt olika på läget i landet - socialdemokratiske riksdagsledamoten Arhe Hamednaca och Manna Yohannes och Fethawi Mehari som är engagerade i ett eritreanskt ungdomsförbund som sympatiserar med regimen. Gäster i studion är frilansjournalisten Donald Boström med lång erfarenhet av att bevaka Eritrea och som flera gånger träffat och intervjuat landets president och Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist på radiokanalen Radio Erena. Programledare: Ivar Ekman Producent: Kajsa Boglind Extramaterial:Intervju med Cedric Barnes, chef för tankesmedjan International Crisis Groups Afrikas Horn-projekt om läget i Eritrea:

Står Ukraina på randen till krig?
Feb 15 2014 55 mins  
Om nationalistiska slagord och ljuv sång på Majdan - kontrasternas torg i Ukrainas huvudstad Kiev. Vad driver demonstranterna och vad satte igång det ukrainska upproret? Ryska imperiedrömmar eller europeisk naivitet? Hör också röster från Krim, Stockholm och Moskva om risken för splittring - ja till och med inbördeskrig - i Europas näst största land. - Det som pågår på Majdan är varken en nationalistisk eller kulturell kamp. Det handlar om klassiska rättvisefrågor - demokrati, välstånd och rättssäkerhet, säger Andreas Umland, expert på rysk och ukrainsk historia vid Kiev-Mohylauniversitetet i Konflikts Ivar Ekmans reportage från Kiev. Men hittills har protesterna, en del kallar det den ukrainska revolutionen, krävt minst sex människors liv. Många har skadats, flera har försvunnit. Och bland demonstranterna finns extremnationalistiska krafter som inte väjer för symboler från en tid då nazismen härjade i Europa. Men vad var det som utlöste våldsamheterna på Kievs gator? I dagens Konflikt backar vi också tillbaka till november förra året - till toppmötet i Litauens huvudstad Vilnius där tanken var att Ukraina skulle ta ett steg närmare EU och underteckna ett frihandels- och associeringsavtal med unionen inom det så kallade Östliga partnerskapet. Så blev det inte och nu ser vi konsekvenserna av en delvis ogenomtänkt EU-politik, både i förhållande till länderna i det Östliga partnerskapet och till Ryssland. Det menar i alla fall Neil Melvin, konfliktforskare vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI i en intervju med Konflikts programledare Daniela Marquardt. Hon möter också den amerikanska journalisten och författaren Anne Applebaum, aktuell med boken "Järnridån", i ett samtal om framförallt Rysslands roll i dragkampen om Ukraina. Konflikts producent Johanna Melén träffar Sveriges utrikesminister Carl Bildt, en av initiativtagarna till ett närmande mellan EU och Ukraina, och frågar honom om vilket ansvar EU har för att finna en lösning för Ukraina. Och så hör vi parlamentarikerna på halvön Krim, den autonoma republiken i södra Ukraina där en majoritet av invånarna är ryssar och där man räds den ryskfientliga retoriken i andra delar av Ukraina. Dessutom en intervju med Fjodor Lukjanov, chefredaktör för den ryska tidskriften Russia in global affairs, om hur långt Ryssland är redo att gå för att försvara sina intressen i Ukraina. Programledare: Daniela Marquardt [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected]

Maktkamp under den persiska mattan
Feb 08 2014 55 mins  
Om tövädret i relationerna mellan Iran och västvärlden. Sedan Hassan Rouhani valdes till president i Iran har han slagit världen med häpnad och gett iranierna nytt hopp. Han har pratat med Barack Obama i telefon, och inlett seriösa förhandlingar om Irans kärntekniska program. Men hur mycket kan en man åstadkomma? Vad vill han åstadkomma? Och hur starka är dessa hökar som stretar emot förändring? I veckan besökte utrikesminister Carl Bildt Iran, tidigt ute bland europeiska utrikesministrar, och fler står på kö för att få besöka den president som charmat världen och fått många att se på Iran med nya ögon. För iranierna som valde Hassan Rouhani handlar islossningen med omvärlden om ett slut på sanktionerna, bättre ekonomi och större frihet. Det var det Rouhani gick till val på. Och det är inte svårt, ens för en utlänning, att känna av den kollektiva lättnad många ger uttryck för, över att Iran är på väg ut ur sin mångåriga isolering och kanske är på väg att bli ett land som andra. Förväntningarna är stora. Och hur nöjda är iranierna med sin twittrande president? Hör några iranier vid en glasskiosk, lättade över att slippa skämmas över sin president men också måna om att Iran inte får göra avkall på sina värderingar och stolthet. Och ett uttryck för presidentens popularitet är kanske att man inte hör så många skämt om honom. Det enda öknamn en av de intervjuade har hört är HASSAN LÅSSMEDEN, för att han pratade så mycket om nycklar under valkampanjen. Han höll till och med i en nyckel för att visa att det var han som skulle kunna låsa upp. Men eftersom Rouhani är president i den islamiska republiken, så har han inte makt över hela staten. Tv-chefen som blockerade honom i onsdags, utses av Irans högste andlige ledare, Ayatollah Khamenei. Och konservativa krafter dominerar parlamentet och alla officiella medier och rättsväsendet och en rad andra institutioner som kan sätta käppar i hjulet för honom. Och de gör gärna det. Kan de lyckas? Samtal med den välkände statsvetaren Sadegh Zibakalam. På president Rouhanis hemsida ligger en video som påminner om amerikanska presidenters kampanjvideofilmer, fast förstås helt iransk, i svartvitt och med korancitat. Och iransk också i den mening att presidentens budskap är ett som stats-tv inte kan visa. Hör Hossein Dehbashi som har gjort filmen. Två av Irans mest prominenta sjävständiga tänkare har nyligen släppts ur fängelse, journalisten Isa Saharkhis och ekonomen Saed Leylaz. Båda greps efter den gröna revolten för snart fem år sedan. De hölls i isoleringscell flera månader vardera och när de så småningom fick cellkamrater var det antingen narkotikasmugglare eller medlemmar av Al Qaeda som gripits i Iran. Isa Saharkhis misshandlades och torterades och hans hälsa har blivit allvarligt lidande. Saed Leylaz hotades och uppmanades göra avbön i TV. Och trots att båda dessa män är medvetna om att de inte är skyddade bara för att Iran har fått en ny president, så uttrycker de starkt hopp: Iran är ett av dessa länder som blivit offer för sitt eget nyhetsvärde. Det talas om Iran i medier i stort sett dagligen, om kärnteknikprogrammet, om geopoiltik, om det går att lita på Irans ledare, om den islamiska revolutionens stränghet. Sällan handlar det om iransk vardag. Följ med Cecilia Uddén och Agneta Ramberg på restaurang där de äter traditionell persisk kyckling och där man kan se hur olika kvinnor klär sig i Iran. Sist i programmet samtal med ambassadör Peter Tejler om utmaningar och möjligheter i förhandlingarna om Irans kärnteknikprogram. Programledare och producenter Agneta Ramberg och Cecilia Uddén

Kommer ryssen?
Feb 01 2014 55 mins  
Om Iskanderrobotar, gotländsk sand och hotet från öst. Hur rädda bör vi vara för den ryska militära upprustningen? Och hur mycket borde vi investera för att försvara oss mot den? Hör försvarspolitiker, gotländska bönder och en rysk U-båtsveteran i Kaliningrad om det ryska spöket som än en gång sveper genom den svenska försvarsdebatten. Den ryska enklaven Kaliningrad, 30 mil från Gotland, var i höstas skådeplatsen för en stor rysk-vitrysk krigsövning, kallad Zapad, Väst - 2013. Och i december kom medieuppgifter om att Ryssland - just i Kaliningradområdet - placerat ut kortdistansrobotar av typen Iskander - robotar som kan bära kärnvapen. Det här är något som oroar svenska försvarspolitiker och just upprustningen i Kaliningrad har använts som ett skäl för att Sverige bör satsa mer på sitt försvar. Men hur ser hotet från Ryssland i själva verket ut? Och hur ser ryssarna själva på det? I programmet hör vi reportage från Kaliningrad, där Konflikts Johanna Melén bland annat träffar Vasilij Besedin, u-båtsveteran som var med ombord U 137, den sovjetiska ubåt som gick på grund utanför Karlskrona 1981. Till en förrådsbyggnad på det avmilitariserade Gotland anlände i höstas 14 stridsvagnar. Men hur långt räcker de för att försvara Sverige? Konflikts Ivar Ekman besöker ön och pratar rysskräck och svensk försvarspolitik med bland andra historikern Åke Sandström och moderatpolitikern Rolf K Nilsson. I Sveriges riksdag träffar Konflikts Daniela Marquardt försvarspolitikerna Allan Widman (fp), Torbjörn Björlund (v), Peter Hultqvist (s) och Cecilia Widegren (m) för att höra deras argument för hur det svenska försvaret bör formas utifrån utvecklingen i Ryssland. Gäster i studion är Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert och säkerhetspolitisk analytiker vid vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Sven Hirdman, tidigare Moskvaambassadör och statssekreterare på försvarsdepartementet samt Jan Leijonhielm, före detta ansvarig för Rysslandsstudierna vid FOI. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected]

Kärnvapenoordningen
Jan 25 2014 55 mins  
Om slarv i kärnvapensilon, kryssningsmissiler på vift och om fuskande officerare med fingret på avtryckaren. Hör författaren Eric Schlosser om olyckor och fusk i de amerikanska kärnvapenstyrkorna. Det var länge sedan tiotusentals människor i Europeiska städer bildade mänskliga kedjor i protest mot kärnvapen. Hör om Svenska läkare mot kärnvapen som fortsätter sin kamp mot undergången. I studion samtalar Hans Blix och Katarina Engberg med programledaren Daniela Marquardt. USA:s försvarsminister Chuck Hagel har begärt en omedelbar och total översyn av de amerikanska kärnvapenstyrkorna som har skakats av en lång rad skandaler, säkerhetsbrister, missbruk, fusk och dåligt ledarskap. "Vad finns det mer som jag inte vet om att jag inte vet om?" är frågan som försvarsministern vill ha svar på, förklarade hans talesperson John Kirby i veckan. Sedan de första atomvapnen byggdes har det funnits stora problem med olyckor och mänskliga misstag på amerikanska kärnvapenbaser. Flera tecken tyder på att de amerikanska kärnvapenstyrkorna inte mår bra. Om detta och om hur USA planerat för krig har journalisten Eric Schlosser skrivit boken Command and Control. Han intervjuas av Konflikts Jesper Lindau. Under sitt Berlin-besök förra året upprepade USA:s president Barack Obama sin vision om en värld utan kärnvapen och uppmanade Ryssland att medverka till fortsatt nedrustning. Samtidigt som Obama höll sitt tal vid Brandenburger Tor, besökte Rysslands president Vladimir Putin en av landets största försvarsindustrier. I ett möte med företrädare för det ryska försvaret gav han sin amerikanske kollega kalla handen. De ryska försvarsanalytikerna Aleksandr Golts och Viktor Baranets förklarar varför Ryssland behöver kärnvapen. Reporter Johanna Melén. Frank Rose är statssekreterare vid amerikanska UD med ansvar för kärnvapennedrustning. Under ett kort besök i Stockholm förklarade han att USA är fast beslutet att få med Ryssland på att minska kärnvapenarsenalen ytterligare. Han intervjuas av Daniela Marquardt. President Obamas nollvision för kärnvapen i världen kritiseras också för att paradoxalt nog driva på en nukleär upprustning, när andra länder vill behålla eller skaffa fler kärnvapen, för att möta USA:s överlägsna konventionella styrka. Så resonerar bland andra Andrew Futter, som undervisar i Internationella relationer på universitetet i Leicester i Storbritannien. Reporter, Jesper Lindau. Antalet kärnvapen har visserligen minskat sedan kalla krigets dagar men riskerna med dessa förintelsevapen har knappast blivit mindre. Ändå är det ganska tyst kring kärnvapenfrågan. Reportage om engagemang mot kärnvapen då och nu av Daniela Marquardt, som träffar Svenska Läkare mot Kärnvapen och förre nedrustningsambassadören Maj-Britt Theorin. Gäster i programmet är Hans Blix, tidigare chef för internationella atomenergiorganet IAEA och FN:s vapeninspektörer, och Katarina Engberg säkerhetspolitisk expert. Programledare: Daniela Marquardt [email protected] Producent: Jesper Lindau [email protected]

Världen och Iran
Jan 18 2014 55 mins  
Om den skiftande sanden i Mellanösterns maktspel. USA och Iran talar med varandra, och plötsligt fylls regionen av både hopp och bävan. Kan de upptinade relationerna leda till en verklig och varm vänskap? Vem vinner i så fall på det? Hör röster från Washington, Raanana och Doha om israelisk övergivenhet, saudiska kärnvapen och svensken som befunnit sig i den diplomatiska stormens mitt. Det har gått två knappt två månader sen det tillfälliga avtalet träffades i Geneve mellan Iran och P5 plus 1, det vill säga Säkerhetsrådets medlemmar tillsammans med Tyskland, om Irans kärnteknikprogram. Avtalet går ut på att Iran stoppar utveckling av delar av sitt kärnteknikprogram i utbyte mot begränsade lättnader i sanktionerna. Många betraktar det som en milstolpe i en betydligt större process där USA och Iran - som tillbringat de senaste 30 åren i fientlighet - nu verkar vara redo att närma sig varandra. En som följt denna process mycket nära är statsvetaren och Iranexperten Trita Parsi. Många här i Sverige känner till honom som en av dom mest anlitade och insiktsfulla analytikerna om Iran och USA. Men Trita Parsi är inte bara analytiker, han är, i egenskap av president för NIAC, det nationella iransk-amerkanska rådet, i allra högsta grad en spelare i detta storpolitiska drama. Och i november var han på plats vid förhandlingarna i Geneve. Frilansjournalisten Petra Socolovsky träffade honom hemma i Washington. Ett land som både står USA väldigt nära och som samtidigt har ett väldigt konfliktfyllt förhållande till Iran är Israel. Därför är det inte konstigt att man i där har reagerat starkt på den senaste tidens utveckling. Men reaktionerna har varit mycket olika i olika politiska läger. Konflikts Ivar Ekman ringde upp Aluf Benn, chefredaktör på den liberala tidningen Ha'aretz. och ledarskribenten Sarah Honig på konservativa Jerusalem Post. Ett annat land som också uttryckt oro över närmandet mellan Iran och Usa, är Usas andra nära allierade i Mellanöstern - Saudiarabien. För saudierna tolkas avtalet som skrevs i november som bara ytterligare ett tecken - i en lång rad - på att USA är på väg att distansera sig från Saudiarabien. Och det har skapat panik, förklarade Mehran Kamrava, professor och chef för International and Regional Studies at Georgetown University's School of Foreign Service in Qatar när Konflikts Kajsa Boglind ringde upp honom på kontoret i Doha. I studion kommenterar Frida Stranne, statsvetare och gästforskare vid American University i Washington tillsammans med Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare:Ivar Ekman [email protected] Producent:Kajsa Boglind [email protected] Tidigare Konfliktprogram på om relationen mellan USA och Iran:

OS i Rysslands krutdurk
Jan 11 2014 56 mins  
Om Olympiska spel bland förbittrade folk, oläkta sår och i rädslan för terrorn. Vinter-OS i ryska Sotji sätter fokus på Rysslands mest oroliga landsdel där minnet av kriget är färskt och där terrordåd är en del av vardagen. Hör röster från Krasnaja Poljana, Maikop, Nevinnomyssk, Pjatigorsk, Groznyj och Moskva. Strax före nyår dödades 34 människor i två självmordsattacker i den sydryska staden Volgograd, norr om OS-staden Sotji. Attentaten kopplades snabbt samman med läget i de oroliga republikerna i norra Kaukasien, där Sotji ligger. Med mindre än en månad kvar till OS sätter Konflikt fokus på området mellan Svarta havet i väst och Kaspiska havet i öst som är ryska Nordkaukasien. Konflikts producent Johanna Melén, till i höstas Sveriges radios Moskvakorrespondent, återvänder till sina resor i regionen och berättar om tjerkesserna som inte kan glömma hur deras land togs ifrån dem, om de unga i Stavropolregionen som inte längre vill vara en del av Kaukasien, om imamen i Pjatigorsk som räds extrema islamister och om Usman i Groznyj som genomlevt en förvisning, två krig och som nu söker sin försvunna son. Vi möter också grekerna Volodja och Jevdokija i OS-byn Krasnaja Poljana som hoppas att OS ska föra något gott med sig till deras hemtrakt. I studion finns journalisten och Rysslandskännaren Torgny Hinnemo och med från en studio i Genève Benedicte Berner, ordförande för människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. På ett kafé i Moskva träffar Johanna Melén författaren Alisa Ganijeva, uppväxt i Dagestan, och som skrivit en roman där nationalisternas krav på en uppdelning mellan Ryssland och Kaukasien blivit verklighet. Hon berättar om oviljan från många ryssars sida att se Kaukasien som en fullvärdig del av landet men vittnar också om en ökad radikalisering bland jämnåriga hemma i Dagestan. Och på telefon från Moskva ger Kaukasienkännaren Aleksej Malasjenko sin förklaring till varför den ryska ledningen har så svårt att komma till rätta med problemen i Nordkaukasien. Programledare: Daniela Marquardt [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected]


Vägval i knarkkriget - del 2
Jan 04 2014 57 mins  
Om kriget mot knarket och kampen om knarket. Trots mer än trettio års förbudspolitik ökar användandet av marijuana i Sverige. Borde vi ge upp idén om ett narkotikafritt samhälle och i stället satsa på lagligt och närodlat - som danska politiker föreslår? Eller skulle det vara ett svek mot samhällets allra svagaste? Hör röster från Hisingen, Köpenhamn och Uruguay om möjliga vägval i kampen mot narkotikan. Konflikt följer upp en sändning från i höstas om den internationella debatten om legalisering av cannabis. Det var ett program med reportage från Sverige, Uruguay och Mexiko - länder som fick representera olika sätt att se på knarkfrågan. Här i Sverige - konstaterade vi då - finns väldigt lite frågasättande av den restriktiva politik som förts sedan 80-talet. Men bristen på debatt beror inte på brist på problem att debattera. Antalet narkotikarelaterade dödsfall ökar i Sverige, enligt experter som Konflikt talat med, och allt fler kriminella gäng tjänar pengar på och strider om knarkhandeln, som dessutom blomstrar mycket på grund av en ny mycket mer tillåtande attityd till hasch och marijuana bland ungdomar. Det här är ett ämne som måste diskuteras och debatteras, kände vi på Konfliktredaktionen. I ”Vägval i knarkkriget – del 2” fokuserar vi på Sverige. Gäster i studion är Isabella Jernbeck, Moderaternas talesperson för narkotikafrågor, Hanna Wagenius från Centerns ungdomsförbund, Christoffer Bohman, narkotikaansvarig på citypolisen i Stockholm och Johan Anderberg, reporter på tidningen fokus och författare till boken Cannabusiness. För frågan om legalisering av marijuana är inte bara stor i Latinamerika. I USA kan man numera köpa marijuana på apotek i flera delstater, och också i Nederländerna, Tjeckien, Portugal och Spanien finns olika varianter av laglig marijuana. Vi börjar programmet i vårt grannland Danmark, där har flera tunga politiker i Köpenhamn, bland annat stadens socialborgarråd Mikael Warming, i flera år kämpat för samma sak, delvis med samma argument som förts fram i Latinamerika. Konflikts Julia Lundberg begav sig till Pusher Street i fristaden Christiania. Mycket av den danska problematiken finns också här i Sverige. Marijuana är lättillgängligt även för svenska tonåringar och våldsamma gänguppgörelser om cannabishandeln har skakat flera svenska förorter. I Göteborg har till exempel de upprepade skottlossningarna beskrivits som ett haschkrig. Konflikts Kajsa Boglind åkte dit i höstas och började med att ta spårvagnen ut på Hisingen, en av de stadsdelar som drabbats värst. Kommer narkotikafrågan bli en viktig fråga under valrörelsen under valrörelsen? Knappast, trodde Konflikts gäster i studion. Hör också vad Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg tror om knarkfrågans eventuella valpolitiska potential. Producent: Anja Sahlberg Programledare: Kajsa Boglind

Vem är människa?
Dec 28 2013 56 mins  
Om flykten, döden och kampen för att vara människa. Konflikt blickar tillbaka på året som gått, och ser sjunkna båtar, ett värmländsk hälsohotell och en syrisk tragedi. Men vi blickar också framåt, mot ett år fyllt av val, när plötsligt många fler än flyktingar får anledning att ställa sig frågan: Hur mycket människa är jag? Hör nytt reportage av Randi Mossige-Norheim, intervju med Fabrizio Gatti och bitar ur det gångna årets Konflikt. Den italienska ön Lampedusa har under hösten varit i blickfången på grund av att flera båtar med flyktingar sjunkit med katastrofala följder - hundratals människor har drunknat. Ibland allt som vi berättat om i årets Konflikt så känns det här dramat på Medelhavet som det viktigaste att påminna om. Det är ett drama där utvecklingen i framförallt Syrien, men även i länder som Eritrea, möter den alltmer bistra politiska verkligheten här i Europa. Ett möte med fruktansvärda konsekvenser, både möjliga, i framtiden, och idag. Den första katastrofen inträffade den 3 oktober. Nära 400 människor dog, de flesta från Eritrea. Nu pågår rättegången i Italien mot båtens kapten. Och livet går vidare för de som överlevde och för de som är anhöriga till dom som dog. De anhöriga finns spridda över hela världen, de bor i Eritrea, Tyskland, Kanada, USA, England. Randi Mossige-Norheim berättar deras historia. En person som ägnat många år åt att försöka förstå och sedan berätta om denna migranternas och flyktingarnas verklighet är Fabrizio Gatti. Han är italienare och journalist, och författare till boken "Bilal", som kom ut på svenska tidigare i år och då fick mycket uppmärksamhet. I "Bilal" har Fabrizio Gatti själv rest en av de rutter som tar folk till Europa - den rutt som kallas slavrutten, genom Sahara, via Libyen, till Lampedusa, och sedan vidare till tomatodlingarna i Apulien och byggarbetsplatserna i norra Italien. Gatti skriver för tidskriften L'Espresso å har på senare tid intensivt bevakat katastroferna vid Lampedusa. Det berättade han när han nyligen kom på besök till Sverige och Konflikts Ivar Ekman honom på Arlanda. Sverige har ju kommit att spela en ganska stor roll i det här dramat, genom att många Syrier flyr just hit - mer än 15 000 sen årets början - och i synnerhet sen Migrationsverket tidigare i höstas beslutade att ge människor på flykt undan kriget i Syrien permanent uppehållstillstånd, och därmed möjligheten att ta hit sin familj. Av den här anledningen reste Konflikts Julia Lundberg tidigare i höstas till det lilla samhället Ekshärad i norra Värmland. Där köpte mångsysslaren Bert Karlsson det nedlagda hälsohotellet Wermlandia i början av året, och gjorde om det till asylboende. Det var många som trodde, eller kanske framförallt, hoppades, att båtkatastroferna skulle Europas politik i förhållande till flyktingar från Syrien. Men så har det inte blivit. Nyligen publicerade Amnesty international en rapport med titeln An international failure: The syrian refugee crisis. Rapporten beskrev hur 2,3 miljoner människor flytt Syrien undan kriget där. Och ett sätt å hjälpa flyktingarna - så att de slipper göra den här farliga resan över Medelhavet - det är att erbjuda dom så kallade kvotflyktingsplatser. EU, med mer än 500 miljoner invånare, har erbjudit drygt 12 000 sådana platser. Det utgör en halv procent av det totala antalet flyktingar som lämnat Syrien. Och som en direkt konsekvens av detta blir dom fruktansvärda ödena bara fler. Fyrabarnsmamman Soha Afifis öde har skakade om många under hösten. Hon hade flytt Syrien, och gav sig av i båt från Egypten med sina fyra döttrar i hopp om att nå Europa och så småningom Sverige, där hennes systrar bor. Vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén träffade henne inspärrad på ett häkte i Alexandria, och Konflikts Daniela Marquardt träffade systern Neda i Umeå. Producent och programledare: Ivar Ekman

Yttersta högern och rädslan
Dec 21 2013 55 mins  
Om Europas högerextremister och främlingsfientliga på frammarsch och växande väljarstöd som får varningsklockor att ringa. Är rädslan befogad eller överdriven? Om ett nytt politiskt landskap som möjligen tar form i takt med att högerpopulister blir mer rumsrena. Vad döljer sig bakom partiernas putsade fasader? Hör reportage från franska Nationella frontens stormöte i Alsace och företrädare för bulgariska högerextrema partiet Ataka. Oroliga röster har hörts från toppolitiker, analytiker och kommentatorer den gångna hösten sedan en opinionsundersökning i Frankrike visat att var fjärde fransman tänkte rösta på Front National i vårens Europaparlamentsval. Front Nationals ledare Marine Le Pen har under hösten arbetat aktivt för att bilda en allians av partier på yttersta högerkanten och målet är att tillsammans bilda en egen grupp i Europaparlamentet. Allt det här har fått några av EU:s främsta företrädare, kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso och Europaparlamentets talman Martin Schultz, nationella ledare, som Italiens premiärminister Enrico Letta, liksom analytiker och kommentatorer slå larm och varna för vad man betecknar som en högerpopulistisk backlash i Europa. Konflikts Anja Sahlberg reste till Frankrike för att titta närmare på Front National som under Marine Le Pens ledning fått en ny och mer rumsren fasad, men bakom den nya framtoningen driver partiet samma gamla hjärtefrågor: invandring, säkerhet och frän EU-kritik. Medan Front National gör allt för att uppfattas som vilket parti som helst och gör sig av med partimedlemmar som uttrycker sig rasistiskt finns det politiska företrädare i andra EU-länder som inte hymlar med fientligheten mot invandrare och minoritetsgrupper. I Bulgarien, har det högerextrema partiet Ataka 23 ledamöter i det nationella parlamentet. Ekots reporter Margita Boström träffade en av Atakas ledande frontfigurer, parlamensledamoten Magdalena Tasheva. Samtidigt som många slagit larm om framgången för högerpopulistiska och högerextrema partier i Europa så avfärdar nederländaren Cas Mudde, en av de mest etablerade forskarna om Europas radikala högerrörelser, uppfattningen att radikalhögern är på snabb frammarsch och förklaringen att det skulle bero på den ekonomiska krisen. Konflikts Daniela Marquardt har intervjuat honom. I studion medverkar Annika Ström-Melin, journalist på DN som länge bevakat Europapolitik, och Sara Duarte från antirasistiska organisationen Expo. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Jalal Lalouni

Vad vill Putin?
Dec 14 2013 55 mins  
Om en ledare på jakt efter en idé. En jakt som hittills mest lett till splittring och som gjort Putin till Svarte Petter i omvärldens ögon. Vad vill han med sina intriger i Ukraina och Syrien? Vart för han Ryssland med allt prat om homosexualitet och kyrkan? Konflikt sänder direkt från Moskva om mannen som på en gång verkar så mäktig - och så svag. HÄR FINNS HELA INTERVJUN MED ANDERS ÅSLUND - Vilka är vi - ryssländare? Vilka vill vi vara? Det är frågor som allt oftare hörs i vårt samhälle. Så sa Rysslands president Vladimir Putin under ett tal han höll i september. En del såg det som ett slags linjetal - som faktiskt delvis gav svar på den stora fråga, Vad vill Putin? Eller i alla fall, Hur tänker han? - Vi har lämnat den sovjetiska ideologin bakom oss, det är omöjligt att ta den tillbaka. Anhängare av extrem konservatism, som hyllar hur det var i Ryssland före 1917 är också fel ute - precis som förespråkarna för västerländsk ultraliberalism, sa Putin vidare. Så vad ska Ryssland välja i stället? Konflikt sänder från Sveriges Radios kontor vid Trädgårdsringen i Moskva. Medverkande är Fjodor Lukjanov, chefredaktör för tidskriften Russia in Global Affairs; Anna-Lena Laurén, korrespondent för Svenska Dagbladet samt finländska Hufvudstadsbladet, som också har skrivit flera böcker om Ryssland och före detta Sovjet. Med på Skype från Ukrainas huvudstad Kiev finns också Sveriges Radios Moskvakorrespondent - Maria Persson-Löfgren. De senaste två åren har varit dramatiska i Ryssland, och många har börjat undra vart Putin för det land han leder sedan nära 14 år. För så lite som två år sedan var det stora demonstrationerna just vid den här tiden, som gav många hopp om förändring. Men de slogs i stället ner och ebbade ut. Sedan följde fängelsedomarna mot aktivisterna i Pussy Riot för deras regimkritiska punkbön i Moskvas frälsarkatedral. Och så har en rad lagar väckt uppståndelse, inte minst den så kallade "antihomolagen". Vad är allt detta tecken på? Johanna Melén träffade bland andra Pussy Riot-medlemmen Jekaterina Samutsevitj, tidigare Jeltsin-medarbetaren Georgij Satarov, samt journalisten och författaren Anna Arutunjan för att få svar på den frågan. Ett annat område där det hänt mycket är i Rysslands relationer med omvärlden. För ett par månader sedan gjorde ju Putin något av en diplomatisk kupp och lyckades sätta stopp på USA:s planerade anfall mot Assad-regimen i Syrien. Det här fick till och med tidskriften Forbes att utse Putin till världens mäktigaste man nyligen. Ryssland också spelat en stor roll i förhandlingarna kring Iran. Men när det gäller Rysslands utrikespolitik så är det förstås Ukraina som är i blickfånget just nu. För att redan i denna utveckling träffade Konflikts Johanna Melén dels oppositionspolitikern Vladimir Ryzjkov - som i Putins mer aggressiva och Västkritiska utrikespolitik ser något mycket farligt - och dels ringde hon Natalja Narotjnitskaja, historiker och utrikespolitisk analytiker som står president Vladimir Putin nära - som förstås ser saken mycket annorlunda. Hör också ekonomen och Rysslands-kännaren Anders Åslund, som var inblandad i att försöka reformera den ryska ekonomin på 90-talet. Han forskar idag i USA, men följer Ryssland nära och skriver bland annat regelbundet i tidningen Moscow Times. Konflikts Ivar Ekman intervjuade honom. Producent: Ivar Ekman [email protected] Programledare: Johanna Melén [email protected]

Mandelas arv och Sveriges svek
Dec 07 2013 55 mins  
Om en hjälte som har gått ur tiden - en ikon, en legend redan under sin livstid. En våg av varma hyllningsord sköljer över världen, men hur vårdar vi Nelson Mandelas arv? Hur förvaltar vi hans maning till fred, försoning och demokrati? Vad hände med Sveriges vänskap efter apartheidregimens fall - blev goda affärer viktigare än goda gärningar? Sverige var en avgörande vän i kampen mot den sydafrikanska rasdiskrimineringspolitiken apartheid. Bara några veckor efter hans frigivning i februari 1990 var Sverige det första landet utanför Afrika som Nelson Mandela besökte. Men vad blev det egentligen av den vänskapen när kampen var över? En av landets mest framträdande ledare, vid sidan av Nelson Mandela, är ärkebiskop Desmond Tutu. Hans stora tacksamhet till Sverige tyngs också av sorg över det svek han ser i vännens iver att pracka på det fattiga Sydafrika krigsflygplan. Hör frilansjournalisten Fredrik Sperlings reportage om deras möte julafton 2008. Och Desmond Tutu är inte ensam om att känna sorg och bitterhet överdet han uppfattar som Sveriges svek mot Sydafrika. Sydafrikanen Andrew Feinstein har i över ett decennium forskat om världens vapenhandel, inte minst den ökända JAS-affären mellan Sverige och Sydafrika. Resultatet blev boken The Shadow world - skuggvärlden. Dessförinnan var han aktiv i ANC under 90-talet och satt i det sydafrikanska parlamentet några år. Men när han krävde att vapenhandeln skulle granskas ordentligt blev han motarbetad och lämnade till slut både partiet och landet. Hör Konflikts Anja Sahlbergs intervju med Andrew Feinstein. Hör också samtal med Pierre Schori, tidigare socialdemokratisk biståndsminister, Magnus Walan från biståndsorganisationen Diakonia och Marika Griehsel, Afrikakännare och tidigare SVT:s korrespondent i Sydafrika. Konflikt ställer också frågan om hur det kommer sig att Sydafrika - nästan 20 år efter apartheidregimens falll inte har kommit längre i att jämna ut de stora klasskillnaderna och förbättra levnadsvillkoren? Frågan är högaktuell i landets många gruvsamhällen. Den nionde februari i år sände Konflikt programmet "Gruvdrift eller rovdrift" - om mineraler, mord och misär i Sydafrikas gruvnäring. Vad det blev av de bättre villkoren och högre löner som utlovades efter massakern på över 30 gruvarbetare i Marikana, sommaren 2012? Hör reportage av Sveriges Radios tidigare medarbetare Malin Olofsson, gjort för Konflikt i början av det här året. Vad är det för utmaningar ANC står inför idag? Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg beskriver stämningen utanför Nelson Mandelas hem i Johannesburg. Hör cokså samtal med Sveriges Radios tidigare Afrikakorrespondent Maria Sjöqvist på plats i Johannesburg tillsammans med forskaren Ylva Gumede. Producent: Kajsa Boglind Programledare:Daniela Marquardt

FN på krigsstigen
Nov 30 2013 55 mins  
Om ett FN på krigsstigen i Kongo. De blå baskrarna attackerar - och vinner snabba segrar. Är ett mer aggressivt FN framtidens melodi och är det en helt bra idé? Och varför har Sverige valt NATO-ledda operationer framför insatser under FN-flagg? Reportage från Östra Kongo, Östermalm och Märsta, och så samtal i studion om fredsoperationernas framtid. Vi börjar i östra Kongo-Kinshasa, där FN funnits på plats i över ett decennium utan att lyckas skapa fred och stabilitet. Botten nåddes i november 2012 då provinshuvudstaden Goma intogs av rebellrörelsen M23 medan FN-styrkan stod bredvid och såg på. Det blev också en vändpunkt. Med hjälp av en ny resolution skapade FN för första gången en offensiv stridsstyrka, en elitstyrka på 3 000 man som på kort tid, tillsammans med den kongolesiska armén, lyckades besegra rebellerna. Hör reportage av Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg som besökt trakterna kring Goma i östra Kongo-Kinshasa där de värsta striderna utspelades i början på november. Hör också ett samtal om läget i Kongo och om FN:s nya roll med Maria Eriksson Baaz, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, Annika Hilding Norberg, chef för det Internationella forumet för utmaningar i fredsoperationer och Jan Gunnar Isberg, pensionerad brigadgeneral med lång erfarenhet av internationella insatser. Vi gör också en historisk tillbakablick till svenskarna som tjänstgjorde för FN i Kongo redan på 1960-talet och som hamnade i strid för första gången på nära 150 år. I Johanna Meléns reportage frågar sig Kongoveteranen Bengt Wicksén om det faktiskt finns något alternativ till FN när det gäller att skapa fred i världen medan Bror Svärd undrar om det faktiskt är FN:s uppgift att strida. Försvarsminister Karin Enström svarar på frågan varför så få svenskar i dag deltar i FN-ledda fredsuppdrag och varför Sverige i stället har valt Natoledda insatser, som de i Kosovo och Afghanistan. Och vad händer nu när Nato och USA alltmer drar sig tillbaka från världens krishärdar? Producent: Johanna Melén Programledare: Ivar Ekman

Renskiljning och gruvboom i Sameland
Nov 23 2013 55 mins  
Om gruvplanerna som väcker både framtidshopp och fruktan. Kan brytning i Kallak rädda bygden med jobb eller innebär det döden för en tusenårig livsstil? Hör röster från Jokkmokk, Nya Zeeland och Stockholm om ett Sverige som blundar för sitt koloniala arv och gång på gång drar på sig kritik från FN för att man inte respekterar sitt enda urfolk. Konflikt sänder direkt från renskiljningen i Tjåmotis nio mil norr om polcirkeln. Kallak är bara den senaste i raden av omstridda provbrytningar efter nya malmfyndigheter. Och framför allt har den kommit att ställa konflikten mellan samers rätt till mark och löften om ekonomisk utveckling och tillväxt på sin spets.Vår reporter Nils Eklund återvände till platsen som i och med protesterna blev den kanske mest laddade manifestationen mot den svenska mineralpolitiken på många år. Hör Jokkmokks kommunalråd Stefan Andersson (s) om behovet av nya jobb och en kommun som lämnas ensam med den större frågan om Sveriges samepolitik. Niklas Spiik från Jåhkågasska sameby, om hotet mot de renskötande samernas verksamhet och som också vill se regeringen lyfta frågan som berör så många fler när jakten på naturtillgångar krockar med urfolkets rättigheter. Motståndet mot gruvplanerna i Kallak börjar oroa det brittiska företaget Beowulf Mining som driver projektet genom sitt lokala dotterbolag Jokkmokk Mining AB. Daniela Marquardt träffade styrelseordförande Clive Sinclair-Poulton under hans snabbvisit i Jokkmokk. I samtalet medverkar också Helena Omma, ledamot i de nordiska samernas samarbetsorgan Samerådet och vice ordförande i renskötarnas internationella intresseorganisation World Reindeer Herders. Rebecca Lawrence, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, leder ett forskningsprojekt om relationen mellan samer och gruvindustrin, om Sveriges ovilja att göra upp med sitt koloniala arv och att det kanske behövs en konflikt som den i Kallak lyfta den större frågan om samers rätt till självbestämmande på den politiska dagordningen. Runt om i världen har nationer med urfolksbefolkning brottats med frågan om vem som bestämmer över mark som traditionellt använts av urfolk och om vilken plats ett urfolk kan ha i ett modernt samhälle.Och många länder har kommit längre i den processen än Sverige. Maurier i Nya Zeeland och indianer i Kanada har idag lagstadgad rätt till större inflytande över användningen av mark jämfört med svenska samer. Konflikts Kajsa Boglind började söka skillnader och likheter i vårt grannland Norge, där folkrättsjuristen och chefen för Samerådets människorättsavdelning Mattias Åhren är verksam vid Tromsö universitet. Många frågor om Sveriges samepolitik och FN-kritiken mot bristande respekt för samernas rättigheter som urfolk har vi försökt ställa direkt till ansvarige ministern Eskil Erlandsson. Men både han och näringsminister Annie Lööf har avböjt att medverka. Carina Mårtensson vid enheten för bland annat samefrågor på landsbygdsdepartementet kommenterar den upprepade internationella kritiken mot Sverige och betonar vikten av dialog. Producent: Kajsa Boglind Programledare: Daniela Marquardt

Dragkampen mellan Ryssland och EU
Nov 16 2013 55 mins  
Om den hårdnande kampen i EU:s östra grannskap. Hör reportage från Kiev om chokladkrig och mänskliga sopor, från Bryssel om risken att EU fastnar i ett geopolitiskt träsk. Hör också om brandbomber och homofobi i Armenien, och Carl Bildt som svarar på frågan: Varför har Sverige gett sig in i den allt känsligare konfrontationen mellan öst och väst? Det är mycket som står på spel under det toppmöte som hålls mellan EU och unionens östra grannar i Vilnius den 28-29 november. Länge var det Östliga partnerskapet ett typiskt EU-projekt av stora men ganska luddiga visioner, små konkreta steg och förhandlingsrundor. Men när Ryssland i somras på allvar klev in i ringen blev det som varit en stillsam, byråkratisk process en högst konkret kamp. I Ukrainas huvudstad Kiev besöker programmets producent Johanna Melén chokladfabriken som blivit något av en symbol för den här kampen. Och hon träffar bland andra Ukrainas före detta försvarsminister Anatolij Grytsenko som säger att läget för en ukrainsk EU-integration aldrig varit så gynnsam som nu. I Kiev pratar Sveriges Radios Brysselkorrespondent Jens Möller med analytikern Amanda Paul som saknar en tydligt strategi från EU:s sida när det gäller det Östliga partnerskapet. Hör också en intervju med den armeniska konstnären och musikern Tsomak Oga som fått asyl i Sverige och som nu oroar sig för vad det betyder för hennes land Armenien att man nu valt att gå med i den ryskledda tullunionen i stället för att närma sig EU. Och så berättar utrikesminister Carl Bildt om hur han ser på framtiden för det Östliga partnerskapet och varför han själv tycker att projektet är så viktigt. Programledare: Ivar Ekman Producent: Johanna Melén


Flyktinglotteriet
Nov 09 2013 54 mins  
Om resan med livet som insats: syriska flyktingar som drunknar i Medelhavet, hamnar i egyptiskt häkte eller får fira i värmländska Ekshärad. Vem är ansvarig för dödslotteriet i skuggan av Europas allt tätare gränser? Finns det några alternativ? Hör migrationsministern om Sveriges roll, förtvivlade anhöriga som vädjar om humanitet och lättade flyktingar som kommit i hamn. På flykt undan kriget i Syrien försökte fyrabarnsmamman Soha Arifi ta sig över Medelhavet till Europa och vidare till Sverige där hennes systrar lever med sina familjer. Men resan slutade i en katastrof. Tre av hennes döttrar drunknade när den överfyllda båten gick under. Dessutom förlorade Soha Arifi den syster som också befann sig med på resan, och har nu ansvar för hennes fyra barn. En månad senare sitter de fortfarande inspärrade i häkte i Alexandria där Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén träffade dem. Och nu hotas de av utvisning tillbaka till Syrien. I Umeå träffar Konflikts Daniela Marquardt systrarna Neda och Muna som kämpar förtvivlat för att få hit systern och syskonbarnen. Varför kan Sveriges och Europas ledaren inte visa lite medmänsklighet, undrar de. Frågan går till migrationsminister Tobias Billström som medverkar i samtal tillsammans med Cecilia Uddén. Medan migrationsministern förespråkar en utvidgning av kvotflyktingsystemet för att underlätta för fler flyktingar att komma till Europa, finns det andra röster inom alliansen som vill gå längre. Folkpartiet föreslår ett europeiskt asylvisum. Det är orimligt att visum bara beviljas för turism, arbete eller släktträffar men inte för den som söker asyl säger partistyrelseledamoten Frida Johansson Metso. Hon tror också att den negativa opinionen mot flyktingar i Europa håller på att svänga efter tragedierna i Medelhavet. Reporter Johanna Melén har intervjuat henne. Hittills i år har drygt 12.000 syrier lyckats ta sig hela vägen till Sverige. Här räknar de med en fristad men den gäller inte alla. På flyktingförläggningen Wermlandia i värmländska Ekshärad bor Fadi al Khatib som nyligen fick permanent uppehållstillstånd och Fadi Alkabra som fått avslag på sin asylansökan. Nu måste han tillbaka till Italien, där kommer han inte att kunna återfölrenas med sin fru och två barn som lever i ett flyktingläger i Damaskus. Reporter Julia Lundberg träffade de båda männen vars framtid nu ser så olika ut. Christer Zettergren, Migrationsverkets omvärldschef och Gregor Noll, professor i folkrätt vid Lunds universitet medverkar i fortsatt samtal om människors rätt till och behov av skydd som krockar med EU:s allt tätare gränser. Programledare: Daniela Marquardt Producenter: Kajsa Boglind och Johanna Melén

Vägval i knarkkriget - del 1
Nov 02 2013 55 mins  
Om förbudspolitik, haschromantik och knarkkrig i Latinamerika och på Hisingen. Medan allt fler länder väljer att legalisera marijuana ligger den svenska restriktiva politiken fast. Men hur går det egentligen med vår dröm om ett narkotikafritt samhälle? Hör röster från Mexiko City, Montevideo och Göteborg om möjliga vägval i kampen mot narkotikan. Hur kommer det sig egentligen att så många länder samtidigt ger upp idén om att förbjuda narkotikan i sina samhällen? Och vad har vi i Sverige för skäl att fortsätta vår restriktiva politik om så stora delar av världen väljer en helt annan väg? En av de tydligaste förklaringarna till varför flera länder i Latinamerika överväger att legalisera knarkproduktion är det kaos och den misär som det USA-stödda kriget mot narkotikan har orsakat. Narkotikakarteller i Mexiko har med pengar från knarksmuggling fått enorm makt och kampen mellan kartellerna och mellan stat och karteller är extremt blodig. Över 60 000 människor har dött i narkotikarelaterat våld de senaste åren. Samma debatt och ifrågasättande av den restriktiva drogpolitiken pågår på många håll på kontinenten. Det kanske främsta exemplet är det lilla tremiljonerslandet Uruguay, som i dagarna kommer att rösta igenom en ny lag som helt legaliserar marijuana - hela kedjan från produktion till konsumtion. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till Montevideo och mötte politiker, haschrökare och lobbyister på frammarsch. Svensk narkotikapolitik har legat fast sedan 80-talet med visionen om det narkotikafria samhället som ledstjärna. Legalisering eller ens avkriminalisering är definitivt inte aktuellt - eftersom man här i Sverige ser straff också för ringa narkotikainnehav som en av de viktigaste metoderna för att hålla nere narkotikaanvändandet. Att skilja på lättare och tyngre droger har inte heller varit den svenska linjen - eftersom hasch, menar många, är inkörsporten till tyngre narkotika. Men hur framgångsrik har egentligen den svenska politiken varit? Hur nära det narkotikafria samhället befinner vi oss idag? För att ta reda på det åkte Konflikts programledare Kajsa Boglind till Göteborg, staden där hon växte upp, men där mycket förändrats sedan dess. Marijuana har blivit vanligare och kriminella gäng har fått ett allt större inflytande. Inget av detta hade uppmärksammats speciellt mycket förrän gängen började skjuta på varandra i det som senaste tiden börjat beskrivas som ett haschkrig. Konflikt fortsätter till det land som blivit själva symbolen för den misslyckade narkotikapolitiken - Mexiko. 60 000 människor beräknas ha dött i knarkkriget som rasat där i flera år, ännu fler har skadats, kidnappats och hotats. Även där talar alltfler om att istället legalisera - till en början cannabis, senare kanske även andra droger. För några veckor sedan hölls en konferens om just den frågan i Mexicos kongress, som Lotten Collin besökte. Hur ska då Sverige förhålla sig till den omsvängning i narkotikafrågan som stora delar av världen verkar stå inför? Sveriges stolthet - att så relativt få ungdomar använder narkotika - kommer det att bestå när tonåringar kanske får sin första droginformation från flashback och andra internetsajter och inte samhällskunskapsboken? Kajsa Boglind tog med sig de här frågorna till socialdepartementet för att höra hur den ansvariga ministern Maria Larsson ser på trenden i världen. Producent: Anja Sahlberg Programledare: Kajsa Boglind

Politisk islam i en återvändsgränd?
Oct 26 2013 55 mins  
Om protester och parlament - snart tre år efter revolterna mot arabvärldens mest långlivade diktaturer. Vilken väg väljer de trevande demokratierna? Kaos i Egypten, kris i Tunisien - har politisk islam fastnat i en återvändsgränd? Och vad händer med Turkiet, som ville vara förebild, när ilskan växer mot premiärminister Erdogans smygande islamisering? Reportage från Istanbul, Tunis och Kairo och samtal med gäster från universiteten i Edinburgh och Trondheim. I veckan var det precis två år sedan Tunisien höll de första demokratiska valen i landets historia. Men istället för att fira, brottas Tunisien sedan flera månader med att hitta en lösning på den politiska kris som lamslagit landet efter morden på oppositionspolitikerna Mohamed Brahmi och Chokri Belaïd. Regeringskoalitionen med islamistpartiet Ennahda möter allt hårdare kritik. Oppositionen anklagar regeringen för att inte ta itu med de militanta islamistgrupper som misstänks ligga bakom morden. Sedan månader tillbaka kräver oppositionen regeringens avgång - krav som återigen hördes på Avenue Bourgiba under onsdagens demonstrationer, där också frilansreportern Fanny Härgestam fanns på plats. I Egypten har det snart gått fyra månader sedan landets folkvalde president Mohamed Mursi avsattes av en folkligt uppbackad militärkupp. Brödraskapet lyckas samla till mindre demonstrationer över hela landet i stort sett varje fredag - det pågår även demonstrationer på universiteten, men de flesta undersökningar tyder på att en majoritet av det egyptiska folket stödjer den så kallade militärkuppen. Brödraskapet, som möjligen hade räknat med ökad sympati efter den blodiga stormingen av protestlägret på Rabaa al adawiya i somras, och gripandet av nästan hela ledarskapet, har enligt de flesta bedömare kalkylerat helt fel, de avläste inte den opinionssvängning som skett det senaste året och insåg inte hur impopulära de blivit. Reportage av Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Med oss i Konflikt för tala om utsikterna för politisk islam efter de arabiska revolterna är sociologen Emin Poljarevic, expert på sociala rörelser i Mellanöstern och Nordafrika, forskare vid universitetet i Edinburgh och Ulrika Mårtensson, professor i religionshistoria vid universitetet i Trondheim, som bland annat forskar om islamistideologier. Det turkiska partiet AKP kallar sig ett konservativt parti, medan kritiker hävdar att partiet försöker smygislamisera Turkiet. AKP och dess ledare Erdogan har setts som förebilder i den muslimska världen, genom att kombinera marknadsekonomi och muslimska värderingar. Efter de arabiska upproren har Turkiet försökt bli en storspelare i regionen. Turkiet är numera en av Syriens hårdaste kritiker, och har öppet stöttat det muslimska brödraskapet i Egypten, men analytiker varnar för att Turkiet gått från att ha goda relationer i regionen, till att skapa fiender. Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson rapporterar från Istanbul. I Algeriet är det islamistiska partiet FIS fortfarande förbjudet efter det avbrutna valet 1992 och det blodiga inbördeskrig som sedan följde. Men en artikel i tidskriften Jeune Afrique pekar på att islamister åter börjar få vind i seglen inför presidentvalet om ett halvår. Det sker samtidigt som landets president, 76-årige Abdelaziz Bouteflika - lider av en bräcklig hälsa. Muslimska Brödraskapets gren i Algeriet, Mouvement de la Société pour la Paix, MSP, har fått en ny karismatisk ledare; Abderrezak Makri, i sammanhanget ung med sina 53 år. När Konflikts Anja Sahlberg ringde upp honom försäkrade han att de inte har någonting med det förbjudna FIS att göra. Producent: Anja Sahlberg Programledare: Daniela Marquardt

Hotet från al-Shabaab
Oct 19 2013 55 mins  
Om terrorlogik, regionalpolitik och maktkampen som formar al-Shabaab. Vad var det egentligen för grupp som genomförde attacken mot köpcentret i Nairobi i september? En desperat regional milis på fallrepet eller en slipad modern variant av al-Qaida? Hör röster från Nairobi, Mogadishu, Tensta och Drammen om vilka al-Shabaab egenligen är. Det har gått fyra veckor sedan terrorattacken mot köpcentret Westgate i den kenyanska huvudstaden Nairobi. Maskerade män stormade då byggnaden, kastade handgranater och sköt mot personal och kunder. Attacken övergick i ett gisslandrama som pågick i tre dagar. Nära 70 människor dog, de flesta civila. Den grupp som snabbt tog på sig skulden för dådet var al-Shabaab, fram tills dess en ganska okänd somalisk islamistmilis, okänd åtminstone utanför Östafrika. Men i samband med uppmärksamheten efter attacken har flera olika bilder av gruppen tonat fram; Å ena siden bilden av al-Shabaab som en modern och uppgraderad version av al-Qaida med kapacitet att slå till var som helst när som helst. Å andra sidan bilden av en splittrad och försvagad milisgrupp som måste genomföra attacker utomlands för att verka relevanta för sina egna landsmän. I Konflikt ställer vi oss frågan Vad al-Shabaab egentligen är för något, hur mycket makt man har i Somalia och i vilken utsträckning gruppen utgör ett hot mot omvärlden. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg begav sig till förorten Eastleigh i den kenyanska huvudstaden Nairobi. Eastleigh kallas ofta för "Lilla Somalia" eftersom stadsbilden domineras av de omkring 30 000 somalier som bor där. Här är al-Shabaab mycket närvarande, många är rädda för dem och beskriver gruppen som ett ofta diffust hot. Efter Westgateattacken har flera internationella analytiker frågat sig hur man ska tolka attentatet. Var det en styrkeuppvisning som pekar mot att al-Shabaab nu är på väg att spela i al-Qaidas klass som stort internationellt terrornätverk? Eller är attacken i själva verket ett svaghetstecken - just för att man ser sig tvungen att ta till den här nationalistiska retoriken för att göra sig relevant för de egna landsmännen? Konflikts producent Johanna Melén började med att ringa upp en av världens främsta al-Shabaabkännare, amerikanske professorn Ken Menkhaus. Samtalsgäster är Ida Gure, tolk med rötter i Somalia, Mats Utas, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet och Maria Sjöqvist, Sveriges Radios tidigare Afrikakorrespondent. När vi på Konflikt i december senast gjorde en Somaliasändning hade vi med 23-årige Abdirahim Hassan som gäst hos oss för att tala om framtiden i Somalia, en framtid som trots mycket fortsatt elände ändå började se lite ljusare ut. Abdirahim hade dragit igång en ungdomsverksamhet i Somalia och idén var bland annat att hitta sätt att minska lockelsen från extremistiska rörelser som al-Shabaab. Abdirahim Hassan beskrev i studiosamtalet då hur al-Shabaab fortfarande satte skräck i folk. Han berättade om rädslan för attacker så fort mörkret föll och om hur det inte gick att köpa cigaretter i vissa stadsdelar eftersom islamistmilisen förbjudit rökning. I augusti reste Abdirahim Hassan till Mogadishu för att vara med och organisera en ungdomskonferens. Men under ett kidnappningsförsök riktat mot en annan deltagare sköts han till döds. Han blev 24 år. Konflikts reporter Moa Larsson åkte till Tensta för att tala med Rashid Muhammed som också var med på resan då Abdirahim Hassan mördades för att höra vad det var som hände och om hur arbetet Abdirahim påbörjade fortsätter idag. Producent: Johanna Melén Programledare: Kajsa Boglind

Klappjakten på migranterna - del 2
Oct 12 2013 55 mins  
Om de hundratals drunknade i vad som kallas migranternas massgrav på tröskeln till Europa. När strålkastarna slocknat - vad händer med de hundratals miljoner människor på drift runt världen? Vad betyder nya policydokument för rättslösa, jagade och ovälkomna migranter? Röster om politikens möjligheter och politisk (o)vilja - från toppmöten i New York till EU:s hjärta i Bryssel. Ett fartyg med runt 200 migranter ombord förliste på fredagen i Medelhavet mellan Tunisien och Sicilien, minst 27 människor omkom. Olyckan inträffade bara en dryg vecka efter att mer än 300 människor drunknade när en flyktingbåt gick under utanför den italienska ön Lampedusa. Men vad händer med alla dem som ger sig av i dag, i morgon, i övermorgon? Om resorna, som börjar långt innan migranterna når fram till båten som för dem i döden vet vi ingenting. Var kom de ifrån och vilka lämnar de efter sig? Vad var det de fruktade och vad var det de drömde om? Vilka blir reaktionerna nu? Kommer vi att få se den gångna veckans indignation i repris? Eller har de officiella rösterna redan blivit avtrubbade? Kanske fångar Emigrantvisan något av den obeskrivliga sorgen över förlorade liv och sönderslaget hopp, av skräcken och utsattheten när att riskera livet är den enda möjligheten att överleva. I det mer än hundrafemtioåriga skillingtrycket skildrades de svenska utvandrarnas fasor till havs: "Vi packades tillsammans uti ett osunt kvav, det var för oss att skåda liksom en öppen grav." "Nu blir en ömklig hunger, med sorg och gråt och gny, en jämmer som sig tränger till himlens höga sky. Och döden gruvligt härjar bland mänskorna ombord, man ser de döda kastas i havets vilda flod." Det har varit en vecka präglad av indignation och skam över de hundratals människor som har fått sätta livet till i sin desperata jakt efter bättre levnadsvillkor. En av veckans upprörda röster tillhörde Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, som Konflikts programledare Daniela Marquardt träffade för en kort intervju i hennes hemstad Göteborg. I EU:s hjärta Bryssel tror varken stadens papperslösa eller experter på något politiskt uppvaknande efter veckans tragedier i Medelhavet. Konflikts producent Anja Sahlberg åkte dit och träffade både papperslösa arbetare och Elizabeth Collet på Migration Policy Institute, MPI, och Michele LeVoy på paraplyorganisationen Picum. Konflikt bjöd in ambassadör Eva Åkerman Börje, som håller i det svenska ordförandeskapet för Global Forum on Migration and Development, och Andrea Spehar, statsvetare med fokus på migration vid Göteborgs universitet, för att prata om migration utifrån ett globalt och europeiskt perspektiv. Den brittiske ekonomiprofessorn Paul Collier, främst känd för boken The Bottom Billion, har nyligen kommit ut med en ny bok om just migration, med titeln Exodus. Syftet är att bidra med en politiskt neutral analys av ett tema som präglas av passion och polarisering, sa han när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom. Producent: Anja Sahlberg Programledare: Daniela Marquardt

Klappjakten på migranterna - del 1
Oct 05 2013 55 mins  
Om migrantarbetarna, som är ekonomiskt nödvändiga men politiskt en alltför tacksam slagpåse. Hör reportage från Malaysia, som ska kasta ut en halv miljon papperslösa; från Moskva, där det förmenta hotet från horderna skapar hat; och från vårt eget Malmö, där livets bekvämligheter har ett osynligt, men högst mänskligt pris. I veckan inträffade den värsta kända flyktingolyckan hittills på Medelhavet. En överfull båt med 500 migranter började brinna utanför den italienska ön Lampedusa. Bara 155 överlevde. Men den här tragedin är bara det senaste exemplet på migranternas svåra situation - i Italien, i Europa, men också i resten av världen. För migranterna finns där, vare sig vi vill eller inte. Vi behöver deras arbetskraft men de är också bland de mest utsatta i vårt globala, turbulenta tidevarv. Hur världen handskas med behovet av migranter samtidigt som man gör så mycket för att bekämpa migrationen håller på att utkristalliseras till en av vår tids verkliga ödesfrågor. Veckans program ägnas åt att besöka några av dom platser där den här kampen mellan ekonomisk nödvändighet och politik opportunism blivit som mest dramatisk, och vi har valt att fokusera på de papperslösa migrantarbetarnas situation. Sveriges Radios ekonomikorrespondent Kristian Åström reste till Malaysia, ett land som byggt mycket av sitt välstånd på migranters hårda arbete, men som nyligen drog igång ett enormt projekt med målet att kasta ut en halv miljon migrantarbetare som vistas illegalt i landet: Ett annat land som kämpar med sin relation till landets många migrantarbetare är Ryssland.Den politiska hösten i huvudstaden Moskva har utvecklats till något som liknar en kampanj mot, ofta illegala, gästarbetare från bland annat de forna Sovjetrepublikerna i Centralasien. Med folkopinionen i ryggen tävlar nu politikerna från alla läger om metoderna för att utvisa dem. Många menar att Rysslands nationalister nu fått grönt ljus för sina utomrättsliga attacker mot gästarbetarna. Samtidigt menar ekonomer och experter att Moskva inte skulle klara sig utan den här billiga arbetskraften. I själva verket är det väldigt många som tjänar på det som allt oftare kallas för Slaveriet. Konflikts nya medarbetare Johanna Melén - som fram tills nyligen var korrespondent i just Moskva - åkte tillbaka dit för att skildra stämningen mot och livsvilkoren för de papperslösa arbetarna: Men hur är då situationen i Sverige? Malmö är staden där migrantarbetarna nog märks mest i Sverige, och samtidigt stan där polisens ökända projekt Reva - Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete - först sattes i verket och först kritiserades. Samtidigt är stan känd för sin billighetskultur där det går att åka taxi, klippa sig och luncha för några tior. Frilansjournalisten Anna Lyrenäs träffade Rami som levt utan papper i Malmö i 7 år: Vi vill passa på att tacka tipsaren, forskaren Anja Franck vid Institutionen för Globala Studier på Göteborgs Universitet, som på djupet studerat framförallt burmesers situation i Malaysia å vars fältarbete också var till hjälp i vårt arbete med reportaget från Malaysia. Hör gärna av er med konkreta tips på ämnen och situationer i Sverige och i resten av världen som ni tycker att vi borde ta upp! Producent: Kajsa Boglind [email protected] Programledare: Ivar Ekman [email protected]

Krig och död i drönarnas tidevarv
Sep 28 2013 55 mins  
Om drönare och kriget som normaltillstånd. Repris av reportage från Jemen där gränsen mellan civila och stridande suddats ut. Vem är skyldig och vem är oskyldig när dödsdomen kommer från ett obemannat flygplan? Hör om al-Qaidaflaggor och 16-åringen som blev ett misstag. Och en färsk diskussion om drönarnas spridning och livet i ett permanent krig. Drönare, eller obemannade luftfarkoster, har varit ett återkommande tema i Konflikt. Vi har berättat om både om den tekniska utvecklingen och om hur drönare är del av en ny, mer diffus och hemlighetsfull form av krigföring, där USA har gått i bräschen, men där flera länder - framförallt då Kina - verkar ligger i startgroparna att börja göra samma sak. Veckans Konflikt ägnas åt en repris av det reportage där vi kommit själva drönarkriget allra närmast. Tidigare i år reste reportrarna Lotten Collin och Daniel Öhman till Jemen, där USA bedrivit en militär kampanj sedan ett par år tillbaka mot terroristgruppen al-Qaida på Arabiska halvön, framförallt med hjälp av drönare. Reportaget sändes första gången i mars, och återsänds i något kortat format. För att diskutera hur drönarna håller på att förändra förhållandet till krig bjöd Konflikt in Caroline Holmqvist, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm. Hon har bland annat skrivit mycket om det moderna krigets villkor, om de allt suddigare gränserna mellan polisiär och militär verksamhet, och de etiska aspekterna. Samuel Bergenwall är säkerhetspolitisk analytiker på FOI och författare till rapporten Drönarkriget i Pakistan, som kom ut i april i år. Programledare: Ivar Ekman Producent: Anja Sahlberg Fler program: |

Övervakningens nödutgångar
Sep 21 2013 55 mins  
Om konspirationsteorier, James Bond-fantasier och kapprustning i kriget som flyttat in i din ficka. Går det att skydda sig när underrättelsetjänster och storföretag vill komma åt informationen i våra datorer och telefoner? Och vem styr egentligen utvecklingen om politikerna inte har någon koll? Hör röster från Rio, Washington och Vegagatan om kampen om kontroll över nätet. Edward Snowden har genom sina avslöjanden om amerikanska topphemliga övervakningsprojekt ruskat om både synen på USA och på den teknik som i dag gör det möjligt att avlyssna och spana på i princip allt vi gör på nätet. Men vem är det egentligen som styr den här tekniska utvecklingen? Vem bestämmer reglerna i det cyberkrig som i dag brutit ut mellan både länder och företag i jakten på varandras hemligheter? Vad finns det för tekniska och politiska möjligheter för den som vill kämpa emot? Konflikt börjar i ett av de länder som reagerat allra starkast på avslöjandena om amerikansk övervakning, nämligen Brasilien. Reporter i Rio de Janeiro var Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin. Gäster i dagens program är Christoffer Kullenberg, nätaktivist och forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, med oss från en studio i Göteborg och Johan Sigholm, officer och doktorand i militärteknik vid Försvarshögskolan i Stockholm, där han undervisar bland annat i informationssäkerhet. Konflikt beger sig också till USA och landets stora IT-industri. Edward Snowden avslöjade ju i somras hur Google, Facebook och flera andra stora amerikanska företag samarbetet med NSA och försett den amerikanska säkerhetstjänsten med uppgifter om privatpersoner. Ändå verkar avslöjandena inte ha påverkat intresset för att använda Facebook, Gmail och de andra tjänsterna som företagen erbjuder. Däremot kommer rapporter om hur företag som specialiserat sig på IT-säkerhet växer i rekordfart. Konflikts producent Katarina von Arndt ringde upp Sasha Meinrath på tankesmedjan New America Foundation i Washington och en av de som ofta hamnar högt på listor över USA:s mest inflytelserika i IT-branchen. Han välkomnar det ökade säkerhetstänkandet. "Det jag fruktar mest är att inget kommer att förändras efter mina avslöjanden", sa visselblåsaren Edward Snowden i en intervju efter att hans avslöjanden blivit offentliga. Men vem kan förändra? Är det våra politiker eller finns kunskapen att påverka i mer anonyma miljöer, långt från partipolitiken? Konflikts reporter Anja Sahlberg började med att söka svaret i en trång lokal på Vegagatan i Göteborg. Tidigare Konflikt om ämnet: Programledare: Kajsa Boglind Producent: Katarina Von Arndt


Kaos i världspolitiken
Sep 14 2013 55 mins  
Om hur turerna kring Syrien blottat djupa skiften i det internationella systemet. USA isolerar sig. Europa samlas kring Tysklands nein!. Och plötsligt framstår Vladimir Putin som världens ledare. Hör tyska pacifister, rumänska USA-kännare och hillbillies från Appalacherna om ifall vi ser slutet för efterkrigstidens Pax Americana. Det har varit en utmaning att hänga med i svängarna kring Syrien den gångna tiden. Från dag till dag har spelplaner kastats över ända och etablerade kartor ritats om. Knappt hade Storbritanniens David Cameron börjat springa i en riktning förrän han fick tvärstanna och vända om. Frankrikes Francois Hollande sprang ivrigt med tills också han måste bromsa in. För att få en bild av hur politiken i den mäktigaste stormakten av alla – i USA – vänts upp och ned fick vår reporter Petra Socolovsky lämna maktens vanliga centrum, Washington DC, och bege sig inåt landet till Morgantown, West Virginia. Vad betyder det här inrikespolitiska skiftet för USAs roll i världen på längre sikt - det som i forskarkretsar brukar kallas "grand strategy"? Ser vi ett USA som vill dra sig tillbaka, som planerar att följa Joans, Cindys och Kevins råd? Och hur tänker man sig i så fall alternativen? En forskare som tittat närmare på detta är Iounut Popescu, ursprungligen från Rumänien och idag verksam som professor i internationell politik på Regent-universitetet i Virginia Beach, nära Washington DC, Han menar att Barack Obamas politik bryter med den etablerade linjen att USA ska ha den globala ledarrollen. USA har länge pressat på Europa för att ta ett större ansvar för säkerheten på den här sidan om Atlanten. Men den senaste tidens förvirring kring Syrien har återigen blottat bristen på en gemensam utrikes- och säkerhetspolitisk strategi. Tyskland är visserligen det land som har varit mest konsekvent med sin motvilja mot att ingripa i krisområden, säger en av de analytiker vi strax ska höra. Men det hindrar inte uppmaningar till rika och mäktiga Tyskland att engagera sig mer aktivt. Men Tyskland har annan uppgift. Vi ska hålla oss framme när det gäller humanitära insatser - inte militära. Det menar Rupert Neudeck, grundare av den kristna och muslimska hjälporganisationen Grünhelme - grönhjälmarna - som bland annat bedriver sjukvård i Syrien. Den senaste tidens utveckling av krisen i Syrien har fått Ryssland att framstå som inflytelserikt, vinnande och mäktigt. Medan Obama har debatterats och kritiserats över hela världen och hemma i USA för sitt förslag att slå till militärt mot Bashar al-Assad har Putin bara genom att säga nej fått sin vilja igenom på punkt efter punkt. Men hur hållbar är den ryska nejsägarpolitiken? Och är den ett tecken på styrka eller svaghet? Konflikts Kajsa Boglind ringde upp en av Rysslands internationellt mest kända politiska analytiker, Lilia Shevtsova för att höra vad Rysslands hantering av Syrienkrisen säger om landets ambitioner i världspolitiken. Med i studion för att prata om de skiften i världspolitiken som nu träder fram ur skuggan av Syrien-konflikten är tre gäster: Hans Blix, tidigare chef för FN:s vapeninspektörer, Gudrun Persson, forskare och Rysslandexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Katarina Engberg, säkerhetspolitisk expert. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman

Vem kan hjälpa Syrien?
Sep 07 2013 55 mins  
Om bristen på bistånd, velande världspoliser och den värsta humanitära katastrofen i vårt århundrade. Kan det verkligen vara omöjligt stoppa blodbadet i Syrien som hittills krävt över hundratusen människoliv? Eller måste det bli ännu vidrigare innan freden har en chans? Hör röster från Damaskus, Sarajevo och Tekniska högskolans kafé om vem som kan hjälpa Syrien. G20-mötet i St Petersburg avslutades på fredagen utan att världens mäktigaste länder lyckades enas om någon åtgärd för att få slut på våldet i Syrien Rysslands president Vladimir Putin och Usas president Barak Obama är fortfarande totalt oeniga om vem som ligger bakom kemattacken i Syrien och därmed saknas möjlighet för Fn:s säkerhetsråd att komma överens. Samtidigt fortsätter den humanitära katastrofen med över hundratusen dödade hittills och över sex miljoner människor på flykt. FN riktade i juni sin störta hjälpförfrågan i organisationens historia till medlemsländerna, men har hittills fått in mindre än hälften av det man anser vara absolut nödvändigt för att klara flyktingkatastrofen året ut. Så vad säger syrierna själva om behovet av hjälp utifrån? Konflikts reporter Duraid al-Khamisi träffade aktivisten Yasser al Seyed Isa som just kommit tillbaka från tre månader i Syrien och som hittills mist 16 familjemedlemmar i inbördeskriget. FN:s flyktingkommissionär Antonio Guterres har kallat situationen för de syriska flyktingarna för århundradets största tragedi. Och krisen i krisen är den totala bristen på sjukvård för de krigsskadade. 70 procent av de syriska läkarna och sjukvårdarna har lämnat landet och också sjukhusen i grannländerna lider brist på medicin och läkarkapacitet. Frilansjournalisten Alexandra Sandels har besökt ett fältsjukhus i Libanon nära den syriska gränsen. En som inte tror att den begränsade attack som USA nu överväger kommer att spela någon roll är Turkiets premiärminister Tayyip Erdogan. Han har i stället förespråkat en mer omfattande attack med målet att störta president Bashar al-Assad och hans regim. Sveriges Radios Istanbulkorrespondent Katja Magnusson har besökt gränsen mellan Syrien och Turkiet och träffat flyktingar som känner sig övergivna av alla.

Vem är Barack Obama?
Aug 31 2013 55 mins  
Om hopp och förtvivlan i Barack Obamas värld. Är den amerikanske presidenten en kalkylerande krigshetsare med välsmort munläder? Eller en missförstådd världsförbättrare som är bakbunden av strukturer större än han själv? Hör röster från Washington, Brooklyn och Halmstad om hemliga krig, svårstängda fångläger och det amerikanska presidentskapets själ. I maj i år besökte Barack Obama den amerikanska försvarshögskolan i Washington DC. Han var där för att tala om krig – men inte den sortens krig som USA verkar ge sig in i nu i dagarna, i Syrien, utan ett krig som vi här på Konflikt följt mycket nära under alla de år som programmet funnits: det amerikanska kriget mot terrorismen. Och på senare år, sedan Barack Obama blev president, har vi allt oftare – från platser som Jemen och hemliga amerikanska militärbaser, tillsammans med såväl juridikprofessorer som uighurer – fått anledning att ställa frågan om hur, när och, för den delen, om det här kriget någonsin ska ta slut. Därför var det inte konstigt att vi spetsade öronen i maj, för Obamas tal handlade om just den frågan. - Besluten vi tar idag, om drönare, om hur vi låser in terroristmisstänkta, kommer å definiera vilket sorts land vi är å vilket sorts land vi kommer vara i framtiden. Amerika befinner sig vid ett vägskäl, sa Obama och fortsatte. - Vi måste definiera vilken sorts kamp det är vi utkämpar, annars kommer kampen att definiera oss, sa Obama. Inget land kan utkämpa ett evigt krig och fortsätta vara fritt. Varken jag eller nån annan president kan lova att helt besegra terrorn. Det var ett klassiskt Obama-tal. Han lyckades formulera riskerna med ett hemligt, evigt krig bättre än så gott som alla hans kritiker. Här var en president som inte bara kunde beskriva, utan verkligen förstod sitt ansvar, som förstod varför ett krig inte kan föras i hemlighet, varför folk inte kan låsas in på obestämd tid utan rättegång, varför man inte kan låta rädslan styra. Talet hölls alltså i maj i år. Men, så kom sommaren… Ljud från en lång, het och i allra högsta grad krigisk sommar. NSA-avslöjanden, vaga terrorhot och en kavalkad av drönarattacker i Jemen. Samma president: men ett helt annat budskap. Hur ska man då förstå dessa motsättningar? Vad styrs av presidentens personlighet? Vad är politik? Och vad är djupare liggande strukturer? Vi börjar med att titta närmare på Obamas krig. Och inte det nya krig i Mellanöstern, i Syrien, som USA motvilligt verkar dras in i i dagarna, eller det öppna krig som han avslutade i Irak, eller det halvhjärtade krig som är på väg att trappas ned i Afghanistan. Istället ska vi titta på det krig som Obama verkar föredra, nämligen skuggkriget. På sistone har flera böcker kommit ut i ämnet Bland dom mest uppmärksammade finns The Way of the Knife av New York Times-journalisten Mark Mazzetti, som i detalj beskriver hur underrättelsetjänsten CIA – tillsammans med delar av den amerikanska militären – förvandlats till en slags presidentens personliga dödsmaskineri. Konflikts Caroline Salzinger intervjuade honom. Men det finns andra områden där Obamas retorik och politik står i bjärt kontrast mot varandra. Här ytterligare ett klipp från Obamas tal i maj: - Föreställ er en framtid om tio år, då USA forftarande håller människor som inte anklagats för något brott inspärrade på en plats som inte ens hör till vårt land. Se på oss, när vi tvångsmatar fångar som hungerstrejkar. Är det det Amerika vi vill vara? Så sa Obama i maj. Han hade ju lovat att fängelset i Guantanamo Bay under sin valkampanj 2008. Men än står det öppet. Hur har det blivit såhär? Den journalist som i störst detalj beskrivit processen kring Guantanamo är Daniel Klaidman, som till vardags skriver för Newsweek och Daily Beast. Förra året publicerades hans bok Kill or Capture, med underrubriken The War on Terror and the Soul of the Obama Presidency. Enligt Klaidman är vad som hände när Obama 2009 skulle stänga Guantanamo bland dom mest talande händelserna under hela...

Konflikt från Kairo: Var revolutionen förgäves?
Aug 24 2013 55 mins  
Om utbrända moskéer och populära generaler i Egypten där demonstranterna nu är borta från gatorna. Konflikt sänder direkt från Kairo där Mubarak har släppts från fängelset och lugnet har återställts med hjälp av utegångsförbud. Men betyder det att revolutionen var förgäves? Efter en sommar med de största demonstrationerna i landets historia, och avsättandeet av president Mursi i vad som kallats "en militärkupp på folkets begäran", inleder vi Konfliktsäsongen med att analysera det som hänt på plats i Egypten. Det har bara gått en dryg vecka sen aren stormade brödraskapets demonstration på Rabaa al Adawiya -en mycket brutal stromning då mer än 600 människor dödades. Man skulle ju kunnat tänka sig att brutaliteten skulle lett till nya demonstrationer. Men i stället visar en opinionsundersökning som kom i förrgår att 67% av Egyptens befolkning är nöjda med arméns stormning av brödraskapets demonstration på Rabaa al Adawiya. Cecilia Uddén gav sig ut på tuk-tuk färd i arbetarstadsdelen Embaba i Kairo för att undersöka stämningen efter den blodigaste veckan i Egyptens moderna historia - och det var framförallt Sisi-supporters som hon mötte. En av egyptens mest kända människorättsaktivister är Heba Morayef, chef för organisationen Human Rights Watchs mellanöstern och afrikakontor som finns i Kairo. Framtiden oroar henne, sa hon i ett direktsamtal med Cecilia Uddén och Kajsa Boglind. En av de viktigaste initiativtagarna bakom massdemonstrationerna den 30 juni, de massdemonstrationer som drev bort president Mursi från makten, var aktivistgruppen Tamarod - "rebellerna". På bara några månader lyckades de samla in miljoner namnunderskifter som krävde Mursis avgång. Många menar att de lyckades med något som ingen tidigare gjort - nämligen mobilisera också fattiga egyptier. Därför blev demonstrationerna så gigantiska, inte bara på tahrirtorget i städer och byar över hela egypten. Men efter att militären gått in och avsatt Mursi har det ganska tyst om Tamarod och när Kajsa Boglind försökte söka upp de ledare som hon intervjuade inför demonstrationerna den 30 juni visar det sig att de har hoppat av, och nu vill de inte låta sig intervjuas om varför. Efter mycket ringande fick hon till slut tag i en annan av rörelsens grundare, journalisten Mohammad Heikal på mobilen. Under Eid, den fest som sker efter fastemånaden träffade Jesper Lindau den unge Omar Abdelaal Saleh i tältlägret vid Rabia Al-Adawiya - omar som talar norska eftersom han varit utbytestudent i Oslo. Då var Omar visserligen märkt av vad han sett under våldsamma demonstrationer, men samtidigt glad, uppfylld av att vara tillsammans med så många och fira. Då var det fortfarande en proteströresle som trodde de hade en chans. Men sedan dess är tältlägret borta, rensat av polisen, med många döda. Omar är inte direkt någon muslimsk broder, han är mer en ung kille som slåss för demokrati, mot militären och regimen. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Nina Benner

Gud och mammon
Jun 22 2013 55 mins  
Om de krafter som styr världen. Konflikt blickar tillbaka på året som gått och finner två tydliga teman. Dels pengarnas makt - från japansk nolltillväxt, via indisk korruption till ett amerikanskt presidentval som dränktes i dollar. Och dels religionens allt viktigare roll -- från ett splittrat Nigeria, via syrisk sekterism, till segregerade israeliska bussar. Ett program om världspolitikens två heliga herrar. Inför att vi här på Konfliktredaktionen tar en paus i programproduktionen har vi också passat på att blicka tillbaka på året som gått och det lilla urval av världens alla händelser och skeenden som vi har kunnat berätta om i Konflikt. Under året har två teman visat sig särskilt framträdande. Det första handlar om pengar. För kris, krasch och korruption har varit återkommande begrepp. Om pengar som driver konflikter, om ojämlikhet och fattigdom men också överväldigande rikedom har vi berättat i flera program. Det andra temat är religion och politik. För vi lever på många sätt, precis som en intervjuperson sa i Konflikt, i guds århundrade. Från Aleppo till Abuja är man mitt inne i en mycket svår och ofta våldsam process i mötet mellan gud och stat, mellan makt och tro. Vår resa i denna värld började i augusti förra året, i Stockholms-förorten Flemingsberg. Med det tar Konflikt paus för sommaren. Vi är åter i etern den 24 augusti. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman

Faller Mellanöstern samman?
Jun 15 2013 55 mins  
Om sönderfallet som sprider sig. Fler och fler blandar sig i kriget i Syrien. Samtidigt tar det sekteristiska våldet fart, från Beirut i väster till Bagdad i öster. Finns risken att hela det moderna Mellanöstern går mot en våldsam upplösning? Hör röster från Libanon, Qatar, Kairo och Malmö om kolonialgränser, katastrofscenarier och ett krig där alltmer står på spel. Under våren har rapporterna kommit i en strid ström, lösryckta bitar om vapenleveranser från Saudiarabien, om irakier som beger sig till Syrien för att kriga, om ryska luftvärnsraketer, om bomber i Bagdad, granater i Turkiet och raketer i Libanon. Nu senast, i torsdags, kom det rapporter om att USA planerar att börja förse rebellerna med vapen. Vad är det som är på väg att hända? Är det, som alltfler varnar för, ett storkrig som är under uppsegling, eller - ett storkrig som redan har börjat? I Libanons södra, shiitiska förorter, har kriget i Syrien börjat sätta djupa spår. Här vilar hizbollah-krigaren Hassan efter att ha varit inne i grannlandet och slagits på den syriska regimens sida. Bland Beiruts medelklass sprids oron för att landet kan dras in i kriget. "Vi är som en liten flotte, i ett hav av krig" säger restaurangägaren Wael som börjat lägga pengar åt sidan ifall han skulle behöva stänga sin rörelse. Alexandra Sandels rapporterar från Beirut. Historien är hela tiden närvarande i Mellanöstern - å det av goda skäl. I det här fallet, när vi pratar om folk och länder och gränser och konflikter, så har historien också ett namn. Eller egentligen två: Sykes-Picot. Författaren och tidigare turkietambassadören Ingmar Karlsson berättar om den hemliga fransk-brittiska uppgörelsen som drog upp huvudlinjerna till dagens instabila Mellanöstern. Men vad kan hända framåt? En av dom mer respekterade rösterna när det gäller konfliktsituationen i Mellanöstern är Robert Malley, programchef för Nordafrika och Mellanöstern på International Crisis Group. I en intervju med amerikanska NPR säger han att kriget i Syrien är inte längre ett inbördeskrig. Det är numera ett regionalt, sekteristiskt krig, menar Malley. Men att konflikten i Syrien har blivit en gränsöverskridande, regional angelägenhet - betyder det verkligen att nationsgränserna håller på att lösas upp, att Syrien som stat är hotat?? Vår reporter Daniela Marquardt återvände till en av de Syrienkännare som har gästat oss här i Konflikt några gånger sedan revolten mot Assad-regimen inleddes för drygt två år sedan. Statsvetaren Emma Jörum är inte alls lika övertygad - som Robert Malley - om att vi ser nationsgränserna utmanas. Det civila lidandet som orsakats av kriget i Syrien är enormt – den senaste officiella siffran på antalet dödade är 93 000, nära en å en halv miljon människor har flytt från Syrien, framförallt till grannländerna. Fyra och en halv miljon syrier är på flykt inom landet. För en vecka sen gick FN ut med sin största appell någonsin, på 34 miljarder kronor, för hjälp till både civila i Syrien å till syrier på flykt i regionen. Hur påverkar det då oss här i Sverige? Migrationsverkets omvärldschef Christer Zettergren om hur flyktingarna försöker hitta vägar från våldet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Nina Benner