Jun 08 2013 55 mins 7
Om hur man skapar en nation med hjälp av monument, kitsch och en egen historieskrivning. Följ med till Skopje i Makedonien, där triumfbågar och jätteskulpturer ska skapa gemenskap. Även i Ungerns huvudstad Budapest närs drömmar om en nationell identitet från en svunnen tid - men där tar man bort det som inte passar in. Med två miljoner invånare och till ytan något mindre än Dalarna, hör Makedonien till Europas minsta stater. Men problemen och utmaningarna är desto större. Dålig ekonomi, extremt hög arbetslöshet, genomsnittslöner på under 3000 kronor i månaden. Över tio procent av befolkningen har lämnat landet de senaste tio åren. Till detta, kommer etniska motsättningar mellan olika folkgrupper. De kulminerade i strider, som för 12 år sedan förde landet till randen av ett inbördeskrig, som kvästes i sista stund. Men spänningarna lever vidare. I huvudstaden Skopje byggs det idag för fullt. Regeringen satsar stora summor på monumentala skrytbyggen och statyer av historiska gestalter, för att skapa en makedonsk nationell identitet. Nationalismen är nödvändig för att landet ska överleva, säger förespråkare. Historieförfalskning, säger kritiker. För de länder som vill in i den Europeiska gemenskapen har EU spelat en viktig roll för att motverka chauvinism och främlingsfientlighet. Att respektera grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter är villkor för att överhuvudtaget förhandla om ett medlemskap. Den österrikiske ekonomen Gerald Knaus, har i flera år arbetat för internationella organisationer på Balkan, bland annat med fokus på nationsbygge. Nu leder han tankesmedjan European Stability Initiative, ESI, som följer EU:s arbete på Balkan. Gerald Knaus pekar ut Kroatien som det goda exemplet på hur EU kan motverka extrem nationalism. I Ungern är de nationalistiska strömmarna starka och liksom i Skopje, är delar av Budapest en stor byggarbetsplats. Budapests stadskarta har ömsat skinn flera gånger under de gångna 150 årens skiftande regimer. När en lång rad av stadens gator och torg på senare tid har döpts om så sker det för tredje, fjärde eller femte gången. Men den här gången nöjer sig stadens och landets makthavare inte bara med att byta ut namn på platser uppkallade efter personer eller händelser som fallit i onåd. Nu bygger man också fysiskt om föreställningen om Ungerns förflutna. I slutet av december förra året, skulle parlamentet i Skopje godkänna budgeten. Men oppositionen var mycket kritisk och inför omröstningen förde vakter på regeringens order, ut oppositionens ledamöter ur parlamentet. Händelsen fick stor uppmärksamhet och företrädare för flera EU-länder började ifrågasätta landets mognad för förhandlingar om ett EU-medlemskap. Makedonien står nu inför stora och svåra utmaningar. Samtal med Lars Wahlund, ambassadör i Makedonien, och som i höst tillträder ambassadörsposten i Ankara, Turkiet. Reporter Kristian Åström. Gäster i Konflikt: Peter Aronsson, professor i historia vid Linnéuniversitetet. Anamaria Dutceac Segesten - biträdande universitetslektor i Europastudier, med särskild inriktning på Europeisk identitet och politiska myter, vid Lunds Universitet. Producent: Kristian Åström Programledare: Daniela Marquardt
