Bowiepodden

Då ”valde” The Wheel of Bowie slutligen ”Blackstar” från 2016. Trots att detta jazziga album blev mr Jones sista gåva till oss fans lyckas jag och mina gäster Måns Wieslander och Martin Inghardt få till ett oväntat fnissigt avsnitt där vi inte låter tårarna i ögonen stå i vägen för diskussioner om allt från dödshjälp, det mystiska språket nadsat, LCD Sound

Jag fortsätter att utforska ”Low” tillsammans med Svante Lodén och David Birde. Nu när vi går in på sida B kliver Eno fram på riktigt och hjälper Bowie ta det kanske modigaste steget hittills i karriären. Det blir såklart en hel del snack om Östberlin men även om Vilda Västern (!), Simon & Garfunkel, The Beatles och en cello som ingen kan höra. Glöm inte att

Då valde The Wheel of Bowie ”Low” från 1977, en skiva lika splittrad som Bowie själv var vid den här tiden. Med tanke på att det här är min personliga bowiefavorit var jag rädd att det inte skulle gå att hitta något nytt att upptäcka men ack så fel jag hade. Båda mina gäster David Birde och Svante Lodén kom med nya insikter och tankar som gjorde att samtalet aldr

Ett meddelande till er som vill stötta Bowiepodden! Sen en tid tillbaka har jag haft en Patreonsida och jag är SÅ tacksam för alla mina Patreons. Men det har varit några som frågat om man inte kan stötta podden utan att registrera sig på Patreon och efter lite funderingar kom jag på en lösning. Jag misstänker att de flesta av er har Swish och som ni ser är omslaget på

Då valde The Wheel of Bowie ”Young Americans” från 1975. Min gäst Carl Granberg och jag levererar ett avsnitt sprängfullt av nördig fakta, starka åsikter, gapflabb, pappaskämt och djuplodande analyser av Bowies märkliga utflykt i vad han själv kallade ”plastic soul”. High on life - och en del annat - är detta Bowie i toppform men ändå är vi rörande överens om

Då valde The Wheel of Bowie ”Heathen” från 2002! Mr Jones bryter med Gud och finner en slags inre frid på ett bitvis lysande album där han äntligen återförenas med Tony Visconti. Mina gäster Martin och Susanna Theander är tillbaka och trots vissa meningsskiljaktigheter är vi helt överens om att skivan innehåller några av Bowies finaste låtar. Dessutom lyckas Bowie

Då valde The Wheel of Bowie ”Let’s Dance” från 1983! Skivan där mr Jones vågade vägra revolt (för att citera Ernst Billgren) och heterowashade sig själv till en straight popstjärna med blonderat hår och sexiga videos på MTV som gjorde ”kinaögon” och sjöng om swastikas. Ni vill inte missa detta ovanligt spänstiga avsnitt där jag och min gode vän Martin Ingha

Då valde The Wheel of Bowie ”Hunky Dory” från 1971, skivan där allt äntligen föll på plats för den unge mr Jones. Ni vill inte missa när jag och min gäst Magnus Börjeson hänförs och fascineras av den blott tjugofyra år gamla Bowie när han tar oss på en resa genom sitt tumultartade inre samtidigt som han hyllar sina idoler. Vi försöker vara objektiva men det är

Då valde The Wheel of Bowie ”Hours” från 1999, detta ojämna album/soundtrack där mr Jones ömsar skinn och tar farväl av millenniet och även Reeves Gabrels (thank god). Henrik Johnson är äntligen tillbaka och vi gör vårt bästa för att omfamna den nya, medelålders Bowie - svinrik, nöjd med livet och bekymmerslöst medverkande i Bingolotto - som blickar framåt och

Då valde The Wheel of Bowie ”Earthling” från 1997. Detta kontroversiella album får en rejäl upprättelse när jag och Johan Kjellgren lovebombar i stort sett alla låtar. Till och med Reeves Gabrels undkommer kritik (nästan). Dessutom avhandlas Bowies vänskap med Trent Reznor, den usla filmen ”Showgirls” och så blir jag nästan buddist på kuppen. 17:06 Little Wond